Eleverna djupdök i Expeditionen: Min kärlekshistoria


Om att finna svar och ge utrymme för reflektioner av polarexpeditionens olösta gåta inspirerade till läsning

Förra året arbetade jag med Bea Uusmas bok Expeditionen: Min kärlekshistoria efter ett boktips från skolans bibliotekarie. Boken är en expedition på flera nivåer. Dels är det är en resa i den polarexpedition som Andreé gjorde och som lämnade en massa frågor olösta kring deras död. Förutom att boken fungerar som en djupdykning ner i vad som egentligen hände 1897 är det dels en djupdykning i författarens egna intressen och besatthet av vad som hände. En besatthet som blir en kärlekshistoria i att gå i Andreés fotspår och bli ett med den expedition han dumdristigt förälskade sig i. Ramberättelsen utgörs även av den kärlekshistoria mellan Andreé och hans trolovade som aldrig fick svar på vad som hände med fästmannen. Kanske var kärleken till äventyret större än självbevarelsedriften i en tid fylld av glorifiering av äventyr och lusta. Här nedan får du en kort reflektion av mitt didaktiska fokus av boken som grund för en upptäckt in i läsandets konst och sist i inlägget hittar du lektionsplaneringen och innehållet vi utgick ifrån.

Förkunskaper och gemensamma reflektioner

Jag valde att lägga upp arbetet med att ge eleverna förkunskaper om expeditionen utifrån P3 dokumentären där eleverna fick ett bildspel på skärmen i klassrummet att titta på till berättarrösten. De flesta kände till expeditionen men visste inte exakt vad det var.

Jag delade upp boken i olika lässektioner där eleverna dels fick svara på läsloggar och även reflektera tillsammans över innehållet för att hjälpas åt att tolka och förstå det lästa. Eleverna kom snabbt in i bokens handling och ville veta vad som egentligen hände. Boken är väldigt annorlunda uppbyggd mot den tidigare läsningen de mött och det förklarade nog att en del inte gillade dagboksanteckningarna och tabellerna. Där behöver man som lärare förklara vad de är och dess funktion i boken och även ge stöd i att tolka handstilen.

Kärlekshistoriens betydelse

Då ramberättelsen utgörs av kärlekshistorien mellan Andreé och fästmön Anna ville jag även att eleverna skulle få syn på titeln och betydelsen av denna kanske djupbottnade betydelse. Eleverna fick skriva ett referat av en artikeln som synliggjorde denna för att få fram budskapet in i slutuppgiften. Vi läste artikeln Anna fick vänta i 33 år på gåtans lösning tillsammans och eleverna hade sedan tidigare kunskaper om både referatets uppbyggnad och referatmarkörernas betydelse för att visa på skribentens tankar så skrivande gick lätt.

En annan skrivuppgift vi genomförde var en litteraturanalys med stöd av delar av Bea Ussmas sommarprat för att visa spår på författaren i boken och hennes motiv till att skriva boken. Denna del av kunskapskravet är en svår del för eleverna och med den nya revideringen som är på gång hade jag bara valt att låta eleverna lyssna på sommarpratet och få reflektera över kopplingen till författaren om jag skulle läsa den med en ny klass i framtiden. Sommarpratet ger också utrymme för att låta eleverna kritiskt granska materialet som Bea Uusma använde för att finna gåtans lösning på hur expeditionsmedlemmarna dog.


En väldigt annorlunda läsupplevelse som gav undervisningen en djupdykning på flera nivåer

elev åk 9

En utmaning på flera sätt

Allt som allt tog planeringen sex veckor att genomföra och många elever uppskattade att få läsa en för dem annorlunda bok. Många fascinerades också av författarens driv och besatthet i att lösa gåtan och det gav dem nyfikenhet på att vilja få reda på svaret. Jag tror dock att det är viktigt med de gemensamma reflektionerna för att få större behållning av bokens innehåll, och att tillsammans djupdyka i de svåra litterära begreppen som motiv, budskap, tema och motiv. Här behöver läraren ge exempel och få eleverna att tänka kritiskt.

