Kategoriarkiv: Läsa svenska

Att börja med utvärdering för planeringens skull!

Mina elever fick utvärdera vårt nästa arbetsområdet som är sommarpratare. Jag har synliggjort deras utvärdering på en skrivtavla på linoit.com. Med detta underlag kan jag rikta min undervisning för att se till att allas behov blir tillgodosedda och eleverna får vara med och påverka innehållet. Jag ville också ta reda på hur väl de använder sig av bloggen oppetklassrum.wordpress.com för att se om den fyller sitt syfte.

Det jag tar med mig är att jag har många behov att tillgodose – de som verkligen sätter upp mål och använder alla resurser som de kan, bloggen, lektionerna och varandra – och de som inte har någon motivation nu i slutet av nian. De vill få exempel att härma, de vill läsa och skriva engagerat så det fångar många lyssnar och de vill dels lära sig göra podd men även hur man laddar upp det. Tur att det är det jag planerat för. Nu ska vi bara se om undervisningen ger det eleverna behöver för att nå dit. Och förhoppningsvis kommer vi se vad bloggen ger för verktyg för det.

Vi kommer snart att utvärdera igen i en sk mittutvärdering för att se så att jag fått med det eleverna behöver eller om jag måste förtydliga något. Vi avslutar också med att utvärdera och då hoppas jag hela resan blir synlig för alla och vad som ger framgång och vad man behöver för strategier för att synliggöra och klara av målen.

Vill du ta del av planeringen och upplägget hittar du det mesta här och mer kommer under terminens gång.

Att gå utanför sin comfort zone och få syn på sig själv

Förra veckan gjorde jag slag i saken och filmade mig själv då jag hade genomgång av en texttyp. Jag ville dels få syn på hur jag modellar en text och hur jag ställer frågor till eleverna. Det har tagit mig ett par år att ta tag i detta för jag anser att man måste vara trygg i gruppen man gör det i. Jag har många bra grupper men en grupp är väldigt på och vågar utmanas särskilt extra med mig. Så sagt och gjort jag bad någon filma med min mobil och sedan skickade jag filen till en kollega för respons.

Det jag såg var att jag modellade bra och visade på hur man kan tänka och vad som är texttypiskt. Däremot så riktade jag frågorna fel ibland, men ställde även frågor till samma personer.  Jag har nu funderat vidare på detta med frågorna och inlett samarbete med kollegor för att ta fram en större bank och diskutera hur:et på ämneskonferenser. Jag trodde jag hade benkoll men man gör ofta som man lärt själv i skolan och man måste filma eller be en kollega auskultera för att så syn på det. Vår organisation rymmer inte så mycket tid att besöka varandra vilket jag tycker är synd. Så film fick det bli.

annika textmodellar

Det är obehagligt att bli granskad men så länge målet är utveckling och du satt upp vad du vill ha feedback på så kommer det ju inget obehagligt ur det.

Filmen kommer jag inte dela. Det modet har jag inte.

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper

De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet:
texttyper

Varför reda ut det?

Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig.  Jag funderar mycket över begreppen genrer respektive texttyper och vad som ingår i dem för att bli ännu tydligare och explicit i min undervisning.  Jag tror att ju mer jag vet desto tydligare kommer jag vara. Jag ser redan nu resultat då jag jobbat med olika texter och visat på hur de ska byggas upp med exempel som vi läst, analyserat och tolkat för att eleverna sedan ska arbeta med egna texter med kamratrespons. Jag har ett mål till hösten och det är att visualisera de olika genrerna eller texttyperna som vi ska undervisa om enligt Lgr11 ännu mer tydligt än bara med den aktuella typen av text vi jobbar med. Jag vill ha en vägg med färdiga texter under rubriker på vilken typ av text det är för att synliggöra  vad vi jobbar med. Givetvis läser vi dem först tillsammans och tittar på hur den är uppbyggd och språkets byggstenar.  Men vad ska jag skriva som rubriker över de texter eleverna ska ha som exempel att härma? Jag ställde därför frågan i Facebookgruppen Svensklärarna och fick så många olika svar att jag blev ännu mer rådvill. Därför började jag läsa en massa litteratur (ny i vissa fall men jag läste även om en del litteratur – se exempel nedan) och en forskningsöversikt över genrebegreppet av Per Ledin för att reda ut begreppen och analysera varför det uppstår konflikter. Jag vill också framföra en önskan till Skolverket att göra detta med texttyper tydligare i nästa utgåva av ny läroplan eller i kommentarmaterial eller annat stödmaterial.

 

Vad gäller?

Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Enligt Språket på väg som Skolverket står bakom så kan man tydligt läsa om att Lgr11 använder sig av olika typer av texter och att de rekommenderar att vi ska använda texttyper istället för genrer. Ändå ger de själva exempel på genrer i sin text. Varför gör de det? Jo, för att det är socialt vedertaget begrepp där alla som hör ett begrepp vet vilka typ av text det är. Varför ska vi då inte använda oss av genrer? Svaret ges tydligast i den forskningsöversikt som Ledin gjort över genrebegreppet. I översikten kan vi läsa att genrer är socialt förankrade i en viss situation och utgår från tankemönster i hur en text ska komponeras. Detta synsätt gör det svårt för samtiden att förhålla sig till begreppet i och med begreppet blir för snävt.  En text kan dessutom ingå i flera olika genrer.

Bruket av termen texttyper är mer systematiskt och bygger på en vetenskaplig kategorisering då det finns kriterier att kategorisera efter, medan genrer är knutna till en varaktig uppsättning textnormer och om vi bryter mot normerna anses texten dålig. Detta talar också för att begreppet texttyp är ett vidare begrepp och mer accepterande eftersom samhället förändras och likaså texters utformning och syfte. Risken finns också att med en snävare syn på texters kategoriseringar kan detta leda till ett mindre utbud av texter, medan en vidare gör att vi får större utbud eller till och med nya typer av texter enligt Ledin.

 

Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen

En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Exempel på lyrik är ballader och sonetter, medan komedier och tragedier tillhör genren dramatik, och romanen och novellen tillhör den episka genren. Detta gör det förvirrande då genrer inom språkvetenskapen delas in i tre: berättande, faktatext och argumenterande, och indelningen i texttyper görs i två, tre, fyra, fem eller tom sex olika indelningar. Begreppen har diskuterats väldigt lite inom Svensk språkvetenskap därför vet vi inte hur vi ska förhålla oss och vad som gäller. Jag kommer nedan lista den indelning som används i Lgr11.

 

Olika indelningar eller familjer – vilken gäller i Lgr11?

I översikten av Ledin kan vi läsa att Werlich delar in textyper i fem olika kategorier/familjer: descreptive (beskrivande), narrative (berättande), expository (förklarande), argumentative (argumenterande), och instructive (instruerande) medan Longacre delar in i fyra: narrative (berättande), procedural (instuerande), behavioural (som jag tror är utredande), expository (förklarande). I Språket på väg del 1 delas texttyperna i skolan in i två: skönlitteratur eller berättande texter samt sakprosa texter. I Språket på väg del 2 läser jag att urtyperna för texttyper är: berättande (skönlitteratur/berättande), beskrivande, argumenterande, informerande, utredande och förklarande (sakprosa). De har valt att snäva av indelningen och slagit ihop faktatexter och argumenterande texter till sakprosa. Så enligt Lgr11 har vi endast två indelningar eller familjer men att alla texttyper återfinns inom dem.

 

Genrepedagogiken ger ytterligare en indelning

För att ytterligare förvirra det används ibland genrepedagogikens sex olika indelningar för texttyper: återberättande (utan konflikt), berättande/narrativ (med konflikt), beskrivande, förklarande, instruerade, argumenterande/diskuterande Det finns dock en vinning i att använda sig av genrepedagogikens indelning mot de två familjer som Lgr 11 gör för svenskämnet då elever i skolan möter texter i andra skolämnen än i bara svenskan och de behöver behandlas språkligt inom de ämnena.  Jag är inte tillräckligt insatt i genrepedagogiken men kan se vinster i att använda det i och med att det förstärker att alla som undervisar i en texttyp måste gå på djupet i den.

I denna spaltning utifrån Stärk språket ser man tydligt skillnaden i texternas syfte http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.81933.1332496128!/menu/standard/file/Bilaga_5.pdf

 

Texxtyper i skolan enligt Lgr11

Slutligen kommer här den indelning vi hittar i Lgr11. Jag har valt att ta med den tredje familjen här för att visa på den indelningen. Som ni ser nedan är det fler texttyper som inte återfinns inom svenskämnet och med denna spaltning tycker jag mig se att vi måste jobba med språket i alla ämnen och att det inte ligger på svenskämnet enbart.  Texttyperna ingår inte i svenskämnets centrala innehåll och behöver därför behandlas inom ramen för de ämnen där de ingår. Flera av texttyperna kan också ingå i olika familjer beroende på vilket syfte de har, som ni också kan se. Blogginlägg är ett tydligt exempel på det då det dels kan vara uttryck för en tanke, men också utredande av fakta eller tom argumenterande eller summerande. Detta blogginlägg är t ex utredande, saklig text med värderande inslag. Men mer om det kan vi lära inom genrepedagogiken.

