Med normkritisk blick – ett synsätt på skolans värdegrundsarbete

Detta inlägg publicerades 2019-03-23 på LR:s blogg för ämnesspanare. I och med sammanslagningen av förbunden flyttar jag tidigare inlägg till min blogg.

Din syn som lärare är avgörande för hur du lyfter upp och problematiserar normer. Är ditt syfte att skapa en förändringsprocess eller vill du bara skapa en större tolerans för olikheter? Om du är ute efter en förändrad syn av de rådande normer som finns i samhället är det ett normkritiskt synsätt som ligger till grund för undervisningens hur. Den normkritiska pedagogiken synliggör och problematiserar rådande normer och när syftet blir att ge nya perspektiv flyttas fokus till att vara normkreativt för att ge nya tankar. I motsats till den normkritiska och normkreativa pedagogiken står toleranspedagogiken som fokuserar på att vi ska skapa tolerans för de som utsätts för begränsningar på grund av normer. Syftet är att här att lyfta fram det som avviker från rådande normer men förändringen är inte i fokus.


Det är viktigt att man som lärare ställer sig frågan hur undervisningen kan skapas med ett avstamp i värdegrundsarbetet för att de olika delarna i läroplanen ska bli en helhet. Under våren kommer jag att ge en serie föreläsningar om normer och värden, med fokus på jämställdhet och sexuella trakasserier, där jag utifrån det normkritiska förhållningssättet granskar mig själv som lärare kring både vad jag ser som innehållsfokus i undervisningen men även kring de val av arbetssätt jag fokuserar på för att låta eleverna problematisera och reflektera för att få syn på varandras tankar och bredda sina synfält.

I mitt förra inlägg ”Att lyckas eller misslyckas i skolan? – Det är en fråga om delaktighet och hur svaren ges beror på synen kring hur vi skapar delaktighet” skrev jag om hur viktigt det är med delaktighet i skolan och att vi ofta har olika syn på vad just delaktighet är. I det här inlägget tänkte jag dela några tankar kring hur man kan väva ihop innehållsfrågan i undervisningen med värdegrunden samtidigt som större delaktighet skapas. Delaktighet, engagemang och arbetsformer är en del av värdegrundsarbetet där de grundläggande värdena utgör innehållet.

Är du intresserad av att lyssna på hur du kan arbeta förebyggande och normkritiskt kan du som bor i Gävle redan nu på tisdag den 26 mars ta del av min föreläsning ”Med normkritisk blick”. Föreläsningen är gratis för medlemmar i LR. Anmälan gör du via den här länken senast den 24/3, alltså imorgon. Bor du inte i Gävle har du även möjlighet att ta del av föreläsningen på orterna nedan. Anmälan görs via respektive länk. Det finns begränsat med platser så först till kvarn. Du får gärna tipsa dina kollegor genom att dela inlägget.

  • Jönköping
  • Västerås
  • Malmö den 24/4 (anmälan senast den 17/4)
  • Luleå den 9/5 (anmälan senast den 2/5)

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
(Ur Rättigheter och skyldigheter, Lgr 11)

Om, genom och för

Skolverket är tydlig med att vi ska arbeta med värdegrunden som en del av undervisningen och inte som lösa delar. Detta skapar också ett naturligt förebyggande arbete och förhindrar att skolan hela tiden släcker bränder. Om vi låter värdegrundsuppdraget genomsyra innehållsfrågan i undervisningen kommer vi på ett naturligt sätt att få ihop samtliga delar av läroplanen.

Undervisningen ska handla om värderingar kring allas lika värde, ske genom arbetsformer som inkluderar och breddar synfält för att skapa toleranta samhällen. Jag ser det också som en delaktighetsaspekt då frågor som rör skolans värdegrund är frågor som ungdomar ofta har mycket tankar och funderingar kring och när vi utgår från dem skapar det engagemang och delaktighet.

Vill du veta mer om just om, genom och för så ta del av Skolverkets korta film som förklarar mer här:

Utmana rådande normer

Skolor som arbetar med värdegrundsarbetet systematiskt och förebyggande har mycket att vinna på när det kommer till elevers prestationer. I en skola där elever känner engagemang och lust för innehållet i undervisningen och där lärare medvetet skapar grupper för att utmana rådande normer kan ge lärandet vidgade perspektiv. Genom att sätta samman grupper som breddar synfälten tillsammans finns större möjligheter att elever får syn på andra perspektiv. Det finns några normer som ofta lyfts fram i samhället och de är heteronormen, funktionsnormen, vithetsnormer och tvåkönsnormen. Som jag skrev inledningsvis så handlar det om vilket synsätt vi har med syftet för undervisningen. Ska vi utmana rådande normer, normalisera eller kritisera dem?

