Är du redo för en ny termin som möter eleverna och ett klassrum som möter välden?

Snart drar en ny termin igång igen och jag vet att många lärare läser en hel del på sina lov för att hitta inspiration och motivation till terminen som kommer. När den väl drar igång har man ett ganska hektiskt tempo och läser och reflekterar inte lika mycket som under sina inarbetade lov. Själv har jag bara läst en pedagogisk bok under min ledighet eftersom jag behövt min ledighet. Valet föll Sara Bruuns bok Klassrummet möter välden eftersom hon är en lärare jag inspirerats av mycket under åren men även samarbetat med en hel del. När jag läser hennes bok är det som om hon talar till mig, vilket är hennes stil rakt igenom boken. Den är lättläst och tog mig inte ens en timma att läsa men innehåller ändå massor med tips på hur du kan arbeta autentiskt, tematiskt och digitalt som är underrubriken på boken.

Sara delar generöst med sig av sina tips från sin undervisning för att ge inspiration för att arbeta mer elevnära och motivationskapade i undervisningen. Kapitelrubrikerna är satta som en fråga för att medvetet få oss att reflektera. I varje kapitel delar hon med sig av hur hon och hennes kollegor arbetat. Hon avslutar sedan med att ge oss en fråga för att reflektera över var vi befinner oss och hur vi kan utveckla oss vidare. Sara är medveten om att hon inte själv sitter på alla svar och är närvarande i boken som en reflekterande och lärande lärare och påminner oss om att vi måste våga fråga för att lära. Det kan man göra i olika Facebookgrupper och det är sådant hon själv ständigt gör när hon finner behov av det. Detta ger i all fall mig en bild av att hon är medveten om att hon anpassar sin undervisning för att ge eleverna möjlighet att påverka sin undervisning. Hon frågar för att lära sig sådant som både hon och eleverna vill och behöver i sitt lärande.

Jag har varit med under Saras resa från en lärare som frångått läroboksmaterial mer och mer till att bli en lärare som planerar från sådant som utgår från verkligheten kring oss. Vi har följts åt och gjort resan tillsammans och därför känner jag igen mig i mycket av det hon skriver. Där finns dock en hel del nytt i boken som jag inte har testat eller blev påmind om att testa igen. Jag arbetade för många år sedan i Göteborg och arbetade i ett arbetslag som använde Storyline. Jag upplevde det då ganska flummig och inte så styrt och kände att jag inte kunde bedöma elevernas arbeten. När jag nu fick läsa om Saras och hennes kollegors upplägg kände jag igen mig mer av den undervisning jag idag bedriver där man noga planerar för att det man gör i klassrummet och att det har ett tydligt pedagogiskt syfte antingen i lärandeprocessen eller i kunskapskraven. Just detta kapitel handlade om en bok som utgår från Michael Grants bok Gone där de la in uppdrag till eleverna digitalt. Jag blev väldigt intresserad av att koppla på den digitala delen som jag inser är den pusselbit som sakndes för att få mer struktur på det hela men även som ett enkelt sätt att knyta ihop ramen runt projektet. Hela exemplet utgår från läsningen av Gone med uppgifter som bygger på arbetssätt där eleverna är fokus och där lärarens roll är mindre viktig. Dock är lärarens roll desto tydligare bakom kulisserna och genom arbetat blev eleverna varse hur viktig roll läraren fyller. Sara är en tydlig pedagog som arbetar mycket med elevrelationerna och vill man själv testa att synliggöra detta för eleverna kan man med fördel använda exemplet som hon skriver om i boken.

img_6310
Skapad i appen Visual Poetry

Sara poängterar hela tiden att undervisningen utgår från läsningen av skönlitteratur. Som språklärare är jag väl medveten om att man då måste träna alla ämnesförmågor för läsningen måste stödjas av både muntlig som skriftlig interaktion. I boken går hon igenom några av de stöd som hon tillämpar för skrivande. Stöttningen utgår dels från tydliga instruktioner men även skrivmallar som bygger på de indelningar av texttyper som vi båda flitigt använder oss av och som skapar tydlighet och struktur för eleverna. Jag använder liksom Sara gärna Canva för att ge detta stöd och i boken finns också några sådana stödmallar vi gjort både tillsammans och på egen hand. Vill du lära dig mer om Canva finns en guide här.  Det Sara gör annorlunda är den digitala återkopplingen; i hennes klassrum skriver eleverna på dator och Sara kan ge återkopplingen digitalt där hon berättar för eleverna hur de kan omarbeta sin text. Då vi har så väldigt dåligt rustad datorpark är detta ett moment som jag så gärna vill utveckla men jag tror att det kommer att ske inom kort då vi kommer att ta ett större kliv inom IKT i kommunen framöver. Jag kommer då ta med mig av Saras tips.

