Vad är Padlet och hur kan du använda det i undervisningen?

Jag brukar ofta lyfta Padlet som ett bra verktyg för en rad olika pedagogiska syften jag tänkte här kort stanna upp vid några sådana syften. Först och främst är Padlet  är en digital skrivyta för att kunna samla länkar eller tankar tillsammans så att man slipper skriva i ett dokument och på löst papper. Du kan därför också komma åt den när som helst och från vilken enhet som helst.

Så här kommer du igång

Först  skapar du ett konto loggar du in med Facebook- eller Googlekonto men du kan även skapa konto genom att ange din e-postadress. När du sedan har ett konto skapar du bara Padlet genom att klicka på Make a Padlet sedan skriver du in en titel för din Padlet i den högersflik som dyker upp sam om om du vill en kort beskrivning som kanske förklarar syftet med tavlan. Du väljer sedan hur du vill att det som sätts upp på tavlan ska komma – antingen fritt eller i en bestämd form. Du kan ändra detta i efterhand om du vill. Du kan även välja bakgrund genom att titta under fliken Wallpaper och klicka på more om du vill ha fler val. Längst ner i högerfliken kan du även skapa en egen kortlänk till din Padlet och den länken är den som du sedan delar till eleverna. Klicka sedan på next. Därefter väljer du om den ska vara publik eller hemlig och de som kommer åt länken ska kunna skriva eller bara läsa och sist om de som kommer åt länken ska kunna göra en kopia på din Padlet eller inte. Vill du ha den möjligheten låter du bara det vara men annars tar du bort den gula fliken på remake. När ytan sedan är klar klickar man på den så får man upp en vit ruta där man kan skriva en rubrik och sedan välja vad man vill länka upp eller skriva.

Dela elevarbeten

De elevarbeten som eleverna skapar kan man lätt samla via en Padlet då eleverna kan länka upp dem själva som fil från dokument eller som ljudfil eller en länk om ni arbetar i google dok via den kortlänk som du skapade när du gjorde Padleten. På så sätt kan man skapa en bank av elevtexter där de som behöver ha mer stöd kan läsa elevexempel i arbetsprocessen och de som delar får skriva för en mottagare. En annan stor fördel med Padlet är att man kan använda en ny Padlet för olika uppgifter som en klassblogg. På så sätt får du även läsare av texterna utan att behöva blogga. Det kan vara ett tips för er som inte vill gå hela vägen publikt och det inte behövs så mycket förkunskaper för att eleverna ska kunna länka upp sina texter.

Resurs för eget ansvar

Jag har t ex satt ihop en samling av instruerande texter för de vanligaste texttyperna. Både engelska och svenska. Det kan se ut så här:

Texttyper i svenska på Padlet

Tanken med den är att de gånger eleverna vill kunna repetera en texttyp genom en förklarande text så hittar de dem där via den kortlänk jag skapat. Då behöver inte jag lägga den tiden på det utan eleven hittar strategier för att kunna lösa problemen på egen hand och denna fungerar även om de vill kunna repetera då de är hemma och vill ha lite stöd för en skrivuppgift i annat ämne, eller om jag är ledig eller sjuk så kan de få den hjälp de kanske behöver.

Jag har byggt upp en för svenska och en för engelska som ni gärna får använda er av. Ni hittar dem via länkarna nedan:

Texttyper i svenska

Texttyper i engelska

Samla tankar tillsammans

Då eleverna sitter tillsammans i grupp och ska samla ihop tankar för ett projekt de ska arbeta med kan de lägga in sina tankar i verktyget och på så sätt kan jag ta del av deras ideér i realtid då jag ser vad de skriver via min skärm. Då de vet att jag läser blir det också mer gjort i grupparbeten då deras tankar syns och de kan inte smita undan. En annan fördel med detta är att anteckningarna även finns kvar om de skulle tappa bort dem eller om den som skrev är sjuk hade dem. De kan även fortsätta på annan plats än i klassrummet.