Vi som lärare behöver fråga oss om vi pratar om vi och de när vi lyfter på normer. Det går inte att förutsätta att det finns ett enhetligt vi men vi kan inte heller se normer som de andra då det främmandegör mer än skapar tolerans. I stället behöver vi prata om att vi har olika bakgrunder eller olika erfarenheter. Att fokusera på ordet olika kommer att leda till att vi normaliserar normerna. Människor är olika på utsidan men lika så till vida att vi har tankar och åsikter men att vi inte alltid har liknande åsikter.

Genus spelar en viktig roll i hela världen. Och jag skulle gärna vilja att vi i dag börjar drömma om ett annorlunda samhälle. En rättvisare värld. En värld med lyckligare män och lyckligare kvinnor som är ärligare mot sig själva. Och det är så här vi ska börja: vi måste uppfostra våra döttrar annorlunda. Vi måste även uppfostra våra söner annorlunda.

Chimamanda Ngozi Adichie

Vi behöver också undvika att befästa stereotyper kring hur vi är som personer och de förmåner en har. Istället behöver undervisningen problematisera de förväntningar som ligger på oss. För att inte fastna i de som är utsatta behöver vi även flytta fokus till att lyfta på det som möjliggör för ett beteende. När det gäller till exempel sexuella trakasserier kan fokus inte bara ligga på de som blir utsatta och att de ska bli bättre på att sätta gränser utan även på de normer som möjliggör för det beteende som räknas som sexuella trakasserier. Som exempel kan den lista som Zara Larsson (Red. Länken fungerar inte längre.) delade på Instagram användas där hon delade tips riktade åt andra hållet istället för att lägga skulden hos de utsatta, som tyvärr är ett vanligt synsätt. För detta inlägg utsattes hon för en massiv hatstorm. Detta ger ett utmärkt innehåll för att problematisera näthatet och vad det kan leda till. Detta får mig även att tänka på samtyckeslagen och det bevingade uttrycket ur Katarina Wennstams sommarprat ”En kvinna som vill ligger inte still.” I sommarpratet finns även en rad fakta om frågan om vem som bär skuld som ger massor av diskussionsmöjligheter och breddar perspektivet från att lägga skulden hos den som utsätts. Frågan var ju om vi ville belysa de som utsätts eller förändra ett synsätt? Jag vet vart jag står och jag vill förändra för ett mer tolerant samhälle snarare än att konstatera att det bara är så.

Det är viktigt att om man har grupper som fastnar i tankemönster att ställa frågorna öppna och visa på andra sidor. Du kan till exempel utgå ifrån att jämställdhet är ett av FN:s globala mål för hållbarutveckling. Om eleverna utgår ifrån det målet och sedan får diskutera lösningar på hur det kan uppnås. Sammanställ sedan lösningarna och låt eleverna reflektera över vilka som är rimliga och vad som kan vara hinder. Jag tycker även att Brev till ett barn, som finns i lärarhandledningen till Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie, är en bra uppgift där lösningarna ovan kan lyftas fram. Uppgiften finns här på sidan 10 och går ut på att skriva ett brev till ett nyfött barn där brevet för öppnas först när det barnet fyllt 20 år. I brevet ska eleverna skriva hur det upplever att det är mellan könen idag och hur de tror att världen har förändrats i framtiden samt även ta med några av de förslag de listade tillsammans i gruppen.

Det finns så mycket att tala om. Det finns så mycket att arbeta med.

När vi utmanar och problematiserar normer banar vi väg för att förändra samhällets synsätt. Jag kommer att återkomma på temat normer där vi tillsammans kan reflektera över innehållsfrågan när vi planerar för värdegrundsarbetet som en del av undervisningen. Det finns så mycket att tala om. Det finns så mycket att arbeta med.

Semestern är snart slut och vi avslutar #pedaläslyft för den här omgången

Idag har vi haft ett avslutande samtal i en hangout kring #pedaläslyft vi som drog igång det hela. Ni hittar den längst ner i denna inlägg. Samtalet som började på twitter där Sara efterfrågade lästips för semestern och fick tips av bl a Lisa. Det blev dock inte den boken Lisa föreslog utan det skapades ett dokument där lärare från det utvidgade kollegiet fick lämna förslag. Sedan gjorde vi en omröstning av de böckerna som fick flesta röster och landade i Utmanande undervisning av Nottingham samt en avhandling om digital läsförståelse av Maria Rasmussen.

