Kategoriarkiv: Egen metareflektion

Att ge lärare positiv uppmärksamhet – ett viktigt inslag i debatten idag

I december mottog jag Skolnämnden pedagogiska pris inom grundskolan för 2016 i Enköpings kommun. Jag blev väldigt stolt över den motivering som jag fick:

Annika Sjödahl får 2016 års pedagogiska pris för sitt målmedvetna arbeta med undervisning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Annika omsätter aktivt sina kunskaper både i klassrummet och bland kollegor i Enköping och nationellt, för att på alla sätt stödja och stimulera elevernas lärande och utveckling.

Jag tänkte först inte dela det på min blogg men så läste jag ett inlägg av Åsa Colliander Celik där hon uppmuntrar oss till att vara stolta och fortsätta tro på de positiva rösterna inom skolans värld. Allt för ofta tar de negativa aspekterna över våra medier och jag är rädd att den polariserade bilden ger fel bild av yrket. För visst gör vi underverk varje dag, ser ett lärande, skapar relationer, utmanar oss själva och stöttar både kollegor och elever som kämpar? Jag är stolt och glad att jag fick ta del av priset som inte ger mer än att just lyftas.  Jag har blivit uppvaktad och uppskattad av flera kollegor, elever och föräldrar. Nominerad blev jag av en kollega och det tycker jag är stort för vi behöver lyfta varandra mer än vad vi gör idag. När jag sedan blev intervjuad av lokaltidningen sa han att jag varit nominerad flera gånger bakåt i tiden och jag har nu blivit varse att elever nominerat mig tidigare år.

Inför varje termin brukar jag göra en egen reflektion på denna blogg där jag sätter upp nya mål på ett strategiskt sätt då jag lättare kan se vad jag gjort och vad jag behöver utveckla. Det är också det man kan läsa i första raden på nomineringen – att jag är målmedveten och använder både min och andras beprövade erfarenhet med stöd av forskning. Jag bloggar ju aktivt på lrbloggar som ämnesspanare och låg förra året etta med mest lästa bloggen med hela 120675 sidvisningar. Då jag bloggar där använder jag denna blogg för egen reflektion om än synligt, och om någon har intresse av att läsa kring mina tankar finns det möjlighet. För mig fungerar denna blogg allt mer som en digital dagbok med sådant som inte är ämnesknutet för då hamnar det på LR. Syftet med inläggen är att ge stöd och dela med mig av min beprövade erfarenhet och visa att det finns kollegor som vågar dela. Kan jag kan du!

Utan de sociala medierna hade jag inte varit den lärare jag är idag så nomineringen ovan är egentligen delad med flera kollegor både via nätet och IRL. Man kan aldrig lära på egen hand utan det måste ske i utbyte med andra. Jag är väldigt tacksam över att få läsa och ta del av andras reflektioner I sociala medier. Jag startade som en del av mitt utvecklingsarbete som försteförare mina Facebookgrupper som nu har närmre 4000 medlemmar. Det gäller främst Engelska i år 6-9 samt Svenska i åk 6-9 där jag liksom de som är med brinner för skolutvecklingsfrågor som är knutet till ämnena. Jag har några grupper till men som jag inte är lika aktiv i längre.

Man kan lätt tro att det ena kollegiet utesluter det andra men jag tycker de går hand i hand. De sociala medierna fungerar när som helst på dygnet och bäst är när egna kollegor är med och diskuterar och delar i dessa grupper. Jag har nära samarbete med flera av mina kollegor på min arbetsplats. Vi är många som driver skolutvecklingsfrågor och uppmärksammas för det. Min kollega Emelie Hahn fick Skolverkets hederspris för nyskapande språkundervisning december. Då vi har olika ämnen möts vi inte lika ofta på Facebook men desto oftare på Twitter. Här syns vi båda när vår chef uppmärksammade oss på avslutningen med en blomsterbukett och en bild.

emelie_annika
Foto: Elaine Westerberg

Det finns många kollegor jag skulle vilja nämna här som driver skolutveckling på samma sätt dock inte lika synligt som jag gör. Jag har och kommer fortsätta att nominera dem till olika priset så att goda lärargärningar syns och hörs i debatten. Jag har tidigare år nominerat kollegor till pedagogiska priser i kommunen samt även Guldäpplet. Fortsätt gärna nominera lärare eller varför inte tagga en bra lärare under #hyllaenlärare i sociala medier så vi visar uppskattning till fler som behöver och förtjänar det.

Jag avslutar med lite reflektioner som sig bör enligt traditionen. Så vad är jag mest stolt över som lärare under året? Jag är så klart mest stolt över att det syns utåt det som hela tiden varit mitt syfte – att ge eleverna en undervisning som är baserad på det läroplanen förskriver så deras kunskaper ökar. Jag har också velat dela med mig av hur jag arbetar så fler kan och vågar bli lärare idag. Jag har många nya lärare som följer mina inlägg och även skriver till mig för att ha en dialog. Syftet är inte att klappa mig själv på axeln och sätta mig själv på piedestal men man måste veta var man befinner sig för att kunna ta sig vidare. Jag är trygg i min lärarrollen.  Och vågar man vara offentlig är man simtidigt utsatt för en kritisk blick i alla fall mer än om man inte är det.