I boken finns också ett kapitel om digital litteracitet och digital läsförståelse som är något som jag lägger stor vikt i min egen undervisning trots dåligt med datorer eller lärplattor. Det går inte längre att undgå att vi måste arbeta med detta. Det är lika viktigt som att alla lärare måste arbeta med språket i alla ämnen och det går trots att man inte har 1:1 vill jag poängtera. Sara säger också att vi inte kan vänta på att någon annan ska lära oss det utan att vi har ett eget ansvar. Det håller jag med om.

Det som också understryks i boken är att man kan arbeta tematiskt för att stötta ämnena sinsemellan. Jag är själv lärare i svenska och engelska och brukar stötta min engelskundervisning genom att arbeta med en litterär texttyp i svenska och sedan använda den i engelska parallellt. Jag ser liksom Sara att det höjer motivationsnivån och att även elevernas kunskaper ökar. Det som brukar fungera som en motpol till detta är att lärare som inte är så vana vid att arbeta tematiskt tror att de tappar bort den viktiga grammatiken. Sara skriver i sin bok om hur hon på ett utmärkt sätt plockar upp grammatiska moment som eleverna visar att de behöver stöd genom de samtal de för online med andra ungdomar i andra länder eller i sina texter. Jag skulle vilja arbeta mer tematiskt än mot mig själv men det är svårt när man ser olika på sina ämnes roll och i vilken ordning det centrala innehållet styr uppläggets ordning. Jag vet att flera av oss har behov av att arbeta mer tematiskt men vi kan inte styra andras arbetstakt mot att arbeta tematiskt utan mer finnas som ett bollplank om det är så att man får en fråga om hur det kan ske. Därför är för mig det kollegiala lärandet i sociala medier a och o och utan den skulle jag inte komma någonstans i min egen utveckling.

Jag skulle dock vilja att det i boken berättades mer om hur man kan organisera undervisningen för att ge stöd till alla elever. Jag vet att detta kan var väldigt svårt om man har många elevers om behöver stöd; allt ifrån nyanlända till elever med olika behov. När jag själv har elever med allt för stora behov brukar jag inte arbeta med teman på detta sätt då det kräver alldeles för mycket planering av mig. Jag väljer då att arbeta mer med läromedel på olika nivåer och arbetar in stödet till det redan existerande. Detta är en fråga jag skulle vilja utveckla mer tillsammans med kollegor i skolsverige så vi kan lära av varandras framgångsfaktorer.

Sammanfattningsvis får du genom boken tips på hur du kan arbeta med samtliga ämnesförmågor i boken. Även om den utgår från läsningen så skriver Sara om hur de får in samtalet via Skype, skrivandet genom stöttningsmallar och respons samt reflektionen över andra länders kultur kopplat till resonemanget i både tal och skrift. Och vill du inte arbeta tematiskt eller har svårigheter med det får du ändå en hel del tips på hur du kan arbeta på egen hand. Här kan du t ex se hur Ninna arbetat med de yngre åren efter att ha inspirerats av Sara. Återigen är det läroplanen som styr Saras planering utan att ge avkall utan snarare r ihop en större säck av kunskaper hos eleverna genom samplanering, teman och med stöd av IKT. Hon rustar dem för världen genom relations- och motivationsskapande arbetssätt. För mig är Sara en lärare som behöver hyllas under #hyllaenlärare för att hon ger både nya som gamla lärare, erfarna som oerfarna lärare massor av tips på sitt personliga men raka sätt. Igår skrev jag på temat under Att ge lärare positiv uppmärksamhet – ett viktigt inslag i debatten idag. Läs det gärna!

