Vad innehåller en litteraturanalys?

Detta inlägg har tidigare varit publicerat som ämnesspanare hos LR.

Att närläsa en bok och förstå hur den har påverkats av sin samtid och hur författarna kan lämna spår efter sig är inte den lättaste biten att undervisa om. I det här inlägget skriver jag om hur kan vi skapa undervisning av denna bedömningsaspekt utifrån boken Fula tjejer.

I mitt förra inlägg En planering om sociala medier utifrån boken Fula tjejer lovade jag att återkomma med upplägget för litteraturanalysen. Utifrån begrepp som budskap, tema, motiv, avsändare och sammanhang ska eleverna på ett avancerat sätt närläsa boken. Det kräver att vi visar hur man läser och tolkar en bok på djupet. Jag har tidigare skrivit om vad undervisningen bör fokusera på utifrån boken När hundarna kommer och som ger dig en fördjupad förståelse av bedömningsaspekterna. Läs det gärna här.

Modellerande av innehållet i litteraturanalysen

Då litteraturanalys är en svår text för unga personer att skriva kommer jag att arbeta med ett upplägg som utgår ifrån det samtal som författarna hade om boken på Bokmässan i år för att ge dem en koppling till författarna. Jag har tidigare använt mig av upplägget utifrån en låt och som jag skrev om i inlägget Läsa och tolka låttexter för att se koppling till samhället.

För att ge eleverna stöd i sitt skrivande kommer jag därför börja med att låta eleverna skriva startmeningar. Dessa tar de sedan tar med sig in i bedömningsuppgiften. Bedömningsuppgifterna skriver eleverna alltid på en låst yta och under ett par lektioner. Mellan lektionerna låser jag skrivytan för att minimera att eleverna tar hjälp av någon utanför skolan.

I samband med att eleverna skriver startmeningar går jag igenom bedömningsaspekterna budskap, tema och motiv samt koppling till författaren och samhället. Ni ser dem i arbetsgången i länken sist i inlägget. Oftast är det svårt att förstå vad en analys ska innehålla, men något som också brukar vålla en del problem är att få eleverna att hålla sig till bokens innehåll. När jag arbetar på detta sätt får eleverna de kunskaper de behöver genom modelleringen. På sikt kan vi tala om begreppen utan stöd och även skriva en analys utan stödmallen.

Reflektioner som bedöms i fler ämnen

Utöver analysen kommer eleverna även att få skriva en reflekterande text som även sambedöms med ämnet samhällskunskap. För att få samstämmighet med del av kunskapskravet om sociala medier, som finns för ämnet samhällskunskap, har vi under lektionerna stannat upp och diskuterat viktiga begrepp. Samtidigt är läsloggsfrågorna styrda mot att ge eleverna förståelse och kunskap kring det som de ska reflektera kring. Innehållet i reflektionerna utgår också ifrån den podd vi lyssnat på som inledning av arbetsområdet. Ni som har tillgång till serien Hashtag via en streamingtjänst kan även ta del av den för att ge ytterligare en fördjupad kunskap och bredd för innehållet i resonemanget. Serien har ett högt tempo. Under åtta avsnitt om ca 10-15 min per avsnitt får vi kännedom om hur detta påverkar individerna och de konsekvenser det får för samhället. Jag har delat frågor till den serien tidigare i inlägget Hur sociala medier påverkar oss om det är av intresse.

Jag kommer att inleda vårterminen i en årskurs nio med att läsa boken Fula tjejer. Jag brukar inte vilja dela mina planeringar innan jag har genomfört dem, men jag gör nu ett undantag. Ni hittar de frågor jag valt ut från handledningen, arbetsgången, lektionen om litteraturanalys samt slutuppgiften i denna länk. Jag kommer att stänga länkdelningen när jag påbörjar uppgiften för att eleverna inte ska hitta slutuppgiften innan de genomför den. Om du vill använda dig av uppgifterna skulle jag därför önska att du inte la den sökbar utan använder dig av låsta skrivytor.