Vad behöver jag utveckla vidare? Jag skulle vilja arbeta mer ämnesövergripande än vad jag gör idag och det är en frustration att behöva invänta den resan. Jag har under flera år arbetat medvetet mot mig själv men skulle vilja ta det ett steg längre idag och arbeta mer med större planeringar för att få in fler ämnen än mina egna ämnen svenska och engelska i olika teman. Men det är svårt då vi alla har kommit olika långt i vårt lärande som består av ett kollegialt och digitalt lärande. Därför är de olika sociala medierna mina livremmar som gör att jag kan fortsätta lära och utmana min undervisning. Jag längtar också riktigt mycket till vi kan arbeta med lärplattformar och feedback på ett annat sätt än vad vi har kunnat hittills inom kommunen. Mer om det får jag återkomma kring då jag och ovan nämnda kollega ska arbeta mer med det i vår.

Om jag tror att priset ger mig eller någon annan någon förmån så  är svaret nej. Jag tror då att mina inlägg där jag delar min undervisning ger desto mer för andra.  Vi måste våga tro att vi kan göra bättre och att våga visa upp vad vi gör så fler kan lära av både de dåliga och bra exemplen. Och när vi vågar vara stolta över det vi gör då kan vi också lyfta fram det vi gör och även lyfta fram andra. Jag återkommer i nästa inlägg med ett inlägg kring en riktigt vass pedagog som jag inspirerats av stort. Jag tror på idén att #hyllaenlärare för att ge debatten en liten annan vinkel än vad vi ser idag.

 

En blick i backspegeln – en utvärdering av läsåret som gått

För ett år sedan skrev jag en utvärdering av mitt första år som förstelärare och några punkter jag ville sätta upp som mål för det här läsåret. Det var dessa:
  • synliggöra undervisningen
  • likvärdig bedömning
  • samarbete på egna skolan
  • samarbete sociala medier
  • mall för utvärdering
  • genrepedagogik
  • läslyftet
Utöver detta har jag kommunens riktlinjer med mig och dessa är direkt taget från vår uppdragsbeskrivning:
Försteläraren ska med tydlig grund i det elevnära pedagogiska arbetet
  • tillsammans med skolledning driva, leda och ta ansvar för systematiskt kvalitetsarbete genom att ständigt utveckla, utvärdera och ompröva valda metoder och arbetssätt,
  • se det enskilda och kollegiala mötet som självklara arenor i utvecklingsarbetet
  • delta och vara drivande i skolans utvecklingsorganisation,
  • kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, och i samband med detta tillämpa en mångfald av metoder och arbetssätt, i syfte att förbättra elevernas studieresultat,
  • leda och driva utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat,
  • kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare genom att driva och leda det kollegiala lärandet,
  • vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism,
  • ha ett entreprenöriellt och lösningsorienterat förhållningssätt,
  • ha en mycket god relationskompetens,
  • se IKT som ett lärverktyg och kunna använda IKT som ett verktyg för högre måluppfyllelse,
  • vara väl initierad i forskningsläget gällande allmän- och ämnesdidaktik,
  • bidra till att synliggöra lärandet genom att driva och leda ett aktivt pedagogiskt utbyte.
Varför skriver jag detta?

Jag brukar vare läsårs slut reflektera kring min undervisning och förhålla mig till mina utvecklingsområden jag satte upp för året och även titta på mitt uppdrag jag har som förstelärare.  Jag vill bara säga det att jag inte är bara är fokuserad på mig själv men vill jag se mig själv och min undervisning måste jag utgå från där jag står och hur och vad jag behöver för att komma vidare. Det kan bli lite transparent och kanske inte ger dig som läser så mycket, eller så känner du igen dig själv och börjar fundera vidare. Själva syftet med att skriva dessa inlägg är för att jag ska få syn på mig själv i min lärarroll för att göra en kvalitetsgranskning av min undervisning så den blir bättre.

Hur har det gått och varför?

Frågan är om jag är nöjd med läsåret? Nja, jag är nöjd med resultaten av betyg och de nationella provens resultat, men det finns mycket kvar att utveckla. Av mina egna utvecklingsområden har jag uppnått de flesta. Jag har fortsatt att synliggöra undervisningen och  att dela den vidare är jag både inom kollegiet och i sociala medier en av de som gör mest. Jag har även börjat att utvärdera min undervisning med eleverna oftare. Till sista arbetsområdet – sommarprat – började jag till och med med en utvärdering för att ta reda på mål och förväntningar så jag kunde lägga upp undervisningen mot de behov jag såg, jag hade en mittutvärdering för att se så vi gick mot rätt mål och en sista utvärdering. Den är synliggjord i fliken på min flippblogg, som ni hittar i länken sommarprat ovan. Nästa år vill jag få in dem helt digitala och det hoppas jag blir möjligt med att vi kommer öppna nätverket i kommunen och förhoppningsvis kunna använda mer teknik för ändamålet än vad vi kan idag då Chrome är låst.

