Stöttning för skrivande av egna sagor med nya perspektiv

Mina senaste inlägg har handlat om sagotema med fokus på att träna läsförståelse med strategier och hur vi kan synliggöra detta. Du hittar inläggen här: Synliggöra vad läsförståelse är så att eleverna når ett kunnande och Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier. Jag har nu i detta inlägg tänkt dela mitt upplägg kring skrivandet kopplat till de texter vi läst och upplevt för att göra tolkningar och sätta dem i perspektiv. Följande kunskapskrav utgör planeringen för undervisningen:

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/uppbyggnad.

Dessutom kan eleven ge /…/ omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett /…/ fungerande sätt.

Eleverna fick samla ner de sagoingredienser som vi mött genom de olika texterna. Vi samlade dem i en Canva för att synliggöra dem. Utifrån den gjorde vi även en skrivmall för hur historien byggs upp som sedan är den mall eleverna får titta på för att följa upplägget av berättelsen.

hur-man-kokar-ihop-en-sagaskrivmall-saga

Pdf för utskrift: hur-man-kokar-ihop-en-saga

För att ge eleverna nya perspektiv har vi valt att läsa några fler sagor som jag inte nämnt i de tidigare inläggen. Vi har även läst en version av Rödluvan som återberättas ur vargens perspektiv av Christina Andersson (okänd antologi) samt Grodprinsen av Grimm och en del av Disneys tolkning. Andra tips kan vara att läsa De gyllene tre hårstråna som finns ur två perspektiv. Här är den ur pojkens perspektiv och den ur flickans finns i en gammal antologi av Falkenland, All världens berättelser och du, del A.

Själva instruktionen för uppgiften är denna:

Skrivuppgift sagor

Du ska nu skriva en egen saga. Du ska få några idéer för ditt skrivande och sedan en mall för att planera din saga.

  • Modern version

Du kan välja en gamla saga och skriva om den till en modern version.  Vilka skulle personerna vara? Skulle de följa samma mönster som tidigare där en prinsessa gifter sig med en prins? Vilken miljö skulle den äga rum i?

  • Nytt perspektiv

Du kan välja att berätta en gammal saga ur ett nytt perspektiv. Ta en saga och välja en karaktär som finns med och skriv ur dennas ögon och hur denna upplever historien.

  • Egen saga

Du kan även bygga upp berättelsen helt själv med hjälp av ingredienserna och upplägget som vi tittat på.

 

Tillvägagångssätt

Börja med att fundera över följande punkter och skriv ner lite kort så du lättare kommer igång:

  1. Vad ska min saga handla om? Lite kortfattat om huvuddragen som vi listade i Canvan för uppbyggnad.
  2. Mina huvudpersoner och deras karaktärsdrag.
  3. Sagoingredienser jag tänker använda mig av. Titta på Canvan för vad som var typiskt.
  4. Skriv ett utkast till din saga.
  5. Be en kamrat om respons som ska titta på ingredienserna, hur historien är uppbyggd, stycken och språk.
  6. Arbeta vidare med sagan efter förslag på bearbetning.
  7. Skriv ut din saga och lämna in för bedömning.

Skrivuppgiften blev en bra uppgift och det förslag flest nappade på var att skriva ur ett nytt perspektiv. Till sin hjälp kan eleverna få denna mall som ni säkert känner igen från andra inlägg.

 

Annonser

Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse. Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. Till strategier räknas också att läsa mellan och bortom raderna (sk inferenser) men även att veta att du läser på olika sätt, sk strategisk läsning, som att man sökläser för att hitta detaljer, översiktsläser för att hitta en överblick och djupläser för att analysera och reflektera över det lästa. En annan strategi är även att kunna samtala och resonera kring läsningen och sätta den i ett sammanhang och kontext. Det är först när vi synliggör detta som vi kan arbeta vidare med den djupare läsförståelsen för att kunna ge eleverna strategier. Hur kan jag som lärare synliggöra för eleverna vilka processer eller förmågor inom läsningen som kommer ta dem framåt och även synliggör för mig som lärare vad eleven kan och vilka strategier som saknas?

För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Jag har valt att utgå från de olika förmågorna som testas på de nationella proven och de är:

  • Hitta efterfrågad info
  • Dra enkla slutsatser
  • Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera
  • Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

Den första förmågan att hitta efterfrågad information är den enklaste och till den gör du oftast en sökläsning. Frågorna som du som lärare ställer är lätta att bedöma och återfinns på raden. Den andra förmågan att dra enkla slutsatser gör du genom en överblick. Frågorna har stöd i texten men fyller i ett tomrum och syns mellan raderna. Den tredje förmågan att sammanföra och tolka gör du genom att djupläsa och försöker förstå vad författaren försöker säga och tolkar och analyserar budskapet med texten. Svaren finns inte i texten utan du finner dem bortom raderna. Dessa frågor är svårast att ställa och saknar stöd i texten. Det är svårt att ställa frågor som tar eleven vidare till denna förmågan liksom den sista att granska och värdera. Den kännetecknas av frågor som visar på texttyp, stilnivå och bildspråk.

