Vad innehåller en litteraturanalys?

Detta inlägg har tidigare varit publicerat som ämnesspanare hos LR.

Att närläsa en bok och förstå hur den har påverkats av sin samtid och hur författarna kan lämna spår efter sig är inte den lättaste biten att undervisa om. I det här inlägget skriver jag om hur kan vi skapa undervisning av denna bedömningsaspekt utifrån boken Fula tjejer.

I mitt förra inlägg En planering om sociala medier utifrån boken Fula tjejer lovade jag att återkomma med upplägget för litteraturanalysen. Utifrån begrepp som budskap, tema, motiv, avsändare och sammanhang ska eleverna på ett avancerat sätt närläsa boken. Det kräver att vi visar hur man läser och tolkar en bok på djupet. Jag har tidigare skrivit om vad undervisningen bör fokusera på utifrån boken När hundarna kommer och som ger dig en fördjupad förståelse av bedömningsaspekterna. Läs det gärna här.

Modellerande av innehållet i litteraturanalysen

Då litteraturanalys är en svår text för unga personer att skriva kommer jag att arbeta med ett upplägg som utgår ifrån det samtal som författarna hade om boken på Bokmässan i år för att ge dem en koppling till författarna. Jag har tidigare använt mig av upplägget utifrån en låt och som jag skrev om i inlägget Läsa och tolka låttexter för att se koppling till samhället.

För att ge eleverna stöd i sitt skrivande kommer jag därför börja med att låta eleverna skriva startmeningar. Dessa tar de sedan tar med sig in i bedömningsuppgiften. Bedömningsuppgifterna skriver eleverna alltid på en låst yta och under ett par lektioner. Mellan lektionerna låser jag skrivytan för att minimera att eleverna tar hjälp av någon utanför skolan.

I samband med att eleverna skriver startmeningar går jag igenom bedömningsaspekterna budskap, tema och motiv samt koppling till författaren och samhället. Ni ser dem i arbetsgången i länken sist i inlägget. Oftast är det svårt att förstå vad en analys ska innehålla, men något som också brukar vålla en del problem är att få eleverna att hålla sig till bokens innehåll. När jag arbetar på detta sätt får eleverna de kunskaper de behöver genom modelleringen. På sikt kan vi tala om begreppen utan stöd och även skriva en analys utan stödmallen.

Reflektioner som bedöms i fler ämnen

Utöver analysen kommer eleverna även att få skriva en reflekterande text som även sambedöms med ämnet samhällskunskap. För att få samstämmighet med del av kunskapskravet om sociala medier, som finns för ämnet samhällskunskap, har vi under lektionerna stannat upp och diskuterat viktiga begrepp. Samtidigt är läsloggsfrågorna styrda mot att ge eleverna förståelse och kunskap kring det som de ska reflektera kring. Innehållet i reflektionerna utgår också ifrån den podd vi lyssnat på som inledning av arbetsområdet. Ni som har tillgång till serien Hashtag via en streamingtjänst kan även ta del av den för att ge ytterligare en fördjupad kunskap och bredd för innehållet i resonemanget. Serien har ett högt tempo. Under åtta avsnitt om ca 10-15 min per avsnitt får vi kännedom om hur detta påverkar individerna och de konsekvenser det får för samhället. Jag har delat frågor till den serien tidigare i inlägget Hur sociala medier påverkar oss om det är av intresse.

Jag kommer att inleda vårterminen i en årskurs nio med att läsa boken Fula tjejer. Jag brukar inte vilja dela mina planeringar innan jag har genomfört dem, men jag gör nu ett undantag. Ni hittar de frågor jag valt ut från handledningen, arbetsgången, lektionen om litteraturanalys samt slutuppgiften i denna länk. Jag kommer att stänga länkdelningen när jag påbörjar uppgiften för att eleverna inte ska hitta slutuppgiften innan de genomför den. Om du vill använda dig av uppgifterna skulle jag därför önska att du inte la den sökbar utan använder dig av låsta skrivytor.