Synliggöra tankarna utifrån olika stimuli

Ett annat sätt är att du om lärare sätter ihop olika stimuli där eleverna efter de fått ta del av dem skriver ner en tanke, en fråga eller ett svar på någon annans fråga. Jag har tidigare skrivit om hur jag gjorde i detta inlägg Tänka med pennan för att utveckla diskussionerna.

Synliggöra läsningen

De gånger eleverna har läst och kommit olika långt kan man ha små tankestopp där de får tänka till kring olika frågor. Det kan till exempel vara att skriva ner ett citat som styrker karaktärerna och då tränar de på att hitta stöd i texten och tolka hur personer kan beskrivas genom deras sätt att tänka eller hur författaren beskriver dem och får en massa exempel som synliggör för dig som lärare om de kan eller behöver ha mer stöd och för varandra där de får exempel.

Samla länkar

Eleverna kan också få instruktioner för olika uppgifter att läsa genom att man samlar länkar där de kan hitta resurser och du inte vill lägga tid på att eleverna söker materialet själva. Där kan man också låta eleverna vara med och bidra med länkar om man vill beroende på hur man ställt in sidan. Du och en kollega kan också samarbeta på olika enheter i olika rum för ett tema ni kanske bygger upp tillsammans?

Det var några få tips på hur du kan använda verktyget. Vill vu även ha tips på hur du kan använda Canva eller Thinglink kan du läsa om det i ett tidigare inlägg här.

Annonser

Hur bedömer du skrivuppgifter?

I svenska på grundskolan finns det olika bedömningsaspekter av kunskapskravet för skriva. 

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad.

Dessutom kan eleven ge /…/ omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett /…/ fungerande sätt.

I ämnet engelska finns samma krav men lite annorlunda formulerat:

I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig /…/. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra /…/ förbättringar av egna framställningar.

Jag tänkte skriva om aspekterna för just förmågan att skriva och ge respons då jag förstått att några ibland blandas ihop till en enda bedömning vilket blir fel då det utgör olika kunnande och därför bör återkopplas och bedömas var och en för sig så eleverna utvecklas och bedöms för rätt saker.

Måste allt bedömas med betyg?

Det är viktigt att komma ihåg att allt det som eleverna arbetar med i skolan inte behöver utgöra bedömning utan kan att det istället kan vara saker som de övar på för att utveckla sina färdigheter i. Många av oss är sällan så pass duktiga första gången vi gör något att man skulle vilja bli bedömd utan man vill öva och veta framförallt hur man ska göra för att skriva på bästa sätt men även i att ge respons och även som mottagare av respons bearbeta texter mot ökad tydlighet.

Ett problem som uppstår då man ger betyg på enskilda skrivuppgifter är att eleven inte ges möjlighet i att träna. Och ges dessutom betyget i en klump för aspekterna ovan vems kunskaper är det då egentligen som bedöms? Eleven som skriver rent eller eleven som gav responsen? Dessutom ger vi eleverna fel återkoppling då det inte var elevens faktiska kunnande som fick en notering i underlaget som du som lärare använder för att ändra sin undervisning så de når rätt och eleven missar då helt vad hen behöver utveckla.

Vad är det eleverna ska kunna och hur kan jag visa kunnandet?

För att undvika detta krävs det att vi har klart för oss vad vi ska fokusera på i klassrummet så eleverna kan nå kunskapskraven. Vad behöver jag som lärare visa dem för att de ska kunna utföra uppgiften? Jag börjar min planering så så jag vet vad som måste in i klassrummet och ges av mig som lärare. Om vi tittar på kraven ovan ska de först skriva en texttyp. För enkelheten skull säger vi att vi arbetar med noveller. För att de ska kunna skriva en novell behöver vi först använda modelltexter där vi läser flera olika noveller och jämför dessa och tittar på hur de är uppbyggda. Hur inleder man en novell, hur beskrivs personer och miljö, hur används språket? Är det långa gestaltande beskrivningar och vad är en gestaltning? Här behöver jag synliggöra detta för eleverna genom att jag tänker högt och modellerar det jag kan. Sedan behöver eleverna öva på dessa beståndsdelar. Kanske övar eleverna i par genom att skriva en bra gestaltning eller miljöbeskrivning som de sedan kan titta tillbaka på när de ska producera egna texter. För skriva egna texter måste de för att kunna nå målet i att skriva.

