Nu har jag flippat ur och öppnat dörren in till mitt klassrum

Nu har jag flippat ur och skaffat en blogg för eleverna. Jag tror det kommer bli ett suveränt sätt att arbeta mer med IKT och få med eleverna på tåget. Jag har ju sedan tidigare haft en flippad undervisning kan man säga men på papper då jag strukturerat upp vad, när, hur, vem och varför vi jobbar med en sak. I och med detta så har eleverna kunnat förbereda sig innan. Men vi vet alla vad som händer med papper…de försvinner och kommer inte med hem eller tillbaka till skolan.

Jag har också saknat att samla allt på ett ställe samt att jag ser det som ett bra sätt att få med föräldrarna och att låta dem bli delaktiga i sitt barns skolgång mer än i form av månadsbrev och samtal. Jag skriver också att jag arbetat flippat förut men mer i en form av in class-flipp och att jag haft ett formativt förhållningssätt.  Vi vet ju alla att förberedelse och samarbete är a och o för att lyckas. Förberedelse hemma och samarbete i skolan kan inte annat än bli bra. Därför lämnar jag dörren öppen in till mitt klassrum.

Välkommen in till

Öppet klassrum

 

Vi är alla IKT-pedagoger enligt Lgr11

Jag läser och därför tar jag del av andras tankar. Tankar om IKT i skolan. Om hur datorer ger ungdomar dåliga ryggar och arbetsställning, att ungdomar idag inte är källkritiska och att vi vuxna inte kan modern digital teknik. Tankarna sätter igång min nyfikenhet och jag funderar på vad som faktiskt står i Lgr 11 om IKT . I kapitel två i Lgr11 står det så här:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 

Vid en närmare titt på de olika kursplanerna har jag fått fram att ordet internet  finns i kursplanerna för Svenska, SvA, Engelska, moderna språk, samhällskunskap, geografi och hem- och konsumentkunskap och att digitala verktyg ska användas i bild, musik, svenska och matematik. Det finns säkert fler sökningar och ord att hitta stöd för att IKT rör fler ämnen.

Vad gäller ämnet engelska?

Vad gäller mitt ämne engelska så får jag fram att jag måste ge mina elever möjlighet att:

• lyssna på talad engelska från olika medier
• läsa engelska från olika medier
• ta del av dramatiserad och filmatiserad  skönlitteratur
• läsa och diskutera nyheter och reportage
• söka, välja och värdera talad engelska från internet och andra medier

Vad gäller ämnet svenska?

Vad gäller mitt ämne svenska så får jag fram att jag måste ge mina elever möjlighet att:

• skapa texter där bild, ljud och ord samspelar
• redigera och disponera texter med hjälp av dator, samt olika funktioner för språkbehandling i digitala medier
• planera sina muntliga presentationer med digitala verktyg
• läsa och diskutera tidningsartiklar, blogginlägg mm
• hur uttryck inom bild, ljud och ord samspelar inom tv-serier, teater samt webbtexter
• informationssökning på internetsovra i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett kritiskt förhållningssätt

Att göra språket levande och anpassningsbart

För mig är inte IKT något valbart eller ett delmoment som ska klaras av; utan något jag vill och måste arbeta med fortlöpande. Det ger mig en möjlighet att nå högre måluppfyllelse eftersom undervisningen blir verklighetsnära och autentisk. Tänk att ta en aktuell händelse, visa den på SmartBoarden och sedan diskutera den – vilka möjligheter det ger! Det kan vara ett nyhetsinslag, ett blogginlägg, artikel eller en podradio för att nämna några förslag. Vi ska dessutom i engelska och moderna språk ge förmågan att:

reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kultur i de olika delar av världen där språket används.

Det kan vi göra genom att se ett inslag och diskutera och reflektera muntligt eller i skrift. Källkritiken kan också lyftas in. Jag kan också anpassa nivån på svårigheten eftersom jag kan välja att ta bort textningen beroende på kunskapsnivån hos eleverna.

Att samspela

Eleverna ska skapa egna berättelser och sätta ljud och bild till. Detta ser jag som en oerhört entreprenöriell tanke. Eleverna kanske kan göra en film med appen PuppetPals? Eller Göra en muntlig presentation i Prezi eller kanske en mindmap för sitt muntliga anförande i ett annat program? Att samspela med andra och kommunicera t ex genom blogg är ett sätt att nå ut men också träna sin källkritiska förmåga. Hur förhåller vi oss mot varandra och vad får jag göra på Internet är frågor som kan lyftas fram.

Textbearbetning är en annan femma

Kunskapskravet att bearbeta sina texter och att överhuvudtaget få igång skrivandet gynnas särskilt av Internet. Det finns diverse olika program som gör att skrivandet blir mer lustfyllt och utmanande samtidigt som måluppfyllelsen gynnas. Jag kan direkt visa dem hur de arbetar med stavningskontroll. Jag kan dessutom ge dem direkt feedback via Jing eller Screencast.

