Månadsarkiv: mars 2014

Källkritik och integritet måste vi ta hand om i skolan

Tankarna att samla lite tips kom sig av detta inlägg igår, samt att vår förstelärare i svenska frågade om hur vi jobbar med källkritik i skolan. Jag kom då på att jag ständigt jobbar med detta och har öron och ögon öppna för särskilt bra länktips på hur vi kan göra i skolan och vad som gäller. Vi vet från Lgr 11 att vi måste undervisa om det i alla fall och mer om det hittar du i länktipsen nedan.

Exakt hur jag gör är lite olika. Jag har tänkt lyssna på podden No Hate med mina elever i år 8 som finns på den nya sajten från MIK. Jag brukar även visa direkt på plats om något dyker upp.

Här kommer i allla fall mina länktips kring källkritik, upphovsrätt och integritet. Dela gärna med dina kollegor då kälkritik angår oss alla samt tipsa mig om fler länkar eller hur man kan arbeta så fler kan ta del av det stora och magnifika utbud av tips på nätet.

Här finns ett lektionsförslag från Mediekompass som handlar om Mia Skäringer debattartikel i Aftonbladet. 

En helt ny sajt om medveten medieanvändning

Länktips från en bibliotikarie

Tove Anderssons favorilänkar kring källkritik

Elza Dunkels blogg

Skolverkets lärarguider

Klassen i dialog med omvärlden

Marcus Bylunds bok om personlig integritet på nätet

Råd om lärare och sociala medier

Säker online

Data inspektionen

 

EdCamp i engelska

Häromdagen, närmre bestämt den 13 mars, hade vi ett EdCamp i Enköping jag och min förstelärarkollega Cecilia. Vad jag vet är det första i Enköping och vi har fått ett par nyfikna kommentarer om att ha fler i andra ämnen. Vi får se vad det lider som man säger.
I alla fll så hade vi ett 20-tal mycket ivriga deltagare som snabbt skrev upp sig på den grid vi skrivit ihop. Jag och Cecilia planerade det hela i Driven och den planeringen finns kvar om ni vill kika på hur vi gjorde, om det är så att ni själva planerar.
Som ni ser på tavlan så blev det tre grupper på första passet:
  • Vad saknas hos elverna när de börjar i år 7?
  • Hur kan man arbeta för att få eleverna att prata?
  • Formativ bedömning
Sisa passet fick vi flytta ner den första:
  • Finna möjligheter för läsande och skapa en bank för läsning?
  • Vad säger forskningen om engelskundervisningen?
  • Formativ bedömning

 

Några bra tips att dela vidare lovade jag er från träffen så här kommer de:
  • Formativ bedömning är av stort intresse och vill ni veta mer om det har jag satt ihop en pärla i pearltrees här.
  • Länktips för år 6-9 hittar du här i denna pärla.
  • Mer om forskining och vetenskapliggrund är pärlan här.
  • Den röda tråden samt bedömningsstödet för hela grundskolan hittar du i länkarna på Driven.
  • Utvärderingen i Padlet hittar du här.
Jag fotad i smyg av min kollega.

Flippad engelska

Vad är flippad undervisning? Det är ett förhållningssätt som man har som pedagog. Många som flippar säger att det inte handlar så mycket om att visa en film innan, även om många gör det, utan om att man förbereder sina elver innan på vad lektionen ska handla om så lektionstid kan användas för att fördjupning. Det säller dock krav på att eleverna gör sin läxa innan lektionen för att kunna ta del av undervisningen och att eleverna har tillgång till att internet.
Jag flippar inte, men jag tilltalas av många av de filmer som läggs ut. Man kan se på dem i klassrummet som en variation på din egen undervisning och jag tänkte samla lite av de länkar jag har för flippad engelska här.
Sara Bruun är en av föregångarna inom flippad engelska och hon bygger just nu upp en länksamling kring gramatik moment. De hittar du här på hennes blogg. Och EngbloggAlfa har också flippade filmer här, men den kommer att avslutas.
EngVid har också lektioner att ta del av här och på deras youtube-kanal och några andra som jag stött på här och här en wikispaces.
Många flippar i Screencast-o-matic och Sara har gjort sina grammatikfilmer i PowToon om du är sugen på att böjra flippa själv.

Stödstrukturer för läsandet

Att hjälpa eleverna med stödstrukturer kan hjälpa dem igenom svåra texter så de förstår det de läst. Jag har tidigare skrivit om lässtrategier och hur man kan jobba med det. Här hittar du en modell för Reading Comprehension Strategies för att sammanfatta de olika strategierna du använder vid läsning. Den innehåller frågor för att göra det konkret. Använd den gärna vid läsning för att tillsammans diskutera vad ni läst och ge eleverna de strategier de behöver vid läsning. Det är många elever som har hjälp av att vi ger dem stöd och att alla får hänga på tåget gynnar bara fler. 
 
Vid läsandet är det bra att ha olika diagram för att fylla i. Det finns bl a Venn-diagram och Thieves-formulär och här skriver Åsa Söderström om mer om hur man kan använda olika modeller för att sammanfatta och på denna sidan finns många fler layouter att finna inspiration i. Sidan hittade jag på Reading Rocket som är en mycket bra sida för läsning.
 
På sidan finns också en guide för att hitta på vilken typ av strategi du är i behov av och när den kan användas. Du hittar bl a strategier på ordnivå och vid läsning för att förstå det lästa och vid skrivandet. Det är viktigt att man som lärare modellar och förklarar varför man använder en strategi.
 
