Hjälp! Hur får jag elever att utveckla sitt skrivande?

Hur tydliggör jag för mina elever vad som utmärker en bra text och hur kan jag få dem att applicera sina lärdomar på eget producerande?

Det är en inte en ovanlig fråga man som pedagog brottas med. Jag läser ofta om att elever blir sämre skribenter och inte minst i den rapport från Skolinspektionen från den 26 januari 2016, Att elever behöver mer lärarstöd i svenska. Rapporten visar att det  är vi lärare som måste ge eleverna det stödet.  Hur kan vi göra så att eleverna utvecklar sitt skrivande? Vi måste arbeta mycket mer aktivt med vad och var eleverna behöver stöd i skrivandet.

Ett väldigt bra stöd kan man få om man använder sig av gamla nationella prov i svenska som utgångspunkt för att eleverna ska få syn på olika textkvaliteter. Proven kan ge både oss lärare, men även elever en tydlig bild av vad som gör en text bättre än andra, genom att man konkretiserar bedömningsaspekterna och lyfter fram detta genom elevexemplen på de olika nivåerna. Jag skev i mitt förra inlägg om hur jag gjorde i engelskan, som ni kan läsa om här, för att konkretisera de olika nivåerna av skrivandet. Jag valde även då att utgå från tidigare prov från Skolverket.

Syftet, med att arbeta med att se till att alla elever förstår hur uppgiften ska utföras och vad vi förväntar oss på olika nivåer innan den görs, är a och o för högre måluppfyllelse. Min upplevelse är att vi som lärare stressar alldeles för fort igenom uppgiften och glömmer bort konkretiseringen. Vi vill se slutresultatet innan eleverna ens börjat. När eleverna väl ska genomföra uppgiften har de inte fått kunskapen om vad som bedöms, d v s vad målbilden är. Det är just det vi måste konkretisera; men vi måste även tydliggöra specifikt vad som skiljer texterna åt. Det kan många gånger vara svårt att konkretisera detta hur:et, men genom att utgå från färdiga lösningar kan du nå detta mål. Jag har gjort så här i flera klasser och under flera års tid och alltid fått bra utfall till de nationella proven i svenska, som blir som en slags kontroll av att eleverna har kunskaper men då utan stöd.

Jag tänkte här visa hur jag gjorde i ämnet svenska i just åk nio, för att eleverna skulle nå målet i citatet ovan. Du kan med fördel göra detta mycket tidigare än år nio för att eleverna ska ha en chans att träna under fler tillfällen och en längre tid. Om du vill ha elevlösningar för samma upplägg i svenskan i åk 6 finns det här och även här för åk 3 här.

Att tolka en instruktion och förstå bedömningsaspekterna 

Vi börjar alltid med att läsa instruktionen för uppgiften och titta på vad det är skrivuppgiften går ut på. Eleverna får titta på vilken texttyp som avses att skrivas och vad som utmärker en sådan. Detta får de göra i grupp för att tolka och förstå tillsammans. Jag vill också att de tittar efter vilket stöd de får för att genomföra uppgiften genom själva instruktionen. Det eleverna först brukar lägga märke till är de fetmarkerade orden resonera och ge exempel. Vill ni ha stöd för hur jag konkretiserar begreppen kan läsa om hur jag använder det här. Min upplevelse är att det är just här eleverna får ut mest då de får konkreta exempel på vad som menas med de fetmarkerade orden och vi som lärare och elever får ett gemensamt språk då dessa återvänder regelbundet i undervisningen. För eleverna är det begrepp som kan vara väldigt abstrakta och vi måste visa dem hur de resonerar och ger exempel i sina texter. Man ge ge dem några stödmeningar för hur det kan se ut för att ytterligare ge stöttning.

