Kategoriarkiv: ämnesspanare

Om inspiration, kreativitet och att växa i det utvidgade

Sett spelade Lärarpodden in en podd om min undervisning som bygger på kreativitet och att vara en del av det utvidgade kollegiet. Podden kan ni lyssna på här om ni vill. Den är 10 min lång. Och vill ni ta del av de planeringar som jag pratar om i podden finner ni dem här nedan. Kanske de kan hjälpa dig som är ny igång med höstens planeringar eller dig som bara söker inspiration?

lärarpodden

I höst återkommer jag på LR-bloggen med nya ämnesspaningar och första inlägget kommer att handla om ett digitalt verktyg som är enkelt att lära sig om man vill komma igång snabbt med ett bra och användbart verktyg. Till dess kan ni ta del av det digitala verktyg som jag pratar om i podden och som jag föreläste om på Sett i LR-monter nämligen Canva. Här finns en instruktion.

Bedömningen börjar i planeringen så vad gör vi på lektionen?

Bedömningen startar i planeringen sägs det så vad behöver undervisningen fokusera på för att kunna vara bedömningsbar? Det beror ju helt på vad man valt att fokusera på och innan jag börjar undervisningen måste jag veta vad, hur, och när bedömningen sker. Längst ner i inlägget finns ett helt upplägg för att konkretisera detta.

Inför våren har jag valt att fokusera på skrivandet i den lilla grupp jag har i engelska i årskurs 6 där merparten har ett annat förstaspråk än svenska. Då jag tidigare bara har planerat för årskurs 7-9 är jag bara förtrogen med kunskapskraven för år 9. Inför denna skrivuppgift fick jag därför titta på vilka kunskapskrav som gäller för den tänka uppgiften. Jag valde även att ta hjälp av Kommentarmaterialet till kursplanen i engelska, även om det är samma värdeord för årskurs 6 som 9 ville jag tänka till kring värdeordens betydelse. Jag har även tittat på Bedömarträningen av skriftlig förmåga för att titta på olika nivåer av elevlösningar för att tolka vad ett E, C respektive ett A bedömts som av erfarna bedömare.

Konkretisering av lärandemålen

När du som pedagog planerar är det viktigt att man utgår från vad som är lärandemålen för att eleven ska klara kunskapskraven. Vad är det undervisningen ska och måste fokusera på för att bedömningen ska kunna vara möjlig? I den uppgift jag har planerat för har jag valt att eleverna ska träna sig på att skriva brev och öva på hälsningsfraser. detta finns också med i det centrala innehållet. Hela uppgiften finner du längst ner i inlägget. Jag tänkte med detta inlägg synliggöra hur jag tänker kring planering och framför allt vad undervisningen ska fokusera på för att träna eleverna i kunnandet.

Strategier för ord

Då ett av kunskapskraven för uppgiften avser strategier har jag valt att fokusera på förståelse av ord i den instruktion de ska arbeta efter samt även variera sina egna ord och uttryck i texten de ska producera. Jag har tidigare gjort en stödmall för hur man kan tänka kring ord som jag tänkte lyfta in i undervisning för att konkretisera lärandemålen. Jag satte även ihop en ordlista där både orden finns på engelska och svenska samt en tom kolumn för att eleven ska kunna skriva in orden på sitt första språk. Ni som inte har behov av detta i er undervisning kanske hellre arbetar med att eleverna får översätta orden eller plocka ut de ord de själva har behov av. Vilka strategier saknar eleverna? Kanske är det att använda ordlista, eller att metareflektera, eller att leta efter betydelsebärande ord som era elever har behov av? Det kan ju också vara så att man märker av mer behov av strategier väl i undervisningen än de man tänkt ut på förhand. Därför kan man inte planera för allt innan utan får helt enkelt lägga till om eleverna behöver mer stöd allt eftersom. Det som vi kallar för formativ bedömning.