Jag hoppas jag når dit snart. Min digitala resa har börjat. En resa jag inte tror jag kommer avsluta utan det blir många stopp och turer. Till att börja med hoppas jag att jag får tillgång till många och fler datorer än idag. Det är det enda jag ser som ett hinder på vägen, inte att jag inte kan utan att jag vill och att jag måste.

Bedömning av uppsats på nationella proven – en liten hjälp i väntan på tydlighet

Förra läsåret satte jag mig in i bedömningsstödet i engelska. Jag behövde fräscha upp mig i bedömningen dels med en ny läroplan men även efter en föräldraledighet efter att ha arbetat i en särskild undervisningsgrupp för barn med autism i ett par år. Jag utgick då från bedömningsstödet till de nationella proven för att få ett hum om bedömning. Jag tänkte att där om någonstans borde det finnas stöd med exempel och tydlighet. Till min fasa insåg jag då att det jag läst mig till angående betygsstegen E, C och A från Skolverket inte eftersträvades i  bedömningsstödet utan jag hittade hela nio olika steg.

Betygsstegen – hur många är det?

Jag var tvungen att söka svar så jag vände mig då Göteborgs Universitet (som gör proven) och önskade dels tydligare struktur på den text de hade efter varje elevexempel så bedömningsaspekterna tydligare skulle synas och vilka kunskapskrav det rör sig om. Men jag efterfrågade även svar på hur de kunde visa på exempel på D och B samt även övre och undre inom de betygsstegen men inte på de från B och A. Svaret jag fick då var att de eftersträvade den europeiska språkramen och att den följer Lgr 11. Mig veteligen finns där bara sju steg i Lgr 11; F, E, D, C, B och A.

Matris vid bedömning – underlättar det?

Mycket märkligt tyckte jag då och satte ihop en matris efter de bedömningsaspekterna som man tittar på vid bedömning av skriftlig och kopplade dem till kunskapskraven och gav exempel på de fetmarkerade värdeorden i kunskapskraven. Jag utgick från kommentar materialet från Skolverket med exemplen på vad t ex värdeorden som enkel och begriplig stod för. Tanken var att se om vi bedömde lika eller olika inom kommunen för en likvärdig bedömning. Matrisen hittar du här och den har fått mycket bra feedback i den grupp jag administrerar för lärare i Engelska i år 6-9 på facebook.

I den gruppen har jag också kommit i kontakt med en tjej som heter Sara Bruun som med sitt inlägg på Skolvärlden

Sveriges lärare ska inte behöva sitta och gissa på femtio nyanser av ord

nu går i bräschen för oss lärare som söker samma svar som jag sökte för ett år sedan men som det inte tycks finnas något svar på. Jag vet att jag och Sara långt i från är de enda som söker dessa svar men Sara har en rapp tunga och kvicka fingrar och vi hejjar glatt på henne i hopp om att finna svar.

Att irra omkring och söka svar

Om ni vill ha lite hjälp på traven vid bedömningen så använd gärna matrisen. Den behöver modifieras om då jag gjorde den för en ämnesträff med mina engelskkollegor. Matrisen underlättar i alla fall för mig vid bedömningen då jag vet vad jag ska titta efter och vilket kunskapskrav det rör sig om. Jag kan markera i matrisen och se om texterna hamnar på E, C och A. Övre och undre har jag valt bort. Det fick vi väl? I alla fall så tolkade jag Skolverket så; att gör som du vill. Om inte så hoppas vi på tydligare svar och gärna att det kommer formativa matriser i bedömningsstödet även till engelskan, som finns i t ex svenskan. Var det inte likvärdighet vi önskade från början och att vi skulle känna oss trygga i bedömningen? Jag irrade bort mig och hoppas att jag hittat en väg som fungerar så länge i min bedömning.

 

Skrivmall för skolavslutningstal

Idag kommer eleverna få arbeta med en skrivmall till de tal de ska skriva till avslutningen. Talen är tänkta som ett minne då skolan läggs ner och flyttar över till en annan enhet i juli. De får redovisa i grupp/i klass/eller om de vill hålla sitt tal på avslutningen inför skolan.

Vi har innan vi kommit fram till skrivprocessen lyssnat på kända tal, analyserat dem både muntligt och skriftligt och tittat på retoriska grepp. De ska nu få skriva sina tal och arbeta med kamratrespons enligt en annan mall. Mer om det hittar du här i ett tidigare inlägg.

 

 

NY blogg hos WordPress

Jag har valt att flytta båda mina bloggar till WordPress under mitt namn istället för att ha det samlat och för att följa kommunens policy angående sociala medier. Den är fortfarande under uppbyggnad och tanken är att skapa en kategori för att flippa min undervising.

Om du vill veta hur jag gjorde så rek jag denna film samt denna sidan http://www.bloggflytt.se samt gratisversionen. Tog ett kilevipp och nu kan jag blogga på fritt utan reklam.