Att ge lärare positiv uppmärksamhet – ett viktigt inslag i debatten idag

I december mottog jag Skolnämnden pedagogiska pris inom grundskolan för 2016 i Enköpings kommun. Jag blev väldigt stolt över den motivering som jag fick:

Annika Sjödahl får 2016 års pedagogiska pris för sitt målmedvetna arbeta med undervisning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Annika omsätter aktivt sina kunskaper både i klassrummet och bland kollegor i Enköping och nationellt, för att på alla sätt stödja och stimulera elevernas lärande och utveckling.

Jag tänkte först inte dela det på min blogg men så läste jag ett inlägg av Åsa Colliander Celik där hon uppmuntrar oss till att vara stolta och fortsätta tro på de positiva rösterna inom skolans värld. Allt för ofta tar de negativa aspekterna över våra medier och jag är rädd att den polariserade bilden ger fel bild av yrket. För visst gör vi underverk varje dag, ser ett lärande, skapar relationer, utmanar oss själva och stöttar både kollegor och elever som kämpar? Jag är stolt och glad att jag fick ta del av priset som inte ger mer än att just lyftas.  Jag har blivit uppvaktad och uppskattad av flera kollegor, elever och föräldrar. Nominerad blev jag av en kollega och det tycker jag är stort för vi behöver lyfta varandra mer än vad vi gör idag. När jag sedan blev intervjuad av lokaltidningen sa han att jag varit nominerad flera gånger bakåt i tiden och jag har nu blivit varse att elever nominerat mig tidigare år.

Inför varje termin brukar jag göra en egen reflektion på denna blogg där jag sätter upp nya mål på ett strategiskt sätt då jag lättare kan se vad jag gjort och vad jag behöver utveckla. Det är också det man kan läsa i första raden på nomineringen – att jag är målmedveten och använder både min och andras beprövade erfarenhet med stöd av forskning. Jag bloggar ju aktivt på lrbloggar som ämnesspanare och låg förra året etta med mest lästa bloggen med hela 120675 sidvisningar. Då jag bloggar där använder jag denna blogg för egen reflektion om än synligt, och om någon har intresse av att läsa kring mina tankar finns det möjlighet. För mig fungerar denna blogg allt mer som en digital dagbok med sådant som inte är ämnesknutet för då hamnar det på LR. Syftet med inläggen är att ge stöd och dela med mig av min beprövade erfarenhet och visa att det finns kollegor som vågar dela. Kan jag kan du!

Utan de sociala medierna hade jag inte varit den lärare jag är idag så nomineringen ovan är egentligen delad med flera kollegor både via nätet och IRL. Man kan aldrig lära på egen hand utan det måste ske i utbyte med andra. Jag är väldigt tacksam över att få läsa och ta del av andras reflektioner I sociala medier. Jag startade som en del av mitt utvecklingsarbete som försteförare mina Facebookgrupper som nu har närmre 4000 medlemmar. Det gäller främst Engelska i år 6-9 samt Svenska i åk 6-9 där jag liksom de som är med brinner för skolutvecklingsfrågor som är knutet till ämnena. Jag har några grupper till men som jag inte är lika aktiv i längre.

Man kan lätt tro att det ena kollegiet utesluter det andra men jag tycker de går hand i hand. De sociala medierna fungerar när som helst på dygnet och bäst är när egna kollegor är med och diskuterar och delar i dessa grupper. Jag har nära samarbete med flera av mina kollegor på min arbetsplats. Vi är många som driver skolutvecklingsfrågor och uppmärksammas för det. Min kollega Emelie Hahn fick Skolverkets hederspris för nyskapande språkundervisning december. Då vi har olika ämnen möts vi inte lika ofta på Facebook men desto oftare på Twitter. Här syns vi båda när vår chef uppmärksammade oss på avslutningen med en blomsterbukett och en bild.

emelie_annika
Foto: Elaine Westerberg

Det finns många kollegor jag skulle vilja nämna här som driver skolutveckling på samma sätt dock inte lika synligt som jag gör. Jag har och kommer fortsätta att nominera dem till olika priset så att goda lärargärningar syns och hörs i debatten. Jag har tidigare år nominerat kollegor till pedagogiska priser i kommunen samt även Guldäpplet. Fortsätt gärna nominera lärare eller varför inte tagga en bra lärare under #hyllaenlärare i sociala medier så vi visar uppskattning till fler som behöver och förtjänar det.

