Månadsarkiv: oktober 2013

En bra lärare?

Vid det här laget känner ni väl till Hattie? Han har gjort en checklista för vad som är en bra lärare. Vilka uppfyller du och vilka utvecklar du vidare?
  • Jag är aktivt engagerad i och brinner för undervisa och lära.
  • Jag ger eleverna flera olika möjligheter att lära baserat på ytligt och djupt lärande.
  • Jag känner till mina lektioners lärandemål och kritierier för måluppfyllelse och berättar om dem för mina elever
  • Jag är öppen för lärande och att själv aktivt lära.
  • Jag har ett varmt och omtänksamt klassrumsklimat där misstag välkomnas.
  • Jag söker regelbundet återkoppling från mina elever.
  • Mina elever arbetar aktivt med att bli medvetna om sin inlärning (det vill säga de har förmåga att göra bedömningar).
  • Jag kan identifiera framsteg i inlärningen på många olika nivåer i kursplanen i mina elevers arbete och aktiviteter.
  • Jag har en lång rad undervisningsstrategier i min dagliga undervisningsrepertoar.

Här ser jag flera fördelar med det utökade kollegiet, att ta hjälp av varandra, ge varandra feedback på det egna arbetet, prova och omvärdera. Jag själv ska kolla in filmerna om formativ bedömning, som ligger på UR av Patricia Diaz, som vidare fördjupning. Det var också av henne jag såg ovanstående om Hattie på Twitter. Och som jag fick av någon jag följer på just Twitter.

Välkomna att följa mig på @annikasjodahl

Första uppgiften i det digitala skollyftet

Jag är en intresserad och engagerad lärare, som gärna delar med mig av det jag gör och gärna tar del av det utvidgade kollegiet på Twitter och Facebook och i bloggform. Till Twitter sökte jag mig aktivt i augusti av den anledningen att jag ofta upplever att jag delar men inte blev tilldelad så mycket. Det var också där jag såg det digitala skollyftet.
 
Så idag tänkte jag passa på att göra min första öppna uppgift för #digiskol och passa på att anmäla min blogg till blogghubben. Mer om uppgifterna hittar du här. Min blogg kom till i samband med mitt nya uppdrag som förstelärare i engelska i Enköpings kommun, som jag sökte och fick i juli.
 
Jag startade även i samma veva gruppen Förstelärare – en nätverksplats på Facebook, men även gruppen Engelska i år 6-9. Så ni som har engelska eller är förstelärare är välkomna dit.
 
Jag är även lärare i svenska och fick min legitimation tidigt då jag sökte samma dag man fick. Jag läste i Uppsala på grundskollärareprogrammet för år 4-9, men fick i min leg även gymnasiekompetens i engelska samt i SVA för år 3 om jag inte minns fel. Har dock aldrig undervisat i SVA men jobbar på en skola med många olika nationaliteter och skulle gärna läsa till ämnet.
 
Vad kan jag bidra med? Jag hoppas på mycket men även på att få bli utmanad själv. Jag brukar läsa mycket och har ett minne som gör att jag lätt kan plocka fram länkar. Teknikmässigt är jag nog mer kunnig än gemene man men vill lära mig mer, och för det brukar jag googla runt och ta del av det utökade kollegiet. Kanske någon annan språklärare har någon gemensam idé – jag samarbetar gärna.
 
@Annika Sjödahl (Twitter)
 
PS! Sitter och rodnar över min PIM-film jag hittade på i en mapp på Google+. Den gjorde jag för tre år sedan och tänk vad man kan använda nu för att göra den lite fräsigare. Fanns ens appar då? Surfplatta? Nu har vi tre i familjen.

Hur pluggar du glosor?

Ja den frågan ställs du om du tittar på UR nya satsning Plugga Bättre. Kanske ger du svar som de intervjuade i filmen?
 
 
Jag visade filmen för mina elever i år 8 och de tyckte de fick många bra tips på hur de kan träna ord. Ord är ju viktigt eftersom det bidrar till läsförståelsen, och jag brukar ofta be eleverna plocka ut ord från en text vi gemensamt behandlar som de inte kan. Det kan då bli olika mycket ord och helt olika ord för den delen också. Kanske får du något tips som är nytt från filmen. Se hela här.