En lärares kluvna tanke om läsning

Detta inlägg publicerades 2019-09-11 på LR:s blogg för ämnesspanare.

Varje termin läser vi minst en bok i klassuppsättning. Det är ett arbete som är mödosamt och tar väldigt mycket tid att planera för, men det ger så mycket mer i slutändan när eleverna har knäckt vad det ger. Jag har fyra grupper i svenska och det gäller att välja bok efter omsorg för att få eleverna att inse det lustfyllda i att läsa. Frågor man måste ta med sig när man gör bokvalet är:

Vad intresserar eleverna? Vilken frågeställning kan vi aktualisera? Hur kan jag dra nytta av andra ämnen och det som aktualiseras genom dessa? Vad har eleverna för läsvana?

Att välja böcker utifrån de första frågorna tycker jag inte är lika svårt. Du märker i elevernas reflektioner och vad de pratar om på rasterna vad det är som är angeläget. Jag har tidigare skrivit en del kring val av litteratur och hur jag tänker. Ofta tangerar valen något av skolans värdegrundsuppdrag som jämställdhet, främlingsfientlighet, utsatthet på olika sätt, identitet osv.

Det svåra är att om eleverna inte har arbetat med läsloggar och textsamtal tidigare. Det tar tid för dem att förstå hur upplägget fungerar och då ett läsprojekt mycket väl tar halva terminen kanske man väljer enklare vägar ibland. Det är ju i mötet med texten du antingen fångar eleverna eller de tappas. Som ny lärare kunde jag ge upp mycket lättare och byta ut men nu tänker jag mycket mer kring hur jag kan gå vidare och få med mig de som inte hänger med från början för att även de ska förstå syftet med läsningen. Som lärare vill man ju också i slutändan ha något man kan sätta betyg på även om man inte skriver kunskapskraven i pannan på eleverna. Det tror jag direkt hämmar.

Utgå ifrån litteratur

Jag är inne på mitt tjugonde år som lärare. Jag minns min didaktiklärare på universitets ord väl. Ni ska utgå ifrån litteratur i er undervisning. Det lät så enkelt då, och förr var det nog inte lika problematiskt att få en klass att läsa och arbeta med böcker, men idag så är det så många elever som kommer upp på högstadiet utan att ha läst en enda hel bok. Ändå är arbetet med skönlitteratur så viktigt för att lyfta svårare frågor. Eleverna läsning utmanas genom textsamtal, loggskrivande och genom att möta andra texter. Syftet med läsandet av skönlitteratur är givetvis att skapa intresse för läsningen men det viktigaste med läsningen är att förstå sig själv och sin omvärld.

Lura in elever i läsningen

På senare år har jag märkt att läsningen inte lockar lika mycket. Här gäller det att man som lärare envetet funderar kring hur vi kan arbeta för att fånga läsningen. Ni har säkert också elever som inte vill läsa vissa böcker, som ber om att få byta eller där till och med föräldrar tycker att innehållet inte passar deras barn. Här är det extra viktigt att sammanhanget och vad läsningen ger är tydligt uttalad. Att läsa olika böcker kommer inte ge eleverna en gemensam läsupplevelse i att förstå sig själv och andra.

Även fast jag är grundlig i valet av litteratur och tänker till kring vilka frågeställningar och sammanhang som texten placeras i, och gärna då i samråd med både bibliotekarie och ämneskollegor, så lockar inte läsningen. Jag har provat att lura in eleverna i läsningen genom att utgå ifrån en bild, att lyssna på en låttext som lyfter inledningen, genom att jag högläst inledningen med en fråga att samtala om i grupp. Exemplen på hur man kan göra för att fånga läsintresset kan radas upp men det jag vill problematisera genom detta inlägg är att när eleverna sedan lämnas ensamma (dock en del med lässtöd i form av att få lyssna på text) med lässchemat så kommer en handfull inte att ha läst och kunna delta i de kommande boksamtalen. Det är ju delvis genom dessa som läsupplevelsen och vidgandet av perspektiven kommer att utvecklas. Om du inte har med dig något att bidra med kommer läsupplevelsen bli ganska platt och sakna större djup. Det är ju trist både för gruppen, och även för den som inte kommer in i läsningen så hur kan man då göra?

