Kategoriarkiv: Formativ bedömning engelska

Att ge feedback till elever

Att jobba med feedback eller respons är något jag ständigt försöker förbättra och effektivisera. Den typ av feedback jag arbetat med under det senaste året tänkte jag dela med er, även om jag hela tiden försöker lösa vissa bitar som kan bli både bättre och mer effektiv.

Till att börja med så har jag alltid gjort klart för eleverna (och  mig själv) vad det är jag kommer titta på i deras uppgift för att tydliggöra syftet. Det underlättar så mycket vid betygssättningen när jag vet vilka kunskapskrav jag väljer att fokusera på. Kunskapskraven som undervisningen kommer behandla kan delas i en matris eller i punktform. Om eleverna har haft en skrivuppgift med att skriva och utveckla ett resonemang så är det dels det men även andra saker eleverna behöver utveckla jag tittar på vid bedömningen, som t ex meningarnas variation och styckeindelning.

Jag tycker rent formellt att det är lättast att titta på strukturen med stycken, inledning och avslutning av en text så det börjar jag med vid bedömningen. Om eleven har behov av att förtydliga resonemanget skriver jag en fråga i kanten som kan ge det svar jag tycker texten behöver utveckla. Vad gjorde de sedan? Hur såg man det? Kan du ge exempel? Har du upplevt det själv?

När det kommer till meningarnas variation är det lätt att ringa in eller markera de ord som upprepas och låter för lika, samma sak med bindeorden. Jag skriver sällan dit de riktiga orden utan låter sedan eleven förbättra sin text på egenhand. Här kan jag ibland plocka fram de förslag på variation vi haft med i undervisningen för att visa på exemplen igen och som de kan låna av. De får efter att de gjort de ändringar de vill lämna in texten igen för ytterligare en kontroll av mig. Denna respons kan också ges av en kamrat om de har fått en checklista. Jag har också färdiga meningar jag skriver längst ner i texten som en summering av hur det gått. Det kan se ut så här:

Du uppnår kunskapskravet att binda ihop texterna på ett enkelt sätt/mer utvecklat sätt/välutvecklat sätt. Dina meningar är till viss del varierade/relativt varierade/varierade på ett gott sätt. Ditt resonemang är till viss del/relativt väl/välutvecklat och nyanserat underbyggt.

Dessa meningar bli en indikation på vad bedömningen hamnar på då de signalerar värdeorden. Orden kan lika gärna stå i en matris där man markerar den rutan som texten uppfyller, men min upplevelse är att eleverna läser meningarna i löpande text mer annars tittar de bara på markeringarna för att räkna ut ettbetyg.

Det svåraste i detta arbete är att ha kontrollen på de markeringar man gör som eleven behöver utveckla. Jag vill bli mer digital i detta arbetssätt men vi har ännu inget avtal med någon molntjänst så det har inte blivit av. Hur gör ni i er dokumentation för att följa upp utvecklingen? Jag upplever att jag har en massa matriser samlade i en pappershög som jag sedan ska titta på vid bedömningen och betygssättningen. Men bedömningen är ändå tämligen lätthanterlig då jag har koll på vilka kunskapskrav jag har underlag för från olika bedömningstillfällen.  Jag är en stark förespråkare av den sk baklängesplaneringen eller alignmentmetoden för den underlättar vår bedömning så mycket och blir tydlig för både mig och eleverna.

Jag har satt som utmaning för mig själv att spela in responsen digitalt och på så sätt dela responsen med eleverna, men i skrivande stund håller vår lilla datorpark på att haverera så jag tror inte jag kommer uppnå mitt mål. Den ena datorn efter den andra ger efter och lämnar tomma platser i datorvagnen som fylls med suckar av frustration. Jag får helt enkelt lägga det målet åt sidan ett tag och istället blogga om hur jag arbetar med feedback för att få respons själv och metareflektera över bedömningen.

Hur arbetar jag formativt med teknik och sociala medier?

Detta inlägg skriver jag för dig som vill veta mer hur just jag undervisar formativt, men också för att synliggöra och metareflektera för mig själv. Jag har ett par förfrågningar från lärare som vill göra klassrumsbesök hos mig men som det är nu har jag så mycket med att genomföra nationella prov och planera för undervisning emellan att jag inte hinner med att öppna dörren helt men i alla fall på glänt så här i en blogg. Jag skriver också för att synliggöra för mig själv vad  jag gör och vad behöver jag utveckla i min undervisning. Att skriva är naturligt för mig som språklärare i svenska och engelska och ger mig perspektiv och det synliggör väldigt mycket. Kanske kan du lära dig något av det precis som jag?

Bakgrund och formativt förhållningssätt

Jag undervisar på högstadiet i tre nior och har således både svenska och engelska i tre klasser. Det blir många nationella prov att genomföra och sambedöma med kollegor. För mig är inte formativ bedömning en metod utan ett förhållningssätt i klassrummet men även utanför i min tanke för planerande av lektionens upplägg. Synen på lärandet har jag förhållit mig till sedan jag var nyutexaminerad lärare år 2000 från Uppsala Universitet och för första gången mötte elever i klassrummet som jag skulle planera för. Då enligt den läroplan som rådde då – Lpo94. Formativ bedömning stödjer inlärandet i klassrummet och gör det lättare för mig som lärare att mäta och utvärdera vad jag behöver förtydliga.