Att bli ägare av den egna skrivförmågan samt kamratbedömningen

Det som inte brukar vålla allt för stora problem för eleverna att ta reda på är texttyp och även mottagare av texten eftersom vi jobbar medvetet med de olika texttyperna. Några elever kan få en aha-upplevelse av att frågorna i inledningen ger dem en ingång i vad de kan lyfta i sin text, och det är för att de inte är vana att läsa hela instruktioner och använda dem som hjälp utan de skyndar sig att påbörja skrivandet och missar då relevant information om vad som ska behandlas i skrivuppgiften.

När eleverna sedan vet om hur de ska tolka uppgiften får de se olika elevlösningar som finns att tillgå här och sedan diskuterar de  bedömningsaspekterna i grupper. Aspekterna i denna uppgift gäller innehållet och hur eleven resonerar – utifrån sig själv eller allmänt, hur strukturen ser ut – d v s inledning, avslutning och styckeindelning används, samt språk, stil och skrivregler. Komplett matris finns här. Jag brukar skrivs ner orden på tavlan men man kan även visa på matrisen om de är vana vid den typen av återkoppling. När eleverna diskuterat detta är det bra om man kan sammanfatta de nivåer de ser skillnad på, som t ex att en text på A-nivå ger både personliga och allmänna perspektiv, har bra struktur och språk och att en text på E-nivå upprepar ofta ordvalet.

Eleverna, upplever jag, är väldigt duktiga på att snabbt se skillnaderna mellan texterna. Och om man lägger en lektion på att använda ett färdigt upplägg för att konkretisera nivåer av elevtexter har du  kommit en lång bit på vägen för att få eleverna att se skillnaderna och förstå slutmålet.

För att eleverna ska få använda sina nya kunskaper är det bra om de får skriva egna texter. De kan då ha nytta av de stödmeningar ni skrivit ihop  och använda dem eller andra de finner relevanta. Texterna kan de sedan med fördel bearbeta med hjälp av varandra. Det är en häftigt känsla när de förstått hur de kan hjälpa varandra i att utveckla sina texter. För mig som lärare är detta en win-win situation; dels får de kunskaper på flera sätt förutom det egna skrivandet och hur de ger respons, men även att de får de kunskaper de så väl behöver för att skriva på en utvecklad nivå.

Hur gör du för att konkretisera bedömningsaspekterna? Det är inte helt lätt att göra men jag tar gärna förslag på fler ingångar för att sprida de goda idéerna. Kommentera under inlägget så kan fler läsa.

Vad som gör en text bra enligt eleverna
Vad som gör en text bra enligt eleverna

Uppdaterat 16-02-11
Här fick jag ett tips från Annika Ahlfors som använder sig av skrivstöd.

Jag kom på att jag själv har några responsmallar här.

Annonser

Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva…

Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva…

Citatet ovan kommer från en elev i årskurs nio. Ni kanske vill veta hur vi arbetade för att eleven skulle utbrista i eufori vad hen kom på. Jag tänkte dela upplägget med er och det är väldigt enkelt. Det utgår nämligen från de gamla nationella proven som återfinns på Skolverkets hemsida. Syftet är just att synliggöra hur proven är konstruerade, hur de ska genomföras och visa på gradskillnader i bedömningsaspekterna och vad som påverkar bedömningen.

Upplägget i sig är inte revolutionerande men för just denna elev var det det. Jag har sagt det förr och säger det igen – vi måste undervisa eleverna i aspekterna  i kunskapskraven! Det är dock inte så lätt att tolka dem varken för elever eller lärare. Vad menas egentligen med de kursiverade bedömningsaspekterna för kunskapskravet för skriva då eleven ska formulera, bearbeta, uttrycka, välja, använda och förbättra interaktionen?

 I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formlera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I /…/ skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

Hur konkretiserar man aspekterna?

Jag valde att lägga upp det på ett lite bakvänt sätt för mig då jag brukar börja med att visa på exempeltexter. Denna gången ville jag vända på upplägget för att få fram det jag slutligen fick fram – att eleverna verkligen förstod vad som är viktigt i den text och nivåerna av det.

