Utvärdering av mitt första år som förstelärare

Detta inlägg har jag tänkt skriva under ett par veckor, men det var svårt att få tiden att räcka till i våras i och med att vår skola läggs ner och flyttas till en ny enhet där en redan befintlig skola existerar. Så med packning och avveckling upptogs tiden av det och tiden för att reflektera över första året som förstelärare har fått vänta tills nu.

Igår var det ett år sedan jag fick tjänsten som förstelärare i Enköping och så här såg vi ut då. Ett uppdrag jag såg med spänning fram emot. Ni kommer nedan få läsa lite om vad jag gjort inom mitt uppdrag och vad det har betytt för mig. Men först vill jag berätta om min resa i sociala medier som började en dag då jag googlade lite från mobilen då jag var ute och åkte (som passagerare) och hittade på Cecilia Bergentz som hade tweetat att hon också var nytillsatt förstelärare i samma stad i samma ämne som jag. Cecilia hade på intervjun hört talas om att hon skulle dela uppdraget med mig dvs engelska i äldre åldrar mot hennes  i yngre åldrar. Så där kom jag i kontakt med henne och Twitter för första gången.

I annonsen på kommunens intranät kunde man läsa följande:

Vill du bli förstelärare?

Arbetet som förstelärare innebär att du får möjlighet att vara med och göra Enköpings kommunala skolor ännu bättre och att skapa bra lärmiljöer så att eleverna kan utveckla sitt allra bästa jag. 

En förstelärares uppdrag är att driva undervisning i grupp/klass på cirka 90 procent, att driva utveckling inom ämnet på skolan och i kommunen på 10 procent, att arrangera forum för erfarenhetsutbyte inom ämnet i kommunen en gång per termin, att handleda andra lärare inom ämnet och att samarbeta med verksamhetschefen för grundskola för planering av gemensamma aktiviteter inom ämnet/ämnesområdet.

Som förstelärare har du en bred didaktisk förmåga, ser möjligheterna hos varje elev, skapar du goda lärmiljöer, har du ett entreprenöriellt förhållningssätt, utmanar du eleverna att utveckla sitt bästa jag och ser informations- och kommunikationsteknik (IKT) som ett viktigt lärverktyg.

Kravprofil

För att få bli förstelärare måste du ha lärarlegitimation enligt skollagen 2 kapitlet 16 paragrafen, ha minst fyra års styrkt arbete med undervisning och ha gedigna kunskaper i det ämne eller det ämnesområde som du undervisar i.

Du är en yrkesskicklig lärare som:

  • kan anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar, och i samband med detta tillämpa en mångfald av metoder och arbetssätt, i syfte att förbättra elevens studieresultat

  • ser alla elevers behov och får alla elever att förbättra sitt resultat.

  • visar intresse för att delta i utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat

  • kan kommunicera och samarbeta med andra lärare

  • är intresserad av att utveckla din egen professionalism

  • har ett entreprenöriellt förhållningssätt i arbetet med eleverna

  • ser informations- och kommunikationsteknik (IKT) som ett viktigt lärverktyg

 

Så i mitt schema fick jag en halv dag, onsdag em för att använda tiden till uppdraget. Det gick förhållandevis bra och under hösten kunde jag ägna tiden åt mycket förkovring inom ämnesdidaktik och vetenskaplig grund. Under våren gick mycket av tiden bort för lov eller möten med elever som behövde stödåtgärder och extra insatser. Så då hamnade inte tiden på 10% som förstelärare utan snarare hälften. Jag har också träffat andra förstelärare på denna tid bl a Cecilia men även Charlotta Hemlin, som har svenska för att diskutera allmändidaktik och planera för träffar.

Jag och Cecilia planerade bl a för Enköpings förste EdCamp efter att jag läst om det på twitter, som forum för erfarenhetsutbyte. Ett väldigt passande upplägg för just erfarenhetsutbyte då alla får bidra med sin kompetens. Du kan läsa mer om hur EdCamp gick till här. Under hösten anordnade jag detta möte som jag kallade Ämnesträff i engelska för och tillsammans med kollegor. Som ni märker är jag väldigt mån om att alla ska få bidra och att jag inte vill sitta på höga hästar. Jag anser nämligen att det kollegiala lärandet är oerhört viktigt, lika viktigt som det formativa förhållningssättet är gentemot eleverna. Jag hade en medveten strategi att synliggöra mitt arbeta som förstelärare i denna blogg, dels för att själv få feedback på saker jag gör och även för andra att prova på det som jag gör i mitt klassrum. Detta ledde till en ny blogg under våren, en blogg där jag flippar min undervisning och som heter Mitt öppna klassrum. Nu blev allt synligt även för elever och föräldrar. Jag vet att många lärarstudenter läser min blogg, för i våras hade jag en kandidat i engelska och hon hade googlat mitt namn och fann min blogg innan praktiken och berättade sedan att många av hennes studentkamrater läser bloggen. Det är bara kul om jag kan få fler att bli lärare och underlätta deras resa in i yrket.