Jag avslutar med lite reflektioner som sig bör enligt traditionen. Så vad är jag mest stolt över som lärare under året? Jag är så klart mest stolt över att det syns utåt det som hela tiden varit mitt syfte – att ge eleverna en undervisning som är baserad på det läroplanen förskriver så deras kunskaper ökar. Jag har också velat dela med mig av hur jag arbetar så fler kan och vågar bli lärare idag. Jag har många nya lärare som följer mina inlägg och även skriver till mig för att ha en dialog. Syftet är inte att klappa mig själv på axeln och sätta mig själv på piedestal men man måste veta var man befinner sig för att kunna ta sig vidare. Jag är trygg i min lärarrollen.  Och vågar man vara offentlig är man simtidigt utsatt för en kritisk blick i alla fall mer än om man inte är det.

Vad behöver jag utveckla vidare? Jag skulle vilja arbeta mer ämnesövergripande än vad jag gör idag och det är en frustration att behöva invänta den resan. Jag har under flera år arbetat medvetet mot mig själv men skulle vilja ta det ett steg längre idag och arbeta mer med större planeringar för att få in fler ämnen än mina egna ämnen svenska och engelska i olika teman. Men det är svårt då vi alla har kommit olika långt i vårt lärande som består av ett kollegialt och digitalt lärande. Därför är de olika sociala medierna mina livremmar som gör att jag kan fortsätta lära och utmana min undervisning. Jag längtar också riktigt mycket till vi kan arbeta med lärplattformar och feedback på ett annat sätt än vad vi har kunnat hittills inom kommunen. Mer om det får jag återkomma kring då jag och ovan nämnda kollega ska arbeta mer med det i vår.

Om jag tror att priset ger mig eller någon annan någon förmån så  är svaret nej. Jag tror då att mina inlägg där jag delar min undervisning ger desto mer för andra.  Vi måste våga tro att vi kan göra bättre och att våga visa upp vad vi gör så fler kan lära av både de dåliga och bra exemplen. Och när vi vågar vara stolta över det vi gör då kan vi också lyfta fram det vi gör och även lyfta fram andra. Jag återkommer i nästa inlägg med ett inlägg kring en riktigt vass pedagog som jag inspirerats av stort. Jag tror på idén att #hyllaenlärare för att ge debatten en liten annan vinkel än vad vi ser idag.

 

Om inspiration, kreativitet och att växa i det utvidgade

Sett spelade Lärarpodden in en podd om min undervisning som bygger på kreativitet och att vara en del av det utvidgade kollegiet. Podden kan ni lyssna på här om ni vill. Den är 10 min lång. Och vill ni ta del av de planeringar som jag pratar om i podden finner ni dem här nedan. Kanske de kan hjälpa dig som är ny igång med höstens planeringar eller dig som bara söker inspiration?

lärarpodden

I höst återkommer jag på LR-bloggen med nya ämnesspaningar och första inlägget kommer att handla om ett digitalt verktyg som är enkelt att lära sig om man vill komma igång snabbt med ett bra och användbart verktyg. Till dess kan ni ta del av det digitala verktyg som jag pratar om i podden och som jag föreläste om på Sett i LR-monter nämligen Canva. Här finns en instruktion.

Ses vi på SETT?

Den 26-28 april är det SETT i Kista. Jag kommer att vara där på tisdagen och torsdagen på uppdrag som #ämnesspanare. Flera av oss spanare kommer att prata i Lärarnas Riksförbunds monter i J:08. Här hittar du programmet. Det kommer att bjudas på olika tips inom IKT-verktyg och flippat klassrum. Själv kommer jag att visa hur Canva fungerar och hur jag använt det med konkreta exempel så du kan börja använda det.

Du kan även lyssna på Sara Bruun och mig när vi har ett barsamtal med Lotta Bohlin i Tänktanken. Tiden för det är tisdag kl 10:00-10:30. Det sänds live men man kan även lyssna i efterhand.

Om du inte kan besöka SETT kommer du kunna ta del av presentationen nedan (efter föreläsningen) där jag berättar kring Canvan och hur du använder de olika funktionerna.

Några saker jag missar att nämna är:

Hur du skapar flera flikar

När du skapar en layout ser du pilar, papperskorg och en dubbelsidig flik bredvid bilden. I den med två flikar skapar du en exakt kopia under, i den kan du sedan också flytta om och radera bilderna/rubrikerna eller genom papperskorgen bredvid bilden radera just den bilden.

