Språkutveckling med karaktärer och oväntade slut med hjälp av Roald Dahl

Roald Dahl skulle ha fyllt 100 år den 13 september. Det uppmärksammas på olika håll genom att flera av hans böcker ges ut på nytt och nyligen släpptes hans bok SVJ som spelfilm. På hans officiella hemsida RoaldDahl.com finns det lektionsupplägg som du kan använda i undervisningen och du hittar även en hel del upplägg som lärare i delar på hans fan site.

Jag har tidigare arbetat med några av hans böcker. Jag delar kort med mig av två upplägg.

1.Revolting Rhymes

Ett av de upplägg jag arbetat med är Revolting Rhymes, som är omskrivna klassiska sagor som många av oss känner igen som barn men som har helt oväntade slut. Här finns lite bakgrund och vilka berättelser som ingår i samlingen. Jag använde mig då av de filmer som finns på Youtube och sedan jämförde vi mot texterna som vi läste.

Stödstrukturer hjälper eleverna förstå och jämföra

För att kunna jämföra använde jag mig av olika stödmallar som Venn-diagram. Där fick eleverna i par diskutera och jämföra likheter och skillnader. Vi använde bl a Tre små grisar för det. I mitten skrev det vad som var lika och sedan olikheter i respektive cirkel för antingen filmen eller texten. Man kan också göra en sexfältare där de får jämföra några av karaktärerna i t ex Rödluvan, som t ex hur de ser ut i Grimms sagor mot Revolting Rhymes samt  vad de äter och vad som slutligen sker. Då får man också syn på olikheterna mellan berättelserna. Jag hade också satt ihop några story starters så de fick skriva om egna berättelser. Jag har tyvärr inte kvar dem p g a flytt men du kanske hittar några att inspireras av här och jag vet att det finns på Pinterest.

Jag använde upplägget i en årskurs sju som behövde mycket stöd då många var nybörjare i engelska. Det passar också bra i de lägre åldrarna. Fördelen med att läsa dessa böcker är att du kan förstärka förståelsen så alla kan vara med i o m att du kan titta på filmerna samt att många känner till originalen. Sätt gärna ihop grupperna när de ska samtala om berättelserna så att minst en har läst dem som barn så de kan hjälpa varandra. 

2.Gestaltningar med Willy Wonka

Ett annat tips är att använda Kalle och chokladfabriken för att träna gestaltning och hur man bygger karaktärer. Jag gjorde detta på engelskan men man kan lika gärna använda den svenska versionen. Jag läste då upp den del som bygger på detta klipp där de går in i chokladfabriken. De fick lyssna på utdraget och efteråt diskuterade de i par:

  • Willy Wonka is compared to an animal. Which?
  • Are any more animals mentioned?
  • Can you find some colors that describe the setting?
  • How do they walk?
  • How many characters are mentioned in this passage?
  • When you hear the names do you associate them to anything special?

Roald Dahl var en skicklig berättare som kunde fånga läsaren genom sina karaktärer och oväntade slut. Jag kommer att använda just den med gestaltningar då vi ska träna på det. Om du vill veta mer om gestaltningar har jag skrivit två inlägg om det med lektionsupplägg, ett med Ronja Rövardotter och ett hur du lyckas lära ut gestaltningen.

Annonser

Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta

När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen  lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text  för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen.

Så här börjar boken:

Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget.

Boken börjar vid början av livet, vid födelsen och visar både på miljön och de faror som finns samt huvudpersonen. Lindgren är väldigt skicklig på att lyfta fram gestaltningar av både personer och miljön. I både de första avsnitten i boken och serien ovan får vi lära av alla de faror som Ronja måste undvika. De finns där när hon föds och i del fem av serien får vi möta dem mer ingående. I del fyra får vi möta grådvärgarna, som även de är en fara och hur hon leker och hoppar bland älven som ter sig stor och vidunderlig. I del fem träffar hon också Birk för första gången och är på väg att utmana sig själv genom att hoppa över helvetesgapet.  Att Ronja är ett årskvädersbarn går klart fram genom att när hon föds klyvs borgen mitt itu. Ronja kommer även att skapa en klyfta längre fram mellan henne och fadern och de traditioner som rövarna har. I första delen av serien gestaltas både Mattis och Lovis genom vad de gör och säger/sjunger. Lovis är lugnet själv som sjunger för sitt ofödda barn och även om Mattis är temperamentsfull får ett litet barn hans hjärta att visa en mänsklig sida.