Som ny lärare kunde jag ofta få förklara för mig varför jag inte hade prov och hur jag satte betyg när jag inte hade något konkret bedömningsunderlag att gå på. Då kunde jag inte svara på att jag använder mig av formativ bedömning för det visste ingen vad det var. Nu vet alla vad det är och formativ bedömning eller bedömning för lärande anses bygga på  vetenskaplig grund. Det känns då extra tryggt att jag idag fortfarande förhåller mig till den metodiken, även om jag aldrig blir fullärd och vi får nya metoder i och med teknik och sociala medier. Det som är särskilt bra med nya läroplanen är att digitala verktyg är framlyft och ska stödja eleverna i deras lärande och visualisera lärandet.

Jag tänkte berätta lite hur jag skapar planeringar och vad utgår jag från då jag planerar för vad vi ska arbeta med i klassrummet i svenskämnet. Hur arbetar jag sedan i klassrummet för att undervisningen svarar mot de mål/kunskapskrav som finns iLgr11? Den formativa undervisningen bygger på några nyckelstrategier som jag satt som mellanrubriker nedan, men ofta går metoderna in i varandra så det behöver du ha i åtanke när du läser. Jag har valt att beskriva hur jag arbetar med texter och hur vi läser, diskuterar och skriver egna texter då det är så konkret att visualisera i bloggtext för formativa processer. Jag försöker få in den teknik vi använder och hur vi använder oss av sociala medier för att förstärka lärandet. Dessa tillvägagångssätt med ikt och sociala medier har jag fetmarkerat för att synliggöra dem för er. Är orden dessutom länkade är de blå. Vanliga länkar leder vidare till djupläsning och är inte sociala medier eller teknik jag använder i undervisningen.

Social Media

Att tydliggöra mål

Vart befinner vi oss och vart ska vi? Hur tar vi oss dit? Det är frågor som man har i bakhuvudet när man börjar med ett område. Känner jag klassens behov utgår jag från vad de vill arbeta med och ofta har de önskemål på vad de vill göra. Nu vill de planera upp för poddradio så det kommer bli nästa inslag i svenska. Jag tycker det är viktigt att involvera eleverna. i det vi arbetar med. Det höjer intresset. Om jag vill få dem intresserade brukar jag utgå från sådan som ger en bild av vad arbetet kan handla om med ett ordmoln eller eller att vi lyssnar på en poddsändning – gärna elevgjorda – och interaktivt. Interaktivt fångar oftast elevernas intressenivå.

Om jag inte känner klassen sen innan brukar jag göra de diagnoser som finns på bedömningsportalen, eller andra kartläggningsmaterial som finns t ex Språket på väg, för att se vilken nivå mina elever befinner sig och vilken förmåga som de behöver utveckla. I språk diagnostiseras förmågorna läsa, skriva, tala och lyssna. Det är dock sällan jag bara har en förmåga att utveckla som lektionsmål; som t ex att läsa eller skriva. Om det sker är det alltid en metareflektion med. Jag förklarar mer om det under rubriken att eleven är ägare av sin egen inlärning för jag anser att lärandet inte kan ske om du inte tänker kring det.

När vi sedan arbetar med ett område som jag planerat utifrån deras behov av utveckling och ett centralt innehåll, brukar jag dela vilka förmågor området fokuserar på och hur vi ska träna på det och vilka uppgifter vi ska ha som underlag för bedömning. Jag tog del av en planeringsmodell för ett tag sedan som kallas för alignmentmetoden som beskriver bra hur jag tänker kring planeringsupplägg. Det tar visserligen lite tid men ger så mycket mer för det blir tydlig för både mig och elever vart vi är på väg. Jag försöker ofta ha med så många förmågor som möjligt i en större planering så det ger vidd i bedömningsunderlaget.

När vi arbetar med ett område som jag planerat för tillsammans med eleverna och tagit hänsyn till olika anpassningar och särskilt stöd lägger jag ut LPP:n på bloggen för eleverna som heter oppetklassrum.wordpress.com. Ni som följer min blogg för vet att jag arbetar med att synliggöra målen även på tavlan i klassrummet, där jag har färdiga kort på tavlan som det står lektionens mål och hur eleverna ska arbeta i steg. På bloggen lägger jag i nuläget inte ut de skriftliga LPP:er jag gjorde vid implementeringen av Lgr11, men som hjälpte mig mycket i tänkandet av undervisningens upplägg. Numera kan jag göra en inspelning av LPP:n som jag förenklat i en powerpoint med en skärminspelning eller så kan det vara att jag skriver förmågor och hur, men även bedömning på bloggen likt det jag gör på tavlan. Detta beror på hur mycket tid jag har att flippa planeringen, men syftet är alltid att det ska vara elevvänligt. Fördelen med bloggen är att dit kan eleverna men även vårdnadshavare återvända närhelst de är osäkra på vad det nu var vi jobbade med. Syftet är alltid att det ska vara tydligt och elever som gillar att titta på tavlan kan göra det, de som gillar att titta hemma och komma förberedd kan göra så och de som vill ha det synligt i arbetsscheman kan göra ett sådant med mig.

