Månadsarkiv: april 2015

Att börja med utvärdering för planeringens skull!

Mina elever fick utvärdera vårt nästa arbetsområdet som är sommarpratare. Jag har synliggjort deras utvärdering på en skrivtavla på linoit.com. Med detta underlag kan jag rikta min undervisning för att se till att allas behov blir tillgodosedda och eleverna får vara med och påverka innehållet. Jag ville också ta reda på hur väl de använder sig av bloggen oppetklassrum.wordpress.com för att se om den fyller sitt syfte.

Det jag tar med mig är att jag har många behov att tillgodose – de som verkligen sätter upp mål och använder alla resurser som de kan, bloggen, lektionerna och varandra – och de som inte har någon motivation nu i slutet av nian. De vill få exempel att härma, de vill läsa och skriva engagerat så det fångar många lyssnar och de vill dels lära sig göra podd men även hur man laddar upp det. Tur att det är det jag planerat för. Nu ska vi bara se om undervisningen ger det eleverna behöver för att nå dit. Och förhoppningsvis kommer vi se vad bloggen ger för verktyg för det.

Vi kommer snart att utvärdera igen i en sk mittutvärdering för att se så att jag fått med det eleverna behöver eller om jag måste förtydliga något. Vi avslutar också med att utvärdera och då hoppas jag hela resan blir synlig för alla och vad som ger framgång och vad man behöver för strategier för att synliggöra och klara av målen.

Vill du ta del av planeringen och upplägget hittar du det mesta här och mer kommer under terminens gång.

Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag?

I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag  tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. 

datorpark

Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Främst är vi osäkra på bedömningen men även på hur vi ska undervisa. Men jag tror även att tekniken ställer till det då den inte fungerar optimalt eller man inte vet hur man kan göra. I detta inlägg kommer jag ge tips på länkar till bloggar där man arbetar med IKT samt dela med mig av egen praktik. Jag kommer även lyfta bedömningen. Vad bedöms och hur? Kanske kan lite inspiration ges i hur man kan göra, d v s hur:et och har ni några fler exempel så tipsa mig gärna så länkar jag in det.

Varför digital kompetens?

I dagens samhälle ställs det stora krav på läs- och skrivfärdigheter genom digital teknik som surfplattor, mobiler, datorer och bloggar. Språket som används ser olika ut i olika forum och medier och det ställs krav på oss att vi kan behärska och anpassa oss för olika mottagare. Många elever har idag god digital kompetens men det finns också andra som inte har lika god kompetens. Digital kompetens räknas som en av nyckelkompetenserna inom EU. Hit räknas språket i att skriva och läsa i olika medier, men även för att söka, värdera kritiskt granska texter. Att lagra och kommunicera via nätverk på Internet är också en kompetens för digital teknik.

Är du redo för att möta framtiden? http://www.youtube.com/watch?v=fYdl1zFfXcE

Skolans uppdrag

Skolan har ett uppdrag att lära eleverna att ”kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt.” (Lgr11, sid 9). I skolans mål och riktlinjer kan vi läsa att varje elev efter avslutad utbildning ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

I kursplanen för engelska står det i syftestexten att ”undervisningen ska bidra till att elever utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation.” Det vi ska bedöma är hur eleven väljer texter och talat språk från olika medier och hur de använder det i egen produktion och interaktion.

I kursplanen för svenska kan vi läsa i syftestexten att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. I svenska återfinns det även som en förmåga: att söka information från olika källor och värdera dessa. I det centrala innehållet står det att eleven ska skapa texter där ord, bild och ljud samspelar och detta i t ex tv-serier, teater och webbtexter. Vidare ska eleverna kunna redigera och disponera texter med hjälp av dator samt språkbehandling i digitala medier, men även använda digitala verktyg som hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Som egen punkt i det centrala innehållet återfinns att eleven ska kunna göra informationssökningar på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Eleverna ska även kunna citera och göra källhänvisningar och hur man sovrar i en stor mängd samt prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Det som ska bedömas är hur eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från källor och kunna resonera kring källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna ska innehålla beskrivningar och förklaringar samt ämnesspråk, struktur, citat och källhänvisningar. Texttyper som kombineras ihop med medier ska förstärka och levandegöra budskapet. I kunskapskravet som rör muntliga redogörelser ska vi bedöma elevens förberedelser och hur struktur och innehåll anpassas till syfte, mottagare och sammanhang.