strategier för ord

”Att förstå ett ord”, Canva av Annika Sjödahl

Stöttning av skrivandet med skrivmallar konkretiserar vad

Jag har även valt att lägga vikt vid stöttning av skrivandet innan eleverna ska producera egna texter. Detta är också något jag tillämpar i de äldre åren för att konkretisera lärandemålet. Bilden av vad eleven ska producera blir tydlig. Detta gör vi dels genom att titta på färdiga exempel, dels det exempel jag gjort på ett informellt brev, men det finns även exempel här. När man läser exemplen är det viktigt att man plockar ut och stryker under de ord och begrepp eleverna har behov av till sina egna texter. Om behov finns kan man plocka ut ännu mer ord, begrepp och fraser i undervisningen så eleverna har till egen produktion senare. Jag har skrivit in några exempel i den skrivmall jag kommer låta dem använda.  Skrivmallen följer även arbetsgången för uppgiften så den blir också en stödmall för att tydliggöra hur eleven ska arbeta vidare i skrivprocessen.

a ltter to future me 1letter to future me 2letter to future me 3

Responsarbete för att äga sitt lärande på sikt

Ett sätt att arbeta med metareflektiononen är att träna eleverna i respons. Det ger eleverna strategier för att själva äga sitt lärande. De får dels syn på andras vanliga fel och får en chans att lära av sina egna fel för att undvika dem till nästa gång. Här kan man behöva arbeta fram en ram för hur man ger och tar respons. Jag brukar göra detta genom en checklista som jag även lagt in i mallen denna gång. Fokus ska vara innehållet och har man ingen checklista tenderar fokus att bli på formen snarare än innehållet.

Syftet med uppgiften?

Själva syftet med uppgiften är att träna eleverna i att skriva, hitta strategier för sitt skrivande genom olika stöd och att lära av varandra. Jag brukar ofta lägga till ett annat syfte än så för att det ska bli mer konkret och visuellt. Det kan vara att publicera texterna på ett sätt. Just till denna omgång har jag valt ett digitalt alternativ.

Efter responsen ska eleverna göra de förbättringar de tycker de behöver för att förtydliga sin text. När de gjort dem vill jag ha in deras texter för en kontroll innan de ska maila sina brev till en mail som de har privat för att kunna få ta emot breven själva i framtiden. De väljer själva vilken tid de ska ta emot dem och om de vill publicera dem publikt eller dolt via futureme.org. Man kan även bifoga en bild till sitt brev och om man gör det gäller det att tänka på upphovsrätten. Kom också ihåg att ni måste be eleverna verifiera den länk som kommer till den mail som de anger. Man behöver inte betala även om det dyker upp en länk om det. Det är för att man kan ge bidrag men det är bara att klicka bort.

Så det ska bli spännande att göra detta när skolan startar igen i januari. Kanske det inspirerar någon mer att arbeta med skrivandet på samma sätt? Kanske du har en egen tanke kring hur du skapar lektionsinnehåll som är bedömningsbara?

Här finns hela arbetet.

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund (161217).

Hjälp! Hur får jag elever att utveckla sitt skrivande?

Ämnet jag behandlar i detta inlägg blev jag intervjuad om i Skolvärlden (160117) och rubriken är Lämna inte eleverna ensamma.

Hur tydliggör jag för mina elever vad som utmärker en bra text och hur kan jag få dem att applicera sina lärdomar på eget producerande?

Det är en inte en ovanlig fråga man som pedagog brottas med. Jag läser ofta om att elever blir sämre skribenter och inte minst i den rapport från Skolinspektionen från den 26 januari 2016, Att elever behöver mer lärarstöd i svenska. Rapporten visar att det  är vi lärare som måste ge eleverna det stödet.  Hur kan vi göra så att eleverna utvecklar sitt skrivande? Vi måste arbeta mycket mer aktivt med vad och var eleverna behöver stöd i skrivandet.

Ett väldigt bra stöd kan man få om man använder sig av gamla nationella prov i svenska som utgångspunkt för att eleverna ska få syn på olika textkvaliteter. Proven kan ge både oss lärare, men även elever en tydlig bild av vad som gör en text bättre än andra, genom att man konkretiserar bedömningsaspekterna och lyfter fram detta genom elevexemplen på de olika nivåerna. Jag skev i mitt förra inlägg om hur jag gjorde i engelskan, som ni kan läsa om här, för att konkretisera de olika nivåerna av skrivandet. Jag valde även då att utgå från tidigare prov från Skolverket.