Gå igenom instruktionen

Till att börja med visade jag instruktionen för uppsatsdelen. Du hittar den här. Vi läste den tillsammans och tittade på vad det var för texttyp som skulle skrivas, hur man kunde ta hjälp av stödpunkterna, bygga upp en mindmap eller stolpar och hur texttypen för brev börjar och slutar.

Eget skrivande

Eleverna fick sedan skriva brevet under resten av lektionen och fortsätta under nästa lektion för att hamna på den tid som eleverna får på själva skrivdagen på de nationella proven. Jag samlade in texterna och la dem i en hög och tittade inte ens på dem för att ge en kommentar.

Genomgång av bedömningsaspekterna

Nästa lektion började vi med att titta på bedömningsaspekterna för skriva. Det finns färdigbedömda elevexempel  som kan fungera som diskussion för vad som ska bedömas. Vad menas med bedömningsaspekterna begriplighet, tydlighet, sammanhang, variation, struktur etc? Till min (och elevernas) hjälp har jag skapat en matris med exempel på uttryck och ord som jag finner stöd i kommentarmaterialet och i bedömningsanvisningen till det nationella provet samt egen tolkning. Du hittar matrisen här. Matrisen är inte primärt för eleverna men jag valde att visa på den för att att jag tycker att matrisen som finns till skrivuppgiften inte är tillräckligt uppgiftsspecifik för att ge konkretiserande exempel.

Kamratbedömning på andras texter

När vi hade aspekterna klara för oss fick eleverna läsa sex utvalda texter i grupper om ett par elever och bedöma dem utifrån aspekterna. Texterna hittar du här. Lektionen avslutade jag med att summera deras synpunkter och bekräfta det som de tog upp och de fick delge varandra sina synpunkter. Eleverna kunde sätta rätt betyg på de flesta uppsatserna. Där det inte blev rätt lyfte jag fram aspekter så de kunde se rätt nivå. Eleverna frågade om texterna verkligen var skrivna av andra elever och sa att det ökade trovärdigheten och att de tog sig an uppgiften helhjärtat.

Fördelen med att läsa så många olika elevexempel på en gång var att de kunde se gradskillnaderna tydligt. Diskussionen och kamratbedömningen hann vi med under en lektion, och då fick eleverna också ned ordmolnet nedan. Molnet innehållet några saker de ville komma ihåg till senare.

wordlNPENG

Vad gör vi med texter de skrev?

Texterna jag la undan från första lektionerna är det nu dags att arbeta med. Eleverna fickbearbeta och förbättra sina texter mot ökad tydlighet utifrån det som de lärt sig från de andra elevernas texter. Genom att hjälpa varandra lyfta fram vad som kan utvecklas och förtydligas, utifrån den kunskap de förskaffat sig, kan de nu äga sin egen förmåga att bearbeta texterna. När det sedan är dags för de nationella proven ska de ju kunna göra detta på egen hand för då kommer ingen kunna ge dem den responsen. Som eleven avslutade sin mening i citatet ovan säger även jag:

…Varför har vi inte gjort så här tidigare?

PS! Har du elever i årskurs sex kan du använda dig av detta upplägg Bedömningen börjar i planeringen så vad gör vi på lektionen där det längt ner i inlägget finns matris, skrivuppgift. Elevexempel finns i bedömningsstödet som även det finns i inlägget. Utifrån dem kan man skapa en instruktion som eleverna kan använda.

Mer kring språkstöttning med skrivmallar och exempeltexter

I förra inlägget skrev jag om språkstöttning och stödmallar och jag tänkte i detta inlägg kort berätta om hur jag använder mig av exempeltexter och stödstrukturer vid skrivandet lite mer ingående. Men först lite om vad som fick mig att landa i metoden att arbeta språkutvecklande.

