Månadsarkiv: juni 2014

Lärmoduler i bedömning

Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I dag kom även detta bedömningsstöd ut från Skolverket som passar bra i användandet av modulerna. Vill du självskatta dig finns dessa frågor också från Specialpedagogen. Här kan du läsa mer om betygsättningen.

 

I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms.

 

En lärmodul i bedömning – del 1: planeringsprocessen

När börjar bedömningen? Och vad är god bedömarpraktik?

Bedömningen börjar i planeringen. Kvalitet i bedömningar granskas utifrån tre olika aspekter; validitet, reliabilitet och allsidighet. Validitet handlar om att bedöma rätt saker i förhållande till kunskapskraven, d v s att man undervisar i det som ska mätas. Det underlättas med konkreta exempel av elevlösningar.

Bedömningen kan göras mer reliabel genom att lärare sambedömer, byter elever,  avkodar elevlösningar eller använder sig av tydliga matriser. Interbedömarreliabilitet betyder samstämmighet mellan två eller tre bedömare och kan vara en metod om man söker stöd i sin bedömning. Att variera bedömningar av elevprestationer ger också ökad likvärdighet.

En viktig aspekt vid planeringen är att läraren funderar på hur resultaten kommer användas (som underlag för ett betyg, eller i en formativ process eller som diagnos), men också hur klassrumsmiljön kan påverka resultaten och vad det får för konsekvenser för eleven men även bedömningen.

Bedömningen ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet, det räcker således inte att bedömningen grundar sig på ett enda tillfälle utan det måste läraren bestämma sig för innan vad hen behöver för att betygsunderlaget ska vara tillförlitligt. Detta bör göras i samråd med kollegiet.

Genom att samplanera bygger ni beprövad erfarenhet i kollegiet och utvecklar samstämmighet kring bedömning.

En lärare som bedriver god bedömningspraktik utgår från:

  • en tydlig uppfattning om ämnet och dess progression i överensstämmelse med styrkdokumenten.
  • lärandet som står i fokus och delar den med eleverna.
  • både mål och kunskapskrav i o m att formativ återkoppling ges.
  • eleverna som också är också med i bedömningen med kamrat- och självbedömning.
  • att synliggöra elevernas lärande på olika vis och på olika nivåer.
  • att utveckla former för att använda summativ bedömning formativt.
  • att bedömningssituationerna står för hög kvalitet med tydlig koppling till kunskapskraven.
  • samarbete med kollegor för en rättvis och likvärdig betygssättning.

 

Moment A – Individuell förberedelse

Titta på filmen om planeringen från Skolverket:

Titta på filmen om planeringsprocessen från Bedömning för lärande:

 

Moment B – kollegialt arbete

Inledning

Titta på filmerna och läs underlaget ovan.

Diskussion

  • Känner ni till alignmentmetoden?
  • När börjar din bedömning? I början av planeringen eller i slutet?
  • Hur planerar ni på skolan? Samplanering eller på egen kammare?
  • Hur  når vi god validitet för elevens kunskaper?
  • Vad kan eleven? Vad förväntas eleven kunna i slutet av området? Hur tar ni reda på var elev befinner sig?
  • Samstämmighet (d v s validiteten) mellan frågor och uppgifter. Hur kommer vi dit?
  • Vilka bedömningsanvisningar använder du idag? Känner du till fler?
  • Hur kan du söka stöd för kunskapskravens progressionsuttryck?

Planering

Planering och samplanering

Välj ut ett arbetsområde från det centrala innehållet och planera tillsammans i ämneslaget. Planera enligt alignmentmetoden. Ni ska sedan utvärdera planeringen och undervisningen och sambedöma elevernas arbeten. Tanken är att alla ämneslag gör samma modul och att det sedan lyfts på t ex arbetslagsmöten för att finna stöd i ämnena.

Använd gärna denna mall: https://docs.google.com/document/d/1qb7yCSQoXQWf-r_AK2YHKswP5pDx7KVNsGAgHEHq6js/edit

Gör en tydlig struktur på hur många veckor ni har till ert förfogande, och när ni sambedömer och återkopplar det till eleverna.

 

Moment C – aktivitet

Genomför aktiviteten och notera enligt era diskussioner.

 

Moment D

Diskutera era reflektioner från materialet ovan med hjälp av era anteckningar. Nedan har ni lite stödfrågor till er hjälp förutom de egna anteckningarna ni har från momenten ovan. Diskutera i era ämneslag.