Att arbeta med genrepedagogiken är något som jag verkligen gått hela vägen in för. Och det är också det som jag ser har lyft min undervisning mest. Jag har arbetat stöttande och explicit, låtit eleverna använda stödmallar/skrivmallar och även varandra som stöd vid skrivandet och för att kommunicera läroplansmålen. Resultaten av NP vittnar om att eleverna har fått bra resultat på skrivandet. Läsandet är det som jag behöver arbeta mer med och här kommer jag att införa diagnoser som en koll mer systematiskt än vad jag gjorde i år. De ska utvärderas och följas upp, samt följa med eleven hela tiden med återkoppling på hur eleven ska arbeta för att nå högre mål. Jag tänker mig att även detta ska synliggöras digitalt i en mapp för eleven så de lätt kan plockas fram samtal eller då man har behov av att synliggöra läsandet. Skrivandet är alltid det som är lättast att synliggöra men även bedöma. Jag skulle också vilja bygga upp en resurs av skrivmallar på engelska likt den jag byggde ihop med mina elever http://meningarmedelever.se/

Egentligen borde vi ha mer genrepedagogik över lag bland svensklärarna nu när sva tydligen ska bakas in i svenskan, men det är ett helt annat inlägg framöver.

Läslyftet blev inte vår skola anmäld till men jag har ingått i kommunens styrgrupp för att arbeta fram vår språk, läs och skrivutvecklingsplan tillsammans med vår lektor Catharina Tjernberg. Jag hade gärna sett att vi gått den men vi får se till att arbeta med detta på våra ämnesträffar på skolan ändå. Jag kommer också läsa Westlunds nya bok Läskraft i sommar för att jag vill ha mer stöd för min praktik.

Likvärdig bedömning är något som intresserat mig mycket, så mycket att jag startat en Wikispace med mitt utökade kollegium för att sambedöma och öka likvärdigheten, så mycket att jag gjort Betyg och bedömningskursen via Skolverket och Karlstads Universitet. Jag kommer även till nästa år då jag får nior igen (jag hade ju tre grupper i sv och tre grupper i eng i år med år nio) att påbörja en kommungemensam sambedömning av de nationella proven för att titta på samstämmigheten och likvärdigheten.

Så med mina egna mål är jag överlag nöjd men när jag tittar på mitt uppdrag som förstelärare är jag inte nöjd. Om mitt första år gav mig mycket tycker jag inte att jag arbetat med mitt uppdrag alls förutom för egen del. Visst läser jag böcker som berör forskning och det märks t ex i det jag gör nu i sommar med #pedaläslyft. Visst samarbetar jag med kollegor och har en positiv tilltro till mig själv och kollegorna, arbetar alltid processinriktat och målmedvetet, har en bred repertoar av undervisningsmetodik och intresserar mig för att ta reda på mer om det fattas något i min undervisning som gör att eleverna inte når målen. Jag har lagt in minst ett nytt IKT-område i mina planeringar för att lyfta min kunskap och bredd, men även för att arbeta med målen och vad som står i vår läroplan. Jag skrev ett ganska omfattande inlägg om detta och som handlar om själva hur:et i bedömning och undervisning i digital kompetens.

MEN jag har inte ingått i något projekt för att systematiskt utvärdera och driva skolutveckling. Jag vill gärna arbeta med skoutveckling och är duktig på att identifiera behov hos mig själv och andra. Jag vågar prata om dem då det egentligen inte rör mig som person utan handlar om att utveckla elevernas kunskaper. Kunskaper de har rätt att nå. Nu har ingen av förstelärarna haft ett tydligt uppdrag så jag bollen ligger inte hos oss. Däremot har jag har varit lite rädd. Rädd för att jag ska tröttna då det är outvecklande att inte arbeta med skolfrågor. Jag har faktiskt sökt jobb; flera stycken som jag har tackat nej till då jag insåg att jag vill vara där jag är bäst – i utmanande skolmiljöer där jag kan använda min kompetens. Och kanske kommer det förändringar till som gör det hela mer utmanande igen.