För två år sedan började jag fundera mer och mer på hur jag kunde stötta mina elever i språkundervisningen. Jag kom i kontakt med många pedagoger som talade varmt om språkutvecklande undervisning och blev nyfiken på vad det var. Jag hade många elever som inte nådde målen. Jag hade också elever som var flerspråkiga och jag upplevde att jag inte nådde fram med min undervisning. Här kan du läsa mer om vad språkutvecklande undervisning innebär.

Jag som språklärare trodde att jag arbetade medvetet med språket men ju mer jag läste om pedagogiken att arbeta språkstöttande desto mer insåg jag att eleverna måste få mer stöd. Jag började också inse att språket inte bara lärs in under svenskundervisningen utan att vi som pedagoger måste fokusera på de språkliga färdigheterna i alla ämnen. Om du vill lära dig mer om hur just du kan arbeta inom ditt ämnen finns det bra stöd på Skolverket för det.

Jag började lägga fokus på att utgå från lästa texter som vi läste gemensamt istället för att låta eleverna läsa själv och svara på frågorna på egenhand. Vi diskuterade inte bara innehållet i texterna längre utan jag fokuserade också på språkliga drag, ord och begrepp som skulle kunna orsaka problem för förståelsen. Jag kom också att fokusera mycket mer på att visualisera och använda mallar och några av de fick ni ta del av i förra inlägget. Och framför allt att vi nästan alltid kopplar på någon form av produktion av text.

Skapa struktur för undervisningen – sorterade samlingar

Jag behöver själv struktur och tydlighet och för att jag ska kunna underlätta för mig själv vid planerandet av en viss texttyp tog jag hjälp av mina kollegor i det utvidgade kollegiet och satte ihop en pärla med de texttyper som eleverna möter i undervisningen återfinns. Jag ville ha det samlat för att slippa leta varje gång jag skulle ha ett ett exempel att utgå från. Det som är bra med textexempel är också att de  skapar också ett tydligt mål för eleven vad de själva ska uppnå vid sitt egna skrivande längre fram i undervisningen.

Genom att klicka på bilderna nedan kommer du till samlingarna i Pearltrees.

texttyper för svenskan
Texttyper för svenskan
Texttyper för engelskan
Texttyper för engelskan

Hur är arbetsmetoden uppbyggd?

Först vill jag säga att jag inte helt följer den arbetsgång som kännetecknas av genrepedagogiken utan har anpassat den något. Så här arbetar vi i mitt klassrum:

När eleverna har läst texten eller texterna med lärarens hjälp och gått igenom de texttypiska dragen, fraserna, begreppen och orden samt diskuterat innehållet är det dags för att skriva en text ihop. Detta är ett steg som jag ibland hoppar över helt beroende på hur mycket stöttning eleverna behöver. Vi kan ibland skriva denna text ihop på Smart boarden och ibland gör vi en skrivmall ihop. Oftast gör jag skrivmallen till uppgiften. Den baseras alltid på den texttyp vi analyserat och kring ett ämne som utgår från läroplanen. När eleverna skriver får de använda de ord och fraser vi plockat ut som stöd om de vill men de får också hitta synonymer om de vill. I skrivprocessen ska eleverna följa mallen för skrivprocessen och arbeta med utkast, kamratrespons och nedan återfinner du den stödstruktur jag utgår från.

Skrivprocessen
Skrivprocessen visualiserad


2 3 4 5 6 7

Den röda tråden gör att det går att knyta ihop

Jag försöker skapa röda trådar i de områden vi behandlar under en termin och läsår så eleverna kan använda sin förförståelse som bas för att kunna utveckla ett resonemang. Stödstrukturerna återkommer också regelbundet så vi får ett ämnesspråk och en struktur eleverna känner igen sig i. Det är också lättare att ge eleverna något att hänga upp kunskapen på och se sammanhang.

