Sitting drama, estetiska uttryck och multimodalt berättande

Jag har under läsåret utmanat mina elever med olika sätt att arbeta med sin läsförståelse för att variera min undervisning och anpassa den så att eleverna engageras och utvecklas genom lite olika ingångar. Vill ni ta del av några av de arbetssätten hittar ni dels ett som handlar om boksamtal här, men även hur de kan skriva och reflektera utifrån citat. I detta inlägg tänkte jag ge er ett upplägg för hur man kan arbeta med dramatisering av den litteratur man läst i en metod som heter sitting drama men först lite kort om varför valet föll på dramatisering och vad som egentligen står i läroplanen.

I syftestexten till ämnet svenska kan man läsa att undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. I undervisningen ska eleverna få möjlighet att formulera sina tankar och åsikter i olika slags media och texter och i mötet med olika texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden.

Jag fastnar på begrepp som estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande när jag läser syftestexten. Då det är framlyft i syftestexten på två ställen skulle jag först vilja stanna upp och tänka till kring vad de innebär. I förra läroplanen gick begreppen under det vidgade begreppet där fokus på språket var att kommunicera i tal verbalt eller icke verbalt medan det skrivna begreppet av kommunikation inkluderade den skrivna text som framförs på ett annat sätt än genom det skrivna ordet som TV, dator och video. I dag pratar man om att skapa sammanhang av omvärlden för att utveckla människor med självkänsla och förmåga att lyssna på varandra. Kritikerna av begreppen menar att många lägger för mycket fokus på sinnenas roll vid inlärningen. De menar att istället ska det estiska knyta ihop de egna upplevelserna med andras för att förståelse och kunskap ska utvecklas. Det har visat sig svårt att hitta en bra definition av begreppen men den närmsta jag kommit är den som jag läst av Olle Tivenius.

Estetiskt lärande ett lärande där man översätter sina intryck av världen till estetiska uttryck för att man ska kunna reflektera över, och kommunicera om, sig själv och världen i syfte till djupare kunskaper.

I mötet med litteratur kan eleverna vidga sin omvärldsuppfattning och för att reflektera över den nya kunskapen i en estetiskt uttrycksform fastande mitt val på sitting drama. Det är dock viktigt också att de arbetssätt eller metoder du använder i din undervisning inte blir mekanisk utan att du varierar dem och även reviderar dem utifrån grupp så de passar just för undervisningens syfte. Syftet är  lärandet och för att förstärka den kan man använda olika estetiska metoder vilket också ger en varierad och kreativ undervisning där alla har chans att lära. För mig inbegriper även det estetiska en visuell och tematisk undervisning ett multimodalt lärande; ett lärande där man kombinerar flera olika uttrycksformer.

Så här lade vi upp sitting dramat

När planerade för syftet med undervisningen som jag nämnde i början av texten föll valet på sitting drama. I förberedelserna av dramatiseringen kom vi att använda oss av de tidigare loggböckerna vi använt oss av vid bokcirkeln jag länkade till i inledningen av texten. Förberedelserna går ut på att förbereda olika frågor till karaktärerna de mött i boken vi läst gemensamt. Man kan göra detta utan den loggbok men det är bra om man från början har strukturerat upp vilka karaktärerna är och att eleverna under läsandet kan skriva ner frågor till karaktärerna annars får de sitta och leta tillbaka i sin bok under en lektion och det går åt onödig tid än om man på förhand planerar för att läsningen ska avslutas med en dramatisering. Målet med undervisningen och hur de ska få visa sina nya kunskaper och få nya blir klart för eleverna från början.

Lektionen efter förberedandet av frågor till karaktärerna delar man ut de olika karaktärerna i boken mellan eleverna. De som inte spelar en karaktär är de som ställer frågorna till de som spelar karaktären. De som är panelen som ställer frågorna ställer frågor till de som spelar karaktärerna. Några brukar låta sina elever sitta i cirkel, jag brukar låta mina sitta i halvcirkel så att panelen sitter framför dem, men allt beror ju så klart på hur stor klass man har. Har man väldigt stora grupper kan man dela in det i två grupper som spelar samtidigt och så låter man den grupp som behöver ha mer stöd ha stöd av läraren och den andra halvan kan få prova själv men man kommer inte kunna följa upp den om man skulle vilja.

 

Frågor utmanar texten och innehållet i det lästa

Så vad gav sitting dramat? Att låta eleverna ställa frågor utmanar deras tankar om sådant de har haft under läsandet och de kommer att få svar utifrån en elevs tolkning. I grupper som fungerar bra kommer även de andra karaktärerna att svara utifrån sin karaktärs roll hur hen såg på det som frågan gällde. Det bästa med sitting drama är att det finns inga rätt eller fel utan alla kan vara med utifrån sin förståelse. De elever som har goda möjligheter till inferenser kommer att få kunna visa det i sina svar och kommer således också fungera som modeller för hur man kan tolka det lästa. De som inte har utvecklat djupa inferenser kommer ändå kunna ställa frågor som ofta rör sig på ytan. Så har du inte provat rekommenderar jag verkligen upplägget.

Jag är också nyfiken på hur ni arbetat med andra metoder för estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande än just sitting drama.

Hur kan man arbeta med källkritik på ett elevnära och konkret sätt?