Ni som varit med vet ju resans gång annars kan man alltid läsa tillbaka i fliken #pedaläslyft här på bloggen för att ta del i efterhand eller via länkar i inläggen till Sara, Magnus, Lisas och Therese bloggar, i facbookgruppen eller på Edcamp.se.

#Pedaläslyft header

Det finns också möjlighet för er som vill skapa egna ”pedagogiska läslyft” och på så sätt få in det som lyfts fram som mest givande pedagogisk utveckling, att diskutera nya ingångar och inte fastna i gamla invanda mönster och hålla diskussionerna igång av det man vill prova och få tips och feedback från andra lärare. Vi kommer inom kort dela en liten guide för hur vi gjorde.

Vi har i facebookgruppen skapat en öppen tråd där man kan prata om saker som inte rör just diskussionsfrågorna då vi valde att låsa gruppen för att inte få den så spretig i frågorna. Där kan ni mötas och planera saker som inte ryms i trådarna som inte finns.

Här nedan finns våra hangout från #pedaläslyft som ni också kan lyssna på i efterhand om ni inte tittade när vi sände dem.

Hangout 1 – James Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet (länk till sammanfattning av boken)

Deltagare: Bosse Larsson, Susanne Jönsson, Mona Larsson, Lisa Eriksson, Magnus Blixt och Sara Bruun.

Hangout 2 – forts på James Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet

Deltagare:

Hangout 3 – Maria Rasmussons avhandling Digitalt läsande (länk till avhandlingen)

Deltagare:

Hangout 4 – Summering av #pedaläslyft

Deltagare: Annika Sjödahl, Lisa Eriksson, Magnus Blixt, Sara Bruun och Therese Linner

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset

Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen  på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Idag är de flesta experter överens om att det är en växelverkan mellan dessa och att vi behöver stimulans för att utveckla oss. I boken får vi svar på vad det innebär för lärande och vad vi som arbetar i skolan kan få ut av tankesättet. Hur kom Dweck fram till det? Och vad innebär den vetskapen för skolan?

Statiskt och dynamiskt mindset – vad är skillnaden?

Dweck forskade i nästan 20 år om detta och hon fann att olika Mindset styr oss i vårt tänkande. Det är mer avgörande för vår inlärning hur vi tänker om oss själva. Har du ett sk statiskt mindset tänker du att dina egenskaper är permanenta. Du kommer ägna tankar åt att fundera över om du kommer lyckas eller misslyckas? Hur kommer andra uppfatta mig? Hur kommer jag känna mig – som en förlorare eller vinnare? Misslyckanden kommer att forma uppfattningen om dem och de kommer undvika att hamna i situationer som visar på att de inte kan.

Motsatsen till detta är ett dynamiskt mindset. Personer med ett dynamsikt mindset är inte rädda för misslyckanden utan lär sig av dem. De ser det inte som att de inte lärt sig något utan att de lärt sig något av det som inte gick så bra. Man tar fasta på vad som fattades och gör om. Att tänka att man gör sitt bästa är framgång i sig. När man utsätts för en motgång sporras man vidare.

I boken ger oss Dweck sedan många exempel på hur detta yttrar sig och jag tyckte det blev lite tråkig läsning då jag snabbt förstod vad det innebär. Exemplen är ändå tydliga och ger oss en bild av vad hon kom fram till. De är hämtade dels från sporten men även från företagsvärlden och den privata sfären. Egentligen tycker jag att sista kapitlet vad det som gav mig mest som lärare. Jag kommer nu lyfta fram sådant som jag fastnade för i boken. Sådant som jag tycker är viktigt för oss som arbetar i skolan att känna till.

Beröm som blir fel

Dweck visar på vad beröm gör med oss och hur fel det kan bli fast avsikten är god. I en grupp med elever som fick beröm för sina ansträngningar älskade de sina uppgifter och utmaningar. Eleverna som fått beröm för sina förmågor gjorde sämre ifrån sig än vad de gjorde från början. Så vi kan med fel sorts beröm göra eleverna mindre ”smarta”. Efter att de var klara med sin forskning i gruppen bad Dweck dem att skriva en utvärdering och det som var slående var att fyrtio procent av eleverna som fått beröm för sina förmågor ljög om sina betyg. Elever som ansågs begåvade men som misslyckats skämdes så mycket att de ljög om framgången. Så att säga till barn att de är smarta fick dem i slutändan att känna sig dummare och ändå hävda att de var smartare. Det är ju inte detta vi vill komma åt med beröm utan vi vill ju lyfta eleverna att nå längre. Har du funderat på den feedback du ger till dina elever? 