Hur du flyttar om i strukturen

När du är klar kan du också klicka på bildernas upp och ner pilar för att flytta om i strukturen.

Hur du använder den som en presentation

Till sista bilden berättar jag om att du kan ha Canva som presentation. Då laddar du ner bilden som en pdf och visar så klart den, alt lägger in bilderna i en power point om du sparar ner bilder. Du visar den ju inte i det läget som jag använder i filmen. Jag gjorde ju det för att kunna visa på hur alla funktioner fungerar.

Bedömningen börjar i planeringen så vad gör vi på lektionen?

Bedömningen startar i planeringen sägs det så vad behöver undervisningen fokusera på för att kunna vara bedömningsbar? Det beror ju helt på vad man valt att fokusera på och innan jag börjar undervisningen måste jag veta vad, hur, och när bedömningen sker. Längst ner i inlägget finns ett helt upplägg för att konkretisera detta.

Inför våren har jag valt att fokusera på skrivandet i den lilla grupp jag har i engelska i årskurs 6 där merparten har ett annat förstaspråk än svenska. Då jag tidigare bara har planerat för årskurs 7-9 är jag bara förtrogen med kunskapskraven för år 9. Inför denna skrivuppgift fick jag därför titta på vilka kunskapskrav som gäller för den tänka uppgiften. Jag valde även att ta hjälp av Kommentarmaterialet till kursplanen i engelska, även om det är samma värdeord för årskurs 6 som 9 ville jag tänka till kring värdeordens betydelse. Jag har även tittat på Bedömarträningen av skriftlig förmåga för att titta på olika nivåer av elevlösningar för att tolka vad ett E, C respektive ett A bedömts som av erfarna bedömare.

Konkretisering av lärandemålen

När du som pedagog planerar är det viktigt att man utgår från vad som är lärandemålen för att eleven ska klara kunskapskraven. Vad är det undervisningen ska och måste fokusera på för att bedömningen ska kunna vara möjlig? I den uppgift jag har planerat för har jag valt att eleverna ska träna sig på att skriva brev och öva på hälsningsfraser. detta finns också med i det centrala innehållet. Hela uppgiften finner du längst ner i inlägget. Jag tänkte med detta inlägg synliggöra hur jag tänker kring planering och framför allt vad undervisningen ska fokusera på för att träna eleverna i kunnandet.

Strategier för ord

Då ett av kunskapskraven för uppgiften avser strategier har jag valt att fokusera på förståelse av ord i den instruktion de ska arbeta efter samt även variera sina egna ord och uttryck i texten de ska producera. Jag har tidigare gjort en stödmall för hur man kan tänka kring ord som jag tänkte lyfta in i undervisning för att konkretisera lärandemålen. Jag satte även ihop en ordlista där både orden finns på engelska och svenska samt en tom kolumn för att eleven ska kunna skriva in orden på sitt första språk. Ni som inte har behov av detta i er undervisning kanske hellre arbetar med att eleverna får översätta orden eller plocka ut de ord de själva har behov av. Vilka strategier saknar eleverna? Kanske är det att använda ordlista, eller att metareflektera, eller att leta efter betydelsebärande ord som era elever har behov av? Det kan ju också vara så att man märker av mer behov av strategier väl i undervisningen än de man tänkt ut på förhand. Därför kan man inte planera för allt innan utan får helt enkelt lägga till om eleverna behöver mer stöd allt eftersom. Det som vi kallar för formativ bedömning.

strategier för ord

”Att förstå ett ord”, Canva av Annika Sjödahl

Stöttning av skrivandet med skrivmallar konkretiserar vad

Jag har även valt att lägga vikt vid stöttning av skrivandet innan eleverna ska producera egna texter. Detta är också något jag tillämpar i de äldre åren för att konkretisera lärandemålet. Bilden av vad eleven ska producera blir tydlig. Detta gör vi dels genom att titta på färdiga exempel, dels det exempel jag gjort på ett informellt brev, men det finns även exempel här. När man läser exemplen är det viktigt att man plockar ut och stryker under de ord och begrepp eleverna har behov av till sina egna texter. Om behov finns kan man plocka ut ännu mer ord, begrepp och fraser i undervisningen så eleverna har till egen produktion senare. Jag har skrivit in några exempel i den skrivmall jag kommer låta dem använda.  Skrivmallen följer även arbetsgången för uppgiften så den blir också en stödmall för att tydliggöra hur eleven ska arbeta vidare i skrivprocessen.