Syftet, med att arbeta med att se till att alla elever förstår hur uppgiften ska utföras och vad vi förväntar oss på olika nivåer innan den görs, är a och o för högre måluppfyllelse. Min upplevelse är att vi som lärare stressar alldeles för fort igenom uppgiften och glömmer bort konkretiseringen. Vi vill se slutresultatet innan eleverna ens börjat. När eleverna väl ska genomföra uppgiften har de inte fått kunskapen om vad som bedöms, d v s vad målbilden är. Det är just det vi måste konkretisera; men vi måste även tydliggöra specifikt vad som skiljer texterna åt. Det kan många gånger vara svårt att konkretisera detta hur:et, men genom att utgå från färdiga lösningar kan du nå detta mål. Jag har gjort så här i flera klasser och under flera års tid och alltid fått bra utfall till de nationella proven i svenska, som blir som en slags kontroll av att eleverna har kunskaper men då utan stöd.

Jag tänkte här visa hur jag gjorde i ämnet svenska i just åk nio, för att eleverna skulle nå målet i citatet ovan. Du kan med fördel göra detta mycket tidigare än år nio för att eleverna ska ha en chans att träna under fler tillfällen och en längre tid. Om du vill ha elevlösningar för samma upplägg i svenskan i åk 6 finns det här och även här för åk 3 här.

Att tolka en instruktion och förstå bedömningsaspekterna 

Vi börjar alltid med att läsa instruktionen för uppgiften och titta på vad det är skrivuppgiften går ut på. Eleverna får titta på vilken texttyp som avses att skrivas och vad som utmärker en sådan. Detta får de göra i grupp för att tolka och förstå tillsammans. Jag vill också att de tittar efter vilket stöd de får för att genomföra uppgiften genom själva instruktionen. Det eleverna först brukar lägga märke till är de fetmarkerade orden resonera och ge exempel. Vill ni ha stöd för hur jag konkretiserar begreppen kan läsa om hur jag använder det här. Min upplevelse är att det är just här eleverna får ut mest då de får konkreta exempel på vad som menas med de fetmarkerade orden och vi som lärare och elever får ett gemensamt språk då dessa återvänder regelbundet i undervisningen. För eleverna är det begrepp som kan vara väldigt abstrakta och vi måste visa dem hur de resonerar och ger exempel i sina texter. Man ge ge dem några stödmeningar för hur det kan se ut för att ytterligare ge stöttning.

8 9

12

Att bli ägare av den egna skrivförmågan samt kamratbedömningen

Det som inte brukar vålla allt för stora problem för eleverna att ta reda på är texttyp och även mottagare av texten eftersom vi jobbar medvetet med de olika texttyperna. Några elever kan få en aha-upplevelse av att frågorna i inledningen ger dem en ingång i vad de kan lyfta i sin text, och det är för att de inte är vana att läsa hela instruktioner och använda dem som hjälp utan de skyndar sig att påbörja skrivandet och missar då relevant information om vad som ska behandlas i skrivuppgiften.

När eleverna sedan vet om hur de ska tolka uppgiften får de se olika elevlösningar som finns att tillgå här och sedan diskuterar de  bedömningsaspekterna i grupper. Aspekterna i denna uppgift gäller innehålletoch hur eleven resonerar – utifrån sig själv eller allmänt, hur strukturen ser ut – d v s inledning, avslutning och styckeindelning används, samt språk, stil och skrivregler. Komplett matris finns här. Jag brukar skrivs ner orden på tavlan men man kan även visa på matrisen om de är vana vid den typen av återkoppling. När eleverna diskuterat detta är det bra om man kan sammanfatta de nivåer de ser skillnad på, som t ex att en text på A-nivå ger både personliga och allmänna perspektiv, har bra struktur och språk och att en text på E-nivå upprepar ofta ordvalet.