Så här yttrar sig Mattis om sitt nyfödda barn:

Med de här små händerna håller du redan mitt rövarhjärta. Jag begriper det inte, men så är det.

Då Ronja utvecklas som karaktär under hela historien följer den även den dramaturgiska kurvan som ni hittar i förra inlägget. Lite roligt att lyfta fram är att man ser att det finns influenser från Japan och hur de krockar med den ursprungliga versionen.

Bild gjord i appen Visual Poetry
Bild gjord i appen Visual Poetry

Arbeta med ordklasser

Det kan finnas en vinning i att man tillsammans med eleverna plockar ut adjektiv, substantiv och verb ur en passage för att diskutera och lyfta fram vilka skillnader de gör för texten. På detta sätt får du in grammatiken på ett ändamålsenligt och naturligt sätt i undervisningen också. Dessa ordklasser kan du sedan bestämma mer specifikt med stigande ålder och grupperna dem i olika verbkategorier. Detta gör ni lättast via en Smartboard om ni har så alla kan se och man kan färgmarkera dem för att sedan kunna räkna på hur olika mycket vissa ordklasser förekommer.

Stöd

Jag har gjort några stödbilder för att visa på skillnaden mellan adjektiv och verb och vad en gestaltning går ut på. Dessa kan du använda när du går igenom skillnaderna i texterna ovan för att ha något att hänga upp det på. Dessa kommer också till användning då eleverna ska skriva egna gestaltningar. Hur var det nu man såg skillnaden? Förhoppningsvis påminner bilderna dem om det. I den första kan man se ex på vad ett adjektiv gör mot ett verb för att konkretisera skillnaden i att man faktiskt får en bättre bild med versen. Du kan om du vill låte eleverna göra om fler meningar med adjektiv till verb och utgå från frågorna i bild två. Det kan bli en bra övning i att upptäcka skillnaderna.  Klickar du på på bilderna kommer du till Canva och kan lada ner dem.

gestalta exempelgestalta

Diskussionsuppgift och skrivuppgift

Exempel 1: skriva utifrån en händelse

Min egen favoritscen är helvetesgapet när Ronja och Birk hoppar över klyftan. Denna del har inte kommit ut på Barnkanalen ännu men den kommer dyka upp inom kort. Jag tänkte själv läsa/titta på denna del och sedan låta eleverna skriva en egen rädsla som de övervinner. Men innan de ska skriva får eleverna bearbeta innehållet i grupp med följande stödfrågor:

Att samtala om i gruppen:

Vad är specifikt med känslan?

• Hur känns känslan?

• När känner du känslan?

• Tror du alla känner samma sak när de känner känslan?

• Vet du någon som känner annorlunda?

• Hur påverkas du av känslan?

• Hur känns det för dig när andra känner känslan och inte du gör det?

• Vad har känslan för färg, lukt, konsistens? Om du kunde ta på känslan hur skulle den kännas?

Eleverna får sedan skriva en egen gestaltande text utifrån rädsla. Dessa frågor kan man applicera på vilken känsla som helst som gestaltas i boken. Det fungerar likaväl på Ronjas lycka när hon möter skogen för första gången. Jag arbetade på detta sätt med text, diskussion och skrivuppgift till Kulor i hjärtat och jag vet att texterna kommer bli väldigt bra.

Exempel 2: bearbeta ett utkast

Skrivuppgiften nedan har en elev i år fem skrivit utifrån vad de fått ta del av om Mattisborgen. Texten är ett bra exempel på berättande som har försök till bildspåk och gestaltning. Tänk så bra texten hade kunnat bli om man fått bearbeta den med frågorna ovan? Ni kan om ni vill låta eleverna prova att bearbeta den som ett exempel för att öva på gestaltning. Genom att eleverna även får bearbeta får ni även in att träna på punkt och stor bokstav och styckeindelning samtidigt som de övas på respons men på någon annans text. Länka gärna upp era exempel så fler kan ta del och läsa. Fråga eleverna om lov först då det handlar om upphovsrätt.