Läsförståelse på engelska Reading rocket

Jag arbetar just nu mycket med strategier för språkinlärningen och kom in på denna sida som rör strategier för läsningen. Här finns många bra lektionsuppslag, tips för föräldrar och givetvis lärare.
 
 
Vill ni har bra texter för undervisningen rek jag denna bok från Scholastic – Notification Comprehension av Tom Kolkin. Den innehåller 15 sanna historier som man kan träna att dra kopplingar, visualisera, sammanfattta och förutså.
 
 
Och så sist en länk om vad skolor kan göra för att hjälpa pojkar bli mer intresserad av läsning. Där finns också en Youtube-film att titta på.
 

Främja läsningen

Vad kan man göra som lärare, förälder, bibliotikare eller andra andra som vill vara förebilder för att främja läsningen? Vi vet att läsförståelsen går neråt, det syns bl a på den PIAAC-undersökning som nyligen publicerades. Vi har halkat ner fyra steg i Sverige. Du kan läsa mer om vad som tros ligga bakom det här, men det sägs att undervisningen har gått från lärare till elev där fokus legat på att eleven ska ta eget ansvart och där hemmets förutsättningar påverkar studieresultaten. Vi vet att föräldrar har olika mycket tid och kunskap att hjälpa sina barn med läxor och den viktiga läsningen. Men också är en bidragande faktor att lärare inte vet ur de ska lära ut strategierna.
 
Vi vet också att det är stora skillander på vilka som läser för sina barn och hur mkt ord förskolebarnen behärskar vid skolstart. De språkstarka barnen kan vid 6 års ålder 20000 ord medan de språksvaga endast har 5000 ord. Barn som har föräldrar som läser och pratar om läsupplevenslen med sina barn får en förkunskap när de börjar skolan.
 
Det finns forskning som pekar på att ett stort och aktivt ordförråd visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn för att man ska utveckla en god läsförståelse och det påverkar också framtida sudier. Detta skriver bl a Barbro Westlund om i Att undervisa i läsförståelse och du kan även läsa här. Jag rekomenderar lärare som undervisar i framför allt språk att läsa hennes böcker för att hjälpa barnen med strategier i sitt läsande. Strategierna måste vi alla jobba med, läs med ditt barn och läs högt. Ställ frågor och prata om läsupplevelsen.
 
I många länder satsar man tidigt på att ban ska bli intresserade av läsning. I Sverige får vi genom många barnavårdscentraler kontakt med bibliotek som också ger både första bok och andra till barnet. Men det är inte en självklarhet att alla kommuner och landsting erbjuder detta har jag fått erfara själv. I England finns projektet Bookstart som erbjuder gratis böcker och stöd råd och uppmuntran för att läsa på ett positivt sätt med ditt barn.
 
Det finns säkert många andra bra exempel på hur man kan satsa på läsning inom samhället och några saker som händer här i i Sverige är bl a sidan Läs för ditt barn på Facebook, Läsrörelsen som startades 1999 för att inspirera många föräldrar till läsning och som sedan slutet av 1990-talet samarbetar med Mc Donald’s och ger ut böcker med Happy Meal, vilket förövrigt snart är dags igen. Läsambassadören är ett projekt som startade 2011 med en författare eller illustratör vars syfte är att sprida läsglädje. Ett projekt som en bibliotikarie och svensklärare på gymnasiet startat är Läsmuskler som är din personliga lästränare på nätet. På bloggen kan ni se de filmer som Metropol gjort i hop med svenska kändisar i Passa boken.
 
Regeringens satsning Läsa för livet är en annan satsning som ligger som proposition. Det som inte syns i den är fortbildning av lärare. Här har ni en artikel från Skolvärlden från i våras om att just att lärare behöver fortbildning i läsundervsingen. En initiativ tagare till att hjälpa lärare med verktyg för läsningen är mellanstadieläraren och författaren Martin Widmark som driver bloggen www.enlasandeklass.se . En annan lärare som är klok och skriver om läsningen är Ann-Marie Körling i ett brev till föäldrar om läsningen.
 
