Koppla läsandet till skrivandet för att ge strategier

Läsning och skrivande hänger tätt ihop för utvecklingen av båda förmågorna. I förra inlägget delade jag ett upplägg för hur man kan skapa en planering som utvecklar textkopplingar och utgår från en rad centrala innehåll. Det är sällan jag skapar teman där en enda förmåga tränas utan jag vill att eleverna använder sig av de mönster och reflektioner de mött i de texter de läst till egna texter. På så sätt får de använda den intagna kunskapen och koppla den vidare och på så sätt se den ur ett nytt sammanhang och perspektiv. Jag tror att även elevernas egna identitet utvecklas av ju fler möjligheter de ges att få växa och träna sig i olika perspektiv. Vårt syfte i svenska är ju att ge eleverna ett språk för att det är:

människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Variation och val utifrån stöd

För att skapa variation för eleverna brukar jag sätta ihop ett par rubriker som utgår från olika texttyper. Ibland är vissa obligatoriska och i andra sammanhang kan eleverna få välja det som de vill träna på för stunden. Ju mer de kan desto mer val ligger hos eleverna, men i återkoppling till eleverna är det viktigt att lyfta sådant de behöver träna på. För att detta ska kunna fungera behöver de stöd av varandra, av mig och inarbetade stödstrukturer. Jag har satt ihop en padlet för att eleverna på egen hand ska kunna söka fram stöd och det fungerar särskilt bra när jag eventuellt inte skulle vara på plats i klassrummet och de har en vikarie som inte kan instruera på samma sätt.

Till just temat kring identitet valde jag att de skulle få skriva utifrån ett annat perspektiv som obligatorisk uppgift. Detta för att dels få syn på hur de tolkat det som de läst och tagit del av i litteraturen, men även för att få träna på att skriva gestaltande texter.

De skulle även välja minst en texttyp till att skriva och de val de kunde göra var dels ett reportage där de får ge oss en bild av karaktärens liv. Innan de fick skriva denna text hade vi även läst ett reportage som handlar om en ung persons liv. Jag hade då gått igenom strukturen för texttypen och de fick nu i återigen visa på hur de förstått textens budskap i de texter som de producerar.

Som ni kanske minns fick även eleverna samla egna slangord. Dessa kunde de använda i en att skapa en egen raplåt. Vi hade tidigare lyssnat på en raplåt av Dogge som handlar om Shuno och då gick jag igenom strukturen för hur dessa texter byggs upp. Som tur är kan eleverna arbeta med rap även i musiken så ett givet samarbete är med musiklärarna är att föredra så kan de även spela in låten i Garageband. På detta sätt tränar eleverna att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar.

Den sista uppgiften gick ut på att de fick skriva ett kort citat om sig själv som definierade dem som personer. Till sin hjälp hade eleverna de citat som de samlade vid läsningen av de personer som finns med i Shuno. Jag har tidigare bloggat om just citat som en lyckad del för att utveckla läsningen. Här kan du läsa om hur jag gjorde då.

Respons i grupper och verkliga mottagare

De elever som skrev vissa texttyper fick sedan sitta i smågrupper och ge varandra respons för att förbättra och utveckla sitt språk och innehåll i texterna. På så sätt fick eleverna arbeta med både läsning och skrivande där de fick stora valmöjligheter att träna på det som just de behövde med stöd av varandra och från mig som lärare. texterna fick även fler än en läsare då de fick läsa samtligas texter.

Ett bra sätt att även få eleverna att skapa texter som de kan dela med varandra är att de sedan i dessa grupper lägger upp sina texter på en klassblogg eller skolblogg. Om du som lärare vill ha nytta av elevtexter för andra elevgrupper är detta är bra sätt att skapa dig en elevbank av texter samtidigt som eleverna får läsare av sina texter. Jag brukar först låta de som vill dela medan det på sikt brukar bli allt fler som vågar och vill dela.

Så här satte jag ihop instruktionen och vill du använda exemplet så är det så klart fritt att göra det.

Det finns även en lärarhandledning till novellen Shuno som du hittar här.

Annonser

Konsten att planera för inferenser och identitetsutveckling – ett konkret exempel

I syftestexten till svenska står det att eleverna ska möta olika litteratur för att utveckla sitt språk och den egna identiteten samt även öka sin förståelse för omvärlden. I den planering jag just avslutat har eleverna fått arbeta med litteratur där de fått reflektera och analysera olika texttyper som skapar sammanhang och gör att eleverna kan utveckla sin förmåga att skapa textkopplingar. I planeringen hade jag satt ihop en mix av litteratur som utgick från gestalten Shuno där vi i novellen med samma namn av Dogge Doggelito kunde följa huvudkaraktärens barndomen, i raplåten av samme författare (här finns låten) återkommer gestalten som vuxen och i boken om Dogges liv, Ibland vill man bara försvinna, känner vi igen de händelser som utspelar sig i båda texterna. Så vem var egentligen Shuno är frågeställningen som eleverna får tänka kring.

Lära av varandra och skapa kopplingar

Efter läsningen av de olika texterna fick de reflektera och analysera hur karaktären Shuno syns i de olika texterna. Jag ville att eleverna skulle lyfta fram olika tolkningar tillsammans för att lära av varandra och därför hade jag valt att strukturera upp frågorna utifrån olika nivåer av lässtrategier som jag tidigare skrivit om här. Jag omarbetade dessa för att passa temat men även för att jag ville att eleverna skulle få syn på kopplingar till författarens liv och utifrån det reflektera utifrån egna erfarenheter och göra egna inferenser. För att få mer bakgrund till författaren tittade vi på ett filmatiserat inslag där vi möter författaren till boken om Dogges liv. Titeln är Vem är Dogge? En bok, en författare.

Synliggöra tankarna i realtid

Jag lät eleverna skriva i Drive för att kunna ta del av deras tankar samtidigt som jag kunde sitta med i olika grupper kunde jag även följa med i de andra gruppernas anteckningar.  

Sista uppgiften där de skulle skriva citat som styrker karaktärerna fick de skriva på en gemensam skrivyta i Padlet. Denna kommer även till användning vid ett senare tillfälle som jag återkommer till i nästa inlägg.

Samtliga frågor hittar du här.

Slang och identitetsutövning

I de olika texterna möter vi slang av olika slag och vi valde även att lyfta fram detta för att få syn på när vi använder olika språk och med vem. Vi samlade en massa slangord för att kunna använda dessa till en kommande skrivuppgift som utgår från elevernas vardagsspråk. Vi samlade dessa i Tagul och här finns ett smakprov på hur det kan se ut.

Det som eleverna fick fram när vi lyfte detta var att slang är en del av deras identitet samtidigt som de förstod att de inte använder sig av detta i andra sammanhang. Vi hade just som skola fått vara med i ett tv-inslag där en elev själv påtalade att hen i reportaget faktiskt inte alls använder slang utan ett mycket mer vårdat språk. Det tycker jag är en bra koppling som visar på att det som vi arbetar med i klassrummet hänger ihop med omvärlden och elevernas intressen.

I nästa inlägg kommer jag dela de skrivuppgifter som vi använde ihop med temat för att träna på olika texttyper och deras struktur utifrån de olika texttyperna vi läst och tagit del av. Jag fick en enorm skrivglädjen hos alla elever och jag blev nästan lite överväldigad av mottagandet av uppgiften.