Mattisborgen i berättande version

Exempel 3: leva sig in i känslan med en bild/besök

Originalversionen av Ronja Rövardotter är inspelad i Hässleholm i Tykarpsgrottan. Tänk om man kunde väva in närhistorian i detta när man arbetar med gestaltningen? Det går alldeles utmärkt att skriva till en bild också av grottan. Bor ni andra delar av Sverige med spännande miljö kan man med fördel använda det också. Kanske är det lättare att se det framför sig om man besökt det och då lättare att skriva om det? Eller testa att gestalta skolmiljön! Det kan bli hur spännande som helt utifrån att olika grupper får olika känslor att utgå från. Hur visar det sig i en glad miljö, i en arg miljö, i en stressad miljö, i en lugn miljö? Dessa kan man sedan låta jämföra och gissa på vilken känsla som gestaltats.

Det var lite förslag på upplägg som kanske kommer till användning efter sportlovet? Min kreativitet flödar just nu under lovet och det känns väldigt spännande att få testa dessa upplägg framöver. Tänk vad ett lov kan göra med en trött lärare!

Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter

I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera. Det är här vi hittar frågorna till vad undervisningen måste behandla.

Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk:

De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).

De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3).

Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp?

När jag känner mig osäker på ett kunskapskrav, i det här fallet att skriva gestaltningar, olika berättargrepp och uppbyggnad går jag alltid till de olika stödmaterial som finns för oss pedagoger. Detta lyfter jag i den mån jag hinner med lärarkollegiet på egna skolan, men oftare ställer jag frågan i de pedagogiska grupperna jag är med i på Facebook för att jag där har tid att tänka utan distraktion. I ett av stödmaterialen kan jag läsa att:

För att eleven ska utveckla sin skrivförmåga ska undervisningen bygga på att eleven lär sig tolka texters olika uppbyggnad genom att de analyseras för att på sikt kunna använda sig av mönstret i egna texter

(Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17).

För senare delen av kunskapskravet ska eleverna i årskurserna 1-3 analysera hur texter byggs upp med inledning, utveckling och avslutning samt litterära personbeskrivningar. I årskurserna 4-6 byggs detta innehåll på med att analysera parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar. I årskurs 7-9 ska eleverna bredda och fördjupa sin  kunskap om texters uppbyggnad, syfte och användning. Jag måste alltså som pedagog lägga upp undervisningen mot kunskapskravet genom att utgå från lästa texter för att hitta stöd för de mönster som ger nycklarna till det egna skrivandet.

Stödstrukturer för att utveckla skrivandet

Dessa stödstrukturer kan man arbeta fram tillsammans med eleverna genom att man utifrån de textexempel som läses gemensamt i klassrummet sammanfattar dragen. I Språket på väg (del 2)  finns några sammanfattningar gjorde på insändare, brev och berättelse och det finns fler sådana sammanfattningar i olika läromedel för ämnet svenska. Så här har jag gjort tillsammans med årskurs 9 då vi repeterat inför de nationella proven.

novell

För att eleverna ska kunna samtala kring texterna kan man sedan skapa frågor i form av responsformulär eller checklista för att eleverna ska få sätta ord på sina kunskaper och befästa dem. Progressionen i de lägre åren får du stöd av i Nya språket lyfter och det är först mot senare åren som eleverna kan gestalta och bygga upp en handling på egen hand. Om man som lärare tidigt har visat och analyserat texter med sina elever på en regelbunden basis ger man dem en bra grund för det egna skrivandet.

Att skriva med stöd av läraren då läraren skriver texter ihop med sina elever, på t ex Smartboard, är en bra  metod för att ge eleverna tankestöd. När eleverna ska skriva på egenhand kan man som lärare ge eleverna stödstrukturer med exempelmeningar om så är nödvändigt. Dessa stödstrukturer kommer göra att eleverna får en tankemodell att hänga upp sin kunskap på och behärska skrivandet på egenhand på sikt. Ju mer ovana eleverna är desto mer stöttning behövs lika så behöver elever som läser svenska som andra språk mer explicit stöttning än en erfaren elev. När vi arbetar medvetet och stöttande i hela elevgruppen faller stöttningen inte ut som något utpekande, utan som en naturlig hjälp alla elever möter i olika nivåer i olika omgångar. Om en elev behöver stödet för ena kunskapskravet behöver den kanske det inte för nästa och de elever som inte vill ha stödet vid skrivandet plockar bort det, de som behöver det använder det utan att de känner att de sticker ut.

Stödet vid läsandet – att tänka högt med eleverna – använder jag mig av under hela processen för att få belägg för elevernas kunskaper. Det är genom frågorna som jag får elevernas svar och också svar på där det brister och där jag måste ge ännu mer stöd. Stödstrukturer hjälper eleven att utveckla sitt skrivande och med strukturerna har det visat sig att elever tar mer ansvar för att prata kring texters innehåll utanför klassrummet.