Skriva egna texter med stöd för att öva

När eleverna har fått öva tillsammans och med mig som stöd är de redo att skriva egna texter får att du som lärare ska se vad de behärskar och vad de kan tänkas behöva vidare kunskaper kring. När jag låter mina elever skriva texter använder jag även här stöd i form av skrivmallar. De sätter jag ihop efter de exempel vi läst med förslag på hur de kan inledas, hur personerna beskrivs osv. De kan även få tankestöd i hur de ska bygga upp sin text med rutor där de får fylla i sin mall innan de skriver sin text. Rutorna kan innehålla rubriker för handling, personer, upptrappning och så vidare. Här finns ett engelskt exempel på hur jag menar.

Hur kan vi modellera responsen?

Sista kravet med respons behöver de även få stöd i vad de ska titta på. Jag brukar prata om detta utifrån olika visuella stöd som jag satt ihop i Canva. De ligger sist i inlägget om du vill titta på dem. Jag brukar använda ämnesspecifika matriser för att de ska få öva på att ge respons utifrån det som ska kunna enligt kunskapskraven där jag satt nivåer för de olika progressioner. Jag har gjort mina utifrån olika bedömningsstöd och det är dessa mina elever brukar använda för att ge respons till varandra. De får helt sonika kryssa i dem och jag tittar även på dem innan eleverna får börja sin omarbetning. Kanske förslagen inte används eller så hittar de egna bättre lösningar och jag vill ha båda versionerna att jämföra med för att kunna ge min framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla vidare. Vad kan de och vad behöver vi träna på mer i klassrummet?

Jag markerar inte ett betyg utan en kommentar i hur de har presterat i de olika områdena – en för skriva, en för att ge respons samt en för att omarbeta. Om jag har många elever som brister på samma aspekt kommer vi att arbeta vidare med detta med mer stöd och mer modellering. Om eleverna kan det kommer jag att arbeta bort stödet. Betyg sätts aldrig på enskilda skrivuppgifter utan i slutet av terminen utifrån de olika bedömningsmoment vi haft. Bedömningen av att skriva novell kommer ju att behandlas igen då vi ska ha variation och flera bedömningstillfällen under den tid eleverna går i skolan. En bedömning kan aldrig ensam utgöra ett underlag och ett ihopbakat kunskapskrav går inte alls att använda då det saknar validitet.

Förhoppningsvis har din undervisning varit så tydlig att du har kunnat hjälpa eleven att befästa kunnandet så hen kan klara av det på egen hand utan stödmallar eller att hen få en annan elevs synpunkter och därmed når högre betyg än vid den första (framåtsyftande) bedömningen som du gjorde innan eleven fick befästa kunskaperna. Jag hoppas jag lyckats reda ut hur jag anser att bedömningen för skriva ska genomföras. Hur tänker du kring bedömning av skriva och hur arbetar du med undervisningens kärna för att eleverna ska nå målet?

Normkritisk undervisning – lite olika ingångar

Läs först citatet nedan och fundera sedan hur du aktivt i ditt yrkesutövande planerar för att uppnå detta:

”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”

Ur skolans Värdegrund och uppdrag.

Jag vet att det inte är det lättaste området att planera för. Det är mycket lättare att planera för sagotema eller nyhetsartiklar än just att beröra olika föreställningar och normer. Det sägs att skolor som arbetar mycket med normer har ett bra likabehandlingsarbete där kränkningar inte förekommer lika ofta. Jag menar att likabehandligsarbetet måste in i undervisningen och bli en del av lektionerna och inte fastna i en plan. På skolor där det inte fungerar lika fullt ut kanske man är rädd för att lyfta på locket och låta elever ventilera åsikter? Kanske är man rädd för att inte kunna hantera en del åsikter som kan komma? Eller så glömmer vi bort att undervisa kring det viktigaste vi har för framtiden då det inte är lika styrt i det centrala innehållet. För hur det än kommer till kritan ska dessa elever tillsammans fungera i ett internationellt samhälle, inte bara till det fysiska rummet utan även på sociala medier, och då måste vi rusta eleverna i att bli trygga i sig själva och inte vara så rädda för det som inte faller inom normen. Samtidigt får det vi gör på lektionen får en mening och ett sammanhang både i och utanför skolan.