Att synliggöra lärandet

Om eleverna ska skriva en viss typ av text undervisar jag alltid i hur de ska skriva, jag visar på färdiga texter och vad som skiljer en text på A, C, och E-nivå. Texterna är inte alltid elevexempel då det tar tid att bygga upp en bank, men det kan vara texter från tidigare nationella prov som inte har sekretess längre, eller så hittar jag artiklar eller skriver dem själv. Detta gör jag för att eleverna ska veta och få syn på vad de ska göra. Jag länkar dem gärna på bloggen så de kan återvända. Vi läser också alltid modelltexter. Så här kan det se ut.

När vi då läser en modelltext på Smartboarden tillsammans och jag stryker under det texttypiska ställer jag frågor till eleverna för att ta reda på vad de kan och vad jag mer behöver rikta undervisning mot och förtydliga. I mitt klassrum räcker vi aldrig upp händerna utan jag slumpar namnen, det kan vi bl a göra genom att jag använder en generator eller att jag drar upp namn ur ett kuvert beroende på hur mycket tid jag har att logga in på appen. Här använder jag ofta min egen telefon. Syftet är att få fatt i de elever som sällan svarar. En annan metod jag provat är fråga-studs, d v s jag frågar en elev som inte kan och den eleven får i sin tur fråga vidare, varpå eleven förhoppningsvis får svaret och upprepar det.

Jag förstärker också gärna en text i vidgad text. Det kan vara en instruktion för hur du skriver som jag själv gör eller som jag lånar av någon på Youtube. Det kan vara att vi läser en text som finns inläst av författaren eller att vi tolkar en låt om vi arbetar med gestaltningar. Det vidgade textbegreppet är ett helt annat kapitel jag kommer blogga mer om framöver.

Efter att vi lärt oss om dragen i en text summerar vi det i en Canva eller en mindmap på Smartboarden som jag sedan delar på bloggen. Vi gör den tillsammans och vi synliggör lärandet för alla – allas kunskaper blir en stor helhet tillsammans.

referat skrivmall

Prov förekommer inte i mina klassrum och jag har därför inte heller poängprov mer än de nationella proven och de diagnoser vi gör en gång per termin. Detta är för att stämma av så att undervisningen synliggör deras utveckling och svarar mot kunskapskraven. Resten bedömer jag på det de gör i klassrummet – talar, läser, skriver och lyssnar – och jag lägger upp undervisningen så de får träna på det de ska lära sig. Det är mitt läraransvar att se till att eleverna förstår och hänger med på det vi gör. Om de inte gör det letar jag efter strategier som behöver synliggöras och som lyfter dem vidare. Jag ställer mig återigen frågorna hur ska vi nå målet och vad behöver eleven?

Att återkoppa så lärandet förs framåt

När vi läst en gemensam text och sett elevexempel på elevlösningar och vad som ger olika kvaliteter så är det dags för eget skrivande. Detta gör de aldrig på egen hand konstigt nog fast det kallas eget skrivande. I mitt klassrum sitter alla elever i grupper om fyra till sex elever, vilket ger fem grupper totalt. Jag har tre klasser i respektive svenska och engelska och när jag haft en klass kan jag ofta ändra upplägget något för jag ser vad som inte passade eller vad som helt enkelt måste förtydligas. Det kan vara lite trist att ha samma lektion tre gånger men jag ser en stor vinst i det då jag kan ändra om i undervisningen baserat på den erfarenhet jag skaffat mig från ena gruppen.

När jag ger feedback, feed up eller feedforward kommer den oftast på plats. Jag läser och ger kommentarer muntligt på en gång. Jag ser på en gång och vad eleven behöver förtydliga och många elever är duktiga på att våga fråga för de märker att det ger effekt i att både texters innehåll och språk blir bättre. Den responsen blir inte synlig för föräldrar eller kollegor eftersom den sker i klassrummet och därför vill jag inte lämna mina elever själva med sitt skrivande. Att skriva hemma eller på studietider är sällan gynnsamt för min återkoppling är inte bara för elevens skull utan även för undervisningens riktning. Om eleverna skrev mer digitalt, vilket är en stor önskan från min sida men svårt att genomföra på 15 datorer för sex klasser i årskurs nio, skulle de kunna skriva i driven och dela texter med mig och kunna då responsen i marginalen. Då blir det också synligt för utomstående som vill ta del av lärandet, som mentorer och föräldrar.

Jag brukar ge responsen i skrift då man är klar, men ibland då många har samma fel tar jag en gemensam genomgång på Smartboarden. Det kan t ex röra styckeindelning, hur man utvecklar sitt resonemang, som de också har tips på i klassrummet, samt bildspråk som de har exempel på elevbloggen meningarmedelever.se. Frågor jag kan ställa för att utveckla texten kan vara:

  • Varför gör personen i texten så här?
  • På vilket sätt kan du beskriva hur personen känner sig?
  • Kan du ge ett exempel på när detta hände och hur det kändes för att utveckla ditt resonemang?

meningar med elever

På bloggen meningarmedelever.se finns även elevexempel och är den målgrupp vi ofta skriver på för att synliggöra lärandet. Dock skulle jag gärna vilja arbeta mer med digital respons som jag vet flera gör genom appar i Chrome och Google Drive som Sara Bruun gör men vi har låst åtkomst till att själva ladda ner tillägg. Jag kommer snart att testa digital respons på texter där eleven är i behov av mer stöd och tydlighet av att få lyssna om hemma. Detta fick jag fram genom en utvärdering jag gjorde i våras.