Var kan du hitta texter som modelltexter?

En utmaning är att hitta texter som följer progressionen och utmanar eleverna. I de äldre åren utgår texterna från en bredare repertoar av texter och några svensklärare från det utvidgade kollegiet har därför samlat en massa texttyper som man kan använda sig av som exempel i undervisningen, för att få fram de mönster elever behöver få syn på för att kunna skriva egna texter med gestaltande beskrivningar och uppbyggnad. De finns sorterade i Pearltrees och finns det för yngre åldrar kan ni gärna tipsa så länkar jag in dem. Just för kunskapskravet att jobba med dramaturgin (se bild nedan)  fungerar noveller bra. De är tillräckligt korta för att man ska kunna hinna märka upptrappningen och vändningen. För att få syn på berättargreppet är parallellhandling bra då de texter eleverna först lär sig skriva i de lägre åren har en rak handling. Det går att synliggöra detta bra med två händelser som bygger upp handlingen i berättelsen. Ett annat sätt är att visa på andra berättargrepp och det kan man göra genom att visa på skillnader i perspektiv, som förstaperson eller tredjeperson. Ytterligare ett sätt är att visa att texter kan böja mitt i handlingen eller börja med slutet, en sk cirkelkomposition vilket är en mer avancerad utveckling av berättargrepp kring en novell. Ni får kika in här om ni hittar något exempel att använda i de äldre åren som fokuserar mer på detta i kunskapskravet.

Ett annat berättargrepp är gestaltningen där man låter händelserna utvecklas genom dem. Detta är ett kunskapskrav för såväl som årskurs 6 som årskurs 9.

Vad är en gestaltning?

Att gestalta betyder att man visar genom att ge läsaren bilder av det som finns i berättelsen. Syftet är att läsaren ska lära känna personerna och miljön. Motsatsen till gestaltning är berättande där du använder adjektiv för att . I en gestaltad mening använder du istället verb som talar om vad som sker och hur det sker. Om du vill visa detta för eleverna är en bra tumregel att fråga hur visar det sig?

Robin sjönk sakta ihop på stolen och pennan föll ur handen och pannan föll hårt mot bordsytan. Det tog inte många andetag innan hon ljudligt snarkade. Kollegorna tittade på varandra och tänkte att nu var det dags igen.

Adjektiven å andra sidan ger svar på följande:

ADJEKTIVEN

Robin var skittrött och somnade på det slitna skrivbordet inom fem sekunder.

Exemplet ovan gör inget mer än berättar vad som händer och vi får inte en bild av händelsen. Du kan gestalta genom att visa vad en karaktär tänker, säger, gör, genom personens kroppsspråk, genom sinnena och genom miljön. Om det görs på fler plan kommer  berättelse att utvecklas mer.

Att planera karaktärerna och miljön

När eleverna ska bygga upp en berättelse är det väldigt viktigt att man lägger tid på att skapa en planering för karaktärerna och miljöerna, annars tenderar adjektiven ta över det kan lätt kännas överdrivet och texterna känns inte så utvecklade. Här kan ett stöd för planeringen vara bra att använda sig av.

En gestaltande text ger mer utveckling av innehållet och gör att man vill läsa texten. Frågor man kan ställa sig vid planerandet av en texts personer kan vara: Vad heter personen? Kan man få reda på det genom något personen gör? Vad har personen för intressen? Hur märker man det? Finns det något som personen gör som avslöjar budskapet i texten? Det är  viktigt att inte glömma de inre delarna av en person och få med känslor.

Miljön bör också kännas verklig och inte uppräknande. En mening som beskriver hur det ser ut, som  t ex på gatan stod bilarna parkerade på rad, kan man gestalta genom att en av karaktärerna göra något med bilarna t ex leta efter sin bortparkerade bil och hur denna blir frustrerad över att inte hitta bilen. Han sprang uppför gatan och tittade med skärrad blick över de parkerade bilarna men såg inte skymten av den. Han började känna sig stressad över att inte hinna hitta bilen i tid.

Bra övningar kan vara att skriva om sitt rum eller en annan favoritplats och få meningarna att bli gestaltande istället för beskrivande. Genom vilka sinnen upplever personen miljön? Jag har samlat lite länkar för mer exempel här om du vill ha mer tips.