Har jag inte sagt det förut så är det mina elever som gör mitt jobb så fantastiskt. Jag utvecklas med och för dem. Lärarjobbet är det mest inspirerande, utmanande och kreativa jobb du kan ha. Det är också ett tufft jobb och du måste våga sätta upp mål för dig själv så du arbetar systematiskt med att få fram det som behövs av dig i klassrummet för alla elever. Och ju mer jag gör det ju mer känner jag att det inte finns något som stimulerar mig mer. Om jag en dag tröttnar på att vara i klassrummet eller tycker att jag kan allt då ska jag gå vidare. OM jag en dag inte utvecklas ska jag gå vidare och hitta en plats där jag utvecklas. Jag söker inte bekräftelsen av att vara bra det har jag landat i att jag är, utan jag vill att hela svenska skolan ska vara bra och jag vill utveckla och leda det arbetet. Att det går långsamt är frustrerande, men något jag får hantera. Jag har däremot tur som mött många likasinnade i sociala medier som jag inspireras och utvecklas med. Kanske är det så att de sociala medierna är det som kommer rädda svensk skola?

Ett nytt läsår

Summan av det ovan är att jag tänker ta med mig att utveckla:

  • läsundervisningen
  • införa återkoppling digitalt
  • kommunövergripande sambedömning av NP
  • genrepedagogik med skrivmallar in i engelskundervisningen

I höst väntar också andra spännande uppdrag än min vanliga tjänst som lärare i svenska och engelska på en högstadieskola. Jag kommer dels att börja föreläsa och det hittar ni under fliken föreläsningar, men jag kommer även ha det ärorika uppdraget ämnesspanare på LR. Det kommer också att inspirera mig och jag hoppas jag kan inspirera dig.

Tack för läsåret 2014/15! Jag skrev just ihop min presentationstext till ämnesspanare på LR och avslutade med citatet nedan:

”Vi tänker därför, (l)är vi!”

Jag tänker högt och hoppas få ut något som jag kan ta med mig in till nästa läsår.

Bedömning och undervisning i digital kompetens och multimodala texter – hur gör jag?

I den här texten kommer jag ge stöd från Lgr11 till ämnena svenska och engelska till varför vi måste arbeta med digital kompetens och hur man kan göra det. Dessa förmågor och/eller kunskapskrav återfinns även i samtliga no och so ämnen så kanske kan du dra nytta av upplägget. För exakt ett år sedan postade jag  tanken om att vi Alla är IKT-pedagoger enligt Lgr11 och jag inser att jag fortfarande brottas med tekniken när jag ser bilden på datorvagnen. 

datorpark

Min upplevelse är att det finns för lite material och beprövad erfarenhet kring hur vi ska arbeta med förmågorna för att vi inte hänger med i den digitala utvecklingen lika fort som tekniken utvecklas. Främst är vi osäkra på bedömningen men även på hur vi ska undervisa. Men jag tror även att tekniken ställer till det då den inte fungerar optimalt eller man inte vet hur man kan göra. I detta inlägg kommer jag ge tips på länkar till bloggar där man arbetar med IKT samt dela med mig av egen praktik. Jag kommer även lyfta bedömningen. Vad bedöms och hur? Kanske kan lite inspiration ges i hur man kan göra, d v s hur:et och har ni några fler exempel så tipsa mig gärna så länkar jag in det.

Varför digital kompetens?

I dagens samhälle ställs det stora krav på läs- och skrivfärdigheter genom digital teknik som surfplattor, mobiler, datorer och bloggar. Språket som används ser olika ut i olika forum och medier och det ställs krav på oss att vi kan behärska och anpassa oss för olika mottagare. Många elever har idag god digital kompetens men det finns också andra som inte har lika god kompetens. Digital kompetens räknas som en av nyckelkompetenserna inom EU. Hit räknas språket i att skriva och läsa i olika medier, men även för att söka, värdera kritiskt granska texter. Att lagra och kommunicera via nätverk på Internet är också en kompetens för digital teknik.

Är du redo för att möta framtiden? http://www.youtube.com/watch?v=fYdl1zFfXcE

Skolans uppdrag

Skolan har ett uppdrag att lära eleverna att ”kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt.” (Lgr11, sid 9). I skolans mål och riktlinjer kan vi läsa att varje elev efter avslutad utbildning ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

I kursplanen för engelska står det i syftestexten att ”undervisningen ska bidra till att elever utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation.” Det vi ska bedöma är hur eleven väljer texter och talat språk från olika medier och hur de använder det i egen produktion och interaktion.

I kursplanen för svenska kan vi läsa i syftestexten att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. I svenska återfinns det även som en förmåga: att söka information från olika källor och värdera dessa. I det centrala innehållet står det att eleven ska skapa texter där ord, bild och ljud samspelar och detta i t ex tv-serier, teater och webbtexter. Vidare ska eleverna kunna redigera och disponera texter med hjälp av dator samt språkbehandling i digitala medier, men även använda digitala verktyg som hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Som egen punkt i det centrala innehållet återfinns att eleven ska kunna göra informationssökningar på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Eleverna ska även kunna citera och göra källhänvisningar och hur man sovrar i en stor mängd samt prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Det som ska bedömas är hur eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från källor och kunna resonera kring källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna ska innehålla beskrivningar och förklaringar samt ämnesspråk, struktur, citat och källhänvisningar. Texttyper som kombineras ihop med medier ska förstärka och levandegöra budskapet. I kunskapskravet som rör muntliga redogörelser ska vi bedöma elevens förberedelser och hur struktur och innehåll anpassas till syfte, mottagare och sammanhang.

