Månadsarkiv: augusti 2015

Att ta fram förhållningsregler för att lyckas med terminens lärande är min ingång i höst

Första lektionen med eleverna och du vet inte vad du ska göra? Det kanske t o m är nya elever du möter som du inte har någon relation till. Själv möter jag i höst fyra nya nior och en av dem är jag mentor för. Jag tänkte börja skapa spelregler vid något av de första tillfällena vi har lektion. Vad har de för mål och vilka är deras förebilder? Det är en utmärkt ingång för att gemensamt sätta upp förhållningssätt så de inte blir på mina premisser och på köpet får eleverna metareflektera över sitt lärande.

Jag har tidigare använt mig av dessa regler som jag tagit fram utifrån att ha påverkats av de fina regler som Malin Larsson delat. I år har jag hämtat inspiration från läsningen av Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham som vi läste inom #pedaläslyft. Hans tips är att vi ska hitta en mental bild av då vi lyckats med något och hur vi gjorde för att lyckas med detta. Jag kommer därför be eleverna arbeta i grupper med att gemensamt lyfta ett exempel då de t ex lärde sig cykla, simma, lära känna en ny person osv. De får resonera i grupper och dela med sig av sina erfarenheter och skriva ner stödord för vilket förhållningssätt de hade då de lyckades. Dessa stödord kommer jag sedan lyfta fram från grupperna på smartboarden och synliggöra. Tänkbara ord kommer antagligen bli uthållighet, fick hjälp, fokuserade på rätt sak osv.

Nästa steg, som Nottingham nämner, är att resonera vidare på vilket sätt social samverkan kan skapas så vi visar varandra respekt och att alla kan lära av varandra. Om eleverna har angett att få hjälp som ett resultat av egen framgång kan det bli att vi ger varandra hjälp som gemensam förhållningsram för gruppen. Tanken är att göra detta för alla de stödord vi fick fram i första omgången av diskussionerna i grupperna och ändra fokus från en själv till vad jag har för påverkan på andra. Dessa regler för lärande kommer jag göra om till Canvor, alternativt att eleverna får göra en per grupp beroende på hur stabilt nätverket är första veckan.

De kommer antagligen likna de förra jag hade men det blir elevernas. Det som jag fastande för med detta sätt är att de blir klassens regler. Med denna ingång blir eleverna också medvetna om hur deras eget agerande påverkar dem. Regler är ofta kontraktproduktiva och jag personligen tycker att vi lägger alldeles för mycket fokus på regler. Reglerna är ju till för att man ska lära och då måste vi hitta ingångar till hur vi kan göra dem så de lyfter eleverna i det istället. Vi vet ju alla hur inspirerande vi känner oss av förbud – inga mobiler, inga kepsar, inga tuggummin i klassrummet. Kontraproduktivt blir det en keps som vägras tas av. Om vi istället får eleverna att förstå att en mobil kan få dem att lyckas om de använder den med målet med lektionen i fokus, kommer eleverna vilja lyckas. För mig har detta förhållningssätt varit en av mina stora framgångar de sista åren där elevernas kunskaper har utvecklats enormt. Detta vet jag eftersom jag varje termin kartlägger deras förmågor och kan följa deras resa mot högre måluppfyllelse och så hoppas jag kunna göra i år igen även om tiden är mer knapp med endast ett år till förfogande än när man tar emot dem i årskurs 7 och får tre år.

Det är viktigt att lyfta fram förhållningssätten man tagit fram som klassens spelregler regelbundet och ha en dialog kring dem. Att lyfta fram dem och visualisera dem på väggen i hemklassrummet gör det lätt att hela tiden knyta undervisningen till dem. Att också undervisa i citat kan ge eleverna medvetenheten att reflektera kring lärande. Jag har därför tidigare mig av Let’s talk about quotes i undervisningen, som jag kommer fortsätta med. En lyckad ingång kan vara att arbeta med elevernas förebilder och idoler och plocka in citat de sagt. Detta är ett område jag just nu håller på att planera och som jag kommer dela när det är klart.

Att ge tydliga exempel på förhållningssätten gör att man förstår vad som menas. Jag tycker ofta att sommarpratare kan vara en bra ingång i detta och eftersom det återkommer under terminen och inte som uppstart kan du då också få in dialogen och förståelsen av tankesättet. Några jag tänkt att använda mig av i svenskan är dels grundaren av UnderbaraADHD, Georgios Karpathakis, som jag lyssnade på i somras och han berättar om sin skolgång. Det finns också en text som återfinns på inteenfrämling. Vi kommer lyssna, läsa, skriva och resonera och det upplägget är inte färdigplanerat men jag har börjat samla länkar i denna pärla, där ni hittar texterna och praten.