Respons kan också ges i form av uppgiftspecifika matriser för att tydliggöra bedömningsaspekterna som vi behandlat just då. Det kan vara styckeindelning, meningarnas variation och kamratrespons. Det finns många matriser i kartläggningsmaterialet Språket på väg som jag länkat ovan. Tanken är att utveckla detta till nästa år så eleverna har en portfolio och kan följa sitt lärande på ett helt annat sätt och även spara sitt arbete i mappar digitalt. Nu har jag sparat alla alster i kartonger med matriserna för att ha vid eventuella behov av att tydliggöra betygssättningen, men även som elevexempel. Eleverna kan göra detta på varandras texter också i grupp och behöver inte alltid vara jag som gör den.

Ibland kan jag sticka in frågor mellan lektionerna och fråga vad som skiljer en krönika från ett reportage och så kan de få svara på en liten lapp, en s k exit ticket eller så skapar jag en fråga i Plickers eller Kahoot. Detta skulle jag vilja göra mer och ta del av andras frågor för att få syn på enkla metoder.

Att aktivera elever som lärresurser för varandra

När eleverna ska skriva får de som vill skriva utifrån en skrivmall göra det, de som har koll på texttypens karakteristiska drag brukar komma igång på en gång. Jag arbetar mycket med att visualisera; här ser du bl a samtliga texttyper vi behandlar eller kommer behandla och här finns hur man läser och tolkar textkopplingar som också visualiserar hur enkelt, utvecklat och välutvecklat man kopplar ihop det lästa. Eleverna får tydliga instruktioner för hur de ska arbeta och ibland förstärker jag det ytterligare med filmer.

När jag bestämde mig för att använda skrivmallar eller stödstrukturer fick jag med mig alla elever i klassen, så att alla elever skriver. Alla elever vet hur de ska skriva och hur de ska utveckla sitt skrivande. Jag visar med att visualisera så alla vet vad jag menar och förväntar mig av dem. En skrivmall kan räknas som ett särskilt stöd och något jag gör tillgängligt för alla. Om de vill ha mer hjälp av varandra får de skriva en text ihop men det är sällan nödvändigt längre sedan vi började med skrivmallarna. Nu när de kommit så pass långt behöver de sällan mallarna längre.

Återkoppling är något som sker spontant i klassrummet. I början i sjuan fick de responsmallar som jag byggde upp för respektive texttyp och gav responsen så. När de är nöjda och har både gett och fått respons och ändrat de saker de vill, lämnar de in versionerna till mig så jag kan se vad de fått respons på och vem som gett responsen Detta slarvar de med ibland så här måste jag bli tydligare, så jag i min tur kan ge feedback till både respondenten och den som skrivit texten.

Varför ska man låta eleverna ge återkoppling? Dels för att det praktiskt minskar min rättningsbörda, snabba frågor får snabbt svar och jag kan ge tid till de svårare frågorna. Men även för att eleverna får syn på sitt lärande genom andra. De lär tillsammans. Det är särskilt effektfullt för de lågpresterande att få hjälp av högpresterande.

Att få elever som ägare av sin egen lärprocess -metareflektion och utvärdering

När vi på en lektion både läser, diskuterar och resonerar om en texts innehåll utvecklar vi metareflektionen. Metareflektionen är grunden för formativ undervisning och som jag inledde med måste jag själv metareflektera hur jag undervisar. Det skapar kreativitet och ansvar om eleverna får göra det, men för mig som lärare gör det mig till en bättre lärare. Alla mina elever ska med och jag ger dem nycklarna för hur de ska nå dit. Nycklarna är för mig de formativa nyckelstegen, ett steg i taget låser upp en dörr och ger tillträde till mer kunskap. Det är därför så viktigt att jag på förhand vet vad de kan och vad undervisningen ska ta upp och hur jag ska ge eleverna förmågan att äga sitt lärande. Ofta stannar vi upp och tänker kring dessa frågor dels på lektioner men även på mentorstiden. Då skriver de i sina loggböcker utifrån följande frågor:

  • Vart är jag på väg? Vilket mål har jag ?
  • Hur stora framsteg har jag hittills gjort? Se vad du åstadkommit. Fokus på det som du kan.
  • Vilket är mitt nästa steg? Vilka mål sätter jag upp? Vilka ämnen ska jag fokusera på?
  • Hur ska jag nå mina mål? Var så konkret som möjligt. Vem kan hjälpa dig och hur?

Som lärare är det också viktigt att stanna upp och ändra kurs om det behövs. Metareflektion innebär också att jag vågar lita på min känsla av det jag ser och hör i klassrummet och ändrar inriktning på vad jag hade planerat för så vi når de uppsatta målen. Jag lär om mitt eget lärande. I detta fall lär jag mig om mina elevers lärande och ändrar och korrigerar det som behövs. Man kan kalla det för att utvärdera, men det är också ett förhållningssätt för att få med alla.