 Lärare med ett statiskt mindset

Att sortera elever i fack om att några kan och andra inte är förödande och säger inte så mycket om elevens prestation utan mer om lärarens förmåga att skapa utmanande undervisning. Tar du dessutom åt dig av ett sådant budskap har du också ett statiskt mindset. Om du istället har ett dynamiskt mindset försöker du utmana dig själv att lösa problemet. Att sortera människor i fack förekommer egentligen inte bara i skolan utan i hela samhället om man tänker på kön, religion, sexuell läggning etc. En viktig tanke som Dweck lyfter är hur skapar vi ett dynamiskt klimat i skolan där alla får vara med. Det är vår uppgift som vuxna att göra det och kanske allra mest ledaren av skolan. Personen som kallas rektor. 

Ledare med ett statiskt mindset

Ett kapitel i boken tog upp ledarskap och jag har valt att lyfta fram det då det är avgörande för hur vi får till ett klimat på skolan där vi gör så att alla lyckas. Har vi en ledare som har ett dynamiskt mindset kommer vi inte ha en hierarki utan alla är lika mycket värda och alla kan bidra med sin kunskap. En sådan chef tar inte åt sig äran för att det går bra utan lyfter fram sin personal. I en sådan miljö skapas ett lagarbete och inte ett fokus på jag:et. Diskussionerna kommer handla om lösningar och man kommer också vara ärlig med vad man tycker även om man har en avvikande åsikt. En ledare med dynamiskt mindset ser sina medarbetares utveckling och ger handledning i att det sker.

En ledare som är statiskt mindset kommer inte vilja lyfta fram duktiga pedagoger utan de kommer vilja skapa en miljö där personalen säger ja och hyllar ledaren. Det i sin tur skapar en miljö där intriger och konflikter präglar verksamheten och man vill inte hjälpa varandra att utvecklas kollegialt. Det kommer leda till grupptänk där alla tänker lika och man kommer inte våga sticka ut hakan för att verka dum utan man litar blint på ledaren. Grupptänkande uppstår också om man är för ”entusiastisk över sin egen briljans och överlägsenhet. ” (sid 141). Grupptänkande kommer också uppstå om man som ledare straffar oliktänkande. Det kommer också skapas subledare som gör allt för att stärka sitt ego och slå ner på kollegorna.

Ett citat jag fastnade för här var ett ”Verkligt självförtroende är >modet att vara öppen – att välkomna förändring och nya idéer oavsett var det kommer ifrån. > Verkligt självförtroende avspeglas inte i en titel, en dyr kostym, en snygg bil, eller en rad företagsförvärv. Det avspeglas i ditt mindset: din vilja att utvecklas.” (sid 155). Har du en sådan arbetsmiljö?

Hur skapar vi en miljö där vi trivs? Vi får följande råd i boken. Vi måste förhålla oss till att skicklighet är något man lär sig, att vi tillsammans blir starka, att en ledare ger återkoppling på samma sätt som till elever och att chefer kan lära av varandra. Ganska formativa tankar skulle jag säga.

Mobbare med ett statiskt mindset

Hos mobbare finns en stor dos statiskt mindset. Vissa är överlägsna, andra är underlägsna. Skolkulturer accepterar ofta ett statiskt mindset. Det är viktigt att vi även utvecklar en miljö med dynamiskt kultur för att minska eller rent av få bort mobbningen.  Alla ska vara lika mycket värda och det arbetat kan ske med självhjälpsstrukturer. I boken tar Dweck upp Dan Olweus arbete kring mobbning som ett exempel. Jag går inte mer in på det då det borde vara vedertaget.

Budskap om framgång till föräldrar

Då vi är fostrade i skolkulturer har vi våra föreställningar om vad en skola går ut på. En av dessa föreställningar är att man ska ge betyg eller återkoppling på hur man lyckats. Forskning visar idag på att man inte ska sätta betyg på skolarbete utan på hur långt eleven kommit och vad som är nästa steg. Som jag skrev ovan under beröm så kan det bli så fel om man fokuserar på förmågan. I mina ämnen blir detta lätt att man fokuserar på skrivuppgifter som bedömningsgrund och det är viktigt att tänka att man ska utveckla förmågor som ingår: läsa, skriva, tala, lyssna, strategier och tänkandet och visa på hur långt man kommit och vad nästa steg är. Ändå förekommer betyg på enskilda uppgifter idag för att föräldrar kräver det, för att det råder en föreställning om att det är bäst och tydligast feedback men när vi vet bättre idag borde vi verkligen fokusera mer på vad som är nästa steg och hur de nås, sk strategier.