Det är lite av min ingång i höst och en tråd jag tänker spinna vidare på under terminen. Kanske det blir ett tema med Min flykt och/eller skola3.1? Nu måste jag börja planera för några av ingångarna. Hoppas någon annan vill dela sin terminsöversikt och början på läsåret. Hur tänker du för att skapa en bra lärmiljö så man har fokus på lärandet och utvecklar förmågorna?

Reglerna är nu framtagna och finns här att beskåda!
och här att ladda ner – Läranderegler!

Lite reflektioner från sommarläsningen av Alla i mål av Kornhall och litteratur från #pedaläslyft

Den här sommaren har jag blivit väldigt inspirerad av att läsa litteratur för pedagoger. Kanske beror det på #pedaläslyft? Jag har läst tre pedagogiska böcker vilket nog måste vara rekord för mig att läsa på en sommar. Givetvis har jag även läst böcker för nöjes skull. Det har helt enkelt varit en sommar för läsning i år, vilket ni  med småbarn vet kan vara vårt att få till.

Jag har tidigare bloggat om Utmanande undervisning i klassrummet och Mindset, som jag läst. Den sista boken i högen var Alla i mål av Per Kornhall (N&K, 2014). Jag införskaffade den redan förra sommaren men den hamnade lite i skymundan för att jag då inte hann läsa mer än en pedagogisk bok även om höge var stor, men då jag nu inväntar boken om förstelärare som Kornhall gett ut ville jag läsa denna innan den. Jag vill med detta inlägg visa på att litteratur som bygger på evidens ofta förstärker det man läst och man får en bredare och även djupare förståelse för det man läst. Själva syftet med ”pedaläslyft var just det och jag valde själv att ta det ett steg till och gå vidare med mer litteratur, och tanken är att #pedaläslyft även ska fortsätta växa med fler gemensamma diskussioner kring ny litteratur. Exakt vad vet vi inte än.

Skolutveckling

Alla i mål är en lite handbok för oss som är intresserade av skolutveckling och då främst utveckling som bygger på evidens. Inledningsvis reder Kornhall i varför man ens ska utveckla skolorna i Sverige. En orsak är att vår lagstiftning kräver att alla elever ska nå minst målen för E. Vidare kan vi läsa att detta är inte bara för att samhället kräver att vi har vissa färdigheter utan för att ett samhälle men höga kunskaper är ett samhälle som mår bättre. Ett samhälle med gedigna kunskaper är också ett demokratiskt samhälle samtidigt som vi står oss i konkurrens med omvärlden när vi konkurrerar om arbeten.

Viljan att förändra i klassrummet

Det hela börjar i klassrummet med en skicklig lärare. En skicklig lärare får eleverna att utvecklas och nå målen. En skicklig lärare utmärks av att kunna skapa motivation hos eleverna, skapa relationer med eleverna, har gedigna kunskaper inom sitt ämne/ämnen men vill ändå utveckla sig inom det/dem. Den skickliga läraren förstår vart eleven befinner sig och vad hens nästa steg är. Själva hur:et tycker jag Nottingham lyfter fram bra i sin bok Utmanande undervisning med gropen som metafor för att locka upp eleverna ur den för att de ska ta sig vidare. Du kan läsa min sammanfattning av boken här.

Vi kan inte förändra oss om vi inte vill. Vi måste ha motivationen och förstå syftet. Vi måste också få kompetensutveckling för det. En annan viktig sak som Kornhall nämner är att vi måste samarbeta genom fackförbunden, då främst lärarnas och skolledarnas. Kornhall menar på att en skolledare inte påverkar aktivt vad som sker i klassrummet, det är inte hens uppgift, däremot ska skolledaren se till att rensa i våra uppgifter så vi kan fokusera på huvuduppdraget – att utveckla undervisningen så den alltid fokuserar på målen i läroplanen. En aktiv rektor är också väl insatt i den vetenskapliga grunden och är synlig i klassrummen och intresserar sig för det som är viktigt. Här är det huvudmannen som måste rensa i rektors uppgifter så denne kan fokusera mindre på administration och mer på lärarnas utveckling.