  • Vad ska jag välja att undervisa om?
  • Hur ska undervisningen gå till?
  • Varför ska vi hålla på med just detta?

Just utvärderingen är något jag funderar mycket över. Utvärderar vi för lite? Jag tror det. Svaret på varför vet jag inte men jag ser att jag själv behöver utvärdera oftare och bli medveten om när jag utvärderar omedvetet, för det händer också att jag ställer frågor och får veta sådant jag inte alltid reflekterar över utan bara gör för jag är en så pass van lärare idag. Att stanna upp och tänka efter lite – att se sig i backspegeln är viktigt.  Det ger perspektiv och jag kan få syn på saker som inte är särskilt gynnsamma eller i paritet mot de uppsatta målen.

De sätt jag brukar använda mig av för respons är ibland muntligt i grupper, med penna och papper, men jag har även utvärderat genom att göra ett frågeformulär i Drive, Padlet (denna länk går till en utvärdering om en ämnesträff jag hade med en kollega) och Plickers för snabb respons. Jag har även testat att få igång twitter som utvärdering men det är svårt att samla ihop det så det blir överskådligt.

Hur tränar vi eleverna att metareflektera och fundera över sitt lärande? Dels genom att ge dem strategier och regler för klassrummet. Att skapa ett klimat som tillåter att man får misslyckas och använda varandra. Här finns strategier för om du har fastnat. Men även att ställa frågor på texter och i texter. Frågor som ställer innehållet på sin spets och där vi får syn på lärandet, som t ex:

  • Varför gör personen i texten så här?
  • På vilket sätt kan du beskriva hur personen känner sig?
  • Kan du ge ett exempel på när detta hände och hur det kändes för att utveckla ditt resonemang

Frågor som rör lärandet kan vara:

  • Vad behöver du för hjälp av mig/av en kamrat?
  • Hur skriver/läser du bäst?

Vi kan inleda en lektion med dessa meningar för att synliggöra och sätta upp mål och då blir det ganska tydligt att det mesta av förmågorna går i varandra.

metareflektera

När eleverna vet svaret brukar de komma igång snabbare. När de vet hur de ska skriva på en djupare nivå och var de missat att utveckla sitt resonemang kan jag ge stödfrågor i kanten av texten. Detta visualiserar jag också i klassrummet som mycket annat på kunskapsväggen.

Med detta vill jag avsluta med att visa på de citat jag har i klassrummet för att eleverna ska tro på sig själv, ha samma förväntningar på sitt lärande som jag har och nå de mål vi har i läroplanen.

Hur arbetar du formativt? Jag är så nyfiken av att ta del av era tankar och tips på metoder.

citat på galgar

Samtliga foton: Annika Sjödahl

Nu har jag fått intyget! #bobkurs

Jag anmälde mig till webb kursen som Skolverket och Karlstads Universitet anordnar kring bedömning och betyg, den sk #bobkurs när den öppnades i höstas. Jag gjorde klart ca en halv modul per kväll och skickade in slutuppgiften i början på januari. Jag använde mig av en tidigare delad uppgift, som ni hittar här på min flippblogg som underlag för slutuppgiften; att utvärdera upplägget på planeringen och bedömningen.

Har du inte gått webbkursen rekommenderar jag den varmt. Det finns mycket matnyttigt i den och jag gillade särskilt att det varvades filmer med text. Det passar bra att titta på en kortare film hemma i soffan när barnen somnat med en kopp te i ena handen och surfplattan i andra. Om du vill diskutera frågor från modulen under kursen finns det en facebookgrupp här.

Facebook Cover (1)

Planerings- och bedömningsstöd i engelska

I facebookgruppen engelska i år 6-9 dök det tidigare upp en fråga om hur man gör en LPP. Jag har under året gjort ett par som ska underlätta arbetet vid dels planeringen och vid bedömningen. Så de kommer här nedan:

Först blev jag nyfiken på vad som skiljer år 6 mot år 9 och vad vi ska lägga in i undervisingen på högstadiet.

Här är en som visar skillnader i det centrala innehållet samt matris mot år 6 jmf mot år 9.

Och en som visar den röda tråden i engelska 

Jag ville sedan också strukturera förmågorna med vad som står i det centrala innehållet och gjorde en mall för perception samt reception med matriser i dem som visar vad som bedöms vid NP och vad som inte kommer fram.

Denna är en mall för perception inkl matris

Denna är en mall för recepion inkl matris

Men vad är det vi bedömer? Ja, jag visste inte hur jag skulle tolka värdeordsmatrisen de fetmarkerade orden i Lgr11 så då fick jag djupdyka i kommentarmeterialet och så kom bedömningsaspekter utifrån värdeorden till.

Bedömningsaspekter utifrån värdeorden

Och sist en mall för LPP med alla ord från Lgr11 som ska in men man får ju ta bort de förmågor man inte jobbar med inom det område ni planerar. Jag planerar alltid teman för ett par veckor och försöker ha med samtliga förmågor, men det går inte alla gånger. Sen är betygsättningen lätt. Du kan kolla in lärmodulerna jag har gjort, med en kollega om du känner sig osäker.