Bedömning

När vi har koll på läsförmågorna är det lättare att synliggöra vad eleven behöver utveckla. Att bedöma läsförmågan är den svåraste förmågan att bedöma. Jag själv har processat denna förmåga under ett par år och granskat NP, dels egna men även över kommunen då jag varit med och rättat läsproven både för årskurs 6 och 9. Det som framkommit ur dessa resultat är att det är främst de två sista förmågorna som är de som får sämst poäng och då måste vi se till att undervisa och ställa frågor som utvecklar eleverna i dessa processer. Vi måste bryta ner och ställa frågor som visar hur eleverna tänker och även själv visa som lärare hur man gör. Redan på en grundläggande nivå ska eleverna visa på förmågan att tolka en text. Om ni utgår från era egna elevers resultat är det lättare att se var ni behöver ge eleverna fler strategier och sedan vägleda eleverna till ett metatänkande.

Aktiv läsförståelse undervisning

Jag tänkte här ge några stödmallar för att synliggöra hur jag dels får syn på vilka förmågor eleverna behöver utveckla. Jag har valt att utgå från frågor som jag delat in i de olika förmågorna som återfinns på de nationella proven. Vi måste undervisa eleverna i konsten att ställa frågor genom att ställa dem som lärare när vi tänker högt, vi måste låta eleverna träna på att skapa frågor som visar hur de tänker för att utveckla en bra läsförmåga. Om vi inte gör det kommer vi inte heller ge eleverna god läsförståelse. Jag använder mig a

v mallarna med eleverna när de får olika uppgifter utifrån texter vi läst. De fungerar som ett tankestöd och det är viktigt att ha i åtanke att det inte är mallarna med frågor som är fokus utan att lyfta fram innehållet i texten och vad texten ger oss. Du behöver omarbeta dem utifrån den typ av litteratur ni läser då frågorna skiljer sig lite åt mellan fakta eller skönlitterära texter. Jag förutsätter här att ni arbetar med att gå igenom texttyperna med eleverna på samma stöttande sätt genom att tänka högt, ställa frågor och skapa strukturer.

1-2

sammanfora-och-tolka-information-och-ideer-samt-reflektera

4

Här finns de som pdf för utskrift: lasformagor

Inferenser eller textkopplingar

En strategi för att fylla i luckorna och skapa ett sammanhang är att ge eleverna stöd i hur de kan formulera sig för fylla dessa tomrum. Jag har satt ihop några exempel på fraser som jag använder när jag tänker högt och även låter eleverna tänka och samtala om den text de läst. Om du använder dig av dessa i undervisningen kan du få syn på vilken koppling eleverna inte använder och lägga fokus på det. Det är oftare eleverna har brister i den sista kopplingen och vi behöver lägga mer fokus på detta när vi pratar om att aktivt ge eleverna strategier.

text-till-sjalv

text-till-text

text-till-varlden

Pdf för utskrift: textkopplingar

Att utmana frågorna

Jag skrev ovan att det är viktigt att träna eleverna att ställa frågor. Man kan utifrån dessa mallar låta eleverna träna att ställa frågor men även att tänka tillsammans kring en text. Om du vill skriva ut dem finns de i pdf:en till bilderna för läsförmågan.

tanka-kring-text

utveckla-din-tanke

Hur kopplar jag detta till sagotemat?

Jag kommer nu att välja ut några lämpliga sagor att läsa och tänka högt kring. Sedan kommer jag skapa frågor för alla läsprocesser som jag delade ovan och som eleverna får arbeta med i grupp. De får resonera, tänka och granska tillsammans för att få syn på läsförmågorna tillsammans. Jag kommer då att få syn på vilka strategier de använder och vad jag behöver fokusera på för att tänka högt tillsammans med eleverna så de får med sig dels metaspråket kring hur man tänker kring en text men även vad som menas med att läsa på raden, mellan raden och bortom raden men även för att träna textkopplingar men även för att utmana tankarna. När eleverna tränat på att diskutera mina frågor kommer de få träna på att skapa egna frågor.

Jag gillar att arbeta med tankestöd som visar hur jag tänker och hur jag formulerar mig för att eleverna ska få en modell för sitt eget tänkande. Sedan jag började använda mig av stöd upplever jag att jag får med mig mer ovana läsare och att vi tillsammans får ett språk för hur vi samtalar om läsningen så att vi kan fokusera på att minska gapet mellan vana och ovana läsare.

Jag passar även på att lyfta fram en annan tidigare delad mall för att vidga perspektivet och lyfta in nya tankar och vinklar av karaktärerna i berättelsen. Just denna arbetade eleverna med när de fick skriva och jag fick då syn på deras läsförmåga. Du kan läsa om lektionen här.