Olika typer av texter och medier, scenkonst och estetiskt berättande kräver nytt sätt att arbeta i klassrummet

Förutsättningarna för kommunikation har förändrats enormt sedan Internets inträdande i samhället. Vi kan idag läsa tidningen via webben, kommunicera via chattar och skapa webbplatser där vi förstärker budskap med bild, musik, film, ord och musik och detta har gjort att vi måste omdefiniera traditionella begrepp som språk, text och genrer till ett vidgat synsätt där man räknar alla sätt att uttrycka sig på för att få fram ett tänkande. Man brukar tala om vidgad text även om det idag anses entydigt. Istället talar man om olika typer av texter och medier samt scenkonst och estetiskt berättande.  Hit räknas dans, musik, och webbplatser. Texterna kan således skapas både verbalt och ickeverbalt samt multimodalt. I multimodala världar är våra tonåringar mer vana att interagera i, de surfar snabbt ut på nätet och kollar ett Youtubeklipp medan de chattar med en kompis eller textar ett sms med en länk till klippet i. Men är de kritiskt granskande?

Ytterligare en aspekt – tillgodose fler behov

Att skapa och läsa texter som möter flera olika elevers behov är något som lyfts fram dels av Specialpedagogiska skolmyndigheten men även Skolverket. Detta är något som kan underlättas genom att vi är multimodala i klassrummet. Vi måste dock ha i åtanke att de multimodala texterna vi använder är tillgängliga för alla. Ni kan läsa mer om vad som menas med tillgängligheten genom att klicka er vidare på länken ovan. Genom att få hjälp att förstå det som undervisningen behandlar genom film, video och Internet samt språklig stöttning kan vi lyfta undervisningen så fler elever når kunskapsmålen. Vi som pedagoger kan också öka tillgängligheten av det material vi skapar så det synliggörs dels för de egna eleverna och deras vårdnadshavare men även för kollegor och deras elever.

Hur tillgodoser vi bäst elevernas behov och utveckling och följer Lgr11? 

I engelska finns det ett stödmaterial, Digital läsförståelse i engelska (återfinns på Bedömningsportalen hos Skolverket), som tagits fram av AnnaKarin Lindqvist och Ann Bjerktun som ger oss verktyg i att arbeta kring digital läsförståelse och även hur det kan bedömas. Det kan man ha nytta av att läsa som lärare i svenska också (och andra lärare i andra ämnen med samma kunskapskrav) för att få en förförståelse för hur man kan lägga upp arbetet i klassrummet och vad som ska bedömas. Mia Smith har gjort ett upplägg utifrån det materialet som ni kan ta del av här.

I svenskan finns det inget sådant stödmaterial men det finns ett förslag på hur man kan gå arbeta men vid skrivandet lyfts i Språket på väg del 2 (Skolverket, 2011) att man kan arbeta med att söka information från olika källor, utarbeta mönstertexter, förarbeta med tanke på syfte och mottagare, skapa en tankekarta och som vi såg i det centrala innehållet kan man använda digital teknik för detta. Sedan ska de skriva ett utkast och få respons på det och sedan gärna skriva rent på en dator för att använda datorns rättstavningsfunktioner.

Vi vet att läsning av multimodala texter blir bättre av att man behärskar vanlig läsning, att man kan orientera sig i texten och att man är källkritisk mot de sidor man får som träffar. Hur arbetar vi med detta i skolan för att eleverna ska få utveckla den digitala läsningen?

Förkunskaperna är a och o och har eleverna större omvärldskunskap, större kunskap om de olika texttyperna och ett brett ordförråd har de fler strategier in i läsningen multimodalt. Vi vet också att om läsningen är befäst på förstaspråket så går andraspråksinlärningen lättare då vi inte behöver lägga krutet på att befästa strategier.  Läsning av engelska är också avhängt av att ordförrådet fungerar och en man som läsare inte hänger upp sig på ord för att förstå sammanhanget. Det är i undervisningen vi måste ge eleverna förmågan att kunna föra samman informationen från bilder, text, ljud till en helhet. Vi måste stötta och visa hur. Vill du läsa mer om hur vi utvecklar strategier för digital läsning kan du läsa Maria Rasmussons avhandling ”Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat”.

Bedömningsfaktorer

Ovan skrev jag vad som ska bedömas i kunskapskraven. Som lärare är vi vana att bedöma elevers skrivande i både skrift och tal. Men i och med att digitaliseringen möjliggjort en ny typ av text med bild och ljud så känner vi oss osäkra i vad vi ska ha som bedömningsaspekter. Vi saknar helt enkelt stöd för att bedöma multimodala texter. Av tradition har vi använt oss av bedömning av text som mest tillförlitlig vid betygsättningen. Vi är tydlig med vad som bedöms i tal och skrift och delar ut uppgiftsspecifika matriser, vi visar elevexempel men när det kommer till ljud och bild förstår inte eleverna syftet och vad som bedöms eftersom vi själva inte riktigt vet och det blir otydligt med syftet. Bedömningen blir således inte validitetssäker.