Jag är glad att jag vågade följa skolbibliotekaries boktips och på så sätt utmana elevernas läsande. Jag hade även den större boken med bilder till i klassrummet som stöd för att visa och berätta och det tror jag förhöjde läsupplevelsen. Jag hoppas med detta inlägg sprida vidare en planering som jag tror kan inspirera till en annorlunda läsupplevelse.

Här hittar du Arbetsgången, Källuppgiften, Litteraturanalys, Läsloggar och slutligen Referatuppgiften .

Duger du?

En planering om identitet, självkänsla och sociala medier

Vi matas ständigt med bilder om det perfekta livet och den perfekta kroppen – både på sociala medier och genom reklam. Det är då inte så konstigt att det smyger sig på tvivel som påverkar ungas självbild, självkänsla och identitet. För att lyssna in eleverna och få dem att reflektera och bli medvetna om hur sociala medier och vad som påverkar dem har jag just avslutat ett arbetsområde där eleverna fick belysa detta angelägna ämne.

Här hittar du hela planeringen Duger Du? om du inte orkar läsa mina reflektioner kring val och upplägg nedan. Men läs dem gärna då jag anser att de didaktiska frågorna varför och vad är viktiga att ta med sig inför hur:et.

Att välja just detta innehåll var inte svårt. Eleverna har många gånger lyft att det som händer på sociala medier är sånt de önskar att de fick prata om oftare. Många unga lyfter fram att sociala medier är något som tycks verka lite i det dolda från vuxnas blick. När vi arbetade med boken Fula tjejer kom det ofta upp tankar om de normer som formar hur vi tänker kring ideal kroppen. Eleverna önskade då att få kritiskt granska och reflektera om de konsekvenser det medför med idealet som sprids. Ämnet svenska syftar till att utveckla just den egna identiteten och tangerar innehållet för ämnet bra. Att dessutom använda elevernas erfarenheter är som bäddat för delaktighet i undervisningen och det ledde till en planering som fick titeln Duger du?

Innehållet i planeringen Duger du? blev också en naturliga brygga från tidigare innehåll i undervisningen. Min erfarenhet är att när unga människor får diskutera och uttrycka känslor och tankar kommer ofta många kloka funderingar och åsikter fram. Som en bonus ökar också förståelsen för hur andra tänker och fungerar. För mig som lärare får jag också viktiga ingångar till nya planeringar kring det som känns relevant genom att lyssna in vad reflektionerna kretsar kring. Jag vill gärna förstå de ungas värld så vi inte skapar just dessa dolda ytor där vi vuxna inte förstår eller ser vad som behöver synliggöras. Att skapa trygga unga individer gör vi genom att ge dem strategier och insikter.

Som ofta när jag planerar så brukar jag skapa några frågor som fångar ingången och även blir det raster vi förhåller oss till till temat. Likaså gjorde jag till planeringen Duger du? Frågorna ser du nedan.

Hur skapas vår identitet och självkänsla?

Hur påverkas vår självkänsla av sociala medier?

Vad påverkar vår känsla av otillräcklighet och att inte känna att man duger?

Hur kan vi påverka hur vi mår och känna att vi duger?

Det innehåll jag plockade fram för reflektionerna utgick ifrån olika filmer, hemsidor och texter. Frågorna kunde eleverna sedan synliggöra genom att arbeta tillsammans i grupp. Grupperna gjorde jag med hänsyn tagen till en gruppsammansättning som funkade både på distans i breakout rooms samt på plats i det fysiska rummet då vi haft när- samt distansundervisning ett tag. Inför samtalen fick eleverna ett frågebatteri och de fick även skriva ner sina tankar i en reflektionslogg. Denna kunde de sedan använda som en bank inför sin skriftliga slutuppgift för att fånga upp tematik och budskap i sina resonemang.

Lektionsinnehållet för reflektioner

Några centrala begrepp i planeringen var sociala medier, identitet; både social identitet och personlig identitet, självkänsla, självbild och påverkan. Som en ingång till begreppet självkänsla fick eleverna parvis fick reflektera över hur de själva gör för att utmana sig att stärka den egna självkänslan. Till sin hjälp hade de länken ovan. Därefter fick de använda följande länk där de fick lista de förslag de tyckte var användbara för att påverka sin självkänsla i positiv riktning i sin reflektionslogg (du hittar loggen i länken här).

När vi hade med oss begreppen och definitionerna var nästa stora fråga att fundera över vilka normer som påverkar vilka bilder vi ser i digitala medier. Under två lektioner fick de lyssna och reflektera parvis (samt anteckna i loggen) utifrån inslaget om Instagram med fotografen och konstnären Arvida Byström i SR programmet Stil Special. Inslaget ligger först i programmet (0.00 – 13.30). Frågorna hittade jag på Digitala lektioner och dessa la jag in i reflektionsloggen. På Digitala lektioner finns också ett upplägg om Chessie King om ni vill utöka innehållet kring konsekvenser av sociala medier.

Jag valde också att använda en forskningsrapport, för att belysa hur det sett ut över tid, publicerad i DN den 4 februari i år. Frågorna till artikeln ”Högstadietjejers självkänsla lägre i dag än på 1980-talet” hittar du i länken ovan som leder till reflektionsloggen. Det historiska perspektivet var ganska intressant då många unga upplever att vuxna idag inte vet vad som sker i sociala medier och hur det känns att växa upp med alla krav och normer på den perfekta kroppen. De har en poäng i det då vi mest fick ta del av dessa via tidningar och filmer. Om du vill ha ett tips kan du kika på Instagramprofilen henrikwahlstroem som har gamla klipp från veckotidningar. Tvivlet på att känna att man aldrig riktigt duger slår hårt på självkänslan och självbilden. Många undrade hur det såg det ut för deras vårdnadshavare när de växte upp och det var också många som faktiskt frågade sina föräldrar om just det. Samtalen gav naturliga kopplingar mellan skolan och elevernas omvärld utanför. Det vi gör i skolan har betydelse för deras uppväxt och identitetsskapande i hela deras sfär (skola, sociala medier etc) och därför är det ett viktigt ämne att belysa.

Muntlig bedömningsuppgift

Nästa moment i planeringen var en muntlig bedömningsuppgift – en diskussionscirkel – där eleverna fick turas om att leda och delta i samtal. Diskussionscirkeln syftade även till att bredda reflektionerna inför den kommande skriftliga slutuppgiften. Och ämnet vållade inte direkt några svårigheter till samtal. Tvärtom skulle jag säga. Jag blev förvånad över hur personliga många elever var och särskilt killarna som enligt normen har svårare att uttrycka och sätta ord på känslor. Detta är ju också något de har fått prata om tidigare när vi arbetat med normer kring maskulinitet. Jag borde inte vara förvånad att de kan se bortom normerna och våga uttrycka sig. För mig är det viktigt att vi pratar om det som skapar just hinder och krav för att alla ska våga vara den de är. Vill du arbeta med det temat hittar du det här – Stora grabbar gråter inte.

Genomförandet av muntliga diskussioner har alltid samma upplägg i min undervisning. Det skapar struktur och trygghet. Upplägget är detsamma som vid de nationella proven. Eleverna arbetar i fasta grupper. Fem eller sex grupper beroende på antal elever i varje klass får förbereda sig lektionen innan genomförandet av samtalet. Utgångspunkten för förberedelserna var att läsa en av följande artiklar. Därefter skulle eleverna skriva en sammanfattning samt öppna frågor som användes som utgångspunkt när de sedan ledde samtalet. Jag låter alltid eleverna skapa egna frågor då det får dem att fundera kring textens innehåll och budskap och hur det är relevant utifrån planeringens frågeställningar. Det kräver en kritisk läsning och får dem att fundera över var de själva står. För att ge mig som lärare tid för de muntliga bedömningarna måste det finnas material som övriga elever kan arbeta med. Jag valde att använde en webbserie som heter MissLyckad. Eleverna arbetade i samma grupper som i den muntliga och fick arbeta med frågor efter avsnittet i sin reflektionslogg – här ser du mallen för hur jag skapade struktur för upplägget.