Olika typer av texter och medier, scenkonst och estetiskt berättande kräver nytt sätt att arbeta i klassrummet

Förutsättningarna för kommunikation har förändrats enormt sedan Internets inträdande i samhället. Vi kan idag läsa tidningen via webben, kommunicera via chattar och skapa webbplatser där vi förstärker budskap med bild, musik, film, ord och musik och detta har gjort att vi måste omdefiniera traditionella begrepp som språk, text och genrer till ett vidgat synsätt där man räknar alla sätt att uttrycka sig på för att få fram ett tänkande. Man brukar tala om vidgad text även om det idag anses entydigt. Istället talar man om olika typer av texter och medier samt scenkonst och estetiskt berättande.  Hit räknas dans, musik, och webbplatser. Texterna kan således skapas både verbalt och ickeverbalt samt multimodalt. I multimodala världar är våra tonåringar mer vana att interagera i, de surfar snabbt ut på nätet och kollar ett Youtubeklipp medan de chattar med en kompis eller textar ett sms med en länk till klippet i. Men är de kritiskt granskande?

Ytterligare en aspekt – tillgodose fler behov

Att skapa och läsa texter som möter flera olika elevers behov är något som lyfts fram dels av Specialpedagogiska skolmyndigheten men även Skolverket. Detta är något som kan underlättas genom att vi är multimodala i klassrummet. Vi måste dock ha i åtanke att de multimodala texterna vi använder är tillgängliga för alla. Ni kan läsa mer om vad som menas med tillgängligheten genom att klicka er vidare på länken ovan. Genom att få hjälp att förstå det som undervisningen behandlar genom film, video och Internet samt språklig stöttning kan vi lyfta undervisningen så fler elever når kunskapsmålen. Vi som pedagoger kan också öka tillgängligheten av det material vi skapar så det synliggörs dels för de egna eleverna och deras vårdnadshavare men även för kollegor och deras elever.

Hur tillgodoser vi bäst elevernas behov och utveckling och följer Lgr11? 

I engelska finns det ett stödmaterial, Digital läsförståelse i engelska (återfinns på Bedömningsportalen hos Skolverket), som tagits fram av AnnaKarin Lindqvist och Ann Bjerktun som ger oss verktyg i att arbeta kring digital läsförståelse och även hur det kan bedömas. Det kan man ha nytta av att läsa som lärare i svenska också (och andra lärare i andra ämnen med samma kunskapskrav) för att få en förförståelse för hur man kan lägga upp arbetet i klassrummet och vad som ska bedömas. Mia Smith har gjort ett upplägg utifrån det materialet som ni kan ta del av här.

I svenskan finns det inget sådant stödmaterial men det finns ett förslag på hur man kan gå arbeta men vid skrivandet lyfts i Språket på väg del 2 (Skolverket, 2011) att man kan arbeta med att söka information från olika källor, utarbeta mönstertexter, förarbeta med tanke på syfte och mottagare, skapa en tankekarta och som vi såg i det centrala innehållet kan man använda digital teknik för detta. Sedan ska de skriva ett utkast och få respons på det och sedan gärna skriva rent på en dator för att använda datorns rättstavningsfunktioner.

Vi vet att läsning av multimodala texter blir bättre av att man behärskar vanlig läsning, att man kan orientera sig i texten och att man är källkritisk mot de sidor man får som träffar. Hur arbetar vi med detta i skolan för att eleverna ska få utveckla den digitala läsningen?