Som ni ser så är det många satsningar och jag tror att det måste in läsning från alla håll och kanter – bibliotek, lärare, föräldrar, samhället i stort och vår attityd till läsning. Hur göra du sjäv som förebild för läsningen? Tar du med dig en bok och läser när du sitter på en parkbänk, på tunnelbanan eller när du åker buss? Läser du för ditt barn? Men framför allt så måste vi arbeta mer med strategierna i skolan, och visa hemmet hur de kan läsa för sitt/sina barn.
 
Jag vill avsluta med ett citat jag läste någonstans på nätet. ”Ge barnen en bok och de läser. Ge dem strategier och de får något för livet och som berikar dem – nämligen läsförståelse.”
 
 

Hur underlättar man för språkinlärningen?

En framgånsrik språkinlärningen brukar ske om eleven:
  • tror på sig själv
  • är motiverad
  • är medveten om varför denna vill lära sig
  • inte är rädd för att göra misstag
  • tar risker
  • är bra på att gissa
  • har förmåga att se mönster
  • har en positiv attytyd till språket och dess kultur
  • söker tillfällen att öva språket
  • är villig att ta ett visst ansvar för sitt eget lärande

Att en elev har alla dessa egenskaper är inte särskilt troligt, men det underlättar om inlärningsmiljön är god och positiv och att man då hjälper elever ta risker och att det i sin tur leder till mer motivation. Det blir en spin-off effekt.

En god språkinlärare använder medvetet och omedvetet goda strategier för sin språkinlärning och mer om strategierna har jag skrivit här. Som lärare är det viktigt att man ger eleverna strategier så de kan använda sig och tillgodose sig inlärningen av ett främmande språk. Strategierna började det forskas intensivt om under 1980- och 1990-talet under STRIM-projektet, där resultaten sammanfattades i boken I huvudet på en elev (Malmberg). Kursplanerna från 1980- och 1990-talen och reviderade upplagan från 2000 betonade elevens ansvar och medvetenhet om det egna lärandet. Nya kursplanen från 2011, Lgr11, är starkt kopplade till Europarådets arbete för att främja språkundervisningen i Europa. Från det arbetet utarbetades en Europeisk språkportfölj för att stödja elevers egna reflektion kring sin inlärning. Du kan ladda ner den från Skolverkets hemsida.

Idag kan man se att den förskjutning som tidigare skedde från lärare till elev och fraser som lära för livet, har förskjutits något till att lärare och elever samspelar. Det sker genom att lärare ger individuell feedback och formativ bedömning, dvs bedömning för lärande. Jag har skrivit om formativ bedömning här. I formativ bedömning har reflektion, självbedömning men även strategier stor roll.

De strategier man tydligast kan se är:

Strategier för att planera, genomföra och utvärdera sitt arbete och sedan kunna förändra det som behöver justeras kan man träna i Europeisk språkportfolio. Dessa strategier tränar den metakognitiva förmågan.

När man använder sig av varandra i en grupp för att lära och ber om hjälp är det en socio-affektiv strategi, dvs formativ inlärning.

De kognitiva strategierna har jag skrivit om tidigare (se länk ovan) och det är på så sätt du lär dig, genom att t ex dra slutsatser, gruppera, förutsäga, avkoda (bottom-up approach), och skapa mening utifrån sammanhang och förförståelse (top-down approach).

Så för att skapa en god inlärningsmiljö så gäller det att medvetandegöra eleverna om hur de bäst lär sig, vad de behöver lära sig och hur de kan göra det på bästa sätt. Att de får reflektera över sin inlärning och att de får möjligheter att lära sig olika strategier är grundstenar i undervisningen. Det som jag gillar med Språkportfolion är att den är anpassad för eleverna i olika stadier och att de kan välja ut material de vill spara för att kunna titta tillbaka på och på så sätt se hur de utvecklas.

Ur Om strategier i engelska och modern språk (Lena Börjesson)