Jag har genom mina år som lärare sett kollegor sätta ut betyg på hur bra en Power Point är uppbyggd och det finns det inget kunskapskrav för. Att arbeta med IKT i sig vet vi kan vara motivationshöjande men när man inte förstår bedömningen kan det istället avskräcka. Ni som vill veta mer kan läsa mer i Anna-Lena Godhes avhandling ”Creating and Assessing Multimodal Texts

I engelskans bedömningsstöd kan vi hitta följande bedömningsfaktorer:

Söka och välja

  • Använda en sökmotor: identifiera frågeställningar, skriva in webbadresser, formulera sökord, välja sökord i en lista, begränsa och utvidga sökningar, återvända till en sida, känna igen en återvändsgränd
  • Läsa en webbsida: läsa olika grafiska format, scrolla och överblicka, lokalisera klickbara länkar eller ikoner, växla mellan sidor
  • Välja innehåll: lokalisera information, bedöma förståelsen och nyttan, jämföra källor, spara, kopiera, ladda ner webbsida, kopiera text

Värdera

  • Egen förståelse, relevans, trovärdighet, pålitlighet

Använda det valda materialet

  • Skapa helhet och sammanhang, skapa struktur, visa förtrogenhet med innehåll och språk – och formulera om med egna ord, använda flera källor och ange dessa

Vi ska alltså bedöma processen av att söka, värdera och välja texter. Vi ska inte bedöma själva läsningen om vi vill åt bedömningsfaktorerna ovan.

källkritiska begrepp

Ordmoln från Tagul

Hur kan man arbeta då?

Jag funderar och reflekterar väldigt mycket över dessa kunskapskrav och hur man ska lägga upp undervisningen så det svarar mot målen. För att lyfta diskussionen och ge konkreta tips på hur tänkte jag dela med mig av hur jag gör i min undervisning. Om vi ska kunna ge eleverna kunskaperna som ges i bedömningsfaktorerna så måste vi som lärare behärska hur man gör själv inom samtliga områden. Vi måste visa och modella hur vi gör och våga utmana oss i att lära oss detta.

Tänk på att jag skriver för båda ämnena och att i engelskan finns inte den sista punkten med som bedömningsunderlag.

Söka information

Det som har visat sig mest gynnsamt är att låta eleverna arbeta tillsammans med uppgifter för att resonera kring hur de söker och väljer information och självskatta sig för att se vilka strategier man behöver utveckla. Det ger eleverna medvetenhet och läraren får syn på hur man bäst går vidare. Här finns en checklistahär en infografik och här en lathund man kan använda sig av.

Att samarbeta med bibliotekarien på skolan är också en stor resurs då denne besitter stor kunskap inom informationssökning. Skolverket har gett ut ett kompetensutvecklingspaket för pedagoger att diskutera hur man arbetar med källkritik med yngre elever, men efter att ha tittat på det kan man mycket väl lyfte det för äldre elever också och omarbeta materialet. Det finns en hel del länkar till formulär och filmer. På Statens Medieråd finns ett studiepaket för äldre elever. I guiden hittar du upplägget och var du hittar paketet.

Skolverket trycker på att samarbete måste ske med skolbiblioteket och skolbibliotekarien. Du hittar en hel del sidor på deras hemsida.

Lärarens roll är inte mindre viktigt i digital läsning än vid vanlig läsning och att ge stöttning är minst lika viktigt om inte viktigare. Detta gör jag ofta i klassrummet genom att vi söker information via Smart Boarden och alla kan se hur vi värderar träffarna. Jag resonerar högt kring hur jag tänker och tar också hjälp av eleverna i hur de ser på det och vi reflekterar.

Värdera och kritiskt granska

Jag återkommer ofta  till vad som är källor. En källa är inte bara en text utan muntliga som radioprogram, intervjuer, Internet, en bild, en hemsida mm. Det finns begrepp eleverna behöver lära sig som primär- och sekundärkällor. Eleverna måste kunna göra sökningar och sovra bland träffarna. Man kan vidga eller minska träffarna med ett par knep med minus, asterisk, eller citattecken. Här finns en infografik om det.  Om man vet källan kan man klistra in URL:en direkt i webbläsaren för att få en snabbare träff.

Vidare är det viktigt att veta vad man delar på sociala medier. Eleverna måste få veta hur de kollar upp allt som man lätt gillar och delar vidare så man inte delar fel saker. Så här gjorde vi det sist. På Kolla Källan finns denna idélåda att ösa ur för att hitta diskussionsmaterial och här finns ännu mer lektionsresurser. Metro har t ex startat en egen tidskift, Viralgranskaren, för mediekritiskt granskning.