Öva mer med lärarens stöd

Min upplevelse är att vi måste bli bättre på att visa eleverna vad gestaltning är öva dem i denna bedömningsaspekt. Utan att eleverna får modeller att utgå från blir texterna mer platta och tämligen utan spänning. Det är inte bara tråkigt att läsa, eleverna får inte med sig vad de behöver för att uppnå kunskapskravet.

Några konkreta övningar kan vara att lyssna på en högläst text och lyssna på hur en person beskrivs, sedan samtala om detta i mindre grupper för att lyfta fram de gestaltande meningarna. Ett väldigt lyckat projekt för min gamla klass i årskurs 8 var Kulor i våra hjärtan som jag fick inspiration av från en kollega och vän, Nina Alshammar, som arbetade med Malin Larsson. Det är hennes elevexempel vi använt i planeringen då de gjorde dem tillgängliga på Youtube. Ni hittar det mesta i Marianne Bergmans pärla inkl filmklipp och exempelfrågor. Hon har byggt på och ut projektet och det är ni också fria att göra.

Här finns ytterligare en planering som bygger på En av oss som är en bok av Åsne Seierstad. I den får följa massakern på Utöya, som jag har haft som startuppgift i början av terminen i årskurs nio. Upplägget tar inte mer än 1,5-2 v. Detta kan man om man vill bygga på med källkritiken välja att ta del av i denna dokumentär på UR och vidga textbegreppet med Lalehs låt Some Die Young som är den officiella låten för offren i Utöya om man vill arbeta vidare på samma tema.

Jag har även gjort en planering som utgår från den animerade serien om Ronja Rövardotter som ni hittar här.

Fredrik Sandström har gett oss ett tips på att låta eleverna gestalta sina karaktärer i deckare. En annan bra ingång är att visa på filmer där vi får möta olika karaktärer och via länken från ni ett tips från Lektionsbanken. Detta tänkte jag utveckla mer i ett kommande inlägg med an av mina favoriter för gestaltning.

Vad var syftet med gestaltningen?

Har eleverna och du själv inte reflekterat över gestaltningens syfte kommer ni att ha svårt att förstå vad gestaltningen gör och inte undervisa i det. I min inledning började jag med ett citat om att gestaltning är en massa adjektiv. Det är just det som inte är gestaltning. Hade du koll på vad det var? Undervisar du kring detta genom att visa på exempel och hur man kan bygga upp sina texter på ett djupare plan? Om inte har du nu fått en start att reflektera kring med olika stöd för dels vad läroplanen avser samt upplägg på lektioner. Som vanligt avslutar jag med att ni gärna får tipsa på om era undervisningstips på gestaltning! Vi kan inte få för många upplägg att inspireras av då det är där vi får fram elevernas kunskaper och de kan visa på kunskapskravet så det blir bedömningsbart.

”Writing prompts” som stöd för skrivandet

Har dina elever svårt för att komma igång med skrivande eller vill de bara träna sig på att utveckla sitt skrivande? Då kan en fördel vara att använda sig av olika börjor eller sk writing prompts.  Det finns hur många olika som helst om du söker. Jag tänkte tipsa lite kort i detta inlägg om de som jag provat med mina elever. Skrivandet blir ganska kravlöst samtligt som eleverna tränar på sin skriftliga förmåga – en förmåga många behöver utveckla mer.

Story in a jar

Ett sätt att få igång fantasin på kan vara att använda små lappar som finns i en glasburk – sk story in a jar. Jag har själv lappar i en glasburk i klassrummet där man på måfå får dra en lapp om man har tio minuter kvar av en lektion. Då har eleven alltid något att arbeta med om det finns tid kvar efter att en uppgift är löst. Om du vill skriva ut några färdiga börjar hittar du några här och längst ner på sidan finns det en hel del att använda här, samt här finns några mycket enkla.

365-day-challenge

På denna sidan hittar du korta börjor som passar för de som vill ha en nya skrivuppgift per dag. Du kan kanske lägga ut en början på t ex Instagram där eleverna får tag i utmaningen och så väljer de när de är med och taggar inlägget så du kan läsa det. Då finns det alltid en utmaning även när de är hemma och de vill träna mer skriftlig engelska.

Extend your thinking

Här finns några som utgår från hypotetiska frågor som Om jag…, eller Jag önskar.., eller Vad jag tycker om… på så sätt tränar eleven även på att tänka vilket är en utmaning i sig. Mycket kritik av skolans undervisning går bland annat ut på att eleverna blir dåligt tränade att reflektera, fundera och tänka. Själv tänker jag bäst med pennan.

