Vad går Skolverkets IT-strategier ut på? (del 1)

Detta är första inlägget av tre som behandlar Skolverkets uppdrag i att ta fram nationella IT-strategier. Jag tänkte här kort återge vad regeringsbeslutet går ut på och vad som är på gång. I nästa inlägg kommer jag att titta på remissförslagen gällande Lgr11 och i sista inlägget vad som gäller för mina ämnen svenska och engelska.

Att förbereda eleverna för en digital omvärld

Uppdraget av regeringen går ut på att förtydliga vårt uppdrag med att arbeta med digital kompetens och innovativa förmåga. Fram till den 18 maj kunde du ta del av remissförslaget som har utarbetats av olika instanser, bland annat en referensgrupp bestående av lärare och forskare, genom enkäter och andra aktörer som SKL samt SPSM. Förslaget ska redovisas för regeringen den 30 juni.

Syftet med uppdraget är att på flera plan arbeta fram en strategi för att öka likvärdigheten och effektivisering av skolan. Eleverna ska också förberedas för en allt mer digitaliserad värld. Målet ska vara nått år 2022. Det är många år kvar dit. Anledningen till det är för alla lärare ska ha haft möjlighet att skaffa sig den kompetens de behöver för att kunna använda digitala hjälpmedel i syftet att uppnå målen att likvärdigheten med it i skolan är jämn och att vi som lärare kan se nyttan med att effektivisera vårt arbete.

I läroplanen står det under Skolans mål och riktlinjer att:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Förutom användandet av IKT som verktyg för att lära ingår kommunikationen där vi bör främja användandet av IKT i syfte att kontakta hemmet eller eleverna. Trots att eleverna idag har tillgång till datorer är det få som använder dem för att lära och det varierar också stort mellan årskurser, klasser och skolor hur, när och om datorer används.

För att uppnå att eleverna kan använda modern teknik efter avslutad skolgång rekommenderar Skolverket att alla som arbetar med barn ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg. Vidare föreslår de att alla elever inom den obligatoriska skolformen inom tre år har ett eget digitalt verktyg. För att du som lärare ska även veta hur du kan använda dig av it i skolan kommer olika stödmaterial att vara tillgängliga.

Vilket kompetensbehov har ni?

Många lärare använder idag inte it som fortbildning då många lärare inte känner sig bekväma med vad och framförallt hur de ska arbeta med digital teknik. Jag har själv deltagit i flera webbaserade moduler för att lära mig mer. Den ena var betyg och bedömning från Skolverket (nu förlängd) men jag har även gjort andra från bland annat Webbstjärnan samt en för WordPress grunder av Micke Kring och tycker det är en bra fortbildning då jag kan ta det i min egen takt och utifrån de behov jag har.

För att vi som lärare ska vara mer digitalt kompetenta kommer det till hösten 2016 finnas flera kompetensutvecklingsinsatser tillgängliga på Skolverket. Här kan du ha koll på vad som är på gång. Man kommer till exempel kunna arbeta kollegialt med moduler som tar upp:

  • Kränkande behandling i ett främjande perspektiv
  • Kritisk och säker nätanvändning
  • Leda och lära i tekniktäta klassrum
  • Digitalt berättande

Du hittar dessa här. Till våren 2017 kommer det komma ännu flera insatser som kommer omfatta hur du som lärare kan anpassa undervisningen med hjälp av it för att ge elever extra anpassningar eller särskilt stöd, samt hur du kan använda it som verktyg för effektiv administration. Många lärare eller skolledare använder idag inte it som ett verktyg för att administrera och utvärdera sin undervisning.Vi behöver bli bättre på att systematiskt och strategiskt arbete med hjälp av it. Vi behöver också bli bättre på att känna oss trygga i hur vi ska integrera it på ett naturligt sätt i undervisningen.

Skolinspektionen fann i en undersökning under läsåret 2011/2012 att skolledningen ofta inte styrde användandet av it i undervisningen utan att det berodde på den enskilda lärarens intresse. Inom it är det lätt att känna sig som en digital invandrare jämfört med eleverna som ofta är digitalt infödda det vill säga uppväxta med internet. Men med rätt it-plan och genom att utgå från det som lärarna behöver fortbildas inom på skolan kan arbetet styras från skoledarhåll. Därför kan det vara bra om man redan nu planerar för att arbeta med någon av insatserna till hösten. Vilka behov har ni på skolan? Vad har du själv för behov?