LPP-mall

Lycka till!

 

Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning

Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Jag förklarar vidare nedan.

På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration. Det i sig tror jag många gör utan att egentligen veta att det heter så. Jag har sett det i klassrum och hört att flera gör så efter att de såg mitt reportage i Skolvärlden i år. Det går ut i alla fall ut på att vi har färdiga kort på tavlan där det står:

  • STARTUPPGIFT
  • LEKTIONENS MÅL
  • ATT GÖRA
  • LÄXA

Ibland skriver jag själv till:

  • BEDÖMNINGSUNDERLAG

Startuppgiften är till för att få igång metareflektionen och tänka efter vad man gjorde förra lektionen och vad man lärde sig. Ofta är det samma meningar man skriver då man utgår från ämnets förmågor. Förmågorna i språk är som ni kanske vet:

SVENSKA

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

ENGELSKA

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Jag började tröttna på att skriva och sudda tavlan varje lektion så till hösten har jag gjort Lgr11-poesi av mina ämnes förmågor och det som ingår i det centrala innehållet.  Jag har utgått från den sortering av förmågorna jag gjort på vår kunskapsvägg som såg ut så här i mitt gamla klassrum. Tanken är att jag har dem på magneter i mitt nya klassrum (du kan köpa magnet på remsor och sätta bak på de laminerade korten nedan) och bara snabbt dra fram de meningar ni arbetar med för lektionen.

Jag vet ju inte om det är en bra metod men jag tänker att samma ord ger eleverna ett språk – ett skolspråk – så både de och jag vet vad de jobbar mot och vad som förväntas av dem och vad de blir bedömda i. De ser dem varje dag och jag slipper skriva varje lektion, sudda ut och skriva om samma sak.

Läxa skriver du om du har och vad. Jag lämnade det tomt eftersom jag använder flippbloggen för det. Jag förstärker också tavlan med att tejpa rutor med eltejp för varje veckodag på tavlan (har tyvärr ingen bild att visa) och skriver in saker som ska göras till den dagen.

Förslag på förbättringar tas tacksam emot då det inte är beprövat ännu och jag inte vet om det är bra, om jag tänkt rätt, eller om jag ens fått med alla viktiga ord. Hur gör du i ditt klassrum?

Du hittar Lgr11-poesi här!

Du kanske är intresserad av hur mina elever arbetar med respons. Jag har gjort färdiga mallar som du kan använda per texttyp här, och inom kort kommer ett nytt inlägg på en utredande del om vilka texttyper som ingår i språk och övriga ämnen. Det kommer komma upp på min kunskapsvägg också. Du har en liten länk i Lgr11-poesin, och om du är lite klurig hittar du det.

IMG_0162-2.PNG

Lärmoduler i bedömning

Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I dag kom även detta bedömningsstöd ut från Skolverket som passar bra i användandet av modulerna. Vill du självskatta dig finns dessa frågor också från Specialpedagogen. Här kan du läsa mer om betygsättningen.

 

I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms.

 

En lärmodul i bedömning – del 1: planeringsprocessen

När börjar bedömningen? Och vad är god bedömarpraktik?

Bedömningen börjar i planeringen. Kvalitet i bedömningar granskas utifrån tre olika aspekter; validitet, reliabilitet och allsidighet. Validitet handlar om att bedöma rätt saker i förhållande till kunskapskraven, d v s att man undervisar i det som ska mätas. Det underlättas med konkreta exempel av elevlösningar.

Bedömningen kan göras mer reliabel genom att lärare sambedömer, byter elever,  avkodar elevlösningar eller använder sig av tydliga matriser. Interbedömarreliabilitet betyder samstämmighet mellan två eller tre bedömare och kan vara en metod om man söker stöd i sin bedömning. Att variera bedömningar av elevprestationer ger också ökad likvärdighet.

En viktig aspekt vid planeringen är att läraren funderar på hur resultaten kommer användas (som underlag för ett betyg, eller i en formativ process eller som diagnos), men också hur klassrumsmiljön kan påverka resultaten och vad det får för konsekvenser för eleven men även bedömningen.

Bedömningen ska vila på vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet, det räcker således inte att bedömningen grundar sig på ett enda tillfälle utan det måste läraren bestämma sig för innan vad hen behöver för att betygsunderlaget ska vara tillförlitligt. Detta bör göras i samråd med kollegiet.

Genom att samplanera bygger ni beprövad erfarenhet i kollegiet och utvecklar samstämmighet kring bedömning.

En lärare som bedriver god bedömningspraktik utgår från:

  • en tydlig uppfattning om ämnet och dess progression i överensstämmelse med styrkdokumenten.
  • lärandet som står i fokus och delar den med eleverna.
  • både mål och kunskapskrav i o m att formativ återkoppling ges.
  • eleverna som också är också med i bedömningen med kamrat- och självbedömning.
  • att synliggöra elevernas lärande på olika vis och på olika nivåer.
  • att utveckla former för att använda summativ bedömning formativt.
  • att bedömningssituationerna står för hög kvalitet med tydlig koppling till kunskapskraven.
  • samarbete med kollegor för en rättvis och likvärdig betygssättning.