Förkunskaperna är a och o och har eleverna större omvärldskunskap, större kunskap om de olika texttyperna och ett brett ordförråd har de fler strategier in i läsningen multimodalt. Vi vet också att om läsningen är befäst på förstaspråket så går andraspråksinlärningen lättare då vi inte behöver lägga krutet på att befästa strategier.  Läsning av engelska är också avhängt av att ordförrådet fungerar och en man som läsare inte hänger upp sig på ord för att förstå sammanhanget. Det är i undervisningen vi måste ge eleverna förmågan att kunna föra samman informationen från bilder, text, ljud till en helhet. Vi måste stötta och visa hur. Vill du läsa mer om hur vi utvecklar strategier för digital läsning kan du läsa Maria Rasmussons avhandling ”Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat”.

Bedömningsfaktorer

Ovan skrev jag vad som ska bedömas i kunskapskraven. Som lärare är vi vana att bedöma elevers skrivande i både skrift och tal. Men i och med att digitaliseringen möjliggjort en ny typ av text med bild och ljud så känner vi oss osäkra i vad vi ska ha som bedömningsaspekter. Vi saknar helt enkelt stöd för att bedöma multimodala texter. Av tradition har vi använt oss av bedömning av text som mest tillförlitlig vid betygsättningen. Vi är tydlig med vad som bedöms i tal och skrift och delar ut uppgiftsspecifika matriser, vi visar elevexempel men när det kommer till ljud och bild förstår inte eleverna syftet och vad som bedöms eftersom vi själva inte riktigt vet och det blir otydligt med syftet. Bedömningen blir således inte validitetssäker.

Jag har genom mina år som lärare sett kollegor sätta ut betyg på hur bra en Power Point är uppbyggd och det finns det inget kunskapskrav för. Att arbeta med IKT i sig vet vi kan vara motivationshöjande men när man inte förstår bedömningen kan det istället avskräcka. Ni som vill veta mer kan läsa mer i Anna-Lena Godhes avhandling ”Creating and Assessing Multimodal Texts

I engelskans bedömningsstöd kan vi hitta följande bedömningsfaktorer:

Söka och välja

  • Använda en sökmotor: identifiera frågeställningar, skriva in webbadresser, formulera sökord, välja sökord i en lista, begränsa och utvidga sökningar, återvända till en sida, känna igen en återvändsgränd
  • Läsa en webbsida: läsa olika grafiska format, scrolla och överblicka, lokalisera klickbara länkar eller ikoner, växla mellan sidor
  • Välja innehåll: lokalisera information, bedöma förståelsen och nyttan, jämföra källor, spara, kopiera, ladda ner webbsida, kopiera text

Värdera

  • Egen förståelse, relevans, trovärdighet, pålitlighet

Använda det valda materialet

  • Skapa helhet och sammanhang, skapa struktur, visa förtrogenhet med innehåll och språk – och formulera om med egna ord, använda flera källor och ange dessa

Vi ska alltså bedöma processen av att söka, värdera och välja texter. Vi ska inte bedöma själva läsningen om vi vill åt bedömningsfaktorerna ovan.

källkritiska begrepp

Ordmoln från Tagul

Hur kan man arbeta då?

Jag funderar och reflekterar väldigt mycket över dessa kunskapskrav och hur man ska lägga upp undervisningen så det svarar mot målen. För att lyfta diskussionen och ge konkreta tips på hur tänkte jag dela med mig av hur jag gör i min undervisning. Om vi ska kunna ge eleverna kunskaperna som ges i bedömningsfaktorerna så måste vi som lärare behärska hur man gör själv inom samtliga områden. Vi måste visa och modella hur vi gör och våga utmana oss i att lära oss detta.

Tänk på att jag skriver för båda ämnena och att i engelskan finns inte den sista punkten med som bedömningsunderlag.

Söka information

Det som har visat sig mest gynnsamt är att låta eleverna arbeta tillsammans med uppgifter för att resonera kring hur de söker och väljer information och självskatta sig för att se vilka strategier man behöver utveckla. Det ger eleverna medvetenhet och läraren får syn på hur man bäst går vidare. Här finns en checklistahär en infografik och här en lathund man kan använda sig av.