Varför tydliggörs digital kompetens i läroplanen?

Syftet med att lägga till digital kompetens i större omfattning i nuvarande Lgr11 är för att tydliggöra förväntningarna på skolan. Digital kompetens är en av nyckelkompetenserna för ett livslångt lärande där vi som lärare har krav på att förbereda eleverna för fortsatt utbildning, arbetsmarknad och ett aktivt deltagande på nätet.

Det finns också ett samband mellan elevernas resultat och lärarens digitala kompetens, hur läraren leder skolarbetet, hur väl it integreras i undervisningen och hur målen tydliggörs för eleverna. Idag ser det väldigt olika ut där några få arbetar mycket med it, medan andra vägrar. Vi vet också att om it används i klassrummet bidrar det till att höja motivationen och det fungerar även som en anpassning för att möta olika elevers behov.

Tanken med kompetenssatsningen i flera led, bl a moduler och nya riktlinjer i Lgr11, är att de ska fokusera på det kollegiala lärandet och att arbetet ska vara långsiktigt. I slutändan kommer arbetet att utvärderas om det lett till bättre måluppfyllelse. Modulerna kommer att byggas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och tas fram i samarbete med forskare.

Vad du behöver veta som är på gång för att tydliggöra it i läroplanerna återkomma jag till i nästa inlägg. Till dess kan du fundera över följande:

Använder du it i din undervisning för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande idag? 

Annonser

Så här dukar jag fram Canvor

Terminen är snart slut. Jag sorterar och gör bokslut. Så även i mitt klassrum. Det är dags att plocka ner gammalt material och sätta upp nytt för att de nya sjuor jag möter i höst. Jag har tidigare skrivit om hur jag använder Canvorna i mitt klassrum samt hur du själv kan skapa en Canva. Canvorna används regelbundet för att skapa struktur, målbild och för att konkretisera lärandemålen.info

Jag har två ämnen jag undervisar i men med samma förmågor. Jag har tidigare haft Canvorna uppdelat på två väggar i klassrummet, en för engelska och en för svenskan. Nu har jag länge stått och tittat på dem från mitt perspektiv som pedagog och även hur jag använder dem och jag har idag börjat skapa en ny struktur där jag utgår från förmågorna eller de tidigare läsa, skriva, tala/lyssna och strategier. Jag delade dessa Canvor i mina facebookgrupper och fick lite förfrågningar om vilka Canvor som jag använder för respektive förmåga. Jag länkar här upp dem om du vill skriva ut och använda dem. Eller så skapar du egna utifrån den instruktion du hittar i länken överst och utgår från de behov du och dina elever har.

Bubblorna här under kan du skriva ut här om du vill använda dem.

Om någon har en tydlig struktur för ämnet får ni gärna dela dem. Jag är fortfarande i fasen då jag reviderar och gör om.

skrivaSKRIVA

Skrivprocessen

Texttyper

Berättande texter

Gestalta

Bildspråk

Adjektiv

Fakta texter

Sambandsord/linking words & phrases

Att vidga resonemanget

Skrivstruktur som jag och Mia Smith gjort

 

läsaLÄSA

Läsförsåelsestrategier av Mia Smith

Textkopplingar

 

 

 

 

TALAtalalyssna

State your opinion

Några knep för att resonera/diskutera

Tankemodell för att vidga perspektivet

 

 

 

 

 

FÖRMÅGORförmågor

Förmågor och kunskapskrav

Har även haft denna i engelska

 

 

 

 

STRATEGIERstrategier

Strategier för ord

Strategier och att våga av Malin Larsson

Strategier av Anna Lundblad (delade i eng 6-9)

 

 

INFO

Under information delar jag sådant som är aktuellt, min mail och elevbloggen.

Sedan finns så klart ljudnivåkorten på tavlan för att reglera arbetsron i klassrummet. Dessa används på så sätt att jag flyttar ner den som gäller för lektionen. Används oftare med nya grupper än när jag har rutin på grupperna. Har du även nya grupper i höst kan kan tipsa om att ta fram spelregler enligt denna metod och sedan bearbeta dem i Canva.

Så här såg väggen ut innan jag delade upp den per förmåga.