Jag valde också att starta en Facebookgrupp för att tillsammans med andra förstelärare dryfta frågor som är av intresse. Jag märker bl a nu att det tillströmmar fler nya förstelärare som ställer de första trevande frågorna om hur man kan tydliggöra sitt uppdrag. Var och en måste känna efter vad som passar dem bäst, men för mig var bloggen ett självklart val och att lyssna in ämneskollegorna dels på egna skolan och inom kommunen i vad de behöver för att utveckla sig själva.

Att utvecklas ja, det ville jag med. Jag startade därför en till Facebookgrupp för lärare i engelska, Engelska i åk 6-9 och den har idag nästan 1000 medlemmar på bara ett år. Samarbetet i den gruppen är enormt och jag är medlem i flera grupper, men just denna gruppen har gett mig så mycket. Vi samarbetar med flera digitala program som Pearltrees med samma namn som Facebookgruppen och har en drive med egna planeringar som vi delar med oss av till det utvidgade kollegiet. Jag kom sedan också att starta en likvärdig grupp för svenska Svenska i åk 6-9.

Jag deltog också i det digitala skollyftet för att utveckla mig själv och valde formativ bedömning som inriktning för att lyfta min kompetens inom IKT. Jag märker nu i efterhand att jag ligger långt före många kollegor och att det kan stressa andra att läsa och höra om vad man kan göra för att synliggöra lärandet. Jag får ofta frågor om jag kan tänka mig hjälpa dem med att skaffa Googlekonto och ladda upp mappar, att skapa en egen blogg m m och det gör jag så gärna. Jag delar gärna med mig och många är de planeringar som jag delat med mig av, dels i driven men även i kommunen.

I och med det digitala skollyftet blev jag intervjuad och fotograferad i en artikeln i Skolvärlden – Kunskapsformaren. Artikeln fick väldigt bra respons av mina kollegor och jag har fått nyfikna frågor på hur jag gör i mitt klassrum. Jag samlade därför mina länkar här i Pearltrees för formativ bedömning. Vi är nu flera som dagligen diskuterar detta förhållningssätt inom kollegiet och det är oerhört stimulerande och jag ser det öppnas små nyfikna ögon på att kollegor ser vinster med det. För mig har det betytt väldigt mycket och det kan du bl a läsa om i arbetet i svenskan här.

Foto: Markus Marcetic, Skolvärlden (nr 1, 2014).

Jag tycker mig se att då jag är mer medveten om det formativa arbetssättet har lyft flera elever i främst svenska där det är en metod jag använt mig av sen jag gick ut lärarutbildningen i Uppsala vid årsskiftet -00. Eleverna i årskurs åtta har t o m sett resultatet och vill nu att vi arbetar så i engelskan. Jag släppte därför böckerna i höstas och började arbeta tematiskt med varje förmåga lyft och synliggjord. Jag har som mål att skapa en kunskapsvägg med elevtexter inom varje typ av text som ingår i grundskolan till hösten och hoppas därför på eget klassrum så jag kan skapa tydliga klassrum efter mina ämnen språk (jag har tjuvstartat med det arbetet och det kommer på bloggen i augusti). Jag har sedan tidigare haft förmågorna och de kan du själv ladda ner här.

Det digitala skollyftet gav mig också kontakt med två kollegier i det utökade kollegiet, Sara Bruun och Mia Smith som jag idag har daglig kontakt med. Vi satte upp som mål att sambedömma i höstas för att säkerställa likvärdig bedömning. Vi valde att lägga sambedömningen i en Wiki efter kontakt med både Skolverket och Datainspektionen fick vi klartecken att lägga upp elevtexter som var avkodade för Sambedömning. Wikin heter Textbanken. Det har lyft mig och de andra kollegorna i främst engelska. Det finns även möjlighet att sambedömma svenska förutom engelska. Givetvis är mina kollegor i Enköpings kommun inbjudna till alla grupper som jag startat ovan och vi samarbetar mycket på jobbet och även i det utökade kollegiet så ni inte tror de är exkluderade i mitt arbete. Ni är välkomna att gå med.

