Kategoriarkiv: Skriva svenska

Vi skapar #BlackOutPoetry

Vi har tjuvstartat skapandet av BlackOutPoetry, ett tema som jag tänkte ha till hösten egentligen. Jag har tre nior som ville göra något kreativt sista veckorna. De som är klara med sina uppgifter har fått några exempel i korridoren att inspireras av:

elevexempel

Elevexemplena är gjorda i förra veckan av några elever (och en av mig) och nu sitter där även en faktatext bredvid om vad BlackOutPoetry är för något. Eleverna kan läsa följande:

BlackOutPoetry – ett kreativt sätt att få igång skapandet av egna dikter

BlackOutPoetry innebär att man använder redan skrivna ord och gör dikter av dem. Man kan ta en gammal bok eller tidning och svärta de ord man inte vill ha med. Vi har fått utrensade böcker från biblioteket som nu får nya läsare. Man kan även rita på en bild med en app, t ex Can Doodle.

När man skapar BlackOut Poetry börjar man med att ringa in de ord man vill ha kvar så de bildar en dikt. Sedan kan man färglägga bilden eller rita mönster på den.

Den som sägs ha startat dikterna är en man vid namn Austin Kleon. Han började 2005, men han är egentligen inte först. Man har under 250 år skapat dikter i tidningar så det är inget nytt. BlackOutPoetry kallas även för NewspaperBlackOut.

Idag finns hashtagen #blackoutpoetry för att samla de dikter som delas i sociala medier. Många lärare använder sig av dikterna i sin undervisning just för att det finns så många exempel att härma, för att det är kreativt och ganska lätt att komma igång. Vill ni se några verk kan ni söka på taggen som jag exemplifierar i ett ordmoln för ämnet. 

blackoutpoetry

Vill du veta mer?

Ni som vill veta mer om BlackOutPoetry kan scanna koden nedan och hamnar på en skrivtavla i Thinglink med lite länkar som ger mer information om hur skapandet uppstod, hur du skapar en egen dikt och var du kan läsa fler.

Att börja med utvärdering för planeringens skull!

Mina elever fick utvärdera vårt nästa arbetsområdet som är sommarpratare. Jag har synliggjort deras utvärdering på en skrivtavla på linoit.com. Med detta underlag kan jag rikta min undervisning för att se till att allas behov blir tillgodosedda och eleverna får vara med och påverka innehållet. Jag ville också ta reda på hur väl de använder sig av bloggen oppetklassrum.wordpress.com för att se om den fyller sitt syfte.

Det jag tar med mig är att jag har många behov att tillgodose – de som verkligen sätter upp mål och använder alla resurser som de kan, bloggen, lektionerna och varandra – och de som inte har någon motivation nu i slutet av nian. De vill få exempel att härma, de vill läsa och skriva engagerat så det fångar många lyssnar och de vill dels lära sig göra podd men även hur man laddar upp det. Tur att det är det jag planerat för. Nu ska vi bara se om undervisningen ger det eleverna behöver för att nå dit. Och förhoppningsvis kommer vi se vad bloggen ger för verktyg för det.

Vi kommer snart att utvärdera igen i en sk mittutvärdering för att se så att jag fått med det eleverna behöver eller om jag måste förtydliga något. Vi avslutar också med att utvärdera och då hoppas jag hela resan blir synlig för alla och vad som ger framgång och vad man behöver för strategier för att synliggöra och klara av målen.

Vill du ta del av planeringen och upplägget hittar du det mesta här och mer kommer under terminens gång.

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper

De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet:
texttyper

Varför reda ut det?

Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig.  Jag funderar mycket över begreppen genrer respektive texttyper och vad som ingår i dem för att bli ännu tydligare och explicit i min undervisning.  Jag tror att ju mer jag vet desto tydligare kommer jag vara. Jag ser redan nu resultat då jag jobbat med olika texter och visat på hur de ska byggas upp med exempel som vi läst, analyserat och tolkat för att eleverna sedan ska arbeta med egna texter med kamratrespons. Jag har ett mål till hösten och det är att visualisera de olika genrerna eller texttyperna som vi ska undervisa om enligt Lgr11 ännu mer tydligt än bara med den aktuella typen av text vi jobbar med. Jag vill ha en vägg med färdiga texter under rubriker på vilken typ av text det är för att synliggöra  vad vi jobbar med. Givetvis läser vi dem först tillsammans och tittar på hur den är uppbyggd och språkets byggstenar.  Men vad ska jag skriva som rubriker över de texter eleverna ska ha som exempel att härma? Jag ställde därför frågan i Facebookgruppen Svensklärarna och fick så många olika svar att jag blev ännu mer rådvill. Därför började jag läsa en massa litteratur (ny i vissa fall men jag läste även om en del litteratur – se exempel nedan) och en forskningsöversikt över genrebegreppet av Per Ledin för att reda ut begreppen och analysera varför det uppstår konflikter. Jag vill också framföra en önskan till Skolverket att göra detta med texttyper tydligare i nästa utgåva av ny läroplan eller i kommentarmaterial eller annat stödmaterial.

 

Vad gäller?

Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Enligt Språket på väg som Skolverket står bakom så kan man tydligt läsa om att Lgr11 använder sig av olika typer av texter och att de rekommenderar att vi ska använda texttyper istället för genrer. Ändå ger de själva exempel på genrer i sin text. Varför gör de det? Jo, för att det är socialt vedertaget begrepp där alla som hör ett begrepp vet vilka typ av text det är. Varför ska vi då inte använda oss av genrer? Svaret ges tydligast i den forskningsöversikt som Ledin gjort över genrebegreppet. I översikten kan vi läsa att genrer är socialt förankrade i en viss situation och utgår från tankemönster i hur en text ska komponeras. Detta synsätt gör det svårt för samtiden att förhålla sig till begreppet i och med begreppet blir för snävt.  En text kan dessutom ingå i flera olika genrer.

Bruket av termen texttyper är mer systematiskt och bygger på en vetenskaplig kategorisering då det finns kriterier att kategorisera efter, medan genrer är knutna till en varaktig uppsättning textnormer och om vi bryter mot normerna anses texten dålig. Detta talar också för att begreppet texttyp är ett vidare begrepp och mer accepterande eftersom samhället förändras och likaså texters utformning och syfte. Risken finns också att med en snävare syn på texters kategoriseringar kan detta leda till ett mindre utbud av texter, medan en vidare gör att vi får större utbud eller till och med nya typer av texter enligt Ledin.

 

Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen

En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Exempel på lyrik är ballader och sonetter, medan komedier och tragedier tillhör genren dramatik, och romanen och novellen tillhör den episka genren. Detta gör det förvirrande då genrer inom språkvetenskapen delas in i tre: berättande, faktatext och argumenterande, och indelningen i texttyper görs i två, tre, fyra, fem eller tom sex olika indelningar. Begreppen har diskuterats väldigt lite inom Svensk språkvetenskap därför vet vi inte hur vi ska förhålla oss och vad som gäller. Jag kommer nedan lista den indelning som används i Lgr11.

 

Olika indelningar eller familjer – vilken gäller i Lgr11?

I översikten av Ledin kan vi läsa att Werlich delar in textyper i fem olika kategorier/familjer: descreptive (beskrivande), narrative (berättande), expository (förklarande), argumentative (argumenterande), och instructive (instruerande) medan Longacre delar in i fyra: narrative (berättande), procedural (instuerande), behavioural (som jag tror är utredande), expository (förklarande). I Språket på väg del 1 delas texttyperna i skolan in i två: skönlitteratur eller berättande texter samt sakprosa texter. I Språket på väg del 2 läser jag att urtyperna för texttyper är: berättande (skönlitteratur/berättande), beskrivande, argumenterande, informerande, utredande och förklarande (sakprosa). De har valt att snäva av indelningen och slagit ihop faktatexter och argumenterande texter till sakprosa. Så enligt Lgr11 har vi endast två indelningar eller familjer men att alla texttyper återfinns inom dem.