Nya filmer för att arbeta med lika värde och lika rättigheter

För att själv lyfta blicken och möta det som är tabu har jag testat flera av UR Skolas nya filmer av PK-mannen. Syftet med dem är  ”att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.” Fördelen med redan gjorda korta filmer är att de fungerar som en igångsättare för sådant som är tabu. Det är inte jag som står som avsändare när jag lyfter på locket och just filmformen är snabb och enkel och inte lika krävande som faktatexter. I filmklippen är det Musse som spelar PK-mannen och han är en helt vanlig kille som tror han bemöter folk på ett juste sätt, helt ovetandes om att han ofta trampar folk på tårna. Vi får följa honom i hans olika möten och eleverna är inte riktigt säkra på om han spelar eller om det är på riktigt.

Ordmoln gjort i Tagul.

Vad är svenskt och vad anses vara typiskt svenskt?

Jag tänkte i detta inlägg dela hur jag har arbetat med svensknormen. Vad är svenskt och vad anses vara typiskt svenskt? Det finns bra frågor att basera samtalen på delade på UR Skola till respektive avsnitt men då jag var lite snabb att använda de nya avsnitten skapade jag några frågor eftersom det inte kommit upp då. Ni hittar mina frågor här. I handledningen till filmerna nämns förslag på EPA-metoden och då får alla elever chans att förstå få tänka själv innan de matas med andras åsikter och när man låter eleverna arbeta i mindre grupper är det också lättare att få fram åsikter än när någon ska spela tuff och prata rakt ut och kanske med en negativ klang. Har ni inte testat EPA gör det.

Reflektera på olika sätt

När jag arbetar med olika ingångar på ett tema vill jag gärna använda flera olika förmågor. Om de först tittar och tar del, diskuterar och reflekterar vill jag också att eleverna får skriva olika texter. Just för denna uppgift satte jag ihop en reflekterande text där eleverna fick resonera utifrån olika perspektiv. Texterna skrevs sedan om efter att eleverna gett varandra respons. Vi delade dem sedan med en annan klass som också hade fått samma uppgift. När de fick skriva för en målgrupp blev också texterna väldigt välarbetade och de var måna om att deras åsikter kom fram på rätt sätt så de inte kränkte andra. Du hittar instruktionen här. Det gör också att min undervisning blir kopplad till kunskapskraven då jag styr uppgifterna till det som ska bedömas.

Ringar på vattnet blir till en hel sjö

Min erfarenhet säger mig att när man arbetar med svårare ämnen blir eleverna ofta väldigt engagerade. De har otroligt mycket att säga och tänka kring detta och om vi vuxna bara känner oss trygga i hur vi ska bemöta eleverna och nyfiket be dem tänka högt med alla i klassen och inte slå dem på fingrarna utan att sakligt ge dem fakta kan både vi och de lära sig en hel del. När jag väl öppnade på locket blev det  en hel serie lektioner om just lika värde och vi valde att arbeta vidare med yttrandefrihet, identitet och lika värde. Vi baserade det arbetat på bl a serien Melanin och här hittar den en lektion som jag delat här, men även novellen Shuno. Vi har även arbetat med källkritik och serien Hashtag som jag förra våren delade en lektionsplanering kring. För mig gav dessa lektioner hoppet tillbaka om en trygg framtid. Allt var inte bättre förr utan det kan bara bli bättre om vi vågar att att lyfta på locket, eller hur tror du på att arbeta med skolans värdegrund? Och framförallt hur gör ni på er skola? Här kan ni ta del av Åsa Colliander Celiks tankar kring hur de arbetade med PK-mannen och här finns mer övningar.