Jag brukar också lägga till stödstrukturer och instruktioner för de aspekter som jag ska titta på om eleverna uppnår. Om det är att gestalta eller utveckla sitt skrivande med miljö- eller personbeskrivningar måste jag se till att eleverna får med sig det. Vi arbetar också med responsmallar och checklistor och det materialet finns på en sida så de kan gå tillbaka och äga sitt eget lärande om de vill repetera. Sidan heter meningarmedelever.se och jag borde verkligen återuppta den mer än jag gjort i år. Varför jag inte lagt krutet på den är en helt annan story – jag har nämligen nya grupper och dela-kulturen är inte lika inarbetad ännu då den bygger på relationer och förtroende.

Nedan återfinns några förslag på stödstrukturer för bedömningsaspekterna. Vill du använda dem finns de i länken ovan.

Så här kan en mall för adjektivens roll se ut
Så här kan en mall för adjektivens roll se ut
Och en mall för ett bildspråk
Och en mall för ett bildspråk

Vill du vara med?

Jag skulle vilja utveckla detta med dela-kulturen mer bland kollegiet också. Om du vill vara med och arbeta med att ta fram pärlor med texttyper eller stödstrukturer för skrivandet så är du mer än välkommen att välja team-up i pärlan. Hade jag inte fått tips från det utökade kollegiet hade inte jag sett nya metoder som en väg till högre måluppfyllelse. Med detta inlägg hoppas jag visa på hur man kan arbeta utan att lägga för stor vikt på att förklara metoden utan att ni ska få se och ta del av material för att sätta igång era egna tankar. Detta inlägg måste läsas tillsammans med det förra för att få med alla mallar och förståelsen för hur jag bygger upp stöttningen.

Finns det liknande stödresurser som du använder dig av? Jag vet att det eftersöks samlingar av texttyper för yngre åldrar.

Språkstöttning med stödmallar

Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor.

Skrivmallar

För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar. Jag brukar göra dem till en skrivuppgift om jag har elever som behöver stöd och de är helt valfria att använda. Många frågar efter dem och en del vill inte ha dem. Jag ser dem som ett särskilt stöd i den vanliga undervisningen och sedan jag började med dem har jag aldrig en elev som struntar i en skrivuppgift.

De kan se ut så här för svenska där uppgiften var ett sommarprat och så här för engelskan där eleverna skulle skriva en Flash Fiction. Om du vill ha fler exempel kan du lätt söka i de olika underkategorierna till flikarna svenska och engelska.

Några gånger har jag satt ihop dem i Canva men då mer för att visa på struktur än som stöd för innehåll. Då kan de ser ut så här och du hittar fler här på en elevblogg jag har vilande just nu.

novell

Textkopplingar

När eleverna läser och man vill konkretisera hur de ska läsa och göra kopplingar för att få ett mer djup har jag visat på dessa och de återkommer ofta i undervisningen då de sitter uppe i klassrummet. Djupet i en text kan de ha nytta av för att sedan kunna tänka på ett djupare plan.

textkopplingar text-till-text text-till-världen

Till dessa kopplingar ovan har jag lånat olika läsförståelsestrategier och de snyggaste tycker jag är från miasklassrum. De sitter också i mitt klassrum och stöd på väggarna är något mina elever skriver i sin återkoppling till mig som en av de framgångsfaktorer jag ger dem.

Tala

Till muntliga övningar har vi använt dessa strukturer och de hänger också uppe i klassrummet och plockas in i undervisningen för att påminna eleverna om hur de kan tillföra mer bredd. När vi tränade specifikt till de muntliga proven i svenska och engelska i år nio använde vi dem mycket innan och eleverna hade sedan kvar en bild i huvudet till genomförandet sa de.

To develop your resoning (1)

Tänka

Denna mall satte jag ihop då jag ville att eleverna skulle tänka utanför boxen och bilden är också väldigt talande för vad som menas. Man måste arbeta med vad begreppen betyder och sätta dem i ett sammanhang.