För barn som misslyckas ofta behöver man fokusera ännu mer på strategier. Strategier som visar på hur man gör för att lyckas. I engelska, moderna språk och svenska som andra språk är detta i sig en egen förmåga att utveckla och det är förvånande hur lite undervisning vi lägger på att träna eleverna i hur de ska göra för att tänka, skriva, tala osv.

Hur blir man en bra lärare som gör att eleverna lär sig och utvecklas mot högre mål? En viktig aspekt är att som lärare får vi aldrig sänka kraven. Det leder bara till dåligt utbildade elever som bara kan få enkla arbeten och behöver rikligt med beröm. Men vi får inte heller bara höja kraven vi måste ge dem verktygen gör hur eleverna ska klara av att nå målet. Vi får inte heller sortera elever i fack där det finns de som kan och de som inte kan. Lärare som är intresserade av inlärningsprocessen och tror att intellektet och begåvningen kan utvecklas är de lärare som kommer lyckas. Kan vi ge eleverna budskapet att jag som pedagog kommer ge dig kunskapen då kommer vi också få eleverna intresserade av skolarbetet. Det är jag som lärare som måste hitta vart eleven befinner sig och exakt vart eleven misslyckas och behöver för att lyckas. Det kräver enormt mycket energi av pedagogen men eleverna kommer få med sig att älska att lära och tillslut tänka själv. Det handlar om vårt synsätt på eleven, om vårt synsätt på kunskap för att eleverna ska utvecklas och lära.

Elever som inte vill måste vi få att inse att skolarbetet är till för dem. Vi kan inte säga att de inte kan och att det är lönlöst. Dweck ger oss ett exempel på detta genom en pojke som inte vill ara med och vägrar att göra sin uppgift. Han blir ombedd att ringa hem till sin mamma att han måste bli hämtad för att han inte vill lära sig och att han måste lära sig i skolan. När han inser att skolan är till för honom slutar de sabotera. Dweck menar att barn som blivit dömda som misslyckade kommer sabotera för sig själva för att inte visa sin okunskap. Vi måste förändra hela skolans synsätt på dessa elever.

Att förändra sitt tänkande från statiskt till dynamsikt

För att kunna genomföra en förändring behöver vi en plan. En konkret plan som gärna är visualiserad. Det är därför jag gillar Canva så mycket för jag kan visa på de olika delar som ska ingå. Planen behöver innehålla svar på när, var och hur och är egentligen inget nytt för mig som arbetat med elever i behov av särskilt stöd. Där fick jag lära mig vikten av planeringar med svar på detta. Ofta glömmer vi att visa vad skolarbetet går ut på och hur vi ska arbeta för att nå dit. I alla fall så var min egen skolgång kantad av många sådana lektioner. Man skulle bara göra. Det förväntades att vi visste hur uppgifterna i matteboken skulle lösas. Helst på egen hand. Vi skulle fylla i verbböjningar i tyska eller kunna alla länder och huvudstäder i Afrika, men hur jag skulle lösa uppgifterna eller hur jag skulle memorera städerna fick jag ingen hjälp med. För mig var dömt att misslyckas och känna att det var tråkiga skolämnen.

Värst för mig var ämnet engelska. Varje gång jag skulle ha engelska fick jag en klump i magen. Jag hade en lärare som alltid replikerade ”speak up, please” då man svarade så man trodde man svarade fel. Hon kommenterade min och andras förmåga att tala och inte att jag inte skulle vara så blyg för det var rätt svarat (vilket det oftast var). Tillslut tystnade jag för jag vågade inte visa att jag inte kunde. Jag hade ett statiskt tankesätt när det gällde engelskan. När jag sedan åkte till USA för att arbeta ett år och utveckla min engelska märkte jag att jag var jätteduktig på att tala och hade ett stort ordförråd och det har jag idag med mig in i min egen engelskundervisning. Hur kan jag göra så eleverna tror på sin egen förmåga att klara av att utvecklas? Ibland berättar jag just den anekdoten att kan jag som fick underkänt på nationella proven bli lärare i engelska, kan även du. Jag har t o m en fil kand i engelska men det vet knappt någon vad det är, men när jag bestämde mig för att bli bättre gick resten av farten.

Från min egen skolgång fick jag också med mig ett dynamiskt tankesätt. I svenskan fick vi arbeta med skrivandet och vi fick också stödstrukturer för detta även på min tid. Vi läste också varandras arbeten och publicerade också en bok. Detta gjorde att jag kunde och kände att jag utvecklades. Detta fick jag också höra av min engelsklärare att hur kan dina betyg i svenska och tyska vara så höga men inte i engelska. I och för sig en bra fråga men jag visste inte då svaret. Idag vet jag att undervisningen var konkret och visuell. Jag fick verktygen.

Är det svart eller vitt?

Frågan är om vi vågar reflektera över vår egen undervisning och förändra oss? Och kan vi se vart våra egna misslyckanden sker så kanske vi förhoppningsvis även kan hjälpa andra elever som misslyckas att hjälpa dem över det. Det är i alla fall det jag lärt mig från min egen praktik de senaste 15 åren och att jag nu efter läsningen fick ord för vad det innebär att tänka så. Jag tror på att lärandet är en process och att jag är med eleverna i den processen. Hur tänker du kring lärande? Vågar du erkänna dina brister och se dem som ett steg mot nästa mål. Kanske är det därför jag inte så ofta talar om vad som går fel i min undervisning utan ser att allt är en process. Jag har tidigare bloggat om mål jag sätter upp utifrån metareflektion. Målen är ju sådant som behöver bli bättre men jag ser det inte som statiskt utan som något som jag faktiskt kan göra bättre. Kanske något att tänka på när vi i sociala medier saknar debatten om vågskålen som går mot andra hållet än pepp. Från svart eller vitt synsätt. Det kanske handlar om vårt mindset?

Mindset illustreras i dessa bilder som Johan Lindström tolkat och tagit fram utifrån en engelsk version. Du hittar fler på länken till hans blogg.

Statiskt eller dynamiskt tankesätt?

Dynamiskt tankesätt för elever

En sammanfattning av Nottinghams bok Utmanande undervisning som vi läste inom #pedaläslyft

Vi har läst Utmanande undervisning i klassrummet av Nottingham inom #pedaläslyft. Här nedan kommer en sammanfattning av boken för er som vill. Boken är utgiven av Natur & Kultur 2013 och har åtta kapitel. Första kapitlet berättar vad utmanade undervisning är nämligen mer berättande, dialog och utmaning i undervisningen samtidigt som vi följer läroplanen. Boken ger oss svar på de bärande principer som utvecklar självständigt tänkande i resterande kapitel. I rubrikerna nedan går jag igenom de principerna lite kortfattat.

Återkoppling

Här får vi en definition av begreppet – att återkoppling är information som uppgiften som hjälper eleven vidare. Återkoppling kan vara väldigt effektiv om den är tydlig och specifik, inspirerar till att svara aktivt och eftertänksamt och att man lär av sina misstag snarare än är rädd för dem. Återkoppling ska inte ges med avseende på person utan på prestationer och framsteg. Återkoppling har tre syften för eleven:

  • att förstå målet
  • att inse vart man befinner sig i förhållande till målet
  • att förstå vad man ska göra för att nå dit.

Sammanfattningsvis ger vi för lite återkoppling, vi fokuserar snarare på prestation och betyg, jämför t o m elever med varandra, återkopplingen är för mycket administrativ och vi vet för lite om de inlärningsbehov eleverna har.

Återkoppling som fungerar bäst är:

Handledning

Hjälper eleven att fokusera och hitta dess starka sidor, definiera målet, och man är medveten om hur eleven tolkar upplevelserna och man ser skillnaden mellan beröm och uppmuntran.

Dialog

Tala, lyssna, tänka. Att träna eleverna i modeller för hur man tänker och visa så de kan göra detta själva. P4C är en modell för detta, där man börjar med en fråga för att undersöka och gör detta i gruppen för att lyssna, tala och tänka. Man uppmanas att tänka hur man tänker och slutligen enas om bästa svaret.

Formativ och summativ bedömning

Summativ fastställer vad eleven gjort rätt och fel snarare än poäng eller betyg skriver Nottinhgam. Formativ bedömning avser pågående, diagnostisk bedömning som hjälper eleven vidare, förslagsvis rätta tillsammans

Kamratåterkoppling och självbedömning

För att eleverna ska kunna ge varandra återkoppling krävs att de tränas i hur man kan göra det. I boken nämns tre modeller (som utvecklas mer under Ansträngning och Utmaning).