Att samarbeta med bibliotekarien på skolan är också en stor resurs då denne besitter stor kunskap inom informationssökning. Skolverket har gett ut ett kompetensutvecklingspaket för pedagoger att diskutera hur man arbetar med källkritik med yngre elever, men efter att ha tittat på det kan man mycket väl lyfte det för äldre elever också och omarbeta materialet. Det finns en hel del länkar till formulär och filmer. På Statens Medieråd finns ett studiepaket för äldre elever. I guiden hittar du upplägget och var du hittar paketet.

Skolverket trycker på att samarbete måste ske med skolbiblioteket och skolbibliotekarien. Du hittar en hel del sidor på deras hemsida.

Lärarens roll är inte mindre viktigt i digital läsning än vid vanlig läsning och att ge stöttning är minst lika viktigt om inte viktigare. Detta gör jag ofta i klassrummet genom att vi söker information via Smart Boarden och alla kan se hur vi värderar träffarna. Jag resonerar högt kring hur jag tänker och tar också hjälp av eleverna i hur de ser på det och vi reflekterar.

Värdera och kritiskt granska

Jag återkommer ofta  till vad som är källor. En källa är inte bara en text utan muntliga som radioprogram, intervjuer, Internet, en bild, en hemsida mm. Det finns begrepp eleverna behöver lära sig som primär- och sekundärkällor. Eleverna måste kunna göra sökningar och sovra bland träffarna. Man kan vidga eller minska träffarna med ett par knep med minus, asterisk, eller citattecken. Här finns en infografik om det.  Om man vet källan kan man klistra in URL:en direkt i webbläsaren för att få en snabbare träff.

Vidare är det viktigt att veta vad man delar på sociala medier. Eleverna måste få veta hur de kollar upp allt som man lätt gillar och delar vidare så man inte delar fel saker. Så här gjorde vi det sist. På Kolla Källan finns denna idélåda att ösa ur för att hitta diskussionsmaterial och här finns ännu mer lektionsresurser. Metro har t ex startat en egen tidskift, Viralgranskaren, för mediekritiskt granskning.

Google har gjort några bara infobilder för hur man blir smartare sökare på nätet. Ni hittar dem här.

På Webbstjärnan har även gjort en bild för källkritik som visualiserar arbetsgången.

Att välja texter

De flesta texter vi möter via digitala medier är inte narrativa utan vi läser annan typ av information på nätet. Dock kan vi idag möta mer och mer prosa i o m ökande av e-böcker och tidningar. Vi måste lära eleverna att läsa på annat sätt då texten i sig inte är linjär utan det kan finnas hyperlänkar, ikoner och diagram, men även reklam. När så mycket text blandas kallas det för multimodala textformat. Det gäller att snabbt kunna lokalisera sig på skärmen och läsa där man hittar informationen. Eleverna måste också få se hur man backar och återkomma till den ursprungliga sidan, men även göra detta själv och välja ut en text som passar för ändamålet.

Att använda materialet

När eleverna har valt ut källor och granskat dem ska de producera något eget med egna ord. Eleverna måste därför behärska både CC och hur man anger referatmarkörer och citat.  Så här gjorde vi sist vi arbetade med det och även så här. Ni hittar även ett informationsblad om hur man gör källförteckningar korrekt här.

Jag tror också på att samarbeta över ämnena och få in kunskapskraven i en kontext som är större än egna ämnet. I so/no/bild/sv kan man lätt samarbeta kring hållbar utveckling, genus, och att skriva ett referat av några faktatexter som man tar upp i ämnesundervisningen i so kan bedömas i skrift i svenskan men trovärdigheten och resonemanget i båda ämnena. Vi får inte glömma skolbiblioteket som även är en resurs inom informationssökningem.

När eleverna skriver sina texter på en dator får de en möjlighet att redigera dem och flytta om text lättare. De kan kontrollera stavningen i rättstavningsprogrammet. Eleverna måste tränas i detta och gärna ta hjälp av varandra.