Samplanering och bedömning

  • Utvärdera planeringen och bedömningen – hur gick det och varför fick resultatet det utfallet?
  • Fick ni lika resultat? Varför/varför inte?
  • Utvärdera er egen undervisning och ställ den i jämförelse med varandra. Varför gick det som det gick? Vad kan vi ta med oss till nästa bedömning?
  • Sambedöm era elevers arbeten. Vad får ni för resultat?
  • Hur förmedlar ni era förväntningar på eleverna?
  • Vilka uppgifter lockar ni fram elevernas förmågor med?
  • Vilken återkoppling ger ni och hur ges den?
  • Hur använder ni eleverna som lärresurser för varandra?
  • Hur får ni eleverna att ta eget ansvar för den egna inlärningen?
  • Använder ni er av elevportfolio idag eller finns det skäl för att göra det?
  • Sammanfatta det ni kommit fram till och spara det som evidens och utvärdering.

 

 

En lärmodul i bedömning – del 2: likvärdig bedömning

 

Hur skapar vi likvärdig bedömning? Kan den summativa bedömningen användas formativt och hur i så fall?

Bedömning och betygsättning är två mycket viktiga pedagogiska uppgifter som involverar både elever och lärare. Av tradition har det varit så att läraren bedömt elevens kompetens i syfte att ge underlag för betygssättning, kallad summativ bedömning. Men för att lägga en grund för elevernas livslånga lärande är det viktigt att eleverna också engageras aktivt i bedömningspraktiken och vet vad målet är. Eleverna behöver vara väl medvetna om vad det är som bedöms och vad som utmärker kvalitet i de kunskaper de ska visa och det ges med återkoppling. Idag betonas bedömning mer ur ett lärandeperspektiv.

Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande, det vill säga bedömning i processen och med hjälp av utvärderingar av lektionsmål och kunskaper. Ett prov med ett summativt omdöme kan mycket väl användas formativt för att visa var eleven befinner sig utifrån de nationella kunskapskraven. Det finns kunskapskrav för skolans alla ämnen och kursplaner. Kunskapskraven beskriver vad som krävs i olika årskurser och på gymnasial nivå för godtagbara kunskaper för olika betyg.

Bedömning kan grunda sig prov, läxförhör, inlämningsuppgifter, klassdiskussioner till matriser, loggböcker och portfolion. Bedömningen ska vara systematisk, förankrad i bevis och allsidig. Skolverket har tagit fram olika stödmaterial, som t ex nationella prov, bedömningsstöd och kommentarmaterial till kunskapsmål för att nå en likvärdig bedömning vid betygssättning.

I det förra betygssystemet, det relativa, kunde fördelningen av betygen enligt normalfördelningskurvan, ses som garant för likvärdighet. I det nuvarande, det mål- och kunskapsrelaterade, har vi inte någon sådan fördelning. Teoretiskt sett skulle alla elever kunna få samma betyg i hela landet. Idag ska likvärdighet i bedömningen nås med hjälp av tydliga kunskapskrav, kunskapskriterier och sambedömning. Det verktyg vi har är de nationella proven.

Ett kollegialt samarbete inom och utanför den egna skolan är nödvändigt och värdefullt för att skapa en likvärdig bedömningsgrund som gör att bedömningen av förmågorna utgår ifrån samma grundtankar och tolkning av kunskapskraven.

 

Moment A – Individuell förberedelse

Betygsättning

Titta på följande filmer, från webbkursen Bedömning och betyg. Kommer på Skolverket i höst.

Sambedömning i skolan

Titta på filmen och läs materialet från Skolverket om sambedömning i skolan.

 

Moment B – kollegialt arbete

Inledning

Titta på filmerna och läs underlaget ovan.

Diskussion

Fundera över följande frågor till ni träffas i kollegiet:

  • Vad kan eleven? Vad förväntas eleven kunna i slutet av området? Hur tar ni reda på var elev befinner sig? Vet eleverna vad som bedöms?
  • Kan alla mina elever uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad hindrar dem?
  • Om bedömningen ska stödja lärandet bör uppgifter konstrueras som visar var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. I vilken omfattning genomsyrar denna princip din planering?
  • Vilka bedömningsrelaterade dilemman ställs du inför i din undervisning? Hur hanterar du dessa?
  • Hur arbetar ni med progressionen? Har ni stöd i något material för det?
  • Matriser, hur använda dessa för bedömning och för att visa elevernas utveckling?
  • Hur arbetar jag för att få in kunskapskraven i bedömningen?
  • Bedömer du kunskapskraven flera gånger och med olika metoder?
  • I vilka sammanhang ger du återkoppling på uppgifts-, process-, metakognitiv eller personlig nivå?
  • Hur ofta ges återkopplingen?
  • Hur använder du återkopplingen för att planera kunskapsutvecklingen?
  • Hur planerar du för elevens användning av den återkoppling som ges?
  • En förutsättning för att kamratbedömning ska fungera är att elever visar respekt för varandras arbete. Hur kan man introducera kamratbedömning och skapa trygga förhållanden för denna?
  • Hur kan självbedömning och kamratbedömning användas som en resurs i din praktik?
  • Hur ofta värderar eleverna sitt eget arbete? Hur gör de det?
  • Förändringar i bedömningspraxis kan utmana både elever och kolleger. Vilka svårigheter kan tänkas uppstå om man följer de fem strategierna för formativ bedömning?
  • Kan summativ bedömning användas formativt och hur i så fall?
  • Hur ser en bedömningssituation ut för dig?
  • Hur ser sambedömningen ut hos er? Kan den förändras för större reliabilitet och i så fall hur?
  • Har du några goda exempel på sambedömning från andra skolor eller från det utvidgade kollegiet?
  • I vilken omfattning präglas kulturen på skolan av att alla elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven?
  • Diskuterar ni hur ni kan förbättra er undervisning för att eleverna ska nå kunskapskraven?
  • Får lärare återkoppling på sitt lärande av rektor, kollegor och elever?
  • Diskuterar ni kollegor hur bra frågor och uppgifter kan konstrueras?
  • Använder ni resultat från prov för att systematiskt förbättra undervisningen?
  • Uppmuntras lärare att värdera sin egen utveckling och kompetens? Hur görs den värderingen?