Bedömning är en högst angelägen fråga för mig då jag dels ser i diskussioner med kollegor lite varstans att den inte är likvärdig och ibland helt felaktig. Jag gjorde därför, ihop med en kollega på den egna arbetsplatsen (Marianne Modigh) en lärmodul i bedömning som även inkluderar planeringsfasen. Lärmodulerna hittar du här i bloggen, men även på KvUtiS. Jag har även gjort matriser och gått på djupet i vad varje kunskapskrav står för och gett elevexempel på det – ett arbeta jag gjort inom det egna kollegiet men även genom facebookgrupper dock har jag åtagit mig att skriva rent dem på min förstelärartid.  Ni hittar dem på min flippblogg.  I höst hoppas jag få gå en kurs i bedömning, som jag inväntar svar på från min chef men jag är redan beviljad ersättning för den genom en fond.

Ytterligare ett uppdrag jag fick i våras var att ingå i kommunens lässatsning, för att bygga upp en sida på intranätet som en resursbank för pedagoger från år 6-9. Sidan kommer under hösten.

Det var lite kort om mitt första år. Jag var alltså förstelärare i engelska men har fr o m igår gått över till att vara förstelärare i allmändidaktik året ut. Vad som sedan händer kommer att diskuteras med förvaltningschef och rektor. De nytillsatta tjänsterna i kommunen fr o m igår har fått tillsvidare anställning, men utan nedsättning i tjänst. Deras (och vårt nya uppdrag kan du läsa nedan och här ser du vilka de nya är. Grattis till er!). Jag kommer dock  fortsätta arbeta med att synliggöra lärandet dels i klassrummet, men även utåt på mina bloggar. Jag kommer fortsätta arbeta för likvärdig bedömning och jag kommer fortsätta samarbeta med kollegiet, dels på den egna skolan men även via sociala medier. Utan de sociala medierna hade jag antaligen inte lyft eleverna så mycket som jag faktiskt känner att jag gör. Nu är det ett år kvar med den klass som jag skriver om ovan och som också syns i reportagebilden och som jag lyft i svenskan och det ska bli kul att följa deras resa och se resultaten i juni nästa år.

IKT är ett stor intresse för mig som jag gärna fortsätter utmanas i men även att lära i ut i kollegiet för att sprida kompetensen.  En annan plan jag har är att arbeta på att hitta en allmändidaktisk mall för utvärdering av den egna undervisningen (detta pratade jag med en kollega innan sommarlovet om att vi borde göra en mall för kommunen). Jag har också börjat läsa mycket om Genrepedagogiken men även R2L som jag tror kan vara nyckeln till att höja elevernas prestationer inom alla skolämnen. Vill du veta mer om det kan du titta på den här filmen. Även lässatsningen 2015 hoppas jag få vara delaktig i.

Försteläraren ska med tydlig grund i det elevnära pedagogiska arbetet
  • tillsammans med skolledning driva, leda och ta ansvar för systematiskt kvalitetsarbete genom att ständigt utveckla, utvärdera och ompröva valda metoder och arbetssätt,
  • se det enskilda och kollegiala mötet som självklara arenor i utvecklingsarbetet
  • delta och vara drivande i skolans utvecklingsorganisation,
  • kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, och i samband med detta tillämpa en mångfald av metoder och arbetssätt, i syfte att förbättra elevernas studieresultat,
  • leda och driva utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat,
  • kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare genom att driva och leda det kollegiala lärandet,
  • vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism,
  • ha ett entreprenöriellt och lösningsorienterat förhållningssätt,
  • ha en mycket god relationskompetens,
  • se IKT som ett lärverktyg och kunna använda IKT som ett verktyg för högre måluppfyllelse,
  • vara väl initierad i forskningsläget gällande allmän- och ämnesdidaktik,
  • bidra till att synliggöra lärandet genom att driva och leda ett aktivt pedagogiskt utbyte.

Några av oss ursprungliga tolv har verkligen satsat på att synliggöra och dela med oss. Sociala medier är verkligen det som utan tvekan gett mig och mina elever mest! Våga synliggöra, våga utmana dig själv och du och dina elever kommer lyftas! Det utvidgade kollegiet är en våg som inte kan stoppas. Och vi är inte bara förstelärare där som deltar aktivt och väljer att satsa på skolutveckling. Alla är välkomna och det är en häftig resa jag hoppas fler vågar ta. Vi hjälps alla åt och lär av varandra.

Foto: Jessica Lindegren

De ursprungliga tolv förstelärarna i Enköping

Annonser

2 thoughts on “Utvärdering av mitt första år som förstelärare

Add yours

  1. Imponerande att läsa om vad du har åstadkommit under ett år som förstelärare. Ser fram emot att följa dig på bloggar och i sociala medier även framöver. Tack för att du delar med dig av allt du gör 🙂
    /Michael

    1. Tack! Jag har redigerat inlägget något skrev det så sent igår. Men resan har faktiskt varit väldigt utmanande och stimulerande på många sätt och jag har inget som jag velat gjort annorlunda.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: