Kategoriarkiv: Digitala skollyftet

Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag?

I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag  tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. 

datorpark

Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Främst är vi osäkra på bedömningen men även på hur vi ska undervisa. Men jag tror även att tekniken ställer till det då den inte fungerar optimalt eller man inte vet hur man kan göra. I detta inlägg kommer jag ge tips på länkar till bloggar där man arbetar med IKT samt dela med mig av egen praktik. Jag kommer även lyfta bedömningen. Vad bedöms och hur? Kanske kan lite inspiration ges i hur man kan göra, d v s hur:et och har ni några fler exempel så tipsa mig gärna så länkar jag in det.

Varför digital kompetens?

I dagens samhälle ställs det stora krav på läs- och skrivfärdigheter genom digital teknik som surfplattor, mobiler, datorer och bloggar. Språket som används ser olika ut i olika forum och medier och det ställs krav på oss att vi kan behärska och anpassa oss för olika mottagare. Många elever har idag god digital kompetens men det finns också andra som inte har lika god kompetens. Digital kompetens räknas som en av nyckelkompetenserna inom EU. Hit räknas språket i att skriva och läsa i olika medier, men även för att söka, värdera kritiskt granska texter. Att lagra och kommunicera via nätverk på Internet är också en kompetens för digital teknik.

Är du redo för att möta framtiden? http://www.youtube.com/watch?v=fYdl1zFfXcE

Skolans uppdrag

Skolan har ett uppdrag att lära eleverna att ”kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt.” (Lgr11, sid 9). I skolans mål och riktlinjer kan vi läsa att varje elev efter avslutad utbildning ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

I kursplanen för engelska står det i syftestexten att ”undervisningen ska bidra till att elever utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation.” Det vi ska bedöma är hur eleven väljer texter och talat språk från olika medier och hur de använder det i egen produktion och interaktion.

I kursplanen för svenska kan vi läsa i syftestexten att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. I svenska återfinns det även som en förmåga: att söka information från olika källor och värdera dessa. I det centrala innehållet står det att eleven ska skapa texter där ord, bild och ljud samspelar och detta i t ex tv-serier, teater och webbtexter. Vidare ska eleverna kunna redigera och disponera texter med hjälp av dator samt språkbehandling i digitala medier, men även använda digitala verktyg som hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Som egen punkt i det centrala innehållet återfinns att eleven ska kunna göra informationssökningar på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Eleverna ska även kunna citera och göra källhänvisningar och hur man sovrar i en stor mängd samt prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Det som ska bedömas är hur eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från källor och kunna resonera kring källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna ska innehålla beskrivningar och förklaringar samt ämnesspråk, struktur, citat och källhänvisningar. Texttyper som kombineras ihop med medier ska förstärka och levandegöra budskapet. I kunskapskravet som rör muntliga redogörelser ska vi bedöma elevens förberedelser och hur struktur och innehåll anpassas till syfte, mottagare och sammanhang.

Olika typer av texter och medier, scenkonst och estetiskt berättande kräver nytt sätt att arbeta i klassrummet

Förutsättningarna för kommunikation har förändrats enormt sedan Internets inträdande i samhället. Vi kan idag läsa tidningen via webben, kommunicera via chattar och skapa webbplatser där vi förstärker budskap med bild, musik, film, ord och musik och detta har gjort att vi måste omdefiniera traditionella begrepp som språk, text och genrer till ett vidgat synsätt där man räknar alla sätt att uttrycka sig på för att få fram ett tänkande. Man brukar tala om vidgad text även om det idag anses entydigt. Istället talar man om olika typer av texter och medier samt scenkonst och estetiskt berättande.  Hit räknas dans, musik, och webbplatser. Texterna kan således skapas både verbalt och ickeverbalt samt multimodalt. I multimodala världar är våra tonåringar mer vana att interagera i, de surfar snabbt ut på nätet och kollar ett Youtubeklipp medan de chattar med en kompis eller textar ett sms med en länk till klippet i. Men är de kritiskt granskande?

Ytterligare en aspekt – tillgodose fler behov

Att skapa och läsa texter som möter flera olika elevers behov är något som lyfts fram dels av Specialpedagogiska skolmyndigheten men även Skolverket. Detta är något som kan underlättas genom att vi är multimodala i klassrummet. Vi måste dock ha i åtanke att de multimodala texterna vi använder är tillgängliga för alla. Ni kan läsa mer om vad som menas med tillgängligheten genom att klicka er vidare på länken ovan. Genom att få hjälp att förstå det som undervisningen behandlar genom film, video och Internet samt språklig stöttning kan vi lyfta undervisningen så fler elever når kunskapsmålen. Vi som pedagoger kan också öka tillgängligheten av det material vi skapar så det synliggörs dels för de egna eleverna och deras vårdnadshavare men även för kollegor och deras elever.

Hur tillgodoser vi bäst elevernas behov och utveckling och följer Lgr11? 

I engelska finns det ett stödmaterial, Digital läsförståelse i engelska (återfinns på Bedömningsportalen hos Skolverket), som tagits fram av AnnaKarin Lindqvist och Ann Bjerktun som ger oss verktyg i att arbeta kring digital läsförståelse och även hur det kan bedömas. Det kan man ha nytta av att läsa som lärare i svenska också (och andra lärare i andra ämnen med samma kunskapskrav) för att få en förförståelse för hur man kan lägga upp arbetet i klassrummet och vad som ska bedömas. Mia Smith har gjort ett upplägg utifrån det materialet som ni kan ta del av här.

I svenskan finns det inget sådant stödmaterial men det finns ett förslag på hur man kan gå arbeta men vid skrivandet lyfts i Språket på väg del 2 (Skolverket, 2011) att man kan arbeta med att söka information från olika källor, utarbeta mönstertexter, förarbeta med tanke på syfte och mottagare, skapa en tankekarta och som vi såg i det centrala innehållet kan man använda digital teknik för detta. Sedan ska de skriva ett utkast och få respons på det och sedan gärna skriva rent på en dator för att använda datorns rättstavningsfunktioner.

Vi vet att läsning av multimodala texter blir bättre av att man behärskar vanlig läsning, att man kan orientera sig i texten och att man är källkritisk mot de sidor man får som träffar. Hur arbetar vi med detta i skolan för att eleverna ska få utveckla den digitala läsningen?

Förkunskaperna är a och o och har eleverna större omvärldskunskap, större kunskap om de olika texttyperna och ett brett ordförråd har de fler strategier in i läsningen multimodalt. Vi vet också att om läsningen är befäst på förstaspråket så går andraspråksinlärningen lättare då vi inte behöver lägga krutet på att befästa strategier.  Läsning av engelska är också avhängt av att ordförrådet fungerar och en man som läsare inte hänger upp sig på ord för att förstå sammanhanget. Det är i undervisningen vi måste ge eleverna förmågan att kunna föra samman informationen från bilder, text, ljud till en helhet. Vi måste stötta och visa hur. Vill du läsa mer om hur vi utvecklar strategier för digital läsning kan du läsa Maria Rasmussons avhandling ”Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat”.

Bedömningsfaktorer

Ovan skrev jag vad som ska bedömas i kunskapskraven. Som lärare är vi vana att bedöma elevers skrivande i både skrift och tal. Men i och med att digitaliseringen möjliggjort en ny typ av text med bild och ljud så känner vi oss osäkra i vad vi ska ha som bedömningsaspekter. Vi saknar helt enkelt stöd för att bedöma multimodala texter. Av tradition har vi använt oss av bedömning av text som mest tillförlitlig vid betygsättningen. Vi är tydlig med vad som bedöms i tal och skrift och delar ut uppgiftsspecifika matriser, vi visar elevexempel men när det kommer till ljud och bild förstår inte eleverna syftet och vad som bedöms eftersom vi själva inte riktigt vet och det blir otydligt med syftet. Bedömningen blir således inte validitetssäker.

Jag har genom mina år som lärare sett kollegor sätta ut betyg på hur bra en Power Point är uppbyggd och det finns det inget kunskapskrav för. Att arbeta med IKT i sig vet vi kan vara motivationshöjande men när man inte förstår bedömningen kan det istället avskräcka. Ni som vill veta mer kan läsa mer i Anna-Lena Godhes avhandling ”Creating and Assessing Multimodal Texts

I engelskans bedömningsstöd kan vi hitta följande bedömningsfaktorer:

Söka och välja

  • Använda en sökmotor: identifiera frågeställningar, skriva in webbadresser, formulera sökord, välja sökord i en lista, begränsa och utvidga sökningar, återvända till en sida, känna igen en återvändsgränd
  • Läsa en webbsida: läsa olika grafiska format, scrolla och överblicka, lokalisera klickbara länkar eller ikoner, växla mellan sidor
  • Välja innehåll: lokalisera information, bedöma förståelsen och nyttan, jämföra källor, spara, kopiera, ladda ner webbsida, kopiera text

Värdera

  • Egen förståelse, relevans, trovärdighet, pålitlighet

Använda det valda materialet

  • Skapa helhet och sammanhang, skapa struktur, visa förtrogenhet med innehåll och språk – och formulera om med egna ord, använda flera källor och ange dessa

Vi ska alltså bedöma processen av att söka, värdera och välja texter. Vi ska inte bedöma själva läsningen om vi vill åt bedömningsfaktorerna ovan.

källkritiska begrepp

Ordmoln från Tagul

Hur kan man arbeta då?

Jag funderar och reflekterar väldigt mycket över dessa kunskapskrav och hur man ska lägga upp undervisningen så det svarar mot målen. För att lyfta diskussionen och ge konkreta tips på hur tänkte jag dela med mig av hur jag gör i min undervisning. Om vi ska kunna ge eleverna kunskaperna som ges i bedömningsfaktorerna så måste vi som lärare behärska hur man gör själv inom samtliga områden. Vi måste visa och modella hur vi gör och våga utmana oss i att lära oss detta.

Tänk på att jag skriver för båda ämnena och att i engelskan finns inte den sista punkten med som bedömningsunderlag.

Söka information

Det som har visat sig mest gynnsamt är att låta eleverna arbeta tillsammans med uppgifter för att resonera kring hur de söker och väljer information och självskatta sig för att se vilka strategier man behöver utveckla. Det ger eleverna medvetenhet och läraren får syn på hur man bäst går vidare. Här finns en checklistahär en infografik och här en lathund man kan använda sig av.

Att samarbeta med bibliotekarien på skolan är också en stor resurs då denne besitter stor kunskap inom informationssökning. Skolverket har gett ut ett kompetensutvecklingspaket för pedagoger att diskutera hur man arbetar med källkritik med yngre elever, men efter att ha tittat på det kan man mycket väl lyfte det för äldre elever också och omarbeta materialet. Det finns en hel del länkar till formulär och filmer. På Statens Medieråd finns ett studiepaket för äldre elever. I guiden hittar du upplägget och var du hittar paketet.

Skolverket trycker på att samarbete måste ske med skolbiblioteket och skolbibliotekarien. Du hittar en hel del sidor på deras hemsida.

Lärarens roll är inte mindre viktigt i digital läsning än vid vanlig läsning och att ge stöttning är minst lika viktigt om inte viktigare. Detta gör jag ofta i klassrummet genom att vi söker information via Smart Boarden och alla kan se hur vi värderar träffarna. Jag resonerar högt kring hur jag tänker och tar också hjälp av eleverna i hur de ser på det och vi reflekterar.

Värdera och kritiskt granska

Jag återkommer ofta  till vad som är källor. En källa är inte bara en text utan muntliga som radioprogram, intervjuer, Internet, en bild, en hemsida mm. Det finns begrepp eleverna behöver lära sig som primär- och sekundärkällor. Eleverna måste kunna göra sökningar och sovra bland träffarna. Man kan vidga eller minska träffarna med ett par knep med minus, asterisk, eller citattecken. Här finns en infografik om det.  Om man vet källan kan man klistra in URL:en direkt i webbläsaren för att få en snabbare träff.

Vidare är det viktigt att veta vad man delar på sociala medier. Eleverna måste få veta hur de kollar upp allt som man lätt gillar och delar vidare så man inte delar fel saker. Så här gjorde vi det sist. På Kolla Källan finns denna idélåda att ösa ur för att hitta diskussionsmaterial och här finns ännu mer lektionsresurser. Metro har t ex startat en egen tidskift, Viralgranskaren, för mediekritiskt granskning.

Google har gjort några bara infobilder för hur man blir smartare sökare på nätet. Ni hittar dem här.

På Webbstjärnan har även gjort en bild för källkritik som visualiserar arbetsgången.

Att välja texter

De flesta texter vi möter via digitala medier är inte narrativa utan vi läser annan typ av information på nätet. Dock kan vi idag möta mer och mer prosa i o m ökande av e-böcker och tidningar. Vi måste lära eleverna att läsa på annat sätt då texten i sig inte är linjär utan det kan finnas hyperlänkar, ikoner och diagram, men även reklam. När så mycket text blandas kallas det för multimodala textformat. Det gäller att snabbt kunna lokalisera sig på skärmen och läsa där man hittar informationen. Eleverna måste också få se hur man backar och återkomma till den ursprungliga sidan, men även göra detta själv och välja ut en text som passar för ändamålet.

Att använda materialet

När eleverna har valt ut källor och granskat dem ska de producera något eget med egna ord. Eleverna måste därför behärska både CC och hur man anger referatmarkörer och citat.  Så här gjorde vi sist vi arbetade med det och även så här. Ni hittar även ett informationsblad om hur man gör källförteckningar korrekt här.

Jag tror också på att samarbeta över ämnena och få in kunskapskraven i en kontext som är större än egna ämnet. I so/no/bild/sv kan man lätt samarbeta kring hållbar utveckling, genus, och att skriva ett referat av några faktatexter som man tar upp i ämnesundervisningen i so kan bedömas i skrift i svenskan men trovärdigheten och resonemanget i båda ämnena. Vi får inte glömma skolbiblioteket som även är en resurs inom informationssökningem.

När eleverna skriver sina texter på en dator får de en möjlighet att redigera dem och flytta om text lättare. De kan kontrollera stavningen i rättstavningsprogrammet. Eleverna måste tränas i detta och gärna ta hjälp av varandra.

Kombinera ihop nya texttyper och förstärka budskap

Det kan låta banalt att tolka bilder i undervisningen men jag ser en vinst i det då det ökar förmågan att kunna göra inferenser till det man ser i en bild, utanför bilden och till sig själv. Detta från bild till text ser vi oftare i barnböcker men jag tror vi kan ha stor nytta av att använda det även för att visa på vad vi menar med textkopplingar. Här har jag dessutom förstärkt bedömningsaspekten med en bild. Det ingår dessutom att vara kritiskt granskande även i bilder och inte bara sidor på Internet.

Här har du ett uppslag på hur du kan arbeta med bilder. Man kan ju också skriva utifrån bilder och det kan ju sedan redovisas i en digital vägg som Padlet. Att låta eleverna fotografera för att göra arbetsbeskrivningar där bilden hjälper oss förstå budskapet är ett annat sätt.

Eleverna brukar även förstärka budskapet i sina texter med bilder. Vi brukar använda oss av Canva där de kan skapa egna layouter, med även bilder med CC. De kan även få skapa ljud till genom att spela in sin egen berättarröst. Det fick de göra när vi gjorde I Am dikter i engelskan, dock ville inte eleverna dela dikterna med er.

Att skapa blädderbara böcker av det eleverna skrivit verkar vara ett kreativt sätt. Ni hittar bra tips för hur man kan göra på denna bloggen.

Om eleverna läser böcker kan man istället för att skriva vanliga recensioner välja att göra filmklipp i  t ex StopMotion som ett boktips. Det går givetvis bra att göra detta inom gestaltning som inte är digital i t ex dramatiseringar eller sitting drama, men då kan väljer vi bort det digitala vilket är ok också. Att göra instruktionsfilmer för olika centrala innehåll som t ex skrivregler i svenskan kan vara ett sätt att möta tekniken.

En favorit är att arbeta med författare och låta eleverna söka information från olika källor och sedan redovisa detta i reportage eller dramatiseringar som vi tittar i helklass för att ta in kunskaper från många olika epoker. Detta går ju att göra med realiadelen i engelska också.

Att återberätta en filmsekvens genom att filma med samma budskap, förstärkt eller förminskat eller förvrängt brukar också kunna bli kul. Då kan man visa förståelse och förstärka budskapet åt ett håll för att visa på vinklingar.

Man kan också låta eleverna arbeta med Wikipedia i undervisningen. Ni hittar mer information på Skolverkets hemsida. Jag har inte använt mig av det själv.

Jag brukar däremot använda mig av UR (länken går till ett arbete om källkritik) som har tydliga mål mot Lgr11. Jag använder mig även av UR för rörlig bild när vi arbetar med läsning/skrivning. För att förstärka och ge eleverna förkunskaper till texttyperna kan vi se t ex filmatiserade sagor i både engelska och svenska. Just idag släpps en sida för engelskan om att ta in världen i klassrummet och arbeta med andra medier än böcker. Jag har spanat in den och den verkar lovande. Dessutom finns det ofta bra lärarhandledningar till.

Att använda elevblogg vara ett sätt att arbeta med det och på så sätt få in källkritiken och hur man skriver för mottagare på nätet då den texten läses av fler läsare. Vi använder oss av det i undervisningen och jag lägger även ut mina planeringar på min flippblogg. I Klassen i dialog med omvärlen lyfter Dan Åkerlund lyfter vinsten av det. Åkerlund har även även gjort en avhandling som heter Elever syns på nätet som är värd att läsa.

Man kan göra poddradio och förstärka budskapet med låtar och bilder. Detta ska vi påbörja nu så ni får ta del av upplägget här framöver i kategorin sommarpratare. Du hittar mer tips om hur du kan förstärka budskapet här och andra IKT-tips kring CC och upphovsrätt och här har jag kuraterat lite tips med IKT.

Jag vill också lyfta hur man kan arbeta med Skype i klassrummet. Sara Bruun har kommit långt med det arbetet. Här har hon bloggat om hur man gör. Att använda muntligt berättande för en målgrupp kan nog inte bli bättre. Kanske lite pirrigt först men tänk vilka kompetenser eleverna har med sig ut i arbetslivet.

 

Det är viktigt att tekniken har ett syfte i undervisningen och hjälper till att förstå vad man arbetar med istället för att tekniken är syftet. Tekniken kan också hjälpa oss att utvärdera och återkoppla undervisningens syfte och föra oss dit vi ska – mot kunskapskraven.

Hur är du som lärare källkritisk mot digitala läromedel?

I och med att det delas digitala läromedel i större utsträckning måste vi som lärare vara mer kritiska mot det som delas. Vi måste ta hänsyn till flera olika saker som struktur, språklig kvalitet, hur bilder används och förstärks, vilket upplägg materialet har och hur det ska bedömas. Andra krav gäller genus, diskriminering och hur pass objektivt materialet är. Vill du veta mer om nyckelfrågorna för granskningen hittar du dem här.

För dig som vill veta mer om hur du som lärare kan vara källkritisk och vilka upphovsregler som gäller rekommenderar jag Kolla Källan.

Har du något annat exempel du vill dela gör gärna det. Om du har fler frågor kan vi tillsammans lyfta dem och hjälpas åt att bli bättre på att både använda och bedöma källkritiken.

Källor till texten är länkade och nämnda i texten ovan.

Vi är alla IKT-pedagoger enligt Lgr11

Jag läser och därför tar jag del av andras tankar. Tankar om IKT i skolan. Om hur datorer ger ungdomar dåliga ryggar och arbetsställning, att ungdomar idag inte är källkritiska och att vi vuxna inte kan modern digital teknik. Tankarna sätter igång min nyfikenhet och jag funderar på vad som faktiskt står i Lgr 11 om IKT . I kapitel två i Lgr11 står det så här:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 

Vid en närmare titt på de olika kursplanerna har jag fått fram att ordet internet  finns i kursplanerna för Svenska, SvA, Engelska, moderna språk, samhällskunskap, geografi och hem- och konsumentkunskap och att digitala verktyg ska användas i bild, musik, svenska och matematik. Det finns säkert fler sökningar och ord att hitta stöd för att IKT rör fler ämnen.

Vad gäller ämnet engelska?

Vad gäller mitt ämne engelska så får jag fram att jag måste ge mina elever möjlighet att:

  • lyssna på talad engelska från olika medier
  • läsa engelska från olika medier
  • ta del av dramatiserad och filmatiserad  skönlitteratur
  • läsa och diskutera nyheter och reportage
  • söka, välja och värdera talad engelska från internet och andra medier

Vad gäller ämnet svenska?

Vad gäller mitt ämne svenska så får jag fram att jag måste ge mina elever möjlighet att:

  • skapa texter där bild, ljud och ord samspelar
  • redigera och disponera texter med hjälp av dator, samt olika funktioner för språkbehandling i digitala medier
  • planera sina muntliga presentationer med digitala verktyg
  • läsa och diskutera tidningsartiklar, blogginlägg mm
  • hur uttryck inom bild, ljud och ord samspelar inom tv-serier, teater samt webbtexter
  • informationssökning på internetsovra i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett kritiskt förhållningssätt

Att göra språket levande och anpassningsbart

För mig är inte IKT något valbart eller ett delmoment som ska klaras av; utan något jag vill och måste arbeta med fortlöpande. Det ger mig en möjlighet att nå högre måluppfyllelse eftersom undervisningen blir verklighetsnära och autentisk. Tänk att ta en aktuell händelse, visa den på SmartBoarden och sedan diskutera den – vilka möjligheter det ger! Det kan vara ett nyhetsinslag, ett blogginlägg, artikel eller en podradio för att nämna några förslag. Vi ska dessutom i engelska och moderna språk ge förmågan att:

reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kultur i de olika delar av världen där språket används.

Det kan vi göra genom att se ett inslag och diskutera och reflektera muntligt eller i skrift. Källkritiken kan också lyftas in. Jag kan också anpassa nivån på svårigheten eftersom jag kan välja att ta bort textningen beroende på kunskapsnivån hos eleverna.

Att samspela

Eleverna ska skapa egna berättelser och sätta ljud och bild till. Detta ser jag som en oerhört entreprenöriell tanke. Eleverna kanske kan göra en film med appen PuppetPals? Eller Göra en muntlig presentation i Prezi eller kanske en mindmap för sitt muntliga anförande i ett annat program? Att samspela med andra och kommunicera t ex genom blogg är ett sätt att nå ut men också träna sin källkritiska förmåga. Hur förhåller vi oss mot varandra och vad får jag göra på Internet är frågor som kan lyftas fram.

Textbearbetning är en annan femma

Kunskapskravet att bearbeta sina texter och att överhuvudtaget få igång skrivandet gynnas särskilt av Internet. Det finns diverse olika program som gör att skrivandet blir mer lustfyllt och utmanande samtidigt som måluppfyllelsen gynnas. Jag kan direkt visa dem hur de arbetar med stavningskontroll. Jag kan dessutom ge dem direkt feedback via Jing eller Screencast.

Jag hoppas jag når dit snart. Min digitala resa har börjat. En resa jag inte tror jag kommer avsluta utan det blir många stopp och turer. Till att börja med hoppas jag att jag får tillgång till många och fler datorer än idag. Det är det enda jag ser som ett hinder på vägen, inte att jag inte kan utan att jag vill och att jag måste.

datorpark

Facebook och Twitter för det utökade kollegiet i engelska och min badge

Nätet är fantastiskt om du vill få fler kollegor. Jag har under senaste halvåret själv lärt mig hur värdefullt det är, för det är här jag hittar mycket av mitt material och själv delar med mig av det som jag hittar eller gör med mina elever. Tanken är ju att vi tillsammans ska utveckla undervisningen i engelska så resultaten för eleverna höjs. Den här bloggen kom ju till för att delas samla ihop mitt eget material, men också för att dela med mig och synliggöra vad jag gör inom min undervisning.

På Facebbok har jag en grupp som heter engelska i år 6-9. Där möter du vårt utökade kollegium där delar med oss av tips och råd för vår engelskundervisning. Det finns en för svenskundervisningen också svenska i år 6-9.
Jag har också en grupp för Förstelärare – en nätverksgrupp som jag delar med min kollega i engelska för yngre år. Henne kan ni läsa om här i Lärarnas Tidning då de gjorde ett reportage om hennes undervisning. Vill ni läsa ett reportage om min undervisning kan ni läsa här (och det är säkert därför många av er hittat dit). Artiklen publicerades i Skolvärlden nr 1, 2014.
Ni hittar mig också på www.twitter.se @annikasjodahl
Det var på Twitter jag kom i kontakt med det digitala skollyftet, deltog i det och fick min badge för att jag använder digitala verktyg för att kommunicera, lära och skapa, samt för att jag lär och lär ut till andra i det utvidgade kollegiet och för att det gynnar min roll i skolan. Jag sökte för mitt pearltrees under samma användarnamn som på twitter. Egentligen ingick jag i en textbank för likvärdig bedömning men det var lite segt i början. Nu är det större och det har börjat hamna texter som lärare vill ha hjälp att bedöma. Gå med här på www.textbanken.wikispaces.com
Men det är så det utökade är man får ett så stort utbud att man kan dela och lära lite överallt. Välkomna!
Kom ihåg att bjuda in dina kollegortill lämpliga grupper. Du hittar fler grupper på facebook här i Karin Brånebäcks dok.

Att lära i det utvidgade kollegiet – pedagogiska grupper

 Att lära i det utvidgade kollegiet – pedagogiska grupper

För mig är att lära kollegialt ett viktigt begrepp. Till de pedagogiska grupperna i ett vidgat perspektiv räknas Twitter och Facebook, och i det snävare mitt kollegium på skolan. Det var också i det utvidgade kollegiet på Twitter jag kom i kontakt med det digitala skollyftet i höstas. Jag ser tre delar kring det utvidgade kollegiet:

1. Digitala skollyftet

Jag ingår i det digitala skollyftet och själva grunden i det bygger på att dela och lära av varandra.

2. Pedagogiska grupper

Att hitta andra pedagoger att bolla med är viktigt för ens egna utveckling men även för hela skolan. I höstas fick vi ett uppdrag av vår skolledning om att ingå i olika pedagogiska grupper, med blandad kompetens. Syftet är att vi ska delge varandra och diskutera pedagogiska idéer, i samma andra som dela kulturen. Jag tycker det är bra att man sprider sin kunskap bland kollegor och det visar också forskning och det gynnar skollyftet.

Det vi fick i uppdrag av vår skolledning var att ha:

  • läst något nytt inom pedagogisk forskning
  • besökt en kollega på en lektion
  • och provat något nytt i den egna undervisningen
Sedan skulle vi diskutera detta i grupper för att lära av varandra.
3. Försteläraruppdraget

Jag är också förstelärare och har haft den ämnesträff jag ska hålla i vår för mina engelskkollegor i kommunen, som utgångspunkt på vad jag ska läsa. Jag ser också mitt uppdrag som att vi ska lära av varandra. Jag av andra och det jag lär vill jag förmedla.

Jag ser tre delar inom det utökade kollegiet, i alla fall för mig. Många gånger vill man göra allt men många gånger kan mano också se samband i allt man vil göra så blir det inte så betungande. Jag vet att många stressas i denna ”dela kultur” också och att man måste läsa allt man kommer över. Det har jag också haft som en liten parameter inom ”sharing is caring eller dela kulturen”. Vad man man göra för att underlätta stressen i informationsflödet?

Vad jag valt att fördjupa mig i – mitt fokus

Hur kan man då knyta ihop säcken för alla dessa tre delar? Jo genom att man ser en röd tråd att från lilla mig till det stora hela kan jag bidra med ganska mycket, och sedan kan någon annan bygga på min kunskap. Den tråd jag använt mig av är det formativa arbetssättet.

Jag valde att läsa Att följa lärande av Dylan Wiliams – här kan ni ta del av ett referat. Det ligger på min blogg för svenskämnet och jag har valt att dela det för att jag tycker alla pedagoger ska känna till det formativa arbetssättet. Och det har även en plats på Svedala kommunes hemsida för utbildning, då de gillade referatet. Det är jag tacksam för då de har en av de största BFL-plattformarna jag sett.

Jag kan konstatera efter min läsning att jag redan arbetar väldigt mycket med fokus på det formativa. Jag fick också en erinran om det sk flow:et som Wiliams refererar till i sin bok, att jag läste det på min första pedagogik kurs 1996. Jag får ofta flow då jag själv läser mycket och gärna med fokus på skolutveckling. Det kan ju tyckas hysteriskt ibland att man verkar lägga så mycket tid på det, men det ger mig en behaglig känsla av att utmana mig själv. Ibland tror jag att det utått sett ser ut som om jag lägger mer tid på det jag gör än vad jag faktiskt gör.

Vi skulle också besöka en kollega och att få spegla varandra är ett ypperligt lärtillfälle för oss de inblandade och också en av de största framgångs faktorerna. Jag hade kolinpspektionens mall för lektionsobservationer, som grund, du hittar det här. Det ingår också inom mitt uppdrag som förstelärare att göra lektionsbesök och mitt fokus för observationen var med det formativa arbetssättet som utgångspunkt. Ett annat mål vi hade var också att prova något nytt och det jag provat är bla exitticket, checklistor, och kamratbedömning i svenskundervisningen.

 

Det digitala skollyftet då?

Med ovanstående tre delar kan det tyckas som ett stort mål, men jag vill få över fler till det utökade kollegiet utan att de ska stressas över mängden information. Dock har jag inte uttalat det som ett tydligt mål på bloggen. Ett exempel för att underlätta det informationsflödet är Pearltrees. Jag har letat en längre tid efter något att samla mina länkar i, men inte varit helt nöjd. Jag har provat Pinterest och det har inte tilltalat mig fullt ut.

För att unerlätta i dela kulturen har jag skapat en pärla, som gör att du kan gå tillbaka och läsa om du inte hinner läsa nu eller vill sprida att fler läser och lär. Det ser fint ut i layouten och det är ett smidigt verktyg att snabbt spara ner från mobil, surfplatta eller dator och det behövs i dagens hektiska liv.

Här har du pärlan om det formativa arbetssättet.

Jag delade en länk om Pearltrees i gruppen för Förstelärare på Facebook samt på Twitter, och vips hade jag med mig tiotalet nya kollegor och vi sitter nu och bygger på en länksamling för läsundervisningen. Vi har också en dold Drive, som kommer öppnas när vi är klara med den, med eget tillverkat material för läsundervisningen. Här kan vi snacka om dela kultur. Jag har också fått förslag på att man kan bygga upp en bank av LPP:er. Inte så dumt alls faktiskt.

Dock var mitt mål för det Digitala Skollyftet det formativa arbetssättet och att göra en Wikispace, som jag skapade här på http://textbanken.wikispaces.com/, det har vi fastnat något eftersom vi arbetar med upphovsrätten på elevtexterna. Det har jag gjort med flera andra som jag kom i kontakt med twitter. Det arbetet kommer fortgå och jag ser stora möjligheter här.

Jag har samarbetat på många grupper inom Facebook och gruppen som skapades för oss som ville satsa på det formativa arbetssättet hittar du här i Digitala Skollyftet formativ bedömning. Jag har även gruppen engelska i år 6-9 samt  Förstelärare – en nätverksgrupp där jag nätverkar mycket och delar det jag bl a hittar på Twitter.

Twitter ja, där började jag hänga i augusti 2013 under alias @annikasjodahl. Jag är helt inne på denna dela kultur och tycker det är fantastiskt. Hur gynnar det då mig som lärare? Jo, genom att läsa om formativt, ingå i en fb-gruppen Formativ Bedömning inom det Digitala Skollyftet, så lär mig nytt som ligger på forskningsbaserad grund och jag delar det jag lär så det gynnar fler. Jag kan till exempel bidra med dessa filmer jag hittade om Pearltress om du också är intresserad.

Stort lycka till!

 

 

Uppgift sju i det digitala skollyftet – en reflektion

Sitter och googlar runt på hur andra formulerat sig kring uppgift sju inom det digitala skollyftet och finner – INGET. Det är nog så att INGEN haft tid – förra veckan flög förbi och även veckorna innan det. Jag googlar tillbaka i min egen blogg kring det Digitala Skollyftet och ser att jag skrev uppgift fyra, fem och sex den 20 november. Tiden där emellan har jag haft utvecklingssamtal, och planerat upp terminens arbetet som var kvar och nu är betygen satta. Pust! Det har varit en hektisk höst och det ska bli skönt med lite jullov.
 
Vad har jag då åstadkommit inom det Digitala Skollyftet med fokus på formativ bedömning? Jag har samlat ihop en himla massa fantastiska länkar kring program jag ska prova med mina elever så fort vi har ett nätverk som heter duga. Jag har försökt göra filmer med eleverna i både Photostory och Moviemaker men våra datorer på skolan är så gamla att det faljerar. Plattformen ska uppdateras samt även hela operativsystemet, vilket skulle ha gjorts i höstas men det är skjuten på framtiden. Till min förtret då det är ett stort intresse för mig att utveckla både IKT samt formativa metoder via nätet. Vad sägs till exempel om Jing, Mentimeter och Socrative? Jag får hoppas på att vi har nytt system med allt vad det innebär så fort vi bara kan i vår. Det är också ett fokus inom mitt uppdrag som förstelärare och en paradox då vi inte kan tillämpa det – ännu!
 
Jag har i alla fall gjort en Wikispace och här hittar ni den: http://textbanken.wikispaces.com/. Vi är nu runt tio medlemmar som kan lägga ut och dela mallar för kamrat bedömning, instruktioner på uppgifter samt även inom kort elevtexter för bedömning men även färdig bedömda som en hjälp för oss lärare. Tanken är god men tiden knapp. Jag har gjort två sidor och delat upp några dokument och jag vet att fler är på G. Hejja, hejja! Men då arbetat är en process så behöver det inte vara klart tänker jag utan vi laddar successivt upp så fort vi kan och har något klart. Vi måste ju också se till att vi får dela materialet som eleverna gjort först innan vi publicerar. Vill du vara med går det bra att fråga mig så lägger jag till. Kom ihåg ”sharing is caring”!
 
Nu är jag nyfiken på andras reflektioner kring det Digitala Skollyftet. Hur har det gått?