Är du redo för en ny termin som möter eleverna och ett klassrum som möter välden?

Snart drar en ny termin igång igen och jag vet att många lärare läser en hel del på sina lov för att hitta inspiration och motivation till terminen som kommer. När den väl drar igång har man ett ganska hektiskt tempo och läser och reflekterar inte lika mycket som under sina inarbetade lov. Själv har jag bara läst en pedagogisk bok under min ledighet eftersom jag behövt min ledighet. Valet föll Sara Bruuns bok Klassrummet möter välden eftersom hon är en lärare jag inspirerats av mycket under åren men även samarbetat med en hel del. När jag läser hennes bok är det som om hon talar till mig, vilket är hennes stil rakt igenom boken. Den är lättläst och tog mig inte ens en timma att läsa men innehåller ändå massor med tips på hur du kan arbeta autentiskt, tematiskt och digitalt som är underrubriken på boken.

Sara delar generöst med sig av sina tips från sin undervisning för att ge inspiration för att arbeta mer elevnära och motivationskapade i undervisningen. Kapitelrubrikerna är satta som en fråga för att medvetet få oss att reflektera. I varje kapitel delar hon med sig av hur hon och hennes kollegor arbetat. Hon avslutar sedan med att ge oss en fråga för att reflektera över var vi befinner oss och hur vi kan utveckla oss vidare. Sara är medveten om att hon inte själv sitter på alla svar och är närvarande i boken som en reflekterande och lärande lärare och påminner oss om att vi måste våga fråga för att lära. Det kan man göra i olika Facebookgrupper och det är sådant hon själv ständigt gör när hon finner behov av det. Detta ger i all fall mig en bild av att hon är medveten om att hon anpassar sin undervisning för att ge eleverna möjlighet att påverka sin undervisning. Hon frågar för att lära sig sådant som både hon och eleverna vill och behöver i sitt lärande.

Jag har varit med under Saras resa från en lärare som frångått läroboksmaterial mer och mer till att bli en lärare som planerar från sådant som utgår från verkligheten kring oss. Vi har följts åt och gjort resan tillsammans och därför känner jag igen mig i mycket av det hon skriver. Där finns dock en hel del nytt i boken som jag inte har testat eller blev påmind om att testa igen. Jag arbetade för många år sedan i Göteborg och arbetade i ett arbetslag som använde Storyline. Jag upplevde det då ganska flummig och inte så styrt och kände att jag inte kunde bedöma elevernas arbeten. När jag nu fick läsa om Saras och hennes kollegors upplägg kände jag igen mig mer av den undervisning jag idag bedriver där man noga planerar för att det man gör i klassrummet och att det har ett tydligt pedagogiskt syfte antingen i lärandeprocessen eller i kunskapskraven. Just detta kapitel handlade om en bok som utgår från Michael Grants bok Gone där de la in uppdrag till eleverna digitalt. Jag blev väldigt intresserad av att koppla på den digitala delen som jag inser är den pusselbit som sakndes för att få mer struktur på det hela men även som ett enkelt sätt att knyta ihop ramen runt projektet. Hela exemplet utgår från läsningen av Gone med uppgifter som bygger på arbetssätt där eleverna är fokus och där lärarens roll är mindre viktig. Dock är lärarens roll desto tydligare bakom kulisserna och genom arbetat blev eleverna varse hur viktig roll läraren fyller. Sara är en tydlig pedagog som arbetar mycket med elevrelationerna och vill man själv testa att synliggöra detta för eleverna kan man med fördel använda exemplet som hon skriver om i boken.

Skapad i appen Visual Poetry

Sara poängterar hela tiden att undervisningen utgår från läsningen av skönlitteratur. Som språklärare är jag väl medveten om att man då måste träna alla ämnesförmågor för läsningen måste stödjas av både muntlig som skriftlig interaktion. I boken går hon igenom några av de stöd som hon tillämpar för skrivande. Stöttningen utgår dels från tydliga instruktioner men även skrivmallar som bygger på de indelningar av texttyper som vi båda flitigt använder oss av och som skapar tydlighet och struktur för eleverna. Jag använder liksom Sara gärna Canva för att ge detta stöd och i boken finns också några sådana stödmallar vi gjort både tillsammans och på egen hand. Vill du lära dig mer om Canva finns en guide här.  Det Sara gör annorlunda är den digitala återkopplingen; i hennes klassrum skriver eleverna på dator och Sara kan ge återkopplingen digitalt där hon berättar för eleverna hur de kan omarbeta sin text. Då vi har så väldigt dåligt rustad datorpark är detta ett moment som jag så gärna vill utveckla men jag tror att det kommer att ske inom kort då vi kommer att ta ett större kliv inom IKT i kommunen framöver. Jag kommer då ta med mig av Saras tips.

I boken finns också ett kapitel om digital litteracitet och digital läsförståelse som är något som jag lägger stor vikt i min egen undervisning trots dåligt med datorer eller lärplattor. Det går inte längre att undgå att vi måste arbeta med detta. Det är lika viktigt som att alla lärare måste arbeta med språket i alla ämnen och det går trots att man inte har 1:1 vill jag poängtera. Sara säger också att vi inte kan vänta på att någon annan ska lära oss det utan att vi har ett eget ansvar. Det håller jag med om.

Det som också understryks i boken är att man kan arbeta tematiskt för att stötta ämnena sinsemellan. Jag är själv lärare i svenska och engelska och brukar stötta min engelskundervisning genom att arbeta med en litterär texttyp i svenska och sedan använda den i engelska parallellt. Jag ser liksom Sara att det höjer motivationsnivån och att även elevernas kunskaper ökar. Det som brukar fungera som en motpol till detta är att lärare som inte är så vana vid att arbeta tematiskt tror att de tappar bort den viktiga grammatiken. Sara skriver i sin bok om hur hon på ett utmärkt sätt plockar upp grammatiska moment som eleverna visar att de behöver stöd genom de samtal de för online med andra ungdomar i andra länder eller i sina texter. Jag skulle vilja arbeta mer tematiskt än mot mig själv men det är svårt när man ser olika på sina ämnes roll och i vilken ordning det centrala innehållet styr uppläggets ordning. Jag vet att flera av oss har behov av att arbeta mer tematiskt men vi kan inte styra andras arbetstakt mot att arbeta tematiskt utan mer finnas som ett bollplank om det är så att man får en fråga om hur det kan ske. Därför är för mig det kollegiala lärandet i sociala medier a och o och utan den skulle jag inte komma någonstans i min egen utveckling.

Jag skulle dock vilja att det i boken berättades mer om hur man kan organisera undervisningen för att ge stöd till alla elever. Jag vet att detta kan var väldigt svårt om man har många elevers om behöver stöd; allt ifrån nyanlända till elever med olika behov. När jag själv har elever med allt för stora behov brukar jag inte arbeta med teman på detta sätt då det kräver alldeles för mycket planering av mig. Jag väljer då att arbeta mer med läromedel på olika nivåer och arbetar in stödet till det redan existerande. Detta är en fråga jag skulle vilja utveckla mer tillsammans med kollegor i skolsverige så vi kan lära av varandras framgångsfaktorer.

Sammanfattningsvis får du genom boken tips på hur du kan arbeta med samtliga ämnesförmågor i boken. Även om den utgår från läsningen så skriver Sara om hur de får in samtalet via Skype, skrivandet genom stöttningsmallar och respons samt reflektionen över andra länders kultur kopplat till resonemanget i både tal och skrift. Och vill du inte arbeta tematiskt eller har svårigheter med det får du ändå en hel del tips på hur du kan arbeta på egen hand. Här kan du t ex se hur Ninna arbetat med de yngre åren efter att ha inspirerats av Sara. Återigen är det läroplanen som styr Saras planering utan att ge avkall utan snarare r ihop en större säck av kunskaper hos eleverna genom samplanering, teman och med stöd av IKT. Hon rustar dem för världen genom relations- och motivationsskapande arbetssätt. För mig är Sara en lärare som behöver hyllas under #hyllaenlärare för att hon ger både nya som gamla lärare, erfarna som oerfarna lärare massor av tips på sitt personliga men raka sätt. Igår skrev jag på temat under Att ge lärare positiv uppmärksamhet – ett viktigt inslag i debatten idag. Läs det gärna!

Så funkar det – Att vidga sina vyer i språkundervisningen

Igår hade jag min första föreläsning och det var en väldigt rolig upplevelse som utmanade mig rejält. Jag hade skrivit manus och förberett mig väl så när det väl var dags kunde jag prata fritt. Men det var också en av sakerna som jag oroat mig för – tänk om jag får blackout. Eller tänk om tiden inte fylls! Jag var faktiskt inte nervös när det väl var dags för jag hade lyssnat på Sara Bruuns föreläsning om att våga ta språnget och gå utanför sin bekvämlighetszon alldeles innan och det lugnade mig. För mig är det inte svårt att prata om digital teknik utan att jag är ovan att föreläsa för lärare. Vi är ju som bekant väldigt kritiska men jag fick bra respons efteråt. 

Jag ville med föreläsningen vara så konkret som möjligt och visa på insynen i mitt klassrum och hur vi arbetar med de projekt vi skapar. Digital teknik har jag kommit ganska långt med, tack vara det utvidgade kollegiet, och ni som lyssnade igår hoppas jag fick med er att ni kan söka stöd och hjälp genom de länkar jag delade med er.

Jag hade plockat ut tre områden – BlackOutPoetry, Sommarprat och Banksy/Flash Fiction. Jag visade dels på slutresutat, målbild, elevresultat och även bedömning. Via länkarna kommer du till elevbloggen där jag samlat ihop respektive material i kategorier. I den första kommer du till en Thinglink där du även hittar de andra jag visade. Söker du i facebookgruppen engelska 6-9 hittar du många fler och snyggare dikter. På slutet han vi med lite kort kring de andra temana jag nämde och även de hittar du på elevbloggen. Om du vill ta del av presentationen hittar du den i länken.
Presentationen är gjord i Canva och det visade sig att inte så många visste vad det var för ett verktyg. Jag har gjort en kort instruktion för elever här så titta gärna på den och bekanta dig med verktyget. Hela presentationen är gjord i Canva och sedan infogad i PowerPoint. De stödstrukturerna jag visade är också gjorda i Canva. Ni hittar dem dels här på bloggen i fliken ovan som heter Kunskapsväggen, men även på elevbloggen och på min Canva-profil.

Jag tipsade även om Pearltrees som jag glömde länka i summeringen så här kommer en länk till den pärla vi har i Engelska 6-9 samt den i Svenska 6-9. Här hittar du även en instruktion för hur Pearltrees fungerar. 

Jag hoppas vi ses i det utvidgade kollegiet och kan fortsätta att lära av varandra. 

Vi skapar #BlackOutPoetry

Vi har tjuvstartat skapandet av BlackOutPoetry, ett tema som jag tänkte ha till hösten egentligen. Jag har tre nior som ville göra något kreativt sista veckorna. De som är klara med sina uppgifter har fått några exempel i korridoren att inspireras av:

Elevexemplena är gjorda i förra veckan av några elever (och en av mig) och nu sitter där även en faktatext bredvid om vad BlackOutPoetry är för något. Eleverna kan läsa följande:

BlackOutPoetry – ett kreativt sätt att få igång skapandet av egna dikter

BlackOutPoetry innebär att man använder redan skrivna ord och gör dikter av dem. Man kan ta en gammal bok eller tidning och svärta de ord man inte vill ha med. Vi har fått utrensade böcker från biblioteket som nu får nya läsare. Man kan även rita på en bild med en app, t ex Can Doodle.

När man skapar BlackOut Poetry börjar man med att ringa in de ord man vill ha kvar så de bildar en dikt. Sedan kan man färglägga bilden eller rita mönster på den.

Den som sägs ha startat dikterna är en man vid namn Austin Kleon. Han började 2005, men han är egentligen inte först. Man har under 250 år skapat dikter i tidningar så det är inget nytt. BlackOutPoetry kallas även för NewspaperBlackOut.

Idag finns hashtagen #blackoutpoetry för att samla de dikter som delas i sociala medier. Många lärare använder sig av dikterna i sin undervisning just för att det finns så många exempel att härma, för att det är kreativt och ganska lätt att komma igång. Vill ni se några verk kan ni söka på taggen som jag exemplifierar i ett ordmoln för ämnet. 

Vill du veta mer?

Ni som vill veta mer om BlackOutPoetry kan scanna koden nedan och hamnar på en skrivtavla i Thinglink med lite länkar som ger mer information om hur skapandet uppstod, hur du skapar en egen dikt och var du kan läsa fler.

Synlig planering pågår med hjälp av digitala verktyg

Jag har bestämt mig för att öppna mitt Instagram-konto för att synliggöra min planering som mestadels sker digitalt eller med hjälp av digitala verktyg för att synliggöra för eleverna vart de ska. Nu kan även du som pedagog följa arbetet bakom kulisserna som inte syns till vardags så mycket. Detta exempel på nästa tema ”blackoutpoetry la jag nyss ut på Instagram och delade på twitter. Idén om poesin kom från Cecilia Lind som nämnde att hon gjort något om det och jag stötte sedan på begreppet igen och fick googla vad det var. Vad det ledde till? Se nedan!

  

Fick ett tips om att det går att skapa i appen Can Doodle så var tvungen att testa. 

 

En del av mitt förarbete samlar jag i olika kurateringstjänster som Pearltrees eller Pinterest, beroende på vad som faller mig in just då. Pearltrees är lättare att samarbeta kring då jag har fler följare där, men Pinterest är med visuellt. Här har ni tanken för #blackoutpoetry som jag nu planerar för och som jag också synliggör i detta inlägg. Tanken är inte helt klar utan är i skapandet nu och jag hoppas på mer input av andra.
Tanken från det går sedan ofta till att skissa med penna vad som kan ingå i ett tema och strukturen på upplägget. Sedan tänker jag noga igenom vilka digitala verktyg som ska ingå och varför. Om arbetet är lite större gör jag en alignmentplanering men om det är ett mindre område skissar jag oftast bara så här:

Sen lägger jag upp arbetsgången på min flippblogg oppetklassrum.wordpress.com och fyller på allt eftersom eleverna behöver en ny instruktion. Detta finns inte där nu eftersom det är till hösten jag startar det. Men en tanke om planering i Thinglink väcktes och blev ett utkast så länge här.

För att ge några exempel på digitala favoriter för att visualisera och skapa en målbild vill jag nämna ordmoln. Ordmolnet kan användas som en bild till första inlägget och sedan  också för att samla ihop arbetena på en digital vägg eller en fysisk vägg i skolan. Den kan man sedan dela om någon annan elev i något annat klassrum ska arbeta med temat så får de exempel att härma. Då blir nätet en stor påse fylld av godsaker man kan använda som kollega och elev.

Jag lägger ofta ut min tanke i någon av facebookgrupperna engelska för år 6-9 eller svenska för år 6-9 om någon vill vara med eller har ett upplägg att dela med sig av. Ofta är det någon som nappar. Många gånger lånar folk utan att jag vet om det. Tanken med det är att jag tror det finns många som gärna vill se hur man kan arbeta som lärare, man kanske är ny som lärare eller har lite stiltje på idéer. Jag får också igen något med någon idé eller samarbete.

Hoppas du vill vara med och bidra i det kollegiala arbetet på nätet som jag visar i ett exempel nedan. Fler exempel finns i svenskgruppen där några också delat upplägg på hur de har gjort. #sharingiscaring

Välkomna in i den digitala världen!

Att börja med utvärdering för planeringens skull!

Mina elever fick utvärdera vårt nästa arbetsområdet som är sommarpratare. Jag har synliggjort deras utvärdering på en skrivtavla på linoit.com. Med detta underlag kan jag rikta min undervisning för att se till att allas behov blir tillgodosedda och eleverna får vara med och påverka innehållet. Jag ville också ta reda på hur väl de använder sig av bloggen oppetklassrum.wordpress.com för att se om den fyller sitt syfte.

Det jag tar med mig är att jag har många behov att tillgodose – de som verkligen sätter upp mål och använder alla resurser som de kan, bloggen, lektionerna och varandra – och de som inte har någon motivation nu i slutet av nian. De vill få exempel att härma, de vill läsa och skriva engagerat så det fångar många lyssnar och de vill dels lära sig göra podd men även hur man laddar upp det. Tur att det är det jag planerat för. Nu ska vi bara se om undervisningen ger det eleverna behöver för att nå dit. Och förhoppningsvis kommer vi se vad bloggen ger för verktyg för det.

Vi kommer snart att utvärdera igen i en sk mittutvärdering för att se så att jag fått med det eleverna behöver eller om jag måste förtydliga något. Vi avslutar också med att utvärdera och då hoppas jag hela resan blir synlig för alla och vad som ger framgång och vad man behöver för strategier för att synliggöra och klara av målen.

Vill du ta del av planeringen och upplägget hittar du det mesta här och mer kommer under terminens gång.

Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag?

I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag  tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. 

Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Främst är vi osäkra på bedömningen men även på hur vi ska undervisa. Men jag tror även att tekniken ställer till det då den inte fungerar optimalt eller man inte vet hur man kan göra. I detta inlägg kommer jag ge tips på länkar till bloggar där man arbetar med IKT samt dela med mig av egen praktik. Jag kommer även lyfta bedömningen. Vad bedöms och hur? Kanske kan lite inspiration ges i hur man kan göra, d v s hur:et och har ni några fler exempel så tipsa mig gärna så länkar jag in det.

Varför digital kompetens?

I dagens samhälle ställs det stora krav på läs- och skrivfärdigheter genom digital teknik som surfplattor, mobiler, datorer och bloggar. Språket som används ser olika ut i olika forum och medier och det ställs krav på oss att vi kan behärska och anpassa oss för olika mottagare. Många elever har idag god digital kompetens men det finns också andra som inte har lika god kompetens. Digital kompetens räknas som en av nyckelkompetenserna inom EU. Hit räknas språket i att skriva och läsa i olika medier, men även för att söka, värdera kritiskt granska texter. Att lagra och kommunicera via nätverk på Internet är också en kompetens för digital teknik.

Är du redo för att möta framtiden? http://www.youtube.com/watch?v=fYdl1zFfXcE

Skolans uppdrag

Skolan har ett uppdrag att lära eleverna att ”kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt.” (Lgr11, sid 9). I skolans mål och riktlinjer kan vi läsa att varje elev efter avslutad utbildning ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

I kursplanen för engelska står det i syftestexten att ”undervisningen ska bidra till att elever utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation.” Det vi ska bedöma är hur eleven väljer texter och talat språk från olika medier och hur de använder det i egen produktion och interaktion.

I kursplanen för svenska kan vi läsa i syftestexten att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. I svenska återfinns det även som en förmåga: att söka information från olika källor och värdera dessa. I det centrala innehållet står det att eleven ska skapa texter där ord, bild och ljud samspelar och detta i t ex tv-serier, teater och webbtexter. Vidare ska eleverna kunna redigera och disponera texter med hjälp av dator samt språkbehandling i digitala medier, men även använda digitala verktyg som hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Som egen punkt i det centrala innehållet återfinns att eleven ska kunna göra informationssökningar på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Eleverna ska även kunna citera och göra källhänvisningar och hur man sovrar i en stor mängd samt prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Det som ska bedömas är hur eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från källor och kunna resonera kring källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna ska innehålla beskrivningar och förklaringar samt ämnesspråk, struktur, citat och källhänvisningar. Texttyper som kombineras ihop med medier ska förstärka och levandegöra budskapet. I kunskapskravet som rör muntliga redogörelser ska vi bedöma elevens förberedelser och hur struktur och innehåll anpassas till syfte, mottagare och sammanhang.

Olika typer av texter och medier, scenkonst och estetiskt berättande kräver nytt sätt att arbeta i klassrummet

Förutsättningarna för kommunikation har förändrats enormt sedan Internets inträdande i samhället. Vi kan idag läsa tidningen via webben, kommunicera via chattar och skapa webbplatser där vi förstärker budskap med bild, musik, film, ord och musik och detta har gjort att vi måste omdefiniera traditionella begrepp som språk, text och genrer till ett vidgat synsätt där man räknar alla sätt att uttrycka sig på för att få fram ett tänkande. Man brukar tala om vidgad text även om det idag anses entydigt. Istället talar man om olika typer av texter och medier samt scenkonst och estetiskt berättande.  Hit räknas dans, musik, och webbplatser. Texterna kan således skapas både verbalt och ickeverbalt samt multimodalt. I multimodala världar är våra tonåringar mer vana att interagera i, de surfar snabbt ut på nätet och kollar ett Youtubeklipp medan de chattar med en kompis eller textar ett sms med en länk till klippet i. Men är de kritiskt granskande?

Ytterligare en aspekt – tillgodose fler behov

Att skapa och läsa texter som möter flera olika elevers behov är något som lyfts fram dels av Specialpedagogiska skolmyndigheten men även Skolverket. Detta är något som kan underlättas genom att vi är multimodala i klassrummet. Vi måste dock ha i åtanke att de multimodala texterna vi använder är tillgängliga för alla. Ni kan läsa mer om vad som menas med tillgängligheten genom att klicka er vidare på länken ovan. Genom att få hjälp att förstå det som undervisningen behandlar genom film, video och Internet samt språklig stöttning kan vi lyfta undervisningen så fler elever når kunskapsmålen. Vi som pedagoger kan också öka tillgängligheten av det material vi skapar så det synliggörs dels för de egna eleverna och deras vårdnadshavare men även för kollegor och deras elever.

Hur tillgodoser vi bäst elevernas behov och utveckling och följer Lgr11? 

I engelska finns det ett stödmaterial, Digital läsförståelse i engelska (återfinns på Bedömningsportalen hos Skolverket), som tagits fram av AnnaKarin Lindqvist och Ann Bjerktun som ger oss verktyg i att arbeta kring digital läsförståelse och även hur det kan bedömas. Det kan man ha nytta av att läsa som lärare i svenska också (och andra lärare i andra ämnen med samma kunskapskrav) för att få en förförståelse för hur man kan lägga upp arbetet i klassrummet och vad som ska bedömas. Mia Smith har gjort ett upplägg utifrån det materialet som ni kan ta del av här.

I svenskan finns det inget sådant stödmaterial men det finns ett förslag på hur man kan gå arbeta men vid skrivandet lyfts i Språket på väg del 2 (Skolverket, 2011) att man kan arbeta med att söka information från olika källor, utarbeta mönstertexter, förarbeta med tanke på syfte och mottagare, skapa en tankekarta och som vi såg i det centrala innehållet kan man använda digital teknik för detta. Sedan ska de skriva ett utkast och få respons på det och sedan gärna skriva rent på en dator för att använda datorns rättstavningsfunktioner.

Vi vet att läsning av multimodala texter blir bättre av att man behärskar vanlig läsning, att man kan orientera sig i texten och att man är källkritisk mot de sidor man får som träffar. Hur arbetar vi med detta i skolan för att eleverna ska få utveckla den digitala läsningen?

Förkunskaperna är a och o och har eleverna större omvärldskunskap, större kunskap om de olika texttyperna och ett brett ordförråd har de fler strategier in i läsningen multimodalt. Vi vet också att om läsningen är befäst på förstaspråket så går andraspråksinlärningen lättare då vi inte behöver lägga krutet på att befästa strategier.  Läsning av engelska är också avhängt av att ordförrådet fungerar och en man som läsare inte hänger upp sig på ord för att förstå sammanhanget. Det är i undervisningen vi måste ge eleverna förmågan att kunna föra samman informationen från bilder, text, ljud till en helhet. Vi måste stötta och visa hur. Vill du läsa mer om hur vi utvecklar strategier för digital läsning kan du läsa Maria Rasmussons avhandling ”Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat”.

Bedömningsfaktorer

Ovan skrev jag vad som ska bedömas i kunskapskraven. Som lärare är vi vana att bedöma elevers skrivande i både skrift och tal. Men i och med att digitaliseringen möjliggjort en ny typ av text med bild och ljud så känner vi oss osäkra i vad vi ska ha som bedömningsaspekter. Vi saknar helt enkelt stöd för att bedöma multimodala texter. Av tradition har vi använt oss av bedömning av text som mest tillförlitlig vid betygsättningen. Vi är tydlig med vad som bedöms i tal och skrift och delar ut uppgiftsspecifika matriser, vi visar elevexempel men när det kommer till ljud och bild förstår inte eleverna syftet och vad som bedöms eftersom vi själva inte riktigt vet och det blir otydligt med syftet. Bedömningen blir således inte validitetssäker.

Jag har genom mina år som lärare sett kollegor sätta ut betyg på hur bra en Power Point är uppbyggd och det finns det inget kunskapskrav för. Att arbeta med IKT i sig vet vi kan vara motivationshöjande men när man inte förstår bedömningen kan det istället avskräcka. Ni som vill veta mer kan läsa mer i Anna-Lena Godhes avhandling ”Creating and Assessing Multimodal Texts”

I engelskans bedömningsstöd kan vi hitta följande bedömningsfaktorer:

Söka och välja

• Använda en sökmotor: identifiera frågeställningar, skriva in webbadresser, formulera sökord, välja sökord i en lista, begränsa och utvidga sökningar, återvända till en sida, känna igen en återvändsgränd
• Läsa en webbsida: läsa olika grafiska format, scrolla och överblicka, lokalisera klickbara länkar eller ikoner, växla mellan sidor
• Välja innehåll: lokalisera information, bedöma förståelsen och nyttan, jämföra källor, spara, kopiera, ladda ner webbsida, kopiera text

Värdera

• Egen förståelse, relevans, trovärdighet, pålitlighet

Använda det valda materialet

• Skapa helhet och sammanhang, skapa struktur, visa förtrogenhet med innehåll och språk – och formulera om med egna ord, använda flera källor och ange dessa

Vi ska alltså bedöma processen av att söka, värdera och välja texter. Vi ska inte bedöma själva läsningen om vi vill åt bedömningsfaktorerna ovan.

Ordmoln från Tagul

Hur kan man arbeta då?

Jag funderar och reflekterar väldigt mycket över dessa kunskapskrav och hur man ska lägga upp undervisningen så det svarar mot målen. För att lyfta diskussionen och ge konkreta tips på hur tänkte jag dela med mig av hur jag gör i min undervisning. Om vi ska kunna ge eleverna kunskaperna som ges i bedömningsfaktorerna så måste vi som lärare behärska hur man gör själv inom samtliga områden. Vi måste visa och modella hur vi gör och våga utmana oss i att lära oss detta.

Tänk på att jag skriver för båda ämnena och att i engelskan finns inte den sista punkten med som bedömningsunderlag.

Söka information

Det som har visat sig mest gynnsamt är att låta eleverna arbeta tillsammans med uppgifter för att resonera kring hur de söker och väljer information och självskatta sig för att se vilka strategier man behöver utveckla. Det ger eleverna medvetenhet och läraren får syn på hur man bäst går vidare. Här finns en checklista, här en infografik och här en lathund man kan använda sig av.

Att samarbeta med bibliotekarien på skolan är också en stor resurs då denne besitter stor kunskap inom informationssökning. Skolverket har gett ut ett kompetensutvecklingspaket för pedagoger att diskutera hur man arbetar med källkritik med yngre elever, men efter att ha tittat på det kan man mycket väl lyfte det för äldre elever också och omarbeta materialet. Det finns en hel del länkar till formulär och filmer. På Statens Medieråd finns ett studiepaket för äldre elever. I guiden hittar du upplägget och var du hittar paketet.

Skolverket trycker på att samarbete måste ske med skolbiblioteket och skolbibliotekarien. Du hittar en hel del sidor på deras hemsida.

Lärarens roll är inte mindre viktigt i digital läsning än vid vanlig läsning och att ge stöttning är minst lika viktigt om inte viktigare. Detta gör jag ofta i klassrummet genom att vi söker information via Smart Boarden och alla kan se hur vi värderar träffarna. Jag resonerar högt kring hur jag tänker och tar också hjälp av eleverna i hur de ser på det och vi reflekterar.

Värdera och kritiskt granska

Jag återkommer ofta  till vad som är källor. En källa är inte bara en text utan muntliga som radioprogram, intervjuer, Internet, en bild, en hemsida mm. Det finns begrepp eleverna behöver lära sig som primär- och sekundärkällor. Eleverna måste kunna göra sökningar och sovra bland träffarna. Man kan vidga eller minska träffarna med ett par knep med minus, asterisk, eller citattecken. Här finns en infografik om det.  Om man vet källan kan man klistra in URL:en direkt i webbläsaren för att få en snabbare träff.

Vidare är det viktigt att veta vad man delar på sociala medier. Eleverna måste få veta hur de kollar upp allt som man lätt gillar och delar vidare så man inte delar fel saker. Så här gjorde vi det sist. På Kolla Källan finns denna idélåda att ösa ur för att hitta diskussionsmaterial och här finns ännu mer lektionsresurser. Metro har t ex startat en egen tidskift, Viralgranskaren, för mediekritiskt granskning.

Google har gjort några bara infobilder för hur man blir smartare sökare på nätet. Ni hittar dem här.

På Webbstjärnan har även gjort en bild för källkritik som visualiserar arbetsgången.

Att välja texter

De flesta texter vi möter via digitala medier är inte narrativa utan vi läser annan typ av information på nätet. Dock kan vi idag möta mer och mer prosa i o m ökande av e-böcker och tidningar. Vi måste lära eleverna att läsa på annat sätt då texten i sig inte är linjär utan det kan finnas hyperlänkar, ikoner och diagram, men även reklam. När så mycket text blandas kallas det för multimodala textformat. Det gäller att snabbt kunna lokalisera sig på skärmen och läsa där man hittar informationen. Eleverna måste också få se hur man backar och återkomma till den ursprungliga sidan, men även göra detta själv och välja ut en text som passar för ändamålet.

Att använda materialet

När eleverna har valt ut källor och granskat dem ska de producera något eget med egna ord. Eleverna måste därför behärska både CC och hur man anger referatmarkörer och citat.  Så här gjorde vi sist vi arbetade med det och även så här. Ni hittar även ett informationsblad om hur man gör källförteckningar korrekt här.

Jag tror också på att samarbeta över ämnena och få in kunskapskraven i en kontext som är större än egna ämnet. I so/no/bild/sv kan man lätt samarbeta kring hållbar utveckling, genus, och att skriva ett referat av några faktatexter som man tar upp i ämnesundervisningen i so kan bedömas i skrift i svenskan men trovärdigheten och resonemanget i båda ämnena. Vi får inte glömma skolbiblioteket som även är en resurs inom informationssökningem.

När eleverna skriver sina texter på en dator får de en möjlighet att redigera dem och flytta om text lättare. De kan kontrollera stavningen i rättstavningsprogrammet. Eleverna måste tränas i detta och gärna ta hjälp av varandra.

Kombinera ihop nya texttyper och förstärka budskap

Det kan låta banalt att tolka bilder i undervisningen men jag ser en vinst i det då det ökar förmågan att kunna göra inferenser till det man ser i en bild, utanför bilden och till sig själv. Detta från bild till text ser vi oftare i barnböcker men jag tror vi kan ha stor nytta av att använda det även för att visa på vad vi menar med textkopplingar. Här har jag dessutom förstärkt bedömningsaspekten med en bild. Det ingår dessutom att vara kritiskt granskande även i bilder och inte bara sidor på Internet.

Här har du ett uppslag på hur du kan arbeta med bilder. Man kan ju också skriva utifrån bilder och det kan ju sedan redovisas i en digital vägg som Padlet. Att låta eleverna fotografera för att göra arbetsbeskrivningar där bilden hjälper oss förstå budskapet är ett annat sätt.

Eleverna brukar även förstärka budskapet i sina texter med bilder. Vi brukar använda oss av Canva där de kan skapa egna layouter, med även bilder med CC. De kan även få skapa ljud till genom att spela in sin egen berättarröst. Det fick de göra när vi gjorde I Am dikter i engelskan, dock ville inte eleverna dela dikterna med er.

Att skapa blädderbara böcker av det eleverna skrivit verkar vara ett kreativt sätt. Ni hittar bra tips för hur man kan göra på denna bloggen.

Om eleverna läser böcker kan man istället för att skriva vanliga recensioner välja att göra filmklipp i  t ex StopMotion som ett boktips. Det går givetvis bra att göra detta inom gestaltning som inte är digital i t ex dramatiseringar eller sitting drama, men då kan väljer vi bort det digitala vilket är ok också. Att göra instruktionsfilmer för olika centrala innehåll som t ex skrivregler i svenskan kan vara ett sätt att möta tekniken.

En favorit är att arbeta med författare och låta eleverna söka information från olika källor och sedan redovisa detta i reportage eller dramatiseringar som vi tittar i helklass för att ta in kunskaper från många olika epoker. Detta går ju att göra med realiadelen i engelska också.

Att återberätta en filmsekvens genom att filma med samma budskap, förstärkt eller förminskat eller förvrängt brukar också kunna bli kul. Då kan man visa förståelse och förstärka budskapet åt ett håll för att visa på vinklingar.

Man kan också låta eleverna arbeta med Wikipedia i undervisningen. Ni hittar mer information på Skolverkets hemsida. Jag har inte använt mig av det själv.

Jag brukar däremot använda mig av UR (länken går till ett arbete om källkritik) som har tydliga mål mot Lgr11. Jag använder mig även av UR för rörlig bild när vi arbetar med läsning/skrivning. För att förstärka och ge eleverna förkunskaper till texttyperna kan vi se t ex filmatiserade sagor i både engelska och svenska. Just idag släpps en sida för engelskan om att ta in världen i klassrummet och arbeta med andra medier än böcker. Jag har spanat in den och den verkar lovande. Dessutom finns det ofta bra lärarhandledningar till.

Att använda elevblogg vara ett sätt att arbeta med det och på så sätt få in källkritiken och hur man skriver för mottagare på nätet då den texten läses av fler läsare. Vi använder oss av det i undervisningen och jag lägger även ut mina planeringar på min flippblogg. I Klassen i dialog med omvärlen lyfter Dan Åkerlund lyfter vinsten av det. Åkerlund har även även gjort en avhandling som heter Elever syns på nätet som är värd att läsa.

Man kan göra poddradio och förstärka budskapet med låtar och bilder. Detta ska vi påbörja nu så ni får ta del av upplägget här framöver i kategorin sommarpratare. Du hittar mer tips om hur du kan förstärka budskapet här och andra IKT-tips kring CC och upphovsrätt och här har jag kuraterat lite tips med IKT.

Jag vill också lyfta hur man kan arbeta med Skype i klassrummet. Sara Bruun har kommit långt med det arbetet. Här har hon bloggat om hur man gör. Att använda muntligt berättande för en målgrupp kan nog inte bli bättre. Kanske lite pirrigt först men tänk vilka kompetenser eleverna har med sig ut i arbetslivet.

 

Det är viktigt att tekniken har ett syfte i undervisningen och hjälper till att förstå vad man arbetar med istället för att tekniken är syftet. Tekniken kan också hjälpa oss att utvärdera och återkoppla undervisningens syfte och föra oss dit vi ska – mot kunskapskraven.

Hur är du som lärare källkritisk mot digitala läromedel?

I och med att det delas digitala läromedel i större utsträckning måste vi som lärare vara mer kritiska mot det som delas. Vi måste ta hänsyn till flera olika saker som struktur, språklig kvalitet, hur bilder används och förstärks, vilket upplägg materialet har och hur det ska bedömas. Andra krav gäller genus, diskriminering och hur pass objektivt materialet är. Vill du veta mer om nyckelfrågorna för granskningen hittar du dem här.

För dig som vill veta mer om hur du som lärare kan vara källkritisk och vilka upphovsregler som gäller rekommenderar jag Kolla Källan.

Har du något annat exempel du vill dela gör gärna det. Om du har fler frågor kan vi tillsammans lyfta dem och hjälpas åt att bli bättre på att både använda och bedöma källkritiken.

Källor till texten är länkade och nämnda i texten ovan.