Kombinera ihop nya texttyper och förstärka budskap

Det kan låta banalt att tolka bilder i undervisningen men jag ser en vinst i det då det ökar förmågan att kunna göra inferenser till det man ser i en bild, utanför bilden och till sig själv. Detta från bild till text ser vi oftare i barnböcker men jag tror vi kan ha stor nytta av att använda det även för att visa på vad vi menar med textkopplingar. Här har jag dessutom förstärkt bedömningsaspekten med en bild. Det ingår dessutom att vara kritiskt granskande även i bilder och inte bara sidor på Internet.

Här har du ett uppslag på hur du kan arbeta med bilder. Man kan ju också skriva utifrån bilder och det kan ju sedan redovisas i en digital vägg som Padlet. Att låta eleverna fotografera för att göra arbetsbeskrivningar där bilden hjälper oss förstå budskapet är ett annat sätt.

Eleverna brukar även förstärka budskapet i sina texter med bilder. Vi brukar använda oss av Canva där de kan skapa egna layouter, med även bilder med CC. De kan även få skapa ljud till genom att spela in sin egen berättarröst. Det fick de göra när vi gjorde I Am dikter i engelskan, dock ville inte eleverna dela dikterna med er.

Att skapa blädderbara böcker av det eleverna skrivit verkar vara ett kreativt sätt. Ni hittar bra tips för hur man kan göra på denna bloggen.

Om eleverna läser böcker kan man istället för att skriva vanliga recensioner välja att göra filmklipp i  t ex StopMotion som ett boktips. Det går givetvis bra att göra detta inom gestaltning som inte är digital i t ex dramatiseringar eller sitting drama, men då kan väljer vi bort det digitala vilket är ok också. Att göra instruktionsfilmer för olika centrala innehåll som t ex skrivregler i svenskan kan vara ett sätt att möta tekniken.

En favorit är att arbeta med författare och låta eleverna söka information från olika källor och sedan redovisa detta i reportage eller dramatiseringar som vi tittar i helklass för att ta in kunskaper från många olika epoker. Detta går ju att göra med realiadelen i engelska också.

Att återberätta en filmsekvens genom att filma med samma budskap, förstärkt eller förminskat eller förvrängt brukar också kunna bli kul. Då kan man visa förståelse och förstärka budskapet åt ett håll för att visa på vinklingar.

Man kan också låta eleverna arbeta med Wikipedia i undervisningen. Ni hittar mer information på Skolverkets hemsida. Jag har inte använt mig av det själv.

Jag brukar däremot använda mig av UR (länken går till ett arbete om källkritik) som har tydliga mål mot Lgr11. Jag använder mig även av UR för rörlig bild när vi arbetar med läsning/skrivning. För att förstärka och ge eleverna förkunskaper till texttyperna kan vi se t ex filmatiserade sagor i både engelska och svenska. Just idag släpps en sida för engelskan om att ta in världen i klassrummet och arbeta med andra medier än böcker. Jag har spanat in den och den verkar lovande. Dessutom finns det ofta bra lärarhandledningar till.

Att använda elevblogg vara ett sätt att arbeta med det och på så sätt få in källkritiken och hur man skriver för mottagare på nätet då den texten läses av fler läsare. Vi använder oss av det i undervisningen och jag lägger även ut mina planeringar på min flippblogg. I Klassen i dialog med omvärlen lyfter Dan Åkerlund lyfter vinsten av det. Åkerlund har även även gjort en avhandling som heter Elever syns på nätet som är värd att läsa.

Man kan göra poddradio och förstärka budskapet med låtar och bilder. Detta ska vi påbörja nu så ni får ta del av upplägget här framöver i kategorin sommarpratare. Du hittar mer tips om hur du kan förstärka budskapet här och andra IKT-tips kring CC och upphovsrätt och här har jag kuraterat lite tips med IKT.

Jag vill också lyfta hur man kan arbeta med Skype i klassrummet. Sara Bruun har kommit långt med det arbetet. Här har hon bloggat om hur man gör. Att använda muntligt berättande för en målgrupp kan nog inte bli bättre. Kanske lite pirrigt först men tänk vilka kompetenser eleverna har med sig ut i arbetslivet.