Planering

Plocka fram gamla nationella prov och elevlösningar och bedöm dem tillsammans. Hur många elevlösningar ska ni titta på? En för varje förmåga? Ska ni först bedöma själv eller ihop på en gång?

Om ni gjort en planering i ämneslagen och undervisar med samma planering kan ni utvärdera och sambedömma de elevlösningar ni valt att ha som underlag för bedömning. på liknande sätt som ni bedömer nationella prov

Eleverna kan låta testa gamla nationella prov genom att markera frågor de inte förstår och frågor de är osäkra på. Detta kan ni sedan diskutera i grupp för att se om eleverna har samma problem och hur ni i så fall kan styra undervisningen.

 

Moment C – aktivitet

Genomför aktiviteten och notera enligt era diskussioner.

 

Moment D

Diskutera era reflektioner från materialet ovan med hjälp av era anteckningar. Nedan har ni lite stödfrågor till er hjälp förutom de egna anteckningarna ni har från momenten ovan. Diskutera i era ämneslag.

Sambedömning av nationella prov

  • Utifrån de elevlösning från nationella proven ni valde att sambedöma diskuterar ni era resultat och vad som skiljer sig åt. Är den likvärdig?
  • Läs sedan bedömningsanvisningarna och diskutera hur valde att bedöma den. Är den likvärdig mot er bedömning?
  • Vilket stödmaterial saknar ni?(elevexempel, matriser…) Kan ni hitta hjälp på provkonstruktörernas hemsida?
  • Hur rättar ni nationella prov på skolan? Avkodat, egna elevers prov, byte med andra skolor?
  • Hur skulle du vilja utveckla din bedömarkompetens?
  • Ta med er vad ni kommit fram till i arbetslagen och dela era reflektioner? Vilka ämnen har bäst stöd?

 

Mer lästips

Vad är bedömning?, Skolverket, 2011

Kunskapsbedömning i skolan, Skolverket, 2011

Eleverna lär sig mindre när det är lätt att få höga betyg, Skolverket, 2011

Slutbetyg och betygskatalog, Skolverket, 2013

Jämförelsetal på kommunnivå för kommunala huvudmän: http://www.jmftal.artisan.se/

 

 

Lycka till!

Arbetsuppgifter kopplade mot Europeisk språkportfolio

Om ni använder er av Europeisk språkportfolio i er undervisning i språk så har jag tips på en sida där ni kan hitta material på den nivå eleverna befinner sig, dvs A1, A2, B1 och B2. Sidan hittar ni  British Council och den är sorterad efter förmågorna (skills). Nedan ser ni vad varje nivå motsvarar för årskurs; nivå A1-A2 ska du ha nått till i slutet av år 6 och nivå B1/B2 år 9, som motsvarar nivå 5. Det kan jämföras mot att det andraspråk eleverna läser i grundskolan är satt till nivå 2, dvs B2 och SVA som ligger på B2 i år 9. Läs mer här.

Ni hittar fler sidor här som använder sig av nivån intermediate  (där upper motsvarar B2/C1 och lower A2/B1 fritt tolkat).

esl.about.com

agendaweb

http://www.thewritesource.com/studentmodels/

Om här finns hörövningar då nivå 0 motsvarar år 6 eller A1/A2 och att nivån höjs en nivå per årskurs.

BreakingNewsEnglish

Med glosor till http://www.bbc.co.uk/worldservice/learningenglish/language/wordsinthenews/2014/06/140606_witn_football.shtml

Sen rekommenderar jag EnglishCentral för att lyssna och härma och den här sidan har glosor till nyheterna.

 

 

språkportfolio