 

Moment A – Individuell förberedelse

Titta på filmen om planeringen från Skolverket:

Titta på filmen om planeringsprocessen från Bedömning för lärande:

 

Moment B – kollegialt arbete

Inledning

Titta på filmerna och läs underlaget ovan.

Diskussion

  • Känner ni till alignmentmetoden?
  • När börjar din bedömning? I början av planeringen eller i slutet?
  • Hur planerar ni på skolan? Samplanering eller på egen kammare?
  • Hur  når vi god validitet för elevens kunskaper?
  • Vad kan eleven? Vad förväntas eleven kunna i slutet av området? Hur tar ni reda på var elev befinner sig?
  • Samstämmighet (d v s validiteten) mellan frågor och uppgifter. Hur kommer vi dit?
  • Vilka bedömningsanvisningar använder du idag? Känner du till fler?
  • Hur kan du söka stöd för kunskapskravens progressionsuttryck?

Planering

Planering och samplanering

Välj ut ett arbetsområde från det centrala innehållet och planera tillsammans i ämneslaget. Planera enligt alignmentmetoden. Ni ska sedan utvärdera planeringen och undervisningen och sambedöma elevernas arbeten. Tanken är att alla ämneslag gör samma modul och att det sedan lyfts på t ex arbetslagsmöten för att finna stöd i ämnena.

Använd gärna denna mall: https://docs.google.com/document/d/1qb7yCSQoXQWf-r_AK2YHKswP5pDx7KVNsGAgHEHq6js/edit

Gör en tydlig struktur på hur många veckor ni har till ert förfogande, och när ni sambedömer och återkopplar det till eleverna.

 

Moment C – aktivitet

Genomför aktiviteten och notera enligt era diskussioner.

 

Moment D

Diskutera era reflektioner från materialet ovan med hjälp av era anteckningar. Nedan har ni lite stödfrågor till er hjälp förutom de egna anteckningarna ni har från momenten ovan. Diskutera i era ämneslag.

Samplanering och bedömning

  • Utvärdera planeringen och bedömningen – hur gick det och varför fick resultatet det utfallet?
  • Fick ni lika resultat? Varför/varför inte?
  • Utvärdera er egen undervisning och ställ den i jämförelse med varandra. Varför gick det som det gick? Vad kan vi ta med oss till nästa bedömning?
  • Sambedöm era elevers arbeten. Vad får ni för resultat?
  • Hur förmedlar ni era förväntningar på eleverna?
  • Vilka uppgifter lockar ni fram elevernas förmågor med?
  • Vilken återkoppling ger ni och hur ges den?
  • Hur använder ni eleverna som lärresurser för varandra?
  • Hur får ni eleverna att ta eget ansvar för den egna inlärningen?
  • Använder ni er av elevportfolio idag eller finns det skäl för att göra det?
  • Sammanfatta det ni kommit fram till och spara det som evidens och utvärdering.

 

 

En lärmodul i bedömning – del 2: likvärdig bedömning

 

Hur skapar vi likvärdig bedömning? Kan den summativa bedömningen användas formativt och hur i så fall?

Bedömning och betygsättning är två mycket viktiga pedagogiska uppgifter som involverar både elever och lärare. Av tradition har det varit så att läraren bedömt elevens kompetens i syfte att ge underlag för betygssättning, kallad summativ bedömning. Men för att lägga en grund för elevernas livslånga lärande är det viktigt att eleverna också engageras aktivt i bedömningspraktiken och vet vad målet är. Eleverna behöver vara väl medvetna om vad det är som bedöms och vad som utmärker kvalitet i de kunskaper de ska visa och det ges med återkoppling. Idag betonas bedömning mer ur ett lärandeperspektiv.

Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande, det vill säga bedömning i processen och med hjälp av utvärderingar av lektionsmål och kunskaper. Ett prov med ett summativt omdöme kan mycket väl användas formativt för att visa var eleven befinner sig utifrån de nationella kunskapskraven. Det finns kunskapskrav för skolans alla ämnen och kursplaner. Kunskapskraven beskriver vad som krävs i olika årskurser och på gymnasial nivå för godtagbara kunskaper för olika betyg.

Bedömning kan grunda sig prov, läxförhör, inlämningsuppgifter, klassdiskussioner till matriser, loggböcker och portfolion. Bedömningen ska vara systematisk, förankrad i bevis och allsidig. Skolverket har tagit fram olika stödmaterial, som t ex nationella prov, bedömningsstöd och kommentarmaterial till kunskapsmål för att nå en likvärdig bedömning vid betygssättning.

I det förra betygssystemet, det relativa, kunde fördelningen av betygen enligt normalfördelningskurvan, ses som garant för likvärdighet. I det nuvarande, det mål- och kunskapsrelaterade, har vi inte någon sådan fördelning. Teoretiskt sett skulle alla elever kunna få samma betyg i hela landet. Idag ska likvärdighet i bedömningen nås med hjälp av tydliga kunskapskrav, kunskapskriterier och sambedömning. Det verktyg vi har är de nationella proven.

Ett kollegialt samarbete inom och utanför den egna skolan är nödvändigt och värdefullt för att skapa en likvärdig bedömningsgrund som gör att bedömningen av förmågorna utgår ifrån samma grundtankar och tolkning av kunskapskraven.