Berättarfamiljen

  • tidsbundna (subjektiva): poesi, lyrik, brev, krönika, saga, mejl, blogginlägg, berättelse, serier, myter, reportage, anekdot, sensmoral/fabler
  • ej tidsbundna (objektiva): nyhetsartikel


Sakprosa (även kallad faktafamiljen i vissa indelningar)

  • historiska texter (subjektiva): självbiografi, biografi, historisk återberättelse/årskrönika, historisk redogörelse, ledare, jobbansökan, blogginlägg, kåseri, annonser
  • förklaringar (objektiva): diagram, tabell, vetenskapliga texter, faktatext (samtliga återfinns i andra ämnen än svenska mer frekvent)
  • instruktioner (objektiva): arbetsbeskrivningar, instruktioner, återberättelse av instruktion (procedur) recept, algoritm, experiment, manualer, regler (samtliga återfinns i andra ämnen än svenska mer frekvent)
  • rapporter (objektiva): labbrapport (återfinns inte i svenskämnet)


Evaluerade familjen (men i Lgr11 tillhör denna familj sakprosan)

  • argumenterande (subjektiva): insändare, debattartikel, diskussion, krönika, blogginlägg
  • responser (subjektiva): recension av bok/film etc, personlig åsikt av text, tolkning av text och budskap

 

Till detta tillkommer det vidgade textbegreppet, som består av film, bild och muntligt berättande.

Avslutningsvis listar lite jag litteraturförslag, som kom upp i Facebookgruppen där jag först ställde min fråga, om du vill läsa lite mer. Jag kommer själv fördjupa mig i det som är listat under för pedagoger. Hoppas du blev klokare. Jag blev det i och med att jag tvingades läsa in mig och tänka till innan jag skrev ner detta och hoppas nu få lära mig mer om genrepedagogik. Här hittar du korten jag gjorde till väggen. Och här hittar du hur jag förstärker tavlan i klassrummet med Lgr11-poesi för att visa på mål och vad eleverna förväntas göra med bl a de olika texttyperna.

Ett stort tack till min kollega i det utökade kollegiet som läst och bollat indelningarna med mig – Cecilia Lind (@1cecilialind). Det är sannerligen inte lätt att sortera och dela in texttyperna och hon har gett konstruktiv kritik.

 

Litteratur att använda i svenskundervisningen:

Sahlin, Per. Fixa Texten 1 och 2. Natur och kultur.

Sahlin, Per. Fixa genren. Natur och kultur.

Johansson, Magnus. Reparationskurs läsa. Gleerups.

Fällman-Bajagic, Karin, Nieland Susan & Hansson, Christina. Zack Zack – Skrivrummet. Sanoma Utbildning (2011.)

Skoglund, Svante. Svenska timmar. Gleerups (2011).

Hedencrona, Eva & Smed, Gerdin, Karin. Genrekoden Skriva. Gleerups (2008) (OBS! Använder dock begreppet genrer)

 

Litteratur för  pedagoger att fördjupa sig mer i: 

Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa. Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Hallgren & Fallgren (2012).

Gibbons, Pauline. Stärk språket, stärk lärandet. Hallgren & Fallgren (2013)

Gibbons, Pauline. Lyft språket Lyft tänkandet. Hallgren & Fallgren (2011)

Holmberg, Per. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Symposium (2009)

Rose, David & Martin, J.R. Skriva, läsa – lära. Hallgren & Fallgren (2013)

Språket på väg. Skolverket. (2011)

Ledin, Per. Genrebegreppet: en forskningsöversikt. Institutionen för nordiska språk. Lunds universitet. (2006)

 

språk

 

 

Lärmoduler i strategier för läsning av faktatext

Åsa Söderström satt ihop en lärmodul om lässtrategier för faktatext för år 4-9 och Marie trapp för år 1-3.

Varför en lärmodul för kollegialt lärande? Det ger Michael Rystad ett bra svar på här i hans blogg. Han startade facebookgruppen Lärmoduler för kollegialt lärande och där finns flera andra moduler man kan arbeta med i sitt arbetslag för att tillsammans skapa sig kunskaper och beprövad erfarenhet.

Det finns andra bra moduler här:

Språk i alla ämnen

Elevinflytande

och här som eg inte är en modul men en bra studiecirkel eller vad man ska kalla den:

http://norrbackasprakgrupp.weebly.com/

 

Gå med i facebookgruppen för att ta del av fler eller för att skapa egna moduler! Här en modul om att skapa egna moduler.