Vad är historien bakom bilden?

En bild säger ju som bekant mer än tusen ord. Vad säger bilden egentligen och vad är historien bakom bilden? Jag har tidigare använt mig av lite olika men nu hittade jag en weebly som är sorterad på olika åldrar. Jag kommer att prova detta på ett eller annat sätt. Kanske utifrån ett tema och att man väljer en bild efter något man läst i undervisningen.

Olika slumpgeneratorer

Det finns också sidor som slumpar fram en menings första början. Här finns en som slumpar fram några karaktärer och miljö. Elevens uppgift är att sätta ihop historien.

Här kan du låta eleverna skriva ett brev t ex och här finns en för yngre åldrar.

Någon som jag inte provat är att skriva utifrån emojis, där en ny emojis slumpas fram och bygger berättelsen vidare. Den går att göra digitalt och även att skriva för hand. Ett tips är att skriva ut några om ni inte har enheter och lägga dem i en glasburk och sedan dra emojis och sätta ihop en berättelse.

emojis_writing

Med några enkla tips kanske några elever går igång på skrivandet? Jag hoppas de kommer att känna sig lika glada som ovan och även bli bättre på att skriva.

Kom snabbt igång med digital teknik genom appen Plickers

Jag blev ombedd av Skolvärlden (nr 6, 2016) att tipsa om en app. Mitt val föll på Plickers för att det är enkelt att lära sig för dig som pedagog och kräver endast att man har en digital enhet samt en webbläsare och passar bra för många klassrum där man inte har kommit så långt med digitala enheter eller man inte vill låta eleverna använda egna enheter. Dessutom  behöver inte eleverna logga in som tar extra tid. Eleverna använder istället färdiga kort som du skriver ut via hemsidan och det är dessa kort som du sedan scannar av med din enhet. Resultaten kan man sedan om man vill se direkt via Live View på en stor skärm i klassrummet. Detta brukar tilltala eleverna mycket då det sker i realtid och fungerar mycket bra i många olika pedagogiska sammanhang. Här får du veta hur du kommer igång och även få några tips på hur du kan använda det.

Skapa konto och kort

För att skapa ett gratiskonto loggar du som lärare in på www.plickers.com och väl där inne skapar du klasslistor i fliken Classes och +Add new class. Där kan du döpa klasserna efter ämne och sortera dem efter ett nummer. Trycker du enter så sorteras namnen i den ordning du skriver in dem och en fördel här kan vara att man använder samma klasslista för alla ämnen så kan eleverna använda sina kort som du skriver ut via hemsidan då du är klar. Dessa kort kan de ha med sig på lämpligt ställe, kanske i en kalender eller i sin skrivbok eller så har du dem kvar i klassrummet och delar ut rätt nummer till rätt elev när det är dags att scanna dem. Du kan lätt ha koll genom att skriva ut roster och förvara där du lätt ser elevernas namn och siffror. Själva korten skriver du ut via fliken Cards när du lagt in alla elevernas namn. Jag brukar skriva ut standard och laminera dessa och förvara i klassrummet dock är det nog lättast att bara limma fast dem på en insida av en bok då den glatta ytan kan göra det lite svårt att scanna ibland. Tappas ett kort bort skriver du bara ut ett nytt.

Skapa frågor och mappar

Nu är det dags att skapa frågor. Det gör du genom att gå till fliken Library. Här kan du välja om du vill ha flervalsfrågor eller bara rätt eller fel. Syftet för frågorna brukar avgöra mitt val. Du kan skapar mappar i ditt bibliotek där du kan spara frågorna och sedan återanvända dem. Jag sorterar mina mappar efter årskurs och ämnen. Om jag vill göra ett förtest av ett ordförråd kan jag skapa frågor för det genom att skapa en mapp och sätta en rubrik som påminner mig om innehållet. I denna mapp lägger jag sedan till frågorna genom att klicka på +New Question. Kom ihåg att markera det rätta svaret och att använda olika alternativ som rätt så inte alla hamnar på A. För att underlätta själva genomförandet på lektionen så lägger du frågan i Add to planned och äljer de klasser du vill använda frågan i. Säg att du ska ha frågorna i klass 7A och 7D. Då förbereder du det när du ändå skapar frågorna så ligger de i rätt mappar sedan när du ska köra frågorna.