Skriftlig bedömningsuppgift

När det slutligen blev dags för den skriftliga slutuppgiften, som bestod av att skriva ett öppet brev till samhället om ungas påverkan av sociala medier och vad det leder till, hade eleverna många egna perspektiv. De hade även tagit del av andras tankar för perspektiv. För att skapa tankestöd inför skrivandet fick eleverna skriva en tankekarta. Vi läste också ett elevexempel på samma tema där vi lyfte förtjänster och utvecklingsområden tillsammans samt spånade på mottagare av ett brev. Du hittar elevexemplet här. Jag gav tre lektioner till förfogande för själva skrivuppgiften. Skrivuppgiften bedömdes även i samhällskunskap förutom ämnet svenska. Du hittar skrivuppgiften här.

Slutligen valde jag att avsluta arbetsområdet med en normspaning på sociala medier för att knyta ihop terminens uppgifter. Mina elever har också arbetat med HBTQIA+ med min kandidat tidigare under terminen. De såg då filmen Pojkarna och serien Tack Gud jag är homo. Du hittar normspaningen här.

Använd upplägget om du vill. Jag delar med mig för att synliggöra, men även för att metareflektera över min undervisning. Att prata om didaktiska val och innehåll i undervisningen är något jag skulle vilja ser mer av. Jag tycker att planering och genomförande av undervisningen är det roligaste som finns. Det är sällan jag pratar bedömning i klassrummet utan vi fokuserar på innehållet och viktiga frågor. Elevexempel är en bra ingång för att visa på aspekter (innehåll, struktur, språk) som leder till framgång. Det blir konkret vad som avses i det som står i kunskapskraven. Sen råkar det faktiskt bli så att eleverna presterar väldigt bra. Kanske det hänger ihop? Jag vill i alla fall tro att vi lärare behöver prata mer om undervisning och lärande och att vi fokuserar mindre på form och metod. Om du tog dig tid att läsa ändå hit och inte bara tog del av länken till planeringen ovan fick du också ta del av varför, vad och inte bara hur. Hoppas planeringen duger även åt er. Vrid på den, ändra om, låt eleverna ge förslag på innehåll. Undervisa.

Skapa ordmoln med positiva ord/uppfattningar

En lektion om att skapa ett positivt klimat i klassrummet kanske kan passa så här i början av terminen? Jag har integrerat en uppgift med digital teknik för att visualsiera positiva budskap. Eleverna fick arbeta två till fyra i en grupp och skapa ordmoln med positiva ord som de vil bli förknippade med i skolan.

De fick sedan skriva in dessa i ett ordmoln. Ord som positiv, hjälpsam, kreativ, vän, kompis etc fyller nu vårt kapprum som dinglar ner i små snören i form av ord. När eleverna gå runder dem kan de läsa och förhoppningsvis bli smittade av ett positivt klimat.

Vill du testa övningen finns den här:

Ordmoln med positiva uppfattningar

Hur kan sommarpratare bli undervisning i svenska?

Sommarlov för mig är sommarpratare och nu när semestern är slut tar jag med mig flera sommarpratare in i klassrummet. Du kanske funderar hur kan man skapa undervisning av sommarprat? Jag brukar använda mig av sommarprat i undervisningen av flera olika anledningar. Det kan vara allt ifrån att fånga alla elevers intresse för läsning genom att höra en sommarpratare berätta om det skrivna som vi ska läsa. På så sätt kan jag visa hur eleverna kan skapa inferenser mellan litteratur till sig själv, mellan författaren eller till andras tankar. Att använda teknik för att skapa en röd tråd i sitt berättande kan också bli en möjlighet om eleverna ska skapa egna sommarprat.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av några tips på hur du kan använda dig av sommarpratare för att träna skrivande men även hur  kelevernaan använda bild och musik samt spela in sommarpraten. Just i detta moment gäller det att se upp med upphovsrätten. Du kommer också få tips på hur eleverna kan träna kamratbedömning och var du hittar exempel att härma. I nästa inlägg kommer jag skriva om lite större teman där sommarpratare utgjort en del av dessa.