  • FFK (förhållningssätt, färdigheter och kunskap)
  • Undervisningsmål
  • Utmaningsmodellen

Beröm

Fokuserar på handlingar, är specifik, jämför ej elever, är trovärdigt och berömmer meningsfulla framgångar snarare än lätta uppgifter.

Återkoppling från elev till lärare

Vad behöver eleven från dig för att utvecklas?

Återkoppling med video eller dator

Denna återkoppling upplevs snarare fokusera på resultat snarare än person.

 

Ansträngning

Hur mycket en elev anstränger sig beror på hur högt de värderar målet samt förväntan på att man klarar av det. Alla elever kan anstränga sig bara de är motiverade. Ansträngning påverkas dels av hur du övertalar och levandegör läroplanen, men även betraktar läroplanen som det sammanhang där man lär, utvecklar ett holistiskt synsätt av FFK-modellen, använder förberedande strategier och utvecklar en utvecklingsinriktad självbild.

Hur lär vi eleverna lära? Nottingham tar upp en modell han utvecklat som bygger på tre delar, tre hörn där varje hörn står för delar eleverna måste kunna, den sk FFK-modellen.

  • Det ena F:et står för förhållningssätt och är den lust och vilja eleverna har för att lära. En bra metod var att använda eleverna och skapa förhållningssätt som fungerar då de lyckats snarare än regler, som är kontraproduktiva. Dessa sätts upp och återkopplas till regelbundet genom att ge exempel.
  • Det andra F:et står för färdigheter och innebär de förmågor vi har för att kunna genomföra processer som att kunna dra slutsatser, ställa frågor, exemplifiera, skriva, agera lämpligt inom ett visst område.
  • K:et står för kunskaper och innebär att veta vad som ska läras och vilka begrepp som ingår. Här får vi tips som att repetera föregående lektion och att förbereda eleverna på vad som kommer.

En lektion bör innehålla minst två av de tre områdena ovan.

I detta kapitel tas även statiskt respektive dynamiskt tankesätt upp. Ett statiskt tankesätt är att vi tror att vi är född med en talang och därför inte behöver anstränga oss för att lyckas, medan ett dynamiskt tankesätt innebär att vi blir bättre om vi anstränger oss. Dock är det viktigt att det upplevs som meningsfullt. Därför är det viktigt att det finns olika nivåer av utmaning i undervisningen. Att undervisa eleverna i ett dynamiskt tankesätt gör vi genom FFK-modellen, sätta upp realistiska mål, återkoppla på framsteg och rekommendera nästa steg, se att alla elever har begåvning snarare än att några kan inte, berömma på rätt sätt och själva vara ett föredöme vad gäller beteende.

Utmaning

En utmaning är något som uppmuntrar oss att lära oss mer än vi redan kan och bygger på Lev Vygotskijs arbete. Det gäller som lärare att hitta rätt nivå för inlärning, det som Vygotskij kallade för inlärningszonen och inte hamnar i övningszonen. Du vet att du har nått en utmaning och eleverna ber om återkoppling Nottingham skriver om sin modell undervisningsmål för att ta fram rätt nivå.  Det finns olika behov av olika utmaning i ett klassrum:

  • Elever som behöver hjälp att komma igång behöver stöd.
  • Elever som kommit igång behöver uppmuntran.
  • Elever som har för lätt behöver stödstrukturer eller tankeställare.

För att få eleverna ovan till övningszonen kopplar du undervisningen till elevernas förkunskaper och fokuserar sedan på deras potentiella förmåga. Den hittar du vid den punkt där de börjar misslyckas och sedan backar sedan lite försiktigt. Elever som behöver utmanas med tankeställare innebär att man använder ett par tekniker för att få eleverna att skapa kognitiv osäkerhet. Stödstrukturerna el sk scaffolding myntades även det av Vygotskij, och innebär att man skapar stöd för att kunna gå vidare, som t ex öppna frågor och sokratiska frågor eller begreppstänjare med Venn-diagram som stöd. Fler tips finns i bokens sista kapitel med lektionstips.

Reflektion

Tänkande delas in i två typer, dels rutinmässigt tänkande som vi gör omedvetet och sedan reflekterande tänkande som handlar om att tänka på handlingar och konsekvenser.

Vi behöver lägga mer tid på att undervisa eleverna i hur de reflekterar och tänker. Vi hittar stöd för detta på NP där frågor som att resonera, förklara, jämföra och kontrastera får mer poäng än faktafrågor.