Pdf för utskrift: fragor-for-perspektiv

Fokus på strategier och tänkandet

Lägligt till att jag skulle publicera detta inlägg kom kunskapsöversikten från Skolverket Att läsa och förstå – Läsförståelse av vad och för vad?. Den innehåller många bra och praktiska tips och ger oss även den vetenskapliga grunden för läsundervisningen och vad vi bör fokusera på. Vi bör inte lägga fokus på att testa läsningen utan på att utveckla den genom att ge strategier. Vi bör inte heller fokusera på att lämna eleverna själva i sitt läsande eller att skriva bokrecensioner. Istället borde vi diskutera det lästa tillsammans. Jag blev styrkt i min egen beprövade erfarenhet och det jag sett i min analys av min undervisning och kommer nu lägga allt mer fokus på just detta. Jag har fått fler idéer kring just läsning efter att jag tagit del av översikten som jag kommer återkomma till.

Synliggöra vad läsförståelse är så eleverna når ett kunnande

Undervisningen kritiseras ofta för att vi ofta inte synliggör för eleverna vad som menas med ett kunskapskrav. Istället tenderar lärare att allt för ofta fokusera på målet eller kunskapskravet för bedömningen, men risken med det är att eleverna missar att få träna på vad de egentligen behöver kunna och hur de konkret gör det.

Jag tänkte här utgå från ett kunskapskrav för att synliggöra hur jag tänker kring att just synliggöra för eleverna. Jag tänker inte att det är kunskapskravet som är att synliggöra. Jag vet att många tänker så att man skriver upp vad det är som fokus på lektionen, men jag ser det mer som att det är för mig som lärare så jag  har en undervisnings som svarar mot något som är bedömningsbart. Kunskapskravet jag tänkte utgå från är det här:

Genom att göra /…/ sammanfattningar av olika texters innehåll med /…/ koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven /…/ läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra /…/ underbyggda resonemang om /…/ i olika verk.

Här tänker jag att just att sammanfatta och att hitta orsakssamband med andra texter görs med fördel i ett Venn-diagram. Då jag precis har arbetat med detta tänkte jag dela mitt upplägg och de texter jag haft i svenska med år sju. Vi arbetar med sagor och valde att utgå från Askungen. Här kan man använda flera olika versioner och på så sätt hitta samband mellan de olika verken. Att läsa och reflektera utifrån samma grundhandling är en bra grund för att göra en enklare analys och hitta likheter och skillnader. I litteratursammanhang kallar vi formen för komparativ analys. När eleverna är mer vana kan man göra analyser på en högre nivå där man jämför budskap som inte alltid är lika uppenbara. Den formen av analys kallas för intertextuell analys och kan innebära att man utgår från alla former av texter för att hitta kopplingar som är gemensamma. Vi valde i detta fall att läsa versionen av bröderna Grimm och Perrault, men det finns även flera olika versioner av Disney där grundhandlingen är den samma men de små detaljerna skiljer sig åt.

venn-diagram_askungen

Klicka här för en pdf-version: venn-diagram_askungen

Eleverna fick sitta i grupper och diskutera vad som var gemensamt och sätta det i mitten och sedan det som var olikt i de andra halvorna för respektive verk. Vi sammanfattade sedan detta genom att gemensamt fylla i venn-diagrammet på vår digitala skrivtavla. Här påtalar jag för eleverna att just detta är att visa sin läsförståelse när man kan visa på att man kan hitta samband.

Nästa steg för eleverna är att resonera kring varför det finns olika versioner och vad de tror är de olika budskapen i berättelserna. De får sedan diskutera kring frågan om detta återfinns i dagens samhälle och om de har upplevt det själv. Jag påtalar att detta är att visa på att man kan tolka och förstå det lästa och koppla det till sig själv eller sådant som händer i världen. Ju mer de kan hitta som är dolt i texten desto djupare läsförståelse. Vi sammanfattar detta i tre olika spalter för det som är mest uppenbart, d v s på raden, och det som kan anses djupare på mellan raden och det som är djupast bortom raden. När vi synliggör och delar med oss av varandras kunskaper kommer vi att synliggöra vad som är läsförståelse på ett djupare plan.

Nästa steg som eleverna kommer att få göra är att få öva och befästa detta en gång till. Då vi arbetar med sagor har jag valt att gå vidare med Rödluvan och vargen av Grimm samt den version som Roald Dahl har skrivit.

Jag kommer att återkomma kring sagotemat med både skrivuppgifter och att låta eleverna få arbeta med att dra slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Och då med fokus på att synliggöra för eleverna vad de ska kunna och hur de kan utveckla det. Att synliggöra är inte att bara skriva målet för lektionen på tavlan eller i en LPP, utan att faktiskt visa eleven. Jag är intresserad av vilka framgångar du har haft i din undervisning för att just synliggöra kunnandet. Vi behöver synliggöra detta för varandra i större grad än vad vi gör idag för att bli bättre på att ge eleverna de kunskaper de behöver.