Ladda ner appen och du är igång

Nu är det snart dags att testa responsverktyget med eleverna. Du måste först ladda ner appen till din enhet som du planerar att använda i klassrummet. Dela sedan ut svarskorten till eleverna. Varje sida av korten har en bokstav som ska hållas uppåt för det svar som de vill svara. Eleverna måste också se till att inte vika korten och att inte ha några fingrar på det svarta på kortet om du ska kunna scanna av korten från där du står framme i klassrummet. Via din enhet väljer du den klass du ska ha och där du lagt frågorna i när du skapade dessa. Välj fråga via enheten. För att få frågorna att synas på skärmen i klassrummet, om du har en sådan, så går du till live view. Scanna av svaren med kameraikonen längst ner i din enhet och svep över klassrummet tills alla elever har svarat. Du kommer se om en elev svarat rätt eller fel direkt då du får en grön eller röd markering i din enhet som inte syns på skärmen. Dock kommer eleverna kunna se frågan och även vilka siffror som har svarat. Vill du visa svaret sedan kan du välja det eller så tar du svaren sedan. Det är ditt syfte som får avgöra. Du kan också testa fliken Teach som syns i den fråga som du har uppe. Du kan sedan även klicka i visa svar och få fram varje elevs svar.

Det är genom appen som du sedan byter frågorna men du måste klicka via webbläsaren för att dölja svaren om du inte vill visa dem i klassrummet. Ha koll på skärmen och inte bara din enhet särskilt i början då man lätt kan få fram att visa svar utan att man är med själv. Har gjort det ett antal gånger själv. Jag brukar högläsa frågorna vilket gör att jag naturligt tittar på skärmen då och då. Om du inte har en skärm i klassrummet kan du köra ändå men får läsa upp frågorna då eleven inte ser dem.

Nyttan för mig som pedagog

Den främsta anledningen till att jag tipsar om Plickers är att det är enkelt och kräver minimalt med digital teknik för att du snabbt ska kunna komma igång med teknik i klassrummet. Sedan aktiverar det alla elever och alla elever får vara med och svara.

I fliken Reports kan du sedan titta på statistiken om du vill se vilka frågor som eleverna hade svårt för och måste träna på mer eller vad du nu  hade för syfte med frågorna. Välj klass och du kan sedan se hur respektive elev svarat. Detta tycker jag är en smart funktion som gör att jag sparar tid på att summera och rätta olika förhör.  Här finns det massor att välja att sortera på så jag skriver inte ut det utan länkar till tre kortare filmer som visar vad du kan göra för bra urval.

film 1

film 2

film 3

resultat

Vad kan man använda Plickers till?

Du kan använda Plickers till väldigt många olika saker. Dels för att testa av olika begrepp innan ett område, eller som en utvärdering av din lektion i slutet av lektionen. Du kan ta reda på vad eleverna kan innan ett område och sedan köra en mitt utvärdering för att se om de förbättrat resultaten och om ni är på rätt väg eller om du måste backa på något i undervisningen. Du kan ställa frågor som för att eleverna måste lösa frågor tillsammans om du vill för att de inte ska arbeta själva. Du kan till och med sköta närvaron med Plickers genom att snabbt scanna av eleverna innan lektionsstart och sedan ha en inledande fråga som behandlar lektionsinnehållet. Vi använder oss ofta av startblock och det kan du lika gärna göra genom att lägga frågan som digital och sedan låta eleverna tänka på svaret. Det skapar lugn i klassrummet och eleverna får fokus på lektionsmålet.

Du kanske har fler andra bra förslag på hur det kan användas?

Vad behöver jag fortbilda mig i inom IT? (del 3)

I båda mina tidigare inlägg har du kunnat läsa om vad IT-strategierna gått ut på samt vad som eventuellt kommer att tydliggöras. I detta inlägg kommer jag att fokusera på vad som specifikt gäller för mina ämnen svenska och engelska samt vad som ska bedömas. Jag kommer även dela med mig hur jag jobbat för att nå målen samt vad jag behöver utveckla. Med det hoppas jag sätta igång en tankeprocess om vad vi behöver i framtiden för att nå dit vi behöver.

Svenska

I syftestexten finns följande ändringar. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Vad gäller förståelse för konsekvenser av språkbruk ska eleverna göra detta utifrån sig själva och andra och inte bara andra längre och där sammanhanget är utvidgat till medier.