 

Moment A – Individuell förberedelse

Betygsättning

Titta på följande filmer, från webbkursen Bedömning och betyg. Kommer på Skolverket i höst.

Sambedömning i skolan

Titta på filmen och läs materialet från Skolverket om sambedömning i skolan.

 

Moment B – kollegialt arbete

Inledning

Titta på filmerna och läs underlaget ovan.

Diskussion

Fundera över följande frågor till ni träffas i kollegiet:

  • Vad kan eleven? Vad förväntas eleven kunna i slutet av området? Hur tar ni reda på var elev befinner sig? Vet eleverna vad som bedöms?
  • Kan alla mina elever uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad hindrar dem?
  • Om bedömningen ska stödja lärandet bör uppgifter konstrueras som visar var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. I vilken omfattning genomsyrar denna princip din planering?
  • Vilka bedömningsrelaterade dilemman ställs du inför i din undervisning? Hur hanterar du dessa?
  • Hur arbetar ni med progressionen? Har ni stöd i något material för det?
  • Matriser, hur använda dessa för bedömning och för att visa elevernas utveckling?
  • Hur arbetar jag för att få in kunskapskraven i bedömningen?
  • Bedömer du kunskapskraven flera gånger och med olika metoder?
  • I vilka sammanhang ger du återkoppling på uppgifts-, process-, metakognitiv eller personlig nivå?
  • Hur ofta ges återkopplingen?
  • Hur använder du återkopplingen för att planera kunskapsutvecklingen?
  • Hur planerar du för elevens användning av den återkoppling som ges?
  • En förutsättning för att kamratbedömning ska fungera är att elever visar respekt för varandras arbete. Hur kan man introducera kamratbedömning och skapa trygga förhållanden för denna?
  • Hur kan självbedömning och kamratbedömning användas som en resurs i din praktik?
  • Hur ofta värderar eleverna sitt eget arbete? Hur gör de det?
  • Förändringar i bedömningspraxis kan utmana både elever och kolleger. Vilka svårigheter kan tänkas uppstå om man följer de fem strategierna för formativ bedömning?
  • Kan summativ bedömning användas formativt och hur i så fall?
  • Hur ser en bedömningssituation ut för dig?
  • Hur ser sambedömningen ut hos er? Kan den förändras för större reliabilitet och i så fall hur?
  • Har du några goda exempel på sambedömning från andra skolor eller från det utvidgade kollegiet?
  • I vilken omfattning präglas kulturen på skolan av att alla elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven?
  • Diskuterar ni hur ni kan förbättra er undervisning för att eleverna ska nå kunskapskraven?
  • Får lärare återkoppling på sitt lärande av rektor, kollegor och elever?
  • Diskuterar ni kollegor hur bra frågor och uppgifter kan konstrueras?
  • Använder ni resultat från prov för att systematiskt förbättra undervisningen?
  • Uppmuntras lärare att värdera sin egen utveckling och kompetens? Hur görs den värderingen?

Planering

Plocka fram gamla nationella prov och elevlösningar och bedöm dem tillsammans. Hur många elevlösningar ska ni titta på? En för varje förmåga? Ska ni först bedöma själv eller ihop på en gång?

Om ni gjort en planering i ämneslagen och undervisar med samma planering kan ni utvärdera och sambedömma de elevlösningar ni valt att ha som underlag för bedömning. på liknande sätt som ni bedömer nationella prov

Eleverna kan låta testa gamla nationella prov genom att markera frågor de inte förstår och frågor de är osäkra på. Detta kan ni sedan diskutera i grupp för att se om eleverna har samma problem och hur ni i så fall kan styra undervisningen.

 

Moment C – aktivitet

Genomför aktiviteten och notera enligt era diskussioner.

 

Moment D

Diskutera era reflektioner från materialet ovan med hjälp av era anteckningar. Nedan har ni lite stödfrågor till er hjälp förutom de egna anteckningarna ni har från momenten ovan. Diskutera i era ämneslag.

Sambedömning av nationella prov

  • Utifrån de elevlösning från nationella proven ni valde att sambedöma diskuterar ni era resultat och vad som skiljer sig åt. Är den likvärdig?
  • Läs sedan bedömningsanvisningarna och diskutera hur valde att bedöma den. Är den likvärdig mot er bedömning?
  • Vilket stödmaterial saknar ni?(elevexempel, matriser…) Kan ni hitta hjälp på provkonstruktörernas hemsida?
  • Hur rättar ni nationella prov på skolan? Avkodat, egna elevers prov, byte med andra skolor?
  • Hur skulle du vilja utveckla din bedömarkompetens?
  • Ta med er vad ni kommit fram till i arbetslagen och dela era reflektioner? Vilka ämnen har bäst stöd?

 

Mer lästips

Vad är bedömning?, Skolverket, 2011

Kunskapsbedömning i skolan, Skolverket, 2011

Eleverna lär sig mindre när det är lätt att få höga betyg, Skolverket, 2011

Slutbetyg och betygskatalog, Skolverket, 2013

Jämförelsetal på kommunnivå för kommunala huvudmän: http://www.jmftal.artisan.se/

 

 

Lycka till!