Källkritik blir allt viktigare ju mer vi växer med användare i de sociala medierna. En sanning kan snabbt få en massa delningar och likes utan att man ens har reflekterat över om det är sant. Någon man litar på har delat en nyhet och man delar den snabbt vidare utan att ens ha tittat på den själv. Så fungerar medierna idag och med likes-jagare är det lätt att man inte ens reflekterar över budskapet utan bara ser antal retweets eller likes som ett symbolvärde för innehållet. Nu ingår som tur är källkritik i flera ämnen men en fara med det är att det ses som ett moment som ska klaras av och visas på för att få betyg men jag skulle vilja drista mig till att vi måste väva in källkritiken i allt fler områden så det hela tiden finns med oss i vårt sätt att tänka lika självklart som att vi jobbar med strategier för läsning måste vi arbeta med ett tänkande för hur vi är kritiska. I detta inlägg ger jag lite metodtips samt kommande evenemang kring källkritik som jag tycker är värda att lyfta för att vi ska få fler verktyg för hur vi kan arbeta med just källkritik.

Viralgranskaren och källkritikens dag den 13 mars

Jag läste att Viralgranskaren har anordnat en källkritikens dag tillsammans med flera aktörer den 13 mars. Det äger rum på nätet och man kunde till för ett tag sedan boka in sig med skolor men det är nu fullt. Däremot kan man följa det i sociala medier som ett Facebook-event och även ta del i efterhand genom att titta på det som sänds live kl 12:30. Kanalen för detta är Metros Youtube-kanal. Diskussioner kring saker som är viktiga i sammanhanget kommer att lyftas ochhar du ingen lektion som passar just då för att ta del kan du som sagt alltid använda dig av materialet sedan.

Viralgranskaren är ett projekt som startade av tidningen Metro för tre år sedan och syftet är att medvetandegöra oss på falska nyheter. Viralgranskaren har i samarbete med IIS gjort en guide för hur vi kan bli bättre på just detta.

Vill du använda dig av de granskade artiklarna finns de från 2016 samlade i länken. Jag har vid flera tillfällen använt mig av dem då vissa av dem blivit virala.

Fejkade sidor

På UR Skola finns en serie som heter  där vi får följa Viralgranskarna och hur de jobbar med källkritik. Jag har tidigare arbetat med dessa och satte då ihop en mall för hur man kan bygga upp ett resonemang om källors trovärdighet och relevans då många elever tyckte det var svårt. Sista uppgiften som är bedömningsuppgiften hittar ni här. Till detta arbetsområde satte jag ihop en Canva för hur man söker bättre på nätet.

Är du nyfiken på vad som utgör bedömningen finns det utförligt förklarat i detta inlägg och här finns även metoder för hur jag jobbat med Viralgransning och även en skrivmall för hur man bygger upp en frågeställning och sedan resonerar kring detta och presenterar vad man kom fram till. Denna fungerar lika bra i svenska som SO och NO och ger stöd för ett ganska svårt område som hur man ska formulera sig i tal och skrift men även vad som egentligen är ett resonemang. Den svåra konsten att skriva referat med korrekta källhänvisningar har jag delat en lektion med Lektionsbanken här med tillhörande Canvor för sambandsord och en ppt. Arbetet bygger på de texter som finns på Skolverket kring texttyper. Vill du även ta del av en modul för hur man kan arbeta med Wikipediaartiklar på Skolverkets Läs- och skrivportal finns ideér via länken.

I engelska har jag tillsammans med Mia Smith gjort en gedigen planering för digital läsförståelse och då ihop med området som handlar om att jämföra den egna kulturen med engelskspråkiga länders. Mia har även fler källkritiska uppgifter för engelska.

Det finns som sagt hur mycket som helst att arbeta med och detta kontinuerligt för att få medvetna elever. Det bästa är om man kan arbeta med områden som löper över flera ämnen samtidigt så slipper man känna att det går så mycket tid åt vissa moment. Jag försöker alltid väva in språkstötningen som eleverna behöver i SO och NO-områden samtidigt som jag arbetar med genremedvetenheten och får in de olika texterna eleverna ska behärska i svenska eller engelska och för samtal kring innehållet i texterna i hur de tolkar och förstår. När jag började tänka kring källkritik på detta sätt fick jag också mycket med medvetna elever och de påminner varandra mellan varven kring det som de lärt sig tidigare. Kommer du ihåg hur du skulle kolla upp nyheterna? Nu har du inte källsökt dina källor eller här har du glömt din källa är vanliga faser jag hör när de ger varandra respons eller metareflekterar kring det vi arbetar med.

En fördel när man arbetar med sådant här abstrakt är när man får ta del av konkretiserande filmer och dessa kommer ut rätt frekvent nu och fler är på gång som t ex hur man söker på nätet mer effektivt.

Guider i filmformat

Tidningen Metro har gjort många användarvänliga guider i filmformat som brukar uppskattas av eleverna då de är lätta att ta till sig. Det abstrakta blir konkret. Några av de mest använda filmerna är:

Hur man kollar upp ett inlägg:

En film som visar hur du kollar upp videoklipp:

Här finns en film som visar hur man bildsöker:

En film som visar fyra saker om varför man går på lögner på nätet:

En film om varför källkritik är viktigare än någonsin:

Hur för man ett resonemang visualiseras i Orkas Pluggas film här:

Mer resurser:

Digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek har gjort en länksamling som de kallar för en käll- och sökkritiskt verktygslåda. Här hittar du filmerna ovan men även många andra nyttiga länkar som jag inte lägger in i inlägget här.

Hoppas du fått många fler verktyg för hur du kan arbeta med källkritik på ett återkommande sätt nu.