Kollegialt lärande

En av de bättre metoderna för att bygga upp vår kompetens är genom kollegialt lärande på egna arbetsplatsen. Vi måste få tid för detta men det ligger i vårt intresse som lärarkår att återta professionen även om skolledare eller huvudmannen inte vill ge oss det. Vi kan alltid använda oss av det utvidgade kollegiet på Twitter och Facebook och det är något som jag tidigare lyft fram att det har gett mig mest för min egna utveckling. Enskilda fortbildningar har väldigt dålig effekt på vad som sker i klassrummen. En skolledare måste skapa ett sådan klimat där vi vågar lära av våra misstag och våga prata om dem som lärtillfällen. För mig blev detta synligt när jag läste Dwecks bok om Mindset som ni kan ta del av här. Om det inte sker på egna arbetsplatsen kan vi som egen profession söka oss till det utökade kollegiet för att utvecklas som pedagoger ändå.

Utvärdering av undervisningen

Viljan och tron är avgörande för att vi som lärare ska våga visa upp vår undervisning och mäta den. Ofta har undervisningen inte mätts alls i Sverige utan vi har fokuserat på betyg och nationella prov. Jag som hade tre klasser förra läsåret i både svenska och engelska känner väl igen mig i att vårterminen äts upp av prov, och att man måste planera kollegialt för att genomföra de muntliga proven så man har kvar lite undervisningstid.  Nationella prov är ofta bra utvärderingar men de kommer ofta för sent och sker för sällan. Vi behöver mäta oftare och rätt saker. Det vi mäter måste ha ett syfte och även åtgärder om det så visar sig att det behöver åtgärdas. Klimatet på skolan måste tryggt för både elever och lärare och inte kännas som man vill ha kontroll. Professionen måste få ha den kompetensen själv att mäta och utvärdera sin undervisning och det ska också återkopplas till kollegiet och ledningen, där man gemensamt vill förbättra undervisngen i egna klassrummet.

Ett konkret tips från boken Alla i mål för att utvärdera undervisningen är Learning Study. Men för detta måste vi få tid för att det kostar att utveckla en profession. På Skolverket kan ni läsa mer om vad det hela går ut på men kortfattat handlar det om att en grupp lärare tar fram en lektion och testar den sedan i flera klasser och utvärderar både före och efter hur resultaten blev av kunskapsinnehållet. Då det hela är en mycket styrd form av utvärdering så fungerar det bra på ovana lärare och fokus blir på hur:et, d v s metodiken.

Formativ bedömning har visat sig ha starkast påverkan på elevers lärande. Formativ bedömning handlar om att ta reda på vart eleven befinner sig och vad som behöver utvecklas. Här sker mätningen oftare än betygen och vi kan snabbt sätta in åtgärder.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utgör fokus av undervisningen

Undervisningen ska sedan skollagen från 2011 vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet där beprövad erfarenhet är forskning inom professionen och vetenskapen står för det som visar sig vara effektiv i ett klassrum som t ex Hatties studie om Synligt lärande eller det man kan läsa om i Timperlys Det professionella lärandets inneboende kraft. Kornhall menar att vi ska kunna motivera våra val av metodik på vilken forskning vi tillämpar. Jag har tidigare bloggat om boken Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken av Williams och det var förstå då jag egentligen förstod att jag arbetar formativt och nu fick stöd för att jag ska fortsätta göra det.

Om skolan inte når målen måste man också ställa sig frågan om andra aktiviteter som rör sig utanför lektionens ramar som klassresor och heldagsaktiviteter gör så att de målen nås. Vilken forskning visar att det kommer göra att eleven när målen för minst E? Någonstans läste jag i boken att ”utan fakta är du bara en person med åsikter” och det tycker jag stämmer bra in om man inte kan motivera varför man ska ha eller inte ha läxor, åka på lägerskolor, ha schemabrytande aktiviteter i flera dagar eller ha fler prov. Hur arbetar vi aktivt för att hela skolan bygger på evidens och att vi inte alltid gör som vi gjort? Jo, man måste läsa forskning och skapa forum för vetenskaplig grund som jag berättade om ovan.

Inkludering

Ett viktigt område som Kornhall tar upp är att alla elever ska erbjudas stöd för att lyckas och komma i mål, d v s nå minst E. Idag talar vi mycket om inkludering att alla elever ska fungera i ett klassrum. Det är upp till läraren att skapa ett sådant klimat som leder till lärande. Vi är utbildade för att kunna undervisa en klass med olika individer men ibland behöver vi som lärare få stöd för att kunna hantera t ex nyanlända eller elever i behov av särskilt stöd. Särskilt framgångsrika skolor har ett välfungerande elevhälsoarbete där lärarna får det stöd de behöver. De får handledning och råd i hur de ska kunna lösa problemen som uppstår. De får även den fortbildning de behöver och stöd i klassrummet. Det kan betyda olika stöd och under olika tid, men eleverna ska få det stödet oavsett om det finns resurser eller ej. Skollagen är tydlig här med att det är rektor som ansvarar för att stödet fungerar och att alla elever får det stöd de har rätt till.

Sammanfattningsvis

Så för att lyckas med att ge eleverna den utbildning de har rätt till räcker det inte med att mäta och utvärdera för att jämföra olika skolors resultat. Vi måste ta reda på vad som gör att vissa lärare lyckas och det ska vi göra tillsammans. I mångt och mycket handlar det om att man måste våga och det gör man om det finns ett tydligt syfte. Vi lärare är inte mycket annorlunda än eleverna i det sätt vi utvecklas och förstår vi bara syftet, att vi använder varandra som lärresurser och hittar belägg för vad som fungerar och får återkoppling på det kommer vi snart att äga vårt egen undervisning och ge eleverna det de har rätt till. Det är att ha fokus på utveckling av kompetens på vetenskaplig grund.

Och tiden är avgörande. Rom byggdes, som någon sa, inte på en dag. Men vi kan inte längre vänta på att resultaten ska infinna sig utan vi måste själva ta ansvar för att skapa bra undervisning. Jag, du, vi! Tillsammans! Och vi måste lämna Jante och Luther bakom oss för jag är ganska säker på att ingen av dem har stöd i forskning och ändra vårt sätt att tänka – vårt mindset. Det är i mångt och mycket där vi fastnar och inte vågar förändra praktiken. Varför gör du som du gör? Och vad vill du göra? Vart börjar du?

Jag vet vart jag börjar. Jag börjar i kollegiet på egna skolan och ser med spänning fram emot att utveckla undervisningen tillsammans. Jag kommer dela mina tankar med er på endera sättet. Ha en trevlig terminsstart och hoppas ni laddat era batterier för att på bästa sätt kunna möta kollegor och elevers behov av utveckling.

 

 

Semestern är snart slut och vi avslutar #pedaläslyft för den här omgången

Idag har vi haft ett avslutande samtal i en hangout kring #pedaläslyft vi som drog igång det hela. Ni hittar den längst ner i denna inlägg. Samtalet som började på twitter där Sara efterfrågade lästips för semestern och fick tips av bl a Lisa. Det blev dock inte den boken Lisa föreslog utan det skapades ett dokument där lärare från det utvidgade kollegiet fick lämna förslag. Sedan gjorde vi en omröstning av de böckerna som fick flesta röster och landade i Utmanande undervisning av Nottingham samt en avhandling om digital läsförståelse av Maria Rasmussen.

Ni som varit med vet ju resans gång annars kan man alltid läsa tillbaka i fliken #pedaläslyft här på bloggen för att ta del i efterhand eller via länkar i inläggen till Sara, Magnus, Lisas och Therese bloggar, i facbookgruppen eller på Edcamp.se.

#Pedaläslyft header

Det finns också möjlighet för er som vill skapa egna ”pedagogiska läslyft” och på så sätt få in det som lyfts fram som mest givande pedagogisk utveckling, att diskutera nya ingångar och inte fastna i gamla invanda mönster och hålla diskussionerna igång av det man vill prova och få tips och feedback från andra lärare. Vi kommer inom kort dela en liten guide för hur vi gjorde.

Vi har i facebookgruppen skapat en öppen tråd där man kan prata om saker som inte rör just diskussionsfrågorna då vi valde att låsa gruppen för att inte få den så spretig i frågorna. Där kan ni mötas och planera saker som inte ryms i trådarna som inte finns.

Här nedan finns våra hangout från #pedaläslyft som ni också kan lyssna på i efterhand om ni inte tittade när vi sände dem.

Hangout 1 – James Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet (länk till sammanfattning av boken)

Deltagare: Bosse Larsson, Susanne Jönsson, Mona Larsson, Lisa Eriksson, Magnus Blixt och Sara Bruun.

Hangout 2 – forts på James Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet

Deltagare:

Hangout 3 – Maria Rasmussons avhandling Digitalt läsande (länk till avhandlingen)

Deltagare:

Hangout 4 – Summering av #pedaläslyft

Deltagare: Annika Sjödahl, Lisa Eriksson, Magnus Blixt, Sara Bruun och Therese Linner