Tänka med pennan för att utveckla diskussionerna

Ett sätt att få diskussionerna att gå på djupet är att låta eleverna tänka med pennan. Detta gör de först under tystnad. Det är ett utmärkt sätt att få med sig de elever som ogärna säger vad de tycker i en grupp. Samtidigt som de själva skriver kan de ta del av andras tankar då texten hamnar bredvid. Arbetssättet mynnar ofta ut i djupare diskussioner med ett bredare resonemang. Samtidigt vinner du en djupare medvetenhet om hur man kan lära – som att tänka kan gå bättre med pennan då då först får tänka till. Eleverna får också syn på att vi kan lära av varandra om vi tar del av varandras tankar i skrift och att diskussionerna blir djupare om  gör det tillsammans. Idén kommer från Big Paper och jag har modifierat upplägget en aning och lagt till en digital igång i att tänka mer synligt. Det blir också lättare för mig som pedagog att följa med i de kommentarer som skrivs i realtid.

Det går till så här:

Något att tänka till kring

Först måste man ha ett ämne att diskutera, en sk igångsättare. Igångsättningen kan tas från ett citat, en fråga, ett textutdrag med ett budskap från en novell eller dikt, en bild eller bara en kortfilm.

Eleverna arbetar i grupp om två eller tre individer och samtliga grupper kan få samma uppgift eller så har man olika igångsättare där en grupp får ett citat, en grupp en kortfilm och en annan något annat att diskutera till.

Organisera tänkandet

Sätt fast dikten, citatet eller länken till filmen i mitten på ett stort papper. Ge sedan eleverna en penna var, gärna i olika färger, som de ska ”tänka” med. Detta kan också göras genom att anslå igångsättaren på en skrivyta som Padlet.

Genomförandet av tänka med pennan

Tänkandet ska ske under total tystnad. Först måste eleverna ta del av sina ämnen och när de läst så skriver de en tanke, en fråga eller svar på pappret. Jag brukar också skriva en fråga om de inte är så vana och den kan man slänga in under processen om du administrerar via datorn. Själva skrivandet bör ske under minst 15 minuter så det kommer fram tankar.

När tiden är ute byter eleverna uppgift och cirkulerar runt och tar del av de nya igångsättare och samtidigt kan de läsa de andras svar, frågor eller tankar. Eleverna kan nu också föra till nya svar, frågor eller tankar till de andras igångsättare. Skriver eleverna för hand på stora papper kan de också dra linjer mellan sina svar för att få texten att hänga ihop om det inte finns plats.

Lyfta diskussionen vidare

När tiden är ute ska eleverna återvända till sina ursprungspapper och ta del av vad andra skrivit och även föra en diskussion med varandra i gruppen. De ska enas om en fråga eller kommentar som de tycker är viktig att lyfta.

När de enats om en sak att lyfta är det dags att lyfta det tillsammans i hela klassen. Slutligen fråga vad eleverna lärde sig av aktiviteten för att få in ett metaperspektiv.

Så här samlade jag ihop material och synliggjorde arbetsgången

Vi gjorde detta med ett tema som behandlade jämställdhet. Lite förslag på texter som ni kan använda har jag samlat här på Pearltrees. Jag tog hjälp genom att fråga om olika texter i olika grupper på Facebook om olika förslag så jag slapp tänka själv. Jag gjorde sedan en Padlet per igångsättare som jag länkade från en start-Padlet med instruktion på. Då blev det naturligt att tre elever arbetade med en Padlet åt gången. Vi gjorde detta i halvklass.

jämställdhet_padlet
Så här såg Padleten ut innan eleverna skrev på den

Uppgifterna var följande om du vill länka dem på en egen Padlet eller skriva ut dem.
Uppgift ett – Efter 15:53 jobbar kvinnor gratis

Uppgift två – AlwaysLikeAGirl

Uppgift tre – Tack, men nej tack!

Uppgift fyra – Asså jag orkar inte med den här utvikningsdebatten

Uppgift fem – For most of History

Uppgift sex – Jag slutar inte fredagar på mainsplaining

Uppgift sju – Lika världen över

Detta arbetssätt kan även fungera som ett förtest för att ta fram belägg för elevernas kunskaper innan du lägger upp undervisningen.

Ett bildreportage om skolan med text, ljud och bild

Mina nior har gjort ett källkritiskt arbete med att jämföra den svenska skolan med den tyska som en del i ett projekt vi ingår. Jag delade det upplägget i Att reflektera kring ”realian” med en skrivmall och vi har sedan gjort ett reportage om vår skola med hjälp av bilder, ljud och text. Just detta projekt skulle eleverna presenteras på två sätt: ett som kan läsas IRL och ett som kan lyssnas på via URL. Detta blir då en multiomodaltext där text, ljud och bild samspelar. Eleverna gick igång snabbt på uppgiften och jag delar nedan den instruktion vi arbetade med för att få fram multimodala texter.