Google har gjort några bara infobilder för hur man blir smartare sökare på nätet. Ni hittar dem här.

På Webbstjärnan har även gjort en bild för källkritik som visualiserar arbetsgången.

Att välja texter

De flesta texter vi möter via digitala medier är inte narrativa utan vi läser annan typ av information på nätet. Dock kan vi idag möta mer och mer prosa i o m ökande av e-böcker och tidningar. Vi måste lära eleverna att läsa på annat sätt då texten i sig inte är linjär utan det kan finnas hyperlänkar, ikoner och diagram, men även reklam. När så mycket text blandas kallas det för multimodala textformat. Det gäller att snabbt kunna lokalisera sig på skärmen och läsa där man hittar informationen. Eleverna måste också få se hur man backar och återkomma till den ursprungliga sidan, men även göra detta själv och välja ut en text som passar för ändamålet.

Att använda materialet

När eleverna har valt ut källor och granskat dem ska de producera något eget med egna ord. Eleverna måste därför behärska både CC och hur man anger referatmarkörer och citat.  Så här gjorde vi sist vi arbetade med det och även så här. Ni hittar även ett informationsblad om hur man gör källförteckningar korrekt här.

Jag tror också på att samarbeta över ämnena och få in kunskapskraven i en kontext som är större än egna ämnet. I so/no/bild/sv kan man lätt samarbeta kring hållbar utveckling, genus, och att skriva ett referat av några faktatexter som man tar upp i ämnesundervisningen i so kan bedömas i skrift i svenskan men trovärdigheten och resonemanget i båda ämnena. Vi får inte glömma skolbiblioteket som även är en resurs inom informationssökningem.

När eleverna skriver sina texter på en dator får de en möjlighet att redigera dem och flytta om text lättare. De kan kontrollera stavningen i rättstavningsprogrammet. Eleverna måste tränas i detta och gärna ta hjälp av varandra.

Kombinera ihop nya texttyper och förstärka budskap

Det kan låta banalt att tolka bilder i undervisningen men jag ser en vinst i det då det ökar förmågan att kunna göra inferenser till det man ser i en bild, utanför bilden och till sig själv. Detta från bild till text ser vi oftare i barnböcker men jag tror vi kan ha stor nytta av att använda det även för att visa på vad vi menar med textkopplingar. Här har jag dessutom förstärkt bedömningsaspekten med en bild. Det ingår dessutom att vara kritiskt granskande även i bilder och inte bara sidor på Internet.

Här har du ett uppslag på hur du kan arbeta med bilder. Man kan ju också skriva utifrån bilder och det kan ju sedan redovisas i en digital vägg som Padlet. Att låta eleverna fotografera för att göra arbetsbeskrivningar där bilden hjälper oss förstå budskapet är ett annat sätt.

Eleverna brukar även förstärka budskapet i sina texter med bilder. Vi brukar använda oss av Canva där de kan skapa egna layouter, med även bilder med CC. De kan även få skapa ljud till genom att spela in sin egen berättarröst. Det fick de göra när vi gjorde I Am dikter i engelskan, dock ville inte eleverna dela dikterna med er.

Att skapa blädderbara böcker av det eleverna skrivit verkar vara ett kreativt sätt. Ni hittar bra tips för hur man kan göra på denna bloggen.

Om eleverna läser böcker kan man istället för att skriva vanliga recensioner välja att göra filmklipp i  t ex StopMotion som ett boktips. Det går givetvis bra att göra detta inom gestaltning som inte är digital i t ex dramatiseringar eller sitting drama, men då kan väljer vi bort det digitala vilket är ok också. Att göra instruktionsfilmer för olika centrala innehåll som t ex skrivregler i svenskan kan vara ett sätt att möta tekniken.

En favorit är att arbeta med författare och låta eleverna söka information från olika källor och sedan redovisa detta i reportage eller dramatiseringar som vi tittar i helklass för att ta in kunskaper från många olika epoker. Detta går ju att göra med realiadelen i engelska också.

Att återberätta en filmsekvens genom att filma med samma budskap, förstärkt eller förminskat eller förvrängt brukar också kunna bli kul. Då kan man visa förståelse och förstärka budskapet åt ett håll för att visa på vinklingar.

Man kan också låta eleverna arbeta med Wikipedia i undervisningen. Ni hittar mer information på Skolverkets hemsida. Jag har inte använt mig av det själv.

Jag brukar däremot använda mig av UR (länken går till ett arbete om källkritik) som har tydliga mål mot Lgr11. Jag använder mig även av UR för rörlig bild när vi arbetar med läsning/skrivning. För att förstärka och ge eleverna förkunskaper till texttyperna kan vi se t ex filmatiserade sagor i både engelska och svenska. Just idag släpps en sida för engelskan om att ta in världen i klassrummet och arbeta med andra medier än böcker. Jag har spanat in den och den verkar lovande. Dessutom finns det ofta bra lärarhandledningar till.