Eleverna, upplever jag, är väldigt duktiga på att snabbt se skillnaderna mellan texterna. Och om man lägger en lektion på att använda ett färdigt upplägg för att konkretisera nivåer av elevtexter har du  kommit en lång bit på vägen för att få eleverna att se skillnaderna och förstå slutmålet.

För att eleverna ska få använda sina nya kunskaper är det bra om de får skriva egna texter. De kan då ha nytta av de stödmeningar ni skrivit ihop  och använda dem eller andra de finner relevanta. Texterna kan de sedan med fördel bearbeta med hjälp av varandra. Det är en häftigt känsla när de förstått hur de kan hjälpa varandra i att utveckla sina texter. För mig som lärare är detta en win-win situation; dels får de kunskaper på flera sätt förutom det egna skrivandet och hur de ger respons, men även att de får de kunskaper de så väl behöver för att skriva på en utvecklad nivå.

Hur gör du för att konkretisera bedömningsaspekterna? Det är inte helt lätt att göra men jag tar gärna förslag på fler ingångar för att sprida de goda idéerna. Kommentera under inlägget så kan fler läsa.

Här fick jag ett tips från Annika Ahlfors som använder sig av skrivstöd.

Jag kom på att jag själv har några responsmallar här.

 

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund (160126).

En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang

Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Genom en skrivmall/stödstruktur kan eleverna ta sig genom processen och i en matris vet du vad du ska bedöma som lärare. Banken för att visa hur man söker och väljer ut hoppas jag vi kan bygga vi upp tillsammans. 

källkritiska begrepp
Ordmoln med källkritiska begrepp gjord i Tagxedo

Vad utgör bedömningen?

Många ämnen berörs av hur man kan kan undervisa kring begreppet källkritiskt resonemang. I ämnet svenska lyder kunskapskravet så här:

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ struktur, citat och källhänvisning. (Svenska/Sva åk9, Lgr11)

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett /…/ urval av källor och för då /…/ resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar, egna formuleringar och /…/ användning av ämnesspecifika ord och begrepp. (Svenska åk 6, Lgr11)

För många SO och NO-ämnen står det nästa likadant i kunskapskraven förutom att de inte ska bedöma struktur, citat och källhänvisning.  Däremot står det att eleverna ska kunna underbygga ett resonemang i text eller muntligt. Jag har bifogat kunskapskraven i skrivmallen nedan, för de ämnen som det ingår källkritik i på högstadiet, om ni vill ta del av dem. En bedömningsaspekt i svenska för både åk 6 och 9 är sammanställningen som jag har funderat väldigt mycket över.  Hur ser en sådan sammanställning ut? Jag har nedan satt ihop en sådan struktur i en skrivmall som ska mynna ut i en bedömning.

Hur kan jag hjälpa eleverna att få stöd för sitt skrivande?

Jag har därför gjort en uppgiftsspecifik matris för vad jag kommer titta på för att kunna bedöma kunskapskravet ovan för åk 9. Här har jag använt mitt eget tänkande och analyserande som källa för att synliggöra vad undervisningen måste behandla. Denna matris kan man med fördel använda för SO och NO med om man tar bort aspekterna struktur, citat och källhänvisning samt även den skriftliga biten om det inte ingår. Jag delar därför en matris för samtal (visserligen som baseras på text men för att eleven ska kunna samtala och resonera med en annan person behövs det lyftas fram hur man gör det för att få fram resonemanget). Jag såg i efterhand att det faktiskt fanns ett nytt stödmaterial för att bedöma resonemang från Skolverket men tyvärr bara får åk 6.

Jag kan tycka ett det finns en stor vinst i att använda mallen över ämnesgränserna för sambedömning. Om eleverna gör undersökningar/forskningsarbeten utifrån ett centralt innehåll som behandlas i SO eller NO kan jag som lärare i svenska bedöma hur eleven för ett resonemang och hur de skapar struktur, använder citat och källhänvisning samtidigt som eleverna får fler ämnen att befästa sina kunskaper i. Jag upplever att eleverna är dåligt tränade i detta och kanske är det så att vi lägger för lite tid på att öva på kunskapskravet? Kanske för att vi inte har en tydlig mall att arbeta utifrån? Kanske för att vi inte samplanerar mer? Eller kanske inte visar tydligt nog?