 

Genrepedagogiken ger ytterligare en indelning

För att ytterligare förvirra det används ibland genrepedagogikens sex olika indelningar för texttyper: återberättande (utan konflikt), berättande/narrativ (med konflikt), beskrivande, förklarande, instruerade, argumenterande/diskuterande Det finns dock en vinning i att använda sig av genrepedagogikens indelning mot de två familjer som Lgr 11 gör för svenskämnet då elever i skolan möter texter i andra skolämnen än i bara svenskan och de behöver behandlas språkligt inom de ämnena.  Jag är inte tillräckligt insatt i genrepedagogiken men kan se vinster i att använda det i och med att det förstärker att alla som undervisar i en texttyp måste gå på djupet i den.

I denna spaltning utifrån Stärk språket ser man tydligt skillnaden i texternas syfte http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.81933.1332496128!/menu/standard/file/Bilaga_5.pdf

 

Texxtyper i skolan enligt Lgr11

Slutligen kommer här den indelning vi hittar i Lgr11. Jag har valt att ta med den tredje familjen här för att visa på den indelningen. Som ni ser nedan är det fler texttyper som inte återfinns inom svenskämnet och med denna spaltning tycker jag mig se att vi måste jobba med språket i alla ämnen och att det inte ligger på svenskämnet enbart.  Texttyperna ingår inte i svenskämnets centrala innehåll och behöver därför behandlas inom ramen för de ämnen där de ingår. Flera av texttyperna kan också ingå i olika familjer beroende på vilket syfte de har, som ni också kan se. Blogginlägg är ett tydligt exempel på det då det dels kan vara uttryck för en tanke, men också utredande av fakta eller tom argumenterande eller summerande. Detta blogginlägg är t ex utredande, saklig text med värderande inslag. Men mer om det kan vi lära inom genrepedagogiken.

Berättarfamiljen

  • tidsbundna (subjektiva): poesi, lyrik, brev, krönika, saga, mejl, blogginlägg, berättelse, serier, myter, reportage, anekdot, sensmoral/fabler
  • ej tidsbundna (objektiva): nyhetsartikel


Sakprosa (även kallad faktafamiljen i vissa indelningar)

  • historiska texter (subjektiva): självbiografi, biografi, historisk återberättelse/årskrönika, historisk redogörelse, ledare, jobbansökan, blogginlägg, kåseri, annonser
  • förklaringar (objektiva): diagram, tabell, vetenskapliga texter, faktatext (samtliga återfinns i andra ämnen än svenska mer frekvent)
  • instruktioner (objektiva): arbetsbeskrivningar, instruktioner, återberättelse av instruktion (procedur) recept, algoritm, experiment, manualer, regler (samtliga återfinns i andra ämnen än svenska mer frekvent)
  • rapporter (objektiva): labbrapport (återfinns inte i svenskämnet)


Evaluerade familjen (men i Lgr11 tillhör denna familj sakprosan)

  • argumenterande (subjektiva): insändare, debattartikel, diskussion, krönika, blogginlägg
  • responser (subjektiva): recension av bok/film etc, personlig åsikt av text, tolkning av text och budskap

 

Till detta tillkommer det vidgade textbegreppet, som består av film, bild och muntligt berättande.

Avslutningsvis listar lite jag litteraturförslag, som kom upp i Facebookgruppen där jag först ställde min fråga, om du vill läsa lite mer. Jag kommer själv fördjupa mig i det som är listat under för pedagoger. Hoppas du blev klokare. Jag blev det i och med att jag tvingades läsa in mig och tänka till innan jag skrev ner detta och hoppas nu få lära mig mer om genrepedagogik. Här hittar du korten jag gjorde till väggen. Och här hittar du hur jag förstärker tavlan i klassrummet med Lgr11-poesi för att visa på mål och vad eleverna förväntas göra med bl a de olika texttyperna.