Strategier för ord

Att förstå ord är inte helt lätt. Men förståelsen kan underlättas om man vet hur man ska tänka kring placering av ett ord. Detta gäller inte bara språkämnena utan elever möter många svåra ord och begrepp över många ämnen. Eleverna behöver strategier för många saker och detta är bara ett axplock.

strategier för ord

Övriga stödstruktuer

När jag sitter här och tittar igenom mina mappar och sidor på nätet så slår det mig att merparten av de mallar jag gjort återfinns i Canva. Vill du veta hur du gör en Canva kan du titta på denna film som jag gjorde till mina elever.

Du hittar också en större länksamling här på Pinterest där du hittar bla Venn-diagram och andra layoutmässiga strukturer. Det är bara att inspireras för att stötta språket i ditt klassrum. Jag har också lagt ut Canvorna här och en del på min blogg och några på lektion.se. Du får använda dem under samma licens som sitter på och genom att ange källa till mig, lämpligast till min blogg i länken ovan.

De flesta av mina ideér kommer från Språkutvecklande arbetssätt och den erfarenhet jag skaffat mig från undervisning i särskild undervisningsgrupp där behovet av tydlighet och konkretisering är a och o. För mig är stödstrukturer något som ger alla elever möjlighet att vara inkluderade i klassrummet. När du förstår hur du ska göra är det lättare att visa att du kan. Hur arbetar du för att lyfta språket och tänkandet i ditt klassrum?

Läs gärna del 2 här.

Ett öppet brev till alla nya lärare – välkommen till denna termin!

Hej du nya lärarkollega!

Detta är ett öppet brev till de lärare som nu går ut och ska börja sitt yrkesverksamma liv som lärare.

För det först vill jag gratulera dig till ditt yrkesval. Det är roligt att du valt att bli lärare för det är ett utmanande och kreativt yrke. Jag minns det själv som igår när jag började min första tjänst som lärare i engelska, svenska, so och bild. Då för femton år sedan fick jag en handledare som jag träffade en gång i månaden för att bolla frågor som kunde uppstå i min roll som ny lärare.

Självklart hade jag frågor eftersom jag fick undervisa i ämnen jag inte var behörig i. Nu för tiden finns det många fler möjligheter för dig som lärare att få stöd och växa in i din nya roll. När jag pratar om möjligheter tänker jag på det utvidgade kollegiet som jag själv kom i kontakt med för knappt tre år sedan. Det kan låta banalt att man kan behöva söka stöd i sociala medier, men vi behöver alla stöd och bollplank då yrket är så komplext. Även fast man är en luttrad lärare idag så har jag fortfarande massor att lära, men även att dela med mig av till dig och du har massor att lär mig.

Att växa tillsammans

För min del började det med att jag startade jag ett forum på Facebook för engelsklärare då jag hade som mål att utveckla det ämnet inom min hemkommun. Vad vore då bättre för utvecklingen än att hitta andra som hade samma intressen eller mål? Det kom sedan att bli en grupp för svensklärare då jag saknade en sluten grupp utan elever och föräldrars nyfikna ögon. Jag var ute efter en didaktisk kanal där man kunde ställa de frågor jag inte hann med under skoldagen utan att vi som lärare skulle få höra att vi inte kan vårt yrke. Dessa grupper har kommit att betyda mycket för min utveckling och i slutändan för elevernas skull. Jag vet också att många andra har fått stöd, och framför allt mod, att våga testa saker utanför sin bekvämlighetszon.

En annan anledning till att jag ville starta forumen var för att jag upplevde det rätt begränsat med möjligheter till samarbete under arbetsdagen. Det kan vara svårt att hinna söka upp kollegor då just den man behöver prata med har lektion som krockar mot min planeringstid. Många skolor har regelbundna ämnesträffar under arbetstid där man kan lyfta ämnesfrågor och bedömning, men det finns också de som har få kollegor och saknar ämnesutbyte helt och då betyder sociala medier så mycket för skolutvecklingen.