Jag och Mia Smith har även gjort ett upplägg kring realian där eleverna ska göra en reseblogg om du vill läsa mer om hur du kan arebeta med realian och källkritik.

Verktyget vi arbetade i var Thinglink där eleverna först hade skapat en bakgrund med de bilder som de fotat från skolan och sedan länkat in ljudet i bilden som kommer fram då man klickar på den. Detta kan man göra för olika elevarbeten med olika innehåll då det är roligt att kunna ta del av dem interaktivt. Jag har tidigare gjort så med sommarprat i svenska och FlashFictions i engelska. Thinglink fungerar utmärkt ihop med Canva som syns i FlashFiction exemplen.  Vill du veta hur Canva funkar? Här kan du lära dig via min instruktionsfilm som jag delade efter SETT.

Så här följde arbetsgången:

Instruktioner till eleverna

Ni är nu klara med era arbeten med att jämföra svenska skolan med den tyska. Ni ska nu göra ett bildreportage genom att ta bilder på de delar av skolan ni vill lyfta fram för utomstående. Bilderna ska ni fotografera själva, sätta ihop till ett collage, d v s bilden ska innehålla ett par olika bilder i en bild. Kom ihåg att inte fotografera någon som inte vill vara med på bild.

Detta kommer att redovisas på två sätt:

Bilden ska länkas upp på Thinglink och ni ska kort berätta om vad vi ser på bilderna – på engelska – och spela in ljudet och länka in ljudklippet på Thinklink. För att detta ska gå måste vi lägga ljudfilerna i molnet och få fram en URL. Det kommer bli en inspelning per bild så ni kan göra detta i grupp (2-4 st) och välja varsin bild att prata om.

Det kommer då att bli en interaktiv bild där bilden blir klickbar och man kan lyssna på respektive inspelning och får ta del av vad vi ser. Jag bifogar en instruktion för hur ni ska göra detta, d v s hur man sätter ihop bildcollage, spelar in ljud och lägger upp i molnet, får fram en länk samt hur man arbetar i Thinkling. Jag kommer också visa er under arbetsgång och så hjälps vi åt när vi behöver hjälp.

För säkerhetsskull kommer vi att även skriva ut bilderna och göra en pappersvariant och en kort text under bilderna för att man ska kunna läsa om man inte har Internet.

Dela med oss och synliggöra:

Vi kommer även att dela med oss av detta på den blogg som finns för projektet i Erasmus+. Den heter https://eurokids100.wordpress.com/ samt bildkollage i vår korridor samt på skolan i Tyskland.

Bedömning:

Arbetet kommer att sambedömas med bilden och engelskan. Vi kommer också dela med oss av arbetet till Tysklandsresan och det måste därför vara klart till den 8 april. Bedömningen utgår från:

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig /…/ sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra /…/ förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig /…/ samt /…/ anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av /…/ strategier som /…/ löser problem i och förbättrar interaktionen.

(Engelska, Lgr 11)

Så här kan ett fotomontage se ut
Så här kan ett fotomontage se ut som sedan blir klickbar via Thinglink

Instruktioner för att skapa interaktiva bilder för ljud

Bildcollage

  1. Fota de bilder du vill ha med
  2. Använd en app som du kan göra collage med, t ex Pic Collage.
  3. Infoga de bilder du vill ha med och ändra bakgrund och layout efter behag.
  4. Spara ner bilden till bilder.
  5. Överför bilden till en dator. Antigen gm att maila den till din mail eller ladda över med en sladd.
  6. Spara den på lämpligt ställe.

Spela in ljud

För att kunna få fram ljud till din Thinglink måste ni spela in en ljudfil. Det gör ni via er mobil.