Läxförhör på läsningen?

I våras tog jag del av ett inlägg av Fredrik Sandström om hur han använt sig av läxförhör i samband med skönlitteratur. Jag har därför valt att ha det i två av mina lässvagare grupper i år och döm om min förvåning vad alla elever skriver och tänker. Läxförhören får eleverna sedan tillbaka med en kommentar eller fråga som i en vanlig läslogg jag brukar använda mig av i digital form. Utifrån sina svar har de sedan textsamtal men stöd av mina reflektionsfrågor och egna funderingar. Första lektionen som jag genomförde detta fanns en liten klick som inte hade läst även fast de mycket väl visst att de skulle få förhör. De trodde mig väl inte riktigt. Vad som hände på lektionen då var att eleverna som missat sin läsning läste under lektionen och besvarade frågorna så långt de hann. Till nästa vecka hade eleverna kläm på att jag skulle ha ett förhör och kom igång direkt då de hade läst.

Under läxförhöret får eleverna använda sina böcker när de besvarar frågorna för det blir också en möjlighet att läsa kritiskt och ställa frågor till texten. Några uttryckte att det blir ju lätt då, men det bjuder jag på då läsning gärna får vara lätt.

En kluven tanke

Jag trodde inte att jag skulle behöva använda mig av något som laddat som förhör för att få eleverna att läsa. Ärligt talat är jag inte helt förlikad med tanken med läxförhör utan föredrar att lura in dem i läsningen som jag tidigare har gjort. Jag tror att detta är något jag kommer att behöva använda ett par gånger innan de förstår vad man faktiskt får ut av läsupplevelsen. En annan fördel som kommer ur upplägget är att de elever som tidigare levt på att kunna glida på gruppens arbete måste nu göra sitt. Grupparbete kommer alltid att gynna några elever och för att verkligen förstå vad grupparbete går ut på kommer min nästa fråga till eleverna bli vad de ser för skillnad i upplägget och hur det påverkar deras läsning. Svaret kommer att ge mig underlag för hur jag kan planera framöver med läsning och att göra den meningsfull för både elever och mig som lärare. Till dess är jag kluven i tanken. Det som funkar det funkar men ger det den effekt jag vill med läsningen även framöver?

Hur gör du för att få alla elever att läsa och delta i den gemensamma läsningen? Vilka hinder möter ni? Hur löser ni dem?

”Arbetet med skönlitteratur är viktigt för att lyfta svårare frågor. Eleverna läsning utmanas genom textsamtal, loggskrivande och genom att möta andra texter. Syftet med läsandet av skönlitteratur är givetvis att skapa intresse för läsningen men det viktigaste med läsningen är att förstå sig själv och sin omvärld.”

Försök till kärnfysik – en utvecklad läsupplevelse

Detta inlägg publicerades 2019-0-01 på LR:s blogg för ämnesspanare. I och med sammanslagningen av förbunden flyttar jag tidigare inlägg till min blogg.

När vi som lärare planerar för läsning har vi olika syften med vad den ska leda till. Jag föredrar att ha en del övergripande syften än att bara läsa och tolka text då jag upplever att läsningen ger eleverna så mycket mer när de får tänka, skriva och reflektera tillsammans kring det lästa.

Det här med att utveckla elevernas läsförståelse är något som jag har kommit att engagera mig i mer då jag upplever att elever mer sällan faktiskt läser och reflekterar kring text tillsammans och där läsningen inte har satts i ett större sammanhang än att just läsa och tolka text på egen hand. Detta inlägg visar på att eleverna kan utveckla en djupare läsupplevelse och skrivuppgift om de ges undervisning i det då detta upplägg är planerat för gymnasiet men genomfört i en årskurs åtta.

Olika uttrycksformer för jämförelse

När jag bestämde mig för att arbeta med Jonas Hassen Khemiris novell Försök till kärnfysik ville jag förbereda eleverna så att alla elever hade något att bidra med i diskussionerna under lektionerna. Då jag oftast också arbetar med att eleverna får en slutuppgift kring det lästa i skriftlig form ville jag även att eleverna skulle kortskriva för att få ett större tankedjup och kvalitet i sina texter. Att valet föll på just den här novellen var inte heller en slump då jag ville att elevernas samtal och reflektioner skulle fokusera kring normbegreppet.

Målet med planeringen, som också är det som slutuppgiften och bedömningen fokuserade på, var att låta eleverna reflektera, diskutera samt göra jämförelser utifrån egna jag:et men även de filmer som Konstfack skapat utifrån novellerna. Dessa filmer lät Khemiri genomföra, tillsammans med Konstfack, då han ville hitta andra läsare till sina noveller. Han ville även synliggöra hur en texts form kan skapa samtal och det var just vad de kom att göra. När vi väljer att kombinera texter med andra texter, inte alltid nödvändigt multimodala, får eleverna möjlighet att göra reflektioner text till text, text till sig själv och också text till omvärlden och texten stannar inte bara på text till själv. Detta är något som jag tror vi måste bli bättre på att göra överlag och som också Fredrik Sandström skriver om i detta inlägg.

Samplanering

Jag valde att enbart arbeta med texterna i mitt ämne svenska men om man vill kan man samarbeta med bildämnet och musiken. Då kan eleverna skapa egna kortnoveller och då kan man få in även den del av kunskapskravet där text, ljud och bild kombineras. Om du är intresserad av hur just texter kan kombineras med andra uttryck så har jag skrivit lite mer om det multimodala lärandet via denna länk och hur det kan fördjupa förståelsen för sig själv och andra.

Stöd för tankar

Då ett av syftena var att förbereda inför slutuppgiften valde jag att lägga in olika stödmallar för att lyfta fram symboliken i novellen. Detta hade eleverna stöd av i sina reflektioner där de fick hitta mönster. De fick även ta del av ämnesbegrepp där de skulle synliggöra det budskap och symbolspråk som författaren använde för att få fram tema och budskap i form av en lathund.

Slutuppgiften bestod en komparativ analys och även om det är en textgenre som är mer vanligt på gymnasiet valde jag ändå att låta eleverna reflektera i en analys. Detta möjliggjordes i och med det stöd som gavs på lektionerna som gav eleverna möjligheter att jämföra och sortera sina tankar. Inför skrivandet fick eleverna också en skrivmall för en komparativ analys. Detta för att visa på hur man lyfter in olika topiker vid jämförelse.

Just stödet och de olika medierna gjorde att eleverna lyckades och det skrev de också i sina utvärderingar. Alla elever, utom en, lyfte också att den skriftliga novellen var bättre än kortfilmerna då de tyckte att det gav mer för förståelsen och budskapet i texten och det var en av mina avsikter att de skulle få syn på. Många elever tror att film kan vara ett lättare medium men när de får möjlighet att jämföra så inser de att just budskap och teman blir ganska snäva i filmerna och de tyckte att normperspektivet var lättare att få fram i novellen även om film kanske oftare väljs för att man tror att de ska vara lättare.

Upplägget som helhet

Planeringen Försök till kärnfysik kommer här i sin helhet och ni får anpassa och justera den utifrån era elevers behov. Det vore intressant att lyfta vad era elever får fram i sina analyser och utvärderingar. Har de samma reflektioner som min grupp?

Eleverna djupdök i Expeditionen: Min kärlekshistoria

Om att finna svar och ge utrymme för reflektioner av polarexpeditionens olösta gåta inspirerade till läsning

Förra året arbetade jag med Bea Uusmas bok Expeditionen: Min kärlekshistoria efter ett boktips från skolans bibliotekarie. Boken är en expedition på flera nivåer. Dels är det är en resa i den polarexpedition som Andreé gjorde och som lämnade en massa frågor olösta kring deras död. Förutom att boken fungerar som en djupdykning ner i vad som egentligen hände 1897 är det dels en djupdykning i författarens egna intressen och besatthet av vad som hände. En besatthet som blir en kärlekshistoria i att gå i Andreés fotspår och bli ett med den expedition han dumdristigt förälskade sig i. Ramberättelsen utgörs även av den kärlekshistoria mellan Andreé och hans trolovade som aldrig fick svar på vad som hände med fästmannen. Kanske var kärleken till äventyret större än självbevarelsedriften i en tid fylld av glorifiering av äventyr och lusta. Här nedan får du en kort reflektion av mitt didaktiska fokus av boken som grund för en upptäckt in i läsandets konst och sist i inlägget hittar du lektionsplaneringen och innehållet vi utgick ifrån.

Förkunskaper och gemensamma reflektioner

Jag valde att lägga upp arbetet med att ge eleverna förkunskaper om expeditionen utifrån P3 dokumentären där eleverna fick ett bildspel på skärmen i klassrummet att titta på till berättarrösten. De flesta kände till expeditionen men visste inte exakt vad det var.

Jag delade upp boken i olika lässektioner där eleverna dels fick svara på läsloggar och även reflektera tillsammans över innehållet för att hjälpas åt att tolka och förstå det lästa. Eleverna kom snabbt in i bokens handling och ville veta vad som egentligen hände. Boken är väldigt annorlunda uppbyggd mot den tidigare läsningen de mött och det förklarade nog att en del inte gillade dagboksanteckningarna och tabellerna. Där behöver man som lärare förklara vad de är och dess funktion i boken och även ge stöd i att tolka handstilen.

Kärlekshistoriens betydelse

Då ramberättelsen utgörs av kärlekshistorien mellan Andreé och fästmön Anna ville jag även att eleverna skulle få syn på titeln och betydelsen av denna kanske djupbottnade betydelse. Eleverna fick skriva ett referat av en artikeln som synliggjorde denna för att få fram budskapet in i slutuppgiften. Vi läste artikeln Anna fick vänta i 33 år på gåtans lösning tillsammans och eleverna hade sedan tidigare kunskaper om både referatets uppbyggnad och referatmarkörernas betydelse för att visa på skribentens tankar så skrivande gick lätt.

En annan skrivuppgift vi genomförde var en litteraturanalys med stöd av delar av Bea Ussmas sommarprat för att visa spår på författaren i boken och hennes motiv till att skriva boken. Denna del av kunskapskravet är en svår del för eleverna och med den nya revideringen som är på gång hade jag bara valt att låta eleverna lyssna på sommarpratet och få reflektera över kopplingen till författaren om jag skulle läsa den med en ny klass i framtiden. Sommarpratet ger också utrymme för att låta eleverna kritiskt granska materialet som Bea Uusma använde för att finna gåtans lösning på hur expeditionsmedlemmarna dog.

En väldigt annorlunda läsupplevelse som gav undervisningen en djupdykning på flera nivåer

elev åk 9

En utmaning på flera sätt

Allt som allt tog planeringen sex veckor att genomföra och många elever uppskattade att få läsa en för dem annorlunda bok. Många fascinerades också av författarens driv och besatthet i att lösa gåtan och det gav dem nyfikenhet på att vilja få reda på svaret. Jag tror dock att det är viktigt med de gemensamma reflektionerna för att få större behållning av bokens innehåll, och att tillsammans djupdyka i de svåra litterära begreppen som motiv, budskap, tema och motiv. Här behöver läraren ge exempel och få eleverna att tänka kritiskt.

Jag är glad att jag vågade följa skolbibliotekaries boktips och på så sätt utmana elevernas läsande. Jag hade även den större boken med bilder till i klassrummet som stöd för att visa och berätta och det tror jag förhöjde läsupplevelsen. Jag hoppas med detta inlägg sprida vidare en planering som jag tror kan inspirera till en annorlunda läsupplevelse.

Här hittar du Arbetsgången, Källuppgiften, Litteraturanalys, Läsloggar och slutligen Referatuppgiften .