Kognitiva konflikter får eleverna att tänka mer. Ofta har vi hela lektioner utan att elever fått tänka överhuvudtaget. Kognitiva konflikter får också eleverna att utveckla moral. Ett bra sätt för att skapa kreativt tänkande är att vänta med logiska slutledningar, d v s servera dem svaret.

Vi får en modell att planera utifrån för att lära eleverna tänka på både djupet och bredden. EDUCERE (på engelska) är akronymen där varje del står för (på svenska): engagemang, vilja, förståelse, skapa, fråga, resonera samt utvärdera. Jag går inte in mer på dem här då de knyter an till flera av de exempel som redan nämnts eller kommer nämnas.

Självkänsla

Elever som presterar bäst har ofta hög självkänsla. Elever som har låg självkänsla måste först bygga upp en inre styrka av kamrater och lärare för att lära. Därför är det viktigt att de får rätt slags beröm och återkoppling som fokuserar på prestation snarare än förmågan. Man fokuserar på den utveckling eleven gjort och den ansträngning eleven lagt ner snarare än berömmer hur duktig eleven varit. Berömmet måste också vara trovärdigt och utveckla ett dynamiskt tankesätt. Begåvade och resursstarka elever är de som oroar sig mest för att misslyckas och tappar intresset om de stöter på hinder därför är det viktigt att de får utveckla sin självkänsla genom beröm.

Boken avslutas med utmaningsmodellen och lektionstips. Jag går här kort igenom utmaningsmodellen.

  1. Begrepp

Börja med ett ord, bild eller direkt från läroplanen.

  1. Konflikt

Skapa en kognitiv konflikt.

  1. Bygga upp förståelse

Eleverna hittar en förståelse av begreppet. De gör detta tillsammans i det Nottingham kallar lärandegropen. När en elev kommit ur gropen och hittat svaret uppnår hen ett Heureka-ögonblick. Det är grekiska för jag har funnit det och betyder att eleven hittar svaret själv inte får det av läraren. Elever som fortfarande är kvar i gropen kan få hjälp av elever som funnit det för att hjälpas åt. Eleven som funnit svaret ska hjälpa kamraten åt genom att hitta problem i partnerns förklaringar.

  1. Reflektera

Hur förändrades tänkandet? Att bli medveten om sitt eget tänkande. Metareflektionen.

 

Avslutningsvis har boken varit trevlig att läsa, och jag har fått med mig att jag redan har ett par goda idéer redan, som jag i början av terminen ska finjustera lite för att bli ännu bättre. Det jag främst fastnade för var kapitlet om ansträngning och att skapa spelregler tillsammans. Jag fastnade även för att man ska lära tillsammans och gärna ha ämnesövergripande planering. Efter att jag läste ut boken valde jag att även läsa vidare i Carole Dwecks bok Mindset som är ev av utgångspunkten för en del av teorierna i boken. En reflektion utifrån den läsningen kommer imorgon.

Var med och skapa frågor till #pedaläslyft den 13 juli

Läsningen av Utmanande undervisning av James Nottingham pågår kanske eller är på gång för många av oss som vill vara med och diskutera boken i #pedläslyft. Den 13 juli är det dags att lägga ut de första frågorna. Alla som vill får gärna vara med och föreslå diskussionsfrågor. Vi har skapat en AnswerGarden där ni kan skriva in en fråga som ni vill lyfta. Sedan kommer vi plocka ut en eller flera frågor, som många lyfter fram. Tanken är att vi ska hålla fokus på kapitel 1 och 2. Sista datum för att skriva in er fråga är den 10 juli så vi hinner sammanställa över helgen för att sedan lägga ut dem i Facebook gruppen – Det pedagogiska läslyftet.

Skriv in er fråga genom att klicka på länken här!

Nu finns det även möjlighet att skriva in frågor till Maria Rasmussons avhandling ”Det digitala läsandet” Klicka på länken och skriv sedan in frågor! 

//padlet.com/embed/mpfnrppiutfj

 

Inspirationsfilmer till #pedaläslyft

Vi har fått två filmer till det material som ska läsas inom #pedaläslyft och det är meningen att de ska fungera som inspiration till läsningen. I filmerna ställs några frågor som kan vara bra att ha i bakhuvudet vid läsningen. Det är författarna som gjort filmerna och det är dels James Nottingham som skrivit boken Utmanande undervisning i klassrummet samt Maria Rasmussen Det digitala läsandet. Hoppas ni inspireras att komma igång med läsandet.