 

Det är viktigt att tekniken har ett syfte i undervisningen och hjälper till att förstå vad man arbetar med istället för att tekniken är syftet. Tekniken kan också hjälpa oss att utvärdera och återkoppla undervisningens syfte och föra oss dit vi ska – mot kunskapskraven.

Hur är du som lärare källkritisk mot digitala läromedel?

I och med att det delas digitala läromedel i större utsträckning måste vi som lärare vara mer kritiska mot det som delas. Vi måste ta hänsyn till flera olika saker som struktur, språklig kvalitet, hur bilder används och förstärks, vilket upplägg materialet har och hur det ska bedömas. Andra krav gäller genus, diskriminering och hur pass objektivt materialet är. Vill du veta mer om nyckelfrågorna för granskningen hittar du dem här.

För dig som vill veta mer om hur du som lärare kan vara källkritisk och vilka upphovsregler som gäller rekommenderar jag Kolla Källan.

Har du något annat exempel du vill dela gör gärna det. Om du har fler frågor kan vi tillsammans lyfta dem och hjälpas åt att bli bättre på att både använda och bedöma källkritiken.

Källor till texten är länkade och nämnda i texten ovan.

Ny kunskapsvägg med CI, förmågor och kunskaskrav

Jag och en kollega har suttit och sorterat förmågorna och kunskapskraven. Det är inte förstå gången men jag tycker jag lär mig så mycket då man pratar igenom hur man lägger upp undervisningen mot respektive förmåga. I det centrala innehållet får vi veta vad varje förmåga ska fokusera och bedömas i och vi valde att lägga in den centrala innehållet för respektive färdighet – reception och produktion och interaktion för att belysa att vi inte bedömer något som inte ska bedömas.

En punkt under reception

språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter

ska till exempel inte bedömas i elevens tal eller skrift utan enbart lyftas i undervisningen där eleven tar in kunskapen.

Vidare kan man se att:

Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Det betyder att den förmågan ska bedömas i sin helhet i både reception (läsa/lyssna) samt i något de producerar/interagerar (talar/samtalar/skriver).

Brukar ni gå igenom läroplanen så här noga? Annars gör gärna det man upptäcker hela tiden nya saker. Gör det ihop med minst en kollega, gärna fler så ni kan lyfta hur ni lägger upp undervisningen.

Här hittar ni dokumentet med kunskaperna, förmågorna och det centrala innehållet föra tt skriva ut och sätta upp på väggen.

FÖRMÅGOR OCH KUNSKAPSKRAV

förmågorna i bild

För att veta vad värdeorden står för måste vi läsa kommentarmaterialet. Jag har tidigare gjort en matris utifrån det materialet som ni finner här.

Att få eleverna att metareflektera över sin engelskinlärning

Hur får vi eleverna att medvetet reflektera över sin inlärning av engelska på regelbunden basis? Vi vet alla att de som tänker och blir medvetna om sina val undviker dem och effektiviserar sin inlärning.

I svenskan har jag satt upp några frågor i klassrummet som eleverna kan mötas som inledning av en lektion eller temaarbete. Jag har dem laminerade och kan lätt plocka upp dem på tavlan.

Frågorna kan även användas vid den fortlöpande ”formativa bedömningen” i klassrummet så vi talar samma språk då jag vill lyfta en specifik sak som man stött patrull på eller när det blev väldigt lyckat. De kan även användas vid avslut av en lektion eller temaområde som en summering. Dessa frågor har jag översatt till engelska för att lyfta engelskans metareflektion och använda samma språk i svenskan och engelskan.

Frågorna diskuteras först enskilt men eleverna delar sedan sina kunskaper med varandra i de grupper de sitter. Fokus blir också att tala engelska, så vi lägger tyngdvikt på den förmågan. 

  

 Meta-reflection in English

  • What do I know at this point?
  • What did I learn last lesson?
  • What is my goal?
  • How will I reach my goal?
  • How do I learn best?
  • When do I learn?
  • Where do i Iearn the best? 
  • What skill/skills do I need to develop?
  • What strategy do I need to use to achieve my goal?
  • Why I am doing this?