Vad kan sociala medier vara bra för?

Vad kan du som nu är ny i yrket ha för användning av sociala medier? Dels kan du hitta eller fråga om många bra tips på lektionsupplägg som gör att du kommer igång när planeringstiden tryter i början. Det minns jag själv som det jag upplevde som svårast i början – att hinna planera – för det fanns så mycket andra kringuppgifter som slukade tiden. Det är också mycket som ska hinnas med på de få planeringsdagarna i början av terminen som gör att tiden till planering blir minimal. I början ska du hinna lära dig namnen och prata med kollegor om de behov som just dina elever har så du kan möta dem på rätt nivå.

I sociala medier kommer du kunna fråga om bedömning men även få hjälp på hur du kan stötta elever och anpassa din undervisning. Du kommer också kunna hitta mycket tips på IKT som gör att din undervisning möter framtidens behov. Det finns inte en fråga som är för dum att ställa – vi har nämligen själv ställt dem under årens gång. Att vara lärare idag och lärare då jag själv var ny i yrket är stor skillnad. Men idag kan jag hitta stöd fortare än att vänta en månad till nästa handledningstillfälle. Kanske har vi inte alltid ställt dem publikt, men min upplevelse är att sedan jag började göra det har jag blivit mycket mer medveten om mina egna tillkortakommanden. Jag har också valt att blogga och metareflektera kring min egen undervisning för att arbeta mer systematiskt och inte fastna i problem.

Våga fråga

Som erfaren lärare vill jag ge dig som ny lärare en del råd. Ett råd är att alltid fråga om det är något du behöver stöd med. Själv tycker jag att formatet med sociala medier passar mig bra; dels för att jag kan välja att läsa och svara när jag har tid och dels för att det nästan alltid finns någon som kan svara. Jag behöver inte söka upp någon som knappt hinner prata med mig mellan lektionerna. Jag vill också uppmuntra till dela-kulturen så vi tillsammans kan hjälpas åt med skolutvecklingsfrågor. Du kommer också att stöta på patrull i sådant som du inte vet hur du ska hantera och eventuellt bli ifrågasatt av en kollega, av en elev och kanske en förälder. Som ny är det extra tufft att bli ifrågasatt för du vet inte riktigt om de har rätt och du fel. Då kan det vara skönt att söka stöd från kollegor men beprövad erfarenhet som kommer hjälpa dig att hantera situationer som uppstår.

Att vara lärare idag är utmanade och kreativt.  Det är inte längre bara en lärare, ett klassrum och ett personalrum. Du har hela världen i dina händer! Om du vågar sträcka ut din hand kan du även ge eleverna en resa in i framtiden så de kan möta de utmaningar som vi ställs inför.

Nya lärare är ofta är väldigt ambitiösa och lösningsorienterade. När en ny lärare får samarbeta med en lärare som har stor erfarenhet gör att utvecklingen blir optimal. Det kan vi även se i klassrummet att när man har väldigt homogena grupper så blir inte lärandet maximalt. Vi vet också att beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund idag är lika mycket värda. Vi vet också att enligt forskning att många lärare som saknar stöd under sina första år som lärare inte kommer att fortsätta inom yrket. Vi i det utökade kollegiet vill utvecklas tillsammans med dig som ny och vi kommer att hjälpa dig om du så vill och vågar söka upp oss. Det som jag mest av allt vill skicka med dig är att det inte är farligt att göra fel och att våga fråga. Man växer av det och kan lära sig något som gör att man når ett steg längre.

Om du är lärare i svenska eller engelska är du välkommen att söka medlemskap via länkarna ovan. Du kan också hitta många andra pedagogiska grupper här.

Ett gott nytt skolår med en utvidgad lärarkår!

// Annika Sjödahl