  1. Öppna inspelningsfunktionen.
  2. Hittar du inte den sök på Voice Memo eller öppna Siri och be henne öppna programmet.
  3. Tryck på den röda knappen och spela in.
  4. När du är klar trycker du på knappen igen.
  5. När du är helt klar trycker du på Done-knappen.
  6. Du kan trimma din inspelning genom att rycka på på blå Trim-knappen.
  7. Förhandsgranska genom att trycka på Spela upp.
  8. Skriv in en titel på filen och spara.
  9. Tryck på denna knappen som ser ut som en fyrkant med en pil upp i.
  10. Dela filen till ditt moln. Har ni Gmail kan ni spara dem på Drive. Har ni Outlook sparar ni filen i Onedrive. Om du inte har någon av dem kan du maila filen till mig så lägger jag upp den.
  11. Spara den i en valfri mapp så du hittar filen.
  12. Tryck på överför.
  13. Öppna din Drive eller Onedrive.
  14. Leta upp filen och klicka på hämta länk. Inspelningen kan du lyssnas på av de som har länken.
  15. Länka in den på Thinkling enligt instruktion nedan.

Thinklink

  1. Gå till thinkling.com via en dator.
  2. Logga in med din Gmail, Facebook eller Twitter.
  3. Klicka på create, det röda plustecknet.
  4. Klicka på den blå ikonen för att infoga bild
  5. Välj den bild du nyss laddade upp från Pic Collage,
  6. Klicka på den gröna ikonen för att spara (save).
  7. Innan ni kan klistra in ljudfilerna måste ni spara dem.

När du har fått fram en URL för dina ljudfiler kan du klistra in dem på följande sätt:

  1. Edit tag och välj den symbol som passar.
  2. Klistra in URL:en i rutan för länkar.
  3. Välj save tag.
  4. Upprepa för samtliga ljudfiler för respektive bild.
  5. Spara sedan Thinklinken med lämpligt namn, t ex My School och era förnamn genom att fylla i my title.
  6. Testa att lyssna.
  7. Maila länken till mig när det är klart, som ni får fram när ni klickar på dela.

Är du klar?

Har du kollat att länken fungerar? Maila in den så vi kan länka upp den på Erasmus+ bloggen.

Kom ihåg att även skriva ut bilderna och göra ett fotomontage med text istället för ljud när du är klar med uppgiften ovan! Dessa kommer att få följa med ner till Tyskland.

Kom ihåg att lyssna på varandras filer allt eftersom de länkas upp!

En lektion i hur sociala medier påverkar oss – serien hashtag

Jag såg en ny serie på SVT som heter #hasthag och tittade på de tre första avsnitten i går. Jag såg direkt koppling till svenskämnet och tänkte därför dela med mig av det upplägg jag satte ihop igår där syftet är att:

  • formulera sig och delta i samtal kring innehållet i serien där eleven ställer frågor, framför åsikter och argumenterar kring innehållet och kopplar detta till tid och orsak

  • formulera sig i skrift genom att skriva en reflekterade text där eleven sammanfattar innehållet i serien och resonerar kring budskap och hur det påverkas av mediet och vad det kan få för konsekvenser

Serien bygger delvis på en händelse som kallas för Instagramupploppet och som ägde rum i Göteborg 2012. #hashtag handlar om vänskap, utanförskap, svek och viljan att bli sedd. Serien tar även upp hur beteenden på nätet och det liv som levs genom sociala medier påverkar livet IRL. Det är ett väldigt aktuellt ämne i dagens samhälle där vi flitigt figurerar på sociala medier. Det är viktigt att vara medveten om hur skitsnack kan sluta i stora konsekvenser.  Vad är det som får människor att handla som de gör?

Första delen av webbserien #hashtag sändes den 24 april 2016 och kommer att kunna ses till och med den 5 juli 2016. Serien sänds i åtta delar på SVT Play på tisdagar.

Planeringen ligger på min drive och den kan ni ta del av här. Om ni har förslag på andra frågor eller uppgifter vore det roligt att ta del av dem. Jag tänkte göra grupper där varje elev får en roll i att leda, delta och summera diskussionerna och där jag kan vara med en grupp i taget och göra en bedömning. Vi kommer arbeta med filmerna samt tillhörande diskussion en lektion i veckan när vi har halvklass. Eleverna kommer att få skriva om någon vecka när eleverna fått med sig mer kunskaper att vidga sitt resonemang i text med.

I planeringen finns förslag på filmklipp och artiklar som kan användas som komplement för att ge perspektiv. Här finns också ett program på UR som tar upp kränkningar på nätet med en lärarhandledning till.

Social Media.

De andra lektionerna avslutar vi ett tema med dikter som vi påbörjade för någon vecka sedan. Jag delade då några canvor till analyserna av dem. Vi har tre lektioner i veckan.