I det centrala innehållet ska elever skapa texter där ord och bild samspelar såväl med som utan digitala verktyg. De ska även bearbeta egna och gemensamma texter där de skriver både för hand och med hjälp av digitala verktyg. Tala, lyssna och samtala är vidgat från medier till verktyg för att planera och genomföra en presentation. Texterna eleverna ska läsa kan nu också innebära texter från digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner. Till språkbruk har symboler petats in samt att skillnaden i språkanvändning beror på vilket syfte du har till exempel om eleven skriver ett sms, inlägg i sociala medier eller en faktatext. Vidare ska etiska och moraliska aspekter för yttrandefrihet, språkbruk och integritet i digitala och andra medier och sammanhang tas upp och belysas. Källkritiken har fått ett tillägg i hur du citerar och källhänvisningar även vid användning av digitala medier.

Engelska

Jag hittar inga förslag för engelskan. Det står redan nu i syftestexten att ”undervisningen ska bidra till att elever utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation.”

Bedömningen börjar i planeringen så vad bedömer jag behöva för kompetensutveckling?

Om du vill titta mer specifikt på vad som ska bedömas kan du läsa mina tidigare inlägg, dels här på ämnesspanarbloggen men även på min blogg.

För svenskan skrev jag då att bedömningen ska fokusera på:

hur eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från källor och kunna resonera kring källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna ska innehålla beskrivningar och förklaringar samt ämnesspråk, struktur, citat och källhänvisningar. Texttyper som kombineras ihop med medier ska förstärka och levandegöra budskapet. hur struktur och innehåll anpassas till syfte, mottagare och sammanhang i muntliga redogörelser.

För engelskan:

hur eleven väljer texter och talat språk från olika medier och hur de använder det i egen produktion och interaktion.

Tänk till:

Vilka tankar får du av att eleverna ska skriva både egna och gemensamma texter samt bearbeta dessa för hand och även digitalt? Vilka interaktiva texter läser ni idag? Hur arbetar ni med källkritiken kopplat till citat och källkritik?

Så här tänker jag:

Om du vill ta del av hur jag planerar för att möta texter i digitala miljöer och hur vi diskuterar integritet och konsekvenser kan du titta på den planering jag just håller på med som grundar sig i en serie som heter #hashtag och du hittar planeringen här.

Jag har också delat en hel del kring källkritik och källhänvisning. Ta gärna del av lektionsförslagen och utveckla dem efter egna behov. Här har Mia Smith och jag gjort en uppgift för engelskan som ska mynna ut i en reseblogg med källkritiken som bedömningsgrund. Här finns ett upplägg kring källhänvisning och ämnesrelaterat språk, här ett kring texter från olika digitala miljöer med fokus på att vara ny i ett land och här en planering med vidgat perspektiv.

Jag kommer att fortsätta planera och dela med mig av hur jag gör för att visa på hur jag gör så fler vågar dela, men även för att lära och få idéer. Jag kommer också att ta del av några moduler på skolverket i höst. Jag funderar bland annat på digitalt berättande. Sedan kommer jag även fortsätta att vara aktiv i sociala medier tillsammans med er för att utveckla mig. Genom sociala medier och andra lärares delande har jag lyft min undervisning.

Att skriva gemensamma texter är något jag behöver utveckla mer i min undervisning. Jag har gjort det flera gånger privat men vi har väldigt få och dåliga datorer, och att skriva på gemensamma ytor via låst nätverk gör det svårt. Jag ska göra mitt bästa för att påverka utvecklingen framåt och därför har jag också synliggjort vad som blir svårt i min egen praktik. Om vi inte kan se var vi brister blir det svårt att ta ett steg framåt.

Vad behöver du utveckla i din undervisning utifrån de förslag som jag lyft fram ovan för att kunna möta målet 2022? Jag tror på att vi måste söka vägar över ämnena för att möta elevens behov men även för att hjälpa och stötta varandra. För att göra det måste vi först inventera oss själva och det passar väl bra så här mot terminsslutet för att i höst kunna möta eleverna och förhoppningsvis nå höge måluppfyllelse, bättre möjligheter till samarbete och högre delaktighet i klassrummet.

En vardag för många elever och lärare – bristen på tillgången av datorer.

PS!

Vill du veta inom vilka ämnen som IT, källkritik och informationssökning nämn och vad så kan du titta på Kolla Källans wiki.

DS!