 

Bygga en berättelse

När man lyssnar på en inledning är det bra att jämföra hur olika börjor kan se ut. Vilka fångar oss och vilka gör det inte samt varför man tror att det är så? Hur presenteras berättaren – vem är hen och varför ska vi lyssna på sommarpratet? När man lyssnat en bit kan man pausa och ställa frågor som vad mer får vi veta en bit in i sommarpratet som gör att sommarpratet fortsätter att hålla oss nyfikna? Kan man utläsa några byggstenar som håller ihop ramen av hela pratet? Finns det en röd tråd? Det kan även finnas en ide att titta på hur slutar olika sommarprat? Att lyssna på en berättelse gör att man lättare hör hur olika man fångas av dem och vad som kan vara bra knep för att fånga en lyssnare eller läsare.

 

Ord för delaktighet och identitet

Om ni tänker lyssna på hela sommarprat kan det vara bra med en lyssnarmall men även att du pausar vid lämpliga stopp där du som lärare visar på olika retoriska knep eller ordval. Jag brukar låta eleverna få skriva ner ord som står för budskapet i sommarpratet. Dessa ord samlar vi sedan i ett ordmoln som kan fungera som en bank för att återberätta innehåll, men även som en bank att ösa ur om de vill skriva på samma tema. De elever som inte har lika stort ordförråd kommer få syn på fler ord på samma tema om ni dessutom använder dem i olika uppgifter kommer ordförrådet öka. Om de behärskar kan man låta dem skriva ner några bildspråk, om inte så kan du plocka ut exempel för att belysa dessa, och sedan låta eleverna tolka innebörden och vad de gör med innehållet. Jag brukar också låta eleverna få skriva ner en mening eller något som de särkilt fastnade för och motivera detta. Att arbeta med innehåll och ord gör att elevernas ordförråd ökar och därmed deras chanser till ökad delaktighet i samhället. Att reflektera över varför man har en åsikt gör att elevernas får ord för sin identitet. Detta är kärnan av svenskundervisningen och därför är sommarprat en så bra ingång för det.

Exempel från Timbuktus sommarprat

Några bra exempel på sommarpratare med bildspråk är Linnea Claeson och i Fredrik Backmans sommarprat finns några exempel på gestaltande beskrivningar av hans karaktärer som jag tycker är bra (33 min in i den förkortade versionen). Han börjar med rutiner och hur han skapar en karaktär 29 min in i den förkortade versionen om ni vill lyfta även det. Kanske kan ni läsa några valda citat av karaktärerna i En man som heter Ove och låta eleverna skriva egna beskrivningar av sig själv.

Linneas sommarprat väckte även en tanke om olika möten vi gör i livet. Själv berättar hon om ett berörande möte (51.56 min in i pratet i den förkortade versionen). Att lyssna på det och sedan låta eleverna diskutera om de har gjort något som förändrade något för någon? Om de spår de sätter till omvärlden gör dem stolta? ”Vi är ett folk på en jord. Och det som händer i vår omvärld angår mig som medmänniska. Jag tror vi just nu lever i en tid som vi kommer att titta tillbaka på och skämmas för.” (58 min) Kan vi skapa ögonblick som gör oss stolta och hur i så fall?

 

Skriva egna sommarprat

Om du vill låta eleverna skriva egna sommarprat är det bra med olika exempel och gärna även andra elevexempel. Det finns en hel del att ta del av via olika kanaler om du söker. Jag brukar även låta mina elever få en skrivmall som bygger på de exempel vi lyssnat på för att ha något att hänga upp det på. Jag har valt att utgå från den dramaturgiska kurvan när jag byggt upp den men du kan korta ner den om du så önskar. Mitt exempel finns här. Jag brukar låta elverna göra tankekartor digitalt. Då kan de komma åt dem hemma om de vill bearbeta dem. Ett exempel på en digital variant är bubbl.us.

Jag har även låtit sätta ihop en kamratbedömningsmall som du hittar här samt en matris för lärare för den digitala versionen av sommarpratet. Jag har låtit eleverna få skriva in exempelmeningar på bra gestaltningar eller bildspråk som de vill lyfta fram hos varandra men även att använda som resursbank för de som behöver fler exempel. Låt dem skriva på en digital yta som de kan återvända till. Jag gillar Padlet och här har jag skrivit om hur det fungerar. På den skriver de in de exempel de vill att andra ska få ta del av.

 

Bild, musik och inspelning

När eleverna ska förstärka sitt sommarprat med bild och ljud gäller det att ha koll på upphovsrätten.