 
 

Språkutvecklande undervisning – alla ska med

Jag läser mycket just nu och då främst om språkutvecklande undervisning, genrepedagogik och lässtrategier samt hur vi kan bedöma det. Kanske det låter dumt att blanda ihop begreppen men för mig är det ett sätt att förhålla sig i klassrummet och något som är nödvändigt för att eleverna ska kunna hänga med i undervisningen. Det gäller också att vara tydlig med vad vi bedömer och hur vi gör det samt anpassar undervisningen så alla kan följa med i den.
 
Josefin Nilsson sammanfattar tankarna jag delar i artiklen från Svenskläraren nr 1 2014 – Undervisning som inkluderar alla. Hon har också satt ihop en PP om lässtrategier här om ni vill se eller använda den. Ämnet är också på tapeten då Barbro Westlund nyss gett ut sin doktorsavhandling Att bedöma elevers läsförståelse. Westlund skriver på DN debatt den 13 december 2013 om varför svenska elevers läsförsteålse är så låg och artikeln som heter Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras, ger oss just fem punkter på vad vi måste göra.
 
Vad är språkutvecklande undervisning? Det är när alla lärare arbetar medvetet med språket i sitt ämne. Här på Nationellt centrum för svenska som andra språk kan du läsa mer om vad det är. Anna Kaya ger här en del tips på hur man kan arbeta språkutvecklande i engelska. Jag vill också lyfte upp hennes inlägg om vad individualiserad vs individanpassad undervisning innebär. För mig är det ett viktigt förhållningssätt och hur jag ser på min roll som pedagog. Överlag är hela hennes blogg väldigt bra om ni har tid att läsa runt.
 
Genrepedagogik är intressant tycker jag eftersom det är ett förhållningssätt eller metod som kan tillämpas om man arbetar språkutvecklande och tanken är att alla ska med. Om du vill veta mer om vad genrepedagogik är kan du läsa här på Nationellt centrum för svenska som andra språk och här finns också ett bra inlägg som förtydligar det formativa inom pedagogiken. Här finns en film med en checklista för om du arbetar språkutvecklande som kanske passar att titta på eftersom den är relativt kort. Och här finns ett inlägg till av Anna Kaya som förklarar vad det hela går ut på med referenser till en annan duktig pedagog som tillämpar genrepedagogik, nämligen Hanna Stehagen som har som blogg här.
 
Hanna Stehagen förklarar här en annan metod som heter SIOP som går ut på att man ger stuktur, trygghet och en känsla av att ”jag-kan”. Det finns också en checklista där för om du arbetar med stukturen.
 
Här finns en filmatiserad föreläsning av Maaike Hajer som handlar om flerspråkighet i alla ämnen. Och här en PP om strategier för läsning. Malin Runering har satt ihop en Prezi om varför språk i alla ämnen? om ni vill visa era kollegor som hon gjorde på en träff. I den får ni också veta vad läroplanen säger om språk och varför det är engeläget att alla lärare arbetar språkutvecklande.
 
Hur ska man då göra så alla hänger med? Så här skriver Anna Kaya i sitt inlägg 7 sätt att få andraspråkselever att nå målen:
 
”Genom att integrera följande sju principer i planeringen och genomförandet av din undervisning, oavsett ämne, kommer det att leda till att andraspråkselever i högre grad utvecklar ämneskunskaper parallellt med att de utvecklar sitt svenska språk”:

1. Lär känna dina elever, deras språkliga och kulturella bakgrund, deras tidigare erfarenheter och kunskaper.
Vad vet jag om mina elevers språkkunskaper? Känner jag till på vilken kunskapsnivå de befinner sig? Hur tar jag reda på detta och hur påverkar det planeringen av min undervisning?

2. Formulera målen för undervisningen, och kunskapskraven för eleverna, både utifrån ämneskunskaper och utifrån språkbehärskning.
Vilka språkkunskaper behöver eleverna tillägna sig för att kunna nå målen och tillägna sig kunskap? Är eleverna insatta i vad de ska lära sig och vilka språkkunskaper de behöver för att kunna nå målen?

3. Se till att målen och undervisningen är uttrycklig och tydlig.
Hur ser jag till att alla elever förstår målen och förstår vilken kunskap ska tillägna sig? Hur planerar jag undervisningen så att alla elever deltar aktivt? Hur kan jag göra min undervisning så begriplig att jag når alla elever?

4. Börja med konkreta, kontextbundna uppgifter för att göra det abstrakta enklare att förstå.
Hur kan jag få med mig eleverna från det kända, konkreta, kontextbundna till det mer abstrakta, kontextobundna? Hur kan jag sätta olika begrepp i ett konkret sammanhang?

5. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och akademiskt språk.
Hur fokuserar jag på språkanvändningen i min undervisning? Ger jag eleverna möjligheter att upptäcka, tillägna sig och använda sig av det ämnesspecifika språk och de språkliga strukturer som kännetecknar ämnesområdet?

6. Säkerställ att det finns en balans mellan receptiv och produktiv språkanvändning vid varje undervisningstillfälle.
Ger jag eleverna möjligheter att lyssna, tala, läsa och skriva vid varje undervisningstillfälle? Ser jag till att det skapas en balans?

7. Ge eleverna redskap och strategier för inlärning, uppföljning, utvärdering och självbedömning.
Vilka möjligheter ger jag mina elever att reflektera över sin egen inlärning? Ger jag elever inlärningsstrategier genom att t ex ”tänka högt” och ge modeller på hur man kan närma sig en text? Hur ger jag eleverna redskap så att de ska klara av att göra egna utvärderingar och bedömningar av vad de har lärt sig?

Ja svårare än så kanske det inte är? Jag tror på att vi i alla fall når fler elever och att fler elver utvecklar sitt språk och måluppfyllelsen blir högre.