Hur för man ett resonemang?

För att kunna skriva ett forskningsarbete behöver eleverna veta vad de ska föra ett resonemang kring och vilka begrepp de ska använda. Jag har gått igenom detta många gånger men denna gång har landat i att man måste lägga mycket mer tid på att stötta och visa hur jag tänker som lärare. Detta gör jag genom att visa på Smartboard i helklass, sedan ska eleverna arbeta i grupp för att befästa och öva mer och sist enskilt. Denna enskilda uppgift är det jag bedömer och i grupparbetet kan jag se vad de behöver stöd i. Jag har gjort en skrivmall och en stödstruktur som ska ta eleverna (och mig) igenom processen. Man kan med fördel även visa denna film från Orka plugga som jag kom över efter jag gjort klart skrivmallen.

Jag gjorde även en mall som inte innehåller stöttningen i hur man söker källor då det är en progression. Här ska de skapa en fråga själva men jag anser att eleverna först måste öva med läraren innan de kan genomföra ett arbete på egen hand. Välj den som era elever befinner sig på.

Vad är mitt syfte?

Min tanke med att dela dessa upplägg är att ni i gengäld visar på vilka uppgifter ni använt för att resonera och källkritiskt granska så vi får en bredare bank av uppgifter för undervisningen. Det finns inte så mycket delat material kring detta och många lärare, inklusive jag, är osäkra på hur vi ska lägga upp det. Jag kan göra stöd hur man kan arbeta men själva banken på sidor sitter jag inte på. Lika så sitter jag inte på bra frågeställningar. Så snälla kollegor dela nu frikostligt med er av uppgifter så vi höjer undervisningsnivån kring källkritik. Till att börja med får ni det jag har samlat på mig nedan.

Här finns några tankar som stöd för att skapa material att visa hur man söker och väljer ut

Jag brukar ta en nyhet från Viralgranskaren och sedan leta upp nyheten på Aftonbladet, DN och jämföra mot ett nyhetsprogram och sedan följa frågorna i punkt 1 i stödmallen med lärarstöd i. Sedan får eleverna välja en annan nyhet – kan vara en nyhet som delas på Facebook – och sedan analysera den utifrån samma punkter. Här har ni lite länkar för att titta på falska nyheter på Facebook och denna som kom häromdagen med falska nyheter för att du ska bli rasist. Ett högaktuellt ämne.

Det finns även bra upplägg för engelskan men som ni kan göra om till ämnet svenska här i Bedömningstöd i engelska i digital läsförståelse.

Dessa upplägg på arbeten har jag också tittat på, men inte testat, som ni kan använda:

Skriv ett arbete från Mirian H Johanssons site (exemplen i mina delade skrivmallar har jag länkat från denna källan).

Upphovsmän och deras uppsåt från skolbloggen Skola365.

Mia Smith delade för ett tag sedan ett upplägg för engelskan här på hennes LR-blogg, likaså Sara Bruun om händelserna i Trollhättan och hur de vinklades.

Vill du  ha mer att läsa?

Jag har tidigare bloggat om detta på min egna blogg Bedömning och undervisning i digital kometens och multimodala texter – hur gör jag? Här finns massor av länkar och tips på upplägg. Jag radar också upp lite tips nedan:

Vad är källkritik? En förstahandskälla kring internet i sverige av IIS.

Allt du behöver veta om källkritik av svenska.yle.fi

Lärarhandledningar av Webbstjärnan.

Statens Mediaråd har många bra tips.

Skolverket har också många tips och nu också Sju timmar om källkritik ett studiematerial för lärare. Här för åk 7-9, här för yngre elever och här för gymnasiet.

Viralgranskaren har bra texter att lyfta i undervisningen för vinkling.

Kolla källan har mycket bra information. Här finns en intervju med mig på Kolla källan med mer tips på hur jag arbetat med källkritik.

 

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnesspanare hos Lärarnas Riksförbund (160211).