Bilder

Hur ni får använda er av bilder, musik och andra texter finns reglerat lagen om upphovsrätt. Ett tips är att ställa in sökverktyg och användarinställningar på Google och välja bilder som får användas.  Vill du kunna ändra något i bilden måste du välja det i sökinställningarna. Kom ihåg att länka till ursprungsbilden och ange CC-licensen som ska vara samma som originalet. Det finns också bilder på Flickr, Fotofinnaren och Wikimedia Commons.

Bilden ska förstärka sommarpratet och kanske det ändå är bäst att använda egna bilder då?

Musik

Om ni vill ha med musik måste skolan ha en MiM-licens. Om ni ändå vill ha med musik så använder ni musikklipp som fritt får användas som Free Music Archive, Malbert Melodier, eller de som får användas via Soundcloud.

Inspelning av podd

Inspelningen kan göras via screencast-o-matic med bilden som bakgrund eller via Garageband. Här finns en manual för hur Garageband fungerar gjord av Tove Andersson. Man kan även använda Audacity som brukar finns på skolans datorer. Här finns en manual och här en bläddringsbarmanual.

 

Större teman?

Det var lite kort om lite skrivmoment och att gestalta sommarpraten med digital teknik. I mitt nästa inlägg återkommer jag till lite större teman som jag har skapat utifrån eller med stöd för sommarpratare. Att använda multimodala texter som sommarpratare underlättar elevernas utveckling av de olika förmågorna i svenska.

Bokryggspoesi som start på ett litteraturtema

Jag hoppas du haft en skön semester och nu är redo att möta en ny termin. Kanske har du tagit del av många nya kreativa idéer från det utvidgade kollegiet eller så har du kanske som jag kopplat av helt och nu står där och vill ha en bra idé att starta terminen med. Precis innan sommarlovet delades en sådan uppgift i gruppen Svenska i 6-9 på Facebook och jag fick lov att dela den med er via denna blogg. Jag hann också testa den i min klass på avslutningsdagen då vi hade lite tid i klassrummet innan vi skulle gå ner och lyssna på lite musik och sång. Uppgiften bygger på en trave böcker och syftet är att fritt skapa fram en dikt av titlarna på bokryggarna.

Jag gjorde som så att jag tog fram några böcker  och la i en hög på varje bord och när eleverna kom in i klassrummet visade jag ett exempel som jag själv fick via Instagram. Man kan också samarbeta med bibliotekarien och be denna lägga fram ett urval av böcker på ett tema som ni ändå ska jobba med framöver. Då hänger inte uppgiften lika lösryckt som mitt exempel utan kan knytas ihop i ett större sammanhang.

Exemplet såg ut så här:

 

Eleverna fick sedan lägga ut bokryggarna i den ordning de ville och skapa en dikt. Jag lät mina elever arbeta i grupp då uppgiften mest gick ut på att sysselsätta dem i 30 min. Några elever tog med sambandsord och andra valde att bara ta de ord som fanns i titeln på boken. Jag hade inte varit specifikt tydlig i hur jag ville ha det så här får du bestämma hur du vill ha det i ditt klassrum. Klarar eleverna av mer fritt är det kul att utmana dem något och se hur de löser uppgiften. Det kommer komma frågor om de får ha med egna ord för det kommer bli svårt annars att få ihop ett flyt. Vi satte ihop elevernas dikter i PicCollage och gjorde sedan en ”bläddringsbarbok” via Canva så vi kunde läsa dem tillsammans på storskärm. Hur du gör det skrev jag i mitt förra inlägg.

Nedan finns ett exempel från en av grupperna och vill du se hur en bläddringsbarbok ser ut kan du titta via länken här.

Jag tror denna uppgift kan vara ett bra sätt att starta terminens litteraturteman på om man vill låta eleverna samarbeta och utifrån titlarna kan man ju sedan spåna vidare på vad man tror böckerna handlar om och väcka nyfikenheten för handlingen.

Vill du ha fler förslag på hur du kan arbeta med dikter har Mia Smith tidigare skrivit om BlackOutPoetry och jag har skrivit om Cut-Up poesi här. Hoppas det kan vara något att starta terminen med.