a ltter to future me 1letter to future me 2letter to future me 3

Responsarbete för att äga sitt lärande på sikt

Ett sätt att arbeta med metareflektiononen är att träna eleverna i respons. Det ger eleverna strategier för att själva äga sitt lärande. De får dels syn på andras vanliga fel och får en chans att lära av sina egna fel för att undvika dem till nästa gång. Här kan man behöva arbeta fram en ram för hur man ger och tar respons. Jag brukar göra detta genom en checklista som jag även lagt in i mallen denna gång. Fokus ska vara innehållet och har man ingen checklista tenderar fokus att bli på formen snarare än innehållet.

Syftet med uppgiften?

Själva syftet med uppgiften är att träna eleverna i att skriva, hitta strategier för sitt skrivande genom olika stöd och att lära av varandra. Jag brukar ofta lägga till ett annat syfte än så för att det ska bli mer konkret och visuellt. Det kan vara att publicera texterna på ett sätt. Just till denna omgång har jag valt ett digitalt alternativ.

Efter responsen ska eleverna göra de förbättringar de tycker de behöver för att förtydliga sin text. När de gjort dem vill jag ha in deras texter för en kontroll innan de ska maila sina brev till en mail som de har privat för att kunna få ta emot breven själva i framtiden. De väljer själva vilken tid de ska ta emot dem och om de vill publicera dem publikt eller dolt via futureme.org. Man kan även bifoga en bild till sitt brev och om man gör det gäller det att tänka på upphovsrätten. Kom också ihåg att ni måste be eleverna verifiera den länk som kommer till den mail som de anger. Man behöver inte betala även om det dyker upp en länk om det. Det är för att man kan ge bidrag men det är bara att klicka bort.

Så det ska bli spännande att göra detta när skolan startar igen i januari. Kanske det inspirerar någon mer att arbeta med skrivandet på samma sätt? Kanske du har en egen tanke kring hur du skapar lektionsinnehåll som är bedömningsbara?

Här finns hela arbetet.

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund (161217).

Hjälp! Hur får jag elever att utveckla sitt skrivande?

Ämnet jag behandlar i detta inlägg blev jag intervjuad om i Skolvärlden (160117) och rubriken är Lämna inte eleverna ensamma.

Hur tydliggör jag för mina elever vad som utmärker en bra text och hur kan jag få dem att applicera sina lärdomar på eget producerande?

Det är en inte en ovanlig fråga man som pedagog brottas med. Jag läser ofta om att elever blir sämre skribenter och inte minst i den rapport från Skolinspektionen från den 26 januari 2016, Att elever behöver mer lärarstöd i svenska. Rapporten visar att det  är vi lärare som måste ge eleverna det stödet.  Hur kan vi göra så att eleverna utvecklar sitt skrivande? Vi måste arbeta mycket mer aktivt med vad och var eleverna behöver stöd i skrivandet.

Ett väldigt bra stöd kan man få om man använder sig av gamla nationella prov i svenska som utgångspunkt för att eleverna ska få syn på olika textkvaliteter. Proven kan ge både oss lärare, men även elever en tydlig bild av vad som gör en text bättre än andra, genom att man konkretiserar bedömningsaspekterna och lyfter fram detta genom elevexemplen på de olika nivåerna. Jag skev i mitt förra inlägg om hur jag gjorde i engelskan, som ni kan läsa om här, för att konkretisera de olika nivåerna av skrivandet. Jag valde även då att utgå från tidigare prov från Skolverket.

Syftet, med att arbeta med att se till att alla elever förstår hur uppgiften ska utföras och vad vi förväntar oss på olika nivåer innan den görs, är a och o för högre måluppfyllelse. Min upplevelse är att vi som lärare stressar alldeles för fort igenom uppgiften och glömmer bort konkretiseringen. Vi vill se slutresultatet innan eleverna ens börjat. När eleverna väl ska genomföra uppgiften har de inte fått kunskapen om vad som bedöms, d v s vad målbilden är. Det är just det vi måste konkretisera; men vi måste även tydliggöra specifikt vad som skiljer texterna åt. Det kan många gånger vara svårt att konkretisera detta hur:et, men genom att utgå från färdiga lösningar kan du nå detta mål. Jag har gjort så här i flera klasser och under flera års tid och alltid fått bra utfall till de nationella proven i svenska, som blir som en slags kontroll av att eleverna har kunskaper men då utan stöd.

Jag tänkte här visa hur jag gjorde i ämnet svenska i just åk nio, för att eleverna skulle nå målet i citatet ovan. Du kan med fördel göra detta mycket tidigare än år nio för att eleverna ska ha en chans att träna under fler tillfällen och en längre tid. Om du vill ha elevlösningar för samma upplägg i svenskan i åk 6 finns det här och även här för åk 3 här.

Att tolka en instruktion och förstå bedömningsaspekterna 

Vi börjar alltid med att läsa instruktionen för uppgiften och titta på vad det är skrivuppgiften går ut på. Eleverna får titta på vilken texttyp som avses att skrivas och vad som utmärker en sådan. Detta får de göra i grupp för att tolka och förstå tillsammans. Jag vill också att de tittar efter vilket stöd de får för att genomföra uppgiften genom själva instruktionen. Det eleverna först brukar lägga märke till är de fetmarkerade orden resonera och ge exempel. Vill ni ha stöd för hur jag konkretiserar begreppen kan läsa om hur jag använder det här. Min upplevelse är att det är just här eleverna får ut mest då de får konkreta exempel på vad som menas med de fetmarkerade orden och vi som lärare och elever får ett gemensamt språk då dessa återvänder regelbundet i undervisningen. För eleverna är det begrepp som kan vara väldigt abstrakta och vi måste visa dem hur de resonerar och ger exempel i sina texter. Man ge ge dem några stödmeningar för hur det kan se ut för att ytterligare ge stöttning.

8 9

12

Att bli ägare av den egna skrivförmågan samt kamratbedömningen

Det som inte brukar vålla allt för stora problem för eleverna att ta reda på är texttyp och även mottagare av texten eftersom vi jobbar medvetet med de olika texttyperna. Några elever kan få en aha-upplevelse av att frågorna i inledningen ger dem en ingång i vad de kan lyfta i sin text, och det är för att de inte är vana att läsa hela instruktioner och använda dem som hjälp utan de skyndar sig att påbörja skrivandet och missar då relevant information om vad som ska behandlas i skrivuppgiften.

När eleverna sedan vet om hur de ska tolka uppgiften får de se olika elevlösningar som finns att tillgå här och sedan diskuterar de  bedömningsaspekterna i grupper. Aspekterna i denna uppgift gäller innehålletoch hur eleven resonerar – utifrån sig själv eller allmänt, hur strukturen ser ut – d v s inledning, avslutning och styckeindelning används, samt språk, stil och skrivregler. Komplett matris finns här. Jag brukar skrivs ner orden på tavlan men man kan även visa på matrisen om de är vana vid den typen av återkoppling. När eleverna diskuterat detta är det bra om man kan sammanfatta de nivåer de ser skillnad på, som t ex att en text på A-nivå ger både personliga och allmänna perspektiv, har bra struktur och språk och att en text på E-nivå upprepar ofta ordvalet.

Eleverna, upplever jag, är väldigt duktiga på att snabbt se skillnaderna mellan texterna. Och om man lägger en lektion på att använda ett färdigt upplägg för att konkretisera nivåer av elevtexter har du  kommit en lång bit på vägen för att få eleverna att se skillnaderna och förstå slutmålet.

För att eleverna ska få använda sina nya kunskaper är det bra om de får skriva egna texter. De kan då ha nytta av de stödmeningar ni skrivit ihop  och använda dem eller andra de finner relevanta. Texterna kan de sedan med fördel bearbeta med hjälp av varandra. Det är en häftigt känsla när de förstått hur de kan hjälpa varandra i att utveckla sina texter. För mig som lärare är detta en win-win situation; dels får de kunskaper på flera sätt förutom det egna skrivandet och hur de ger respons, men även att de får de kunskaper de så väl behöver för att skriva på en utvecklad nivå.

Hur gör du för att konkretisera bedömningsaspekterna? Det är inte helt lätt att göra men jag tar gärna förslag på fler ingångar för att sprida de goda idéerna. Kommentera under inlägget så kan fler läsa.

Här fick jag ett tips från Annika Ahlfors som använder sig av skrivstöd.

Jag kom på att jag själv har några responsmallar här.

 

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund (160126).