Att använda elevblogg vara ett sätt att arbeta med det och på så sätt få in källkritiken och hur man skriver för mottagare på nätet då den texten läses av fler läsare. Vi använder oss av det i undervisningen och jag lägger även ut mina planeringar på min flippblogg. I Klassen i dialog med omvärlen lyfter Dan Åkerlund lyfter vinsten av det. Åkerlund har även även gjort en avhandling som heter Elever syns på nätet som är värd att läsa.

Man kan göra poddradio och förstärka budskapet med låtar och bilder. Detta ska vi påbörja nu så ni får ta del av upplägget här framöver i kategorin sommarpratare. Du hittar mer tips om hur du kan förstärka budskapet här och andra IKT-tips kring CC och upphovsrätt och här har jag kuraterat lite tips med IKT.

Jag vill också lyfta hur man kan arbeta med Skype i klassrummet. Sara Bruun har kommit långt med det arbetet. Här har hon bloggat om hur man gör. Att använda muntligt berättande för en målgrupp kan nog inte bli bättre. Kanske lite pirrigt först men tänk vilka kompetenser eleverna har med sig ut i arbetslivet.

 

Det är viktigt att tekniken har ett syfte i undervisningen och hjälper till att förstå vad man arbetar med istället för att tekniken är syftet. Tekniken kan också hjälpa oss att utvärdera och återkoppla undervisningens syfte och föra oss dit vi ska – mot kunskapskraven.

Hur är du som lärare källkritisk mot digitala läromedel?

I och med att det delas digitala läromedel i större utsträckning måste vi som lärare vara mer kritiska mot det som delas. Vi måste ta hänsyn till flera olika saker som struktur, språklig kvalitet, hur bilder används och förstärks, vilket upplägg materialet har och hur det ska bedömas. Andra krav gäller genus, diskriminering och hur pass objektivt materialet är. Vill du veta mer om nyckelfrågorna för granskningen hittar du dem här.

För dig som vill veta mer om hur du som lärare kan vara källkritisk och vilka upphovsregler som gäller rekommenderar jag Kolla Källan.

Har du något annat exempel du vill dela gör gärna det. Om du har fler frågor kan vi tillsammans lyfta dem och hjälpas åt att bli bättre på att både använda och bedöma källkritiken.

Källor till texten är länkade och nämnda i texten ovan.

Att ge feedback till elever

Att jobba med feedback eller respons är något jag ständigt försöker förbättra och effektivisera. Den typ av feedback jag arbetat med under det senaste året tänkte jag dela med er, även om jag hela tiden försöker lösa vissa bitar som kan bli både bättre och mer effektiv.

Till att börja med så har jag alltid gjort klart för eleverna (och  mig själv) vad det är jag kommer titta på i deras uppgift för att tydliggöra syftet. Det underlättar så mycket vid betygssättningen när jag vet vilka kunskapskrav jag väljer att fokusera på. Kunskapskraven som undervisningen kommer behandla kan delas i en matris eller i punktform. Om eleverna har haft en skrivuppgift med att skriva och utveckla ett resonemang så är det dels det men även andra saker eleverna behöver utveckla jag tittar på vid bedömningen, som t ex meningarnas variation och styckeindelning.

Jag tycker rent formellt att det är lättast att titta på strukturen med stycken, inledning och avslutning av en text så det börjar jag med vid bedömningen. Om eleven har behov av att förtydliga resonemanget skriver jag en fråga i kanten som kan ge det svar jag tycker texten behöver utveckla. Vad gjorde de sedan? Hur såg man det? Kan du ge exempel? Har du upplevt det själv?

När det kommer till meningarnas variation är det lätt att ringa in eller markera de ord som upprepas och låter för lika, samma sak med bindeorden. Jag skriver sällan dit de riktiga orden utan låter sedan eleven förbättra sin text på egenhand. Här kan jag ibland plocka fram de förslag på variation vi haft med i undervisningen för att visa på exemplen igen och som de kan låna av. De får efter att de gjort de ändringar de vill lämna in texten igen för ytterligare en kontroll av mig. Denna respons kan också ges av en kamrat om de har fått en checklista. Jag har också färdiga meningar jag skriver längst ner i texten som en summering av hur det gått. Det kan se ut så här:

Du uppnår kunskapskravet att binda ihop texterna på ett enkelt sätt/mer utvecklat sätt/välutvecklat sätt. Dina meningar är till viss del varierade/relativt varierade/varierade på ett gott sätt. Ditt resonemang är till viss del/relativt väl/välutvecklat och nyanserat underbyggt.

Dessa meningar bli en indikation på vad bedömningen hamnar på då de signalerar värdeorden. Orden kan lika gärna stå i en matris där man markerar den rutan som texten uppfyller, men min upplevelse är att eleverna läser meningarna i löpande text mer annars tittar de bara på markeringarna för att räkna ut ettbetyg.

Det svåