Månadsarkiv: december 2013

Uppgift sju i det digitala skollyftet – en reflektion

Sitter och googlar runt på hur andra formulerat sig kring uppgift sju inom det digitala skollyftet och finner – INGET. Det är nog så att INGEN haft tid – förra veckan flög förbi och även veckorna innan det. Jag googlar tillbaka i min egen blogg kring det Digitala Skollyftet och ser att jag skrev uppgift fyra, fem och sex den 20 november. Tiden där emellan har jag haft utvecklingssamtal, och planerat upp terminens arbetet som var kvar och nu är betygen satta. Pust! Det har varit en hektisk höst och det ska bli skönt med lite jullov.
 
Vad har jag då åstadkommit inom det Digitala Skollyftet med fokus på formativ bedömning? Jag har samlat ihop en himla massa fantastiska länkar kring program jag ska prova med mina elever så fort vi har ett nätverk som heter duga. Jag har försökt göra filmer med eleverna i både Photostory och Moviemaker men våra datorer på skolan är så gamla att det faljerar. Plattformen ska uppdateras samt även hela operativsystemet, vilket skulle ha gjorts i höstas men det är skjuten på framtiden. Till min förtret då det är ett stort intresse för mig att utveckla både IKT samt formativa metoder via nätet. Vad sägs till exempel om Jing, Mentimeter och Socrative? Jag får hoppas på att vi har nytt system med allt vad det innebär så fort vi bara kan i vår. Det är också ett fokus inom mitt uppdrag som förstelärare och en paradox då vi inte kan tillämpa det – ännu!
 
Jag har i alla fall gjort en Wikispace och här hittar ni den: http://textbanken.wikispaces.com/. Vi är nu runt tio medlemmar som kan lägga ut och dela mallar för kamrat bedömning, instruktioner på uppgifter samt även inom kort elevtexter för bedömning men även färdig bedömda som en hjälp för oss lärare. Tanken är god men tiden knapp. Jag har gjort två sidor och delat upp några dokument och jag vet att fler är på G. Hejja, hejja! Men då arbetat är en process så behöver det inte vara klart tänker jag utan vi laddar successivt upp så fort vi kan och har något klart. Vi måste ju också se till att vi får dela materialet som eleverna gjort först innan vi publicerar. Vill du vara med går det bra att fråga mig så lägger jag till. Kom ihåg ”sharing is caring”!
 
Nu är jag nyfiken på andras reflektioner kring det Digitala Skollyftet. Hur har det gått?

Jag tänder ett ljus i advent och läser….

Varje fredag innan advent högläser jag sagor eller berättelser och tänder ett ljus för mina klasser jag har i svenska. Det är mysigt att få lyssna på en saga och jag har massor att tillgå, bl a Granen som är en favorit av HC Andersen och här finns hela sagan. Det finns många klassiker och Den heliga natten av Selma Lagerlöf är en annan liksom hennes Legenden om julrosorna.
Just idag fick de lyssna på En julsaga av Victor Rydberg uppläst av Torgny Lindgren.
Det finns en längre version här.
Jul i Bullerbyn är också en annan favorit och den finns också att lyssna på här. Tove Jansson läser om hur Muminfamiljen firar jul här, det finns flera klipp. Om ni har lite mer tid finns Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danilesson
Om man vill koppla ihop en klassiker med en annan saga kan man lyssna på Tomtens nya kläder. En gameldagsjul av Asbjörnsen finns både i svensk och norsk variant.
Vem minns inte denna julkalander från1990 där låten Mössens julafton är med i inslaget. Låten finns som inslag i Sagan om mössens julafton och finns i nyare utgåva av Katarina Kussvall men är ursprungligen författad av Alf Prøysen.

Läs- och skrivprojekt med utgångspunkt från Kulor i hjärtat

Kulor i hjärtat av Cilla Neumann är en mycket tacksam bok att jobba med i svenska. Dels för att den är elevnära, den är lagom lång att läsa på en lektion då den innehåller många noveller, och att den är lätt att knyta ihop med skrivuppgifter där man kan träna på olika kunskapskrap från det centrala innehållet.

Jag fick tips på boken av min kompis Nina som också är svensklärare (och biträdande rektor), och de har arbetat med detta projekt på deras skola. Ni känner väl till Malin Larssons blogg Vi ses i skolan och även flippat klassrum? De jobbar på samma skola nämligen och där finns elevexempel att härma om man lyssnar på hennes länkade Youtube-klipp när det kommer till skrivuppgifterna.

 Här har ni en LPP!

Här har ni en pärla kring boken!

Hur har jag då arbetat?

Högläst, diskuterat innehåll och använt elevexempel för att tydligöra uppgiften

Jag har högläst novellerna och undertiden har vi tillämpat läsförståelsestrategierna. De första två kapitlen var lätta att knyta an till bildspråksuppgifter. Vi skrev ner de bildspråk vi hittade/hörde i elevexemplen – gestaltning i första kapitlet och personifiering i andra. Vi använde sedan dem som utgångspunkt i våra egna exempel, och ja jag skrev också exempel som de kunde titta på när de skrev sina skrivuppgifter. Första kapitlet handlar om rädsla och det är också filmklippen döpta till på Youtube. Andra kapitlet handlar om ånger. Jag härmade ganska mycket upplägget i Malins blogg, och jag hoppas det är tanken för så tänker jag mig själv med detta inlägg. Jag såg att Malin hämtat inspiration i sin tur från Kunskapshubben som också har lagt ut elevexempel på texter.

Skrivuppgifter kopplat till specifikt centralt innehåll och använt kamratbedömning

Första kapitlet fick de diskutera och brainstorma på tavlan kring vad rädsla var innan vi kom igång med skrivandet. De har också fått ge varandra respons på sina texter utifrån de mallar jag gjort för respons. Vi lyssnade också, som jag skrev, på elevexempel och skrev ner fina meningar innan själva skrivandet kom igång.

Kapitel två fick bli brev till någon eller något de ångrade sig kring. Jag skrev en mall på tavlan hur man skulle skriva ett brev med inledning, fördjupning och hälsningsfraser som är typiska för genren. Sedan fick de ge respons och också elevbedömning av sina texter i grupp, vilket gick väldigt smidigt. De fick också där och då direkt feedforward från mig så de kan fokusra på att göra bättre nästa gång. Jag önskar jag fick publicera några texter så får återkomma då jag frågat om lov.

Framtiden? Hur går vi vidare? Vad har vi lärt oss?

Vi kommer att läsa ett kapitel till och eleverna kommer få välja vilket de vill att jag läser. Kapitlet Rut handlar om någon annans perspektiv och är lämplig som skrivuppgift tycker jag. Malin och Nina har gjort micronoveller av kapitlet Kyssen som handlar om lycka. Skitgubben i sin tur handlar om svek och Barnvakten handlar om att skiljas eller förlust.

Min tanke är att eleverna sak få göra egna filmer också utifrån en valfri text de gjort under momentet i Photostory, med röst och bild. Om inte de lggs upp så är de i alla fall kul att ha kvar som en dokumentation över sitt lärande.

Eleverna har blivit medvetna om sina lyssnarstrategier och vilka lässtrategier man kan använda sig av vid läsning då jag modellat det. De har fått konkreta exempel och använt sig själva i bedömningen och jag har en förhoppning att de vill synliggöra sitt lärande för er. Eleverna är självgående och vet vilka strategier de ska tillämpa då de inte går vidare och kör fast. Detta är stort för mig som lärare. Allt enligt det formativa arbetssättet, som jag brinner för.

Hörförståelse med strategier som hjälp

Vi arbetar med hörförsteålse i min språkvalsgrupp, de elever som inte läser något språk, och programmet vi utgår från är News Reel Easy från UR. Programmet är ett par minuter långt och finns också i en svårare variant här. Eftersom jag har elever som inte når målen i engelska och många främst behöver träna på att lyssna så arbetar jag med strategier för att ge dem verktyg för att lyssna aktivt. Som ni ser är det samma upplägg med strategier som vid läsning och det ger dem en röd tråd av att strategier är tillämpbara vid många olika uppgifter.
 
Vi gör så här:
 
Förutspå:
1. Om man vill kan man först gissa vilka händelser som kan tänkas komma upp utifrån nyheter de lyssnat på under veckan, eller läst om i tidningen. Kanske kommer någon av dem upp i programmet? Där finns också specificerat vilka nyheter som programmet innehåller, om man vill skriva ner rubrikerna på tavlan.
2. Vi lyssnar första gången och jag skriver stödord på tavlan.
 
Reda ut oklarheter
3. Eleverna slår upp de stödord de inte kan och skriver ner dem i sin anteckningsbok.
4. Eleverna lyssnar en gång till.
 
Ställer frågor och sammanfatta:
5. Eleverna sammanfattar med varandra vad de hörde och hjälper varandra att fylla i sånt de inte förstod. Kanske behöver vi lyssna en gång till om något som de inte får svar på.
6. Vi diskuterar gemensamt vad som hände och jag skriver dit orden de inte förstod på svenska.
7. Om man börjat med att förutså om nyheter man hört/läst kan man nu koppla ihop dem med de som fanns i programet. Det ger eleverna djup och bredd och att kunskap inte enbart infinner sig i klassrummet.