Ett stort tack till min kollega i det utökade kollegiet som läst och bollat indelningarna med mig – Cecilia Lind (@1cecilialind). Det är sannerligen inte lätt att sortera och dela in texttyperna och hon har gett konstruktiv kritik.

 

Litteratur att använda i svenskundervisningen:

Sahlin, Per. Fixa Texten 1 och 2. Natur och kultur.

Sahlin, Per. Fixa genren. Natur och kultur.

Johansson, Magnus. Reparationskurs läsa. Gleerups.

Fällman-Bajagic, Karin, Nieland Susan & Hansson, Christina. Zack Zack – Skrivrummet. Sanoma Utbildning (2011.)

Skoglund, Svante. Svenska timmar. Gleerups (2011).

Hedencrona, Eva & Smed, Gerdin, Karin. Genrekoden Skriva. Gleerups (2008) (OBS! Använder dock begreppet genrer)

 

Litteratur för  pedagoger att fördjupa sig mer i: 

Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa. Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Hallgren & Fallgren (2012).

Gibbons, Pauline. Stärk språket, stärk lärandet. Hallgren & Fallgren (2013)

Gibbons, Pauline. Lyft språket Lyft tänkandet. Hallgren & Fallgren (2011)

Holmberg, Per. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Symposium (2009)

Rose, David & Martin, J.R. Skriva, läsa – lära. Hallgren & Fallgren (2013)

Språket på väg. Skolverket. (2011)

Ledin, Per. Genrebegreppet: en forskningsöversikt. Institutionen för nordiska språk. Lunds universitet. (2006)

 

språk

 

 

Skrivmall för skolavslutningstal

Idag kommer eleverna få arbeta med en skrivmall till de tal de ska skriva till avslutningen. Talen är tänkta som ett minne då skolan läggs ner och flyttar över till en annan enhet i juli. De får redovisa i grupp/i klass/eller om de vill hålla sitt tal på avslutningen inför skolan.

Vi har innan vi kommit fram till skrivprocessen lyssnat på kända tal, analyserat dem både muntligt och skriftligt och tittat på retoriska grepp. De ska nu få skriva sina tal och arbeta med kamratrespons enligt en annan mall. Mer om det hittar du här i ett tidigare inlägg.

 

 

Formativt i svenskan har lyft mig och eleverna

Jag skrev tidigare om ett projekt jag startade med Kulor i våra hjärtan som utgångspunkt. Mina elever och jag har varit väldigt nöjda med det arbetet. Dels för att eleverna har fått använda sig av elevexempel som jag skrev om här samt att jag samlat deras egna meningar men även sparat texter som vi har har använt som idéer för hur man kan bygga upp sin text – de har vetat HUR de ska skriva, men även VAD det är som bedöms och krävs av dem. Jag har utgått mycket från de fem nyckelstrategierna och kanske mer än jag brukar med mer exempel och lyft deras favoritmeningar och högläst deras egna alster inför klassen. Det de har jobbat med har fått en mening.
Jag har satt ihop en LPP som jag delar här och lagt in lite av de mallar jag gjort iordning samt elevcitat. Exempeltexter har jag lagt i wikin och har för avsikt att lägga dit fler så fort jag hinner scanna in dem. Eleverna ska också få ge tillbaka eftersom de fått låna, med egna filmer, men där är vi inte ännu.
Om ni har fler tips och idér på arbetsområdet så hör gärna av er, så får jag ta del av det. Jag blir bara glad om ni lånar men vill gärna att ni berättar om det för mig precis som jag gjort till den jag lånat av. Jag känner mig lite glad att få dela vidare och över att mina elever lyckats så bra. Många elever har haft otroligt svårt för att skriva men har nu producerat alster efter alster.
Så här skriver en elev om lycka:
Jag vävar uppe i det blå. Det enda jag känner är lyckan, en stark känsla som övervinner allt. När jag känner lycka oroar jag mig inte över vad som kommer hända imorgon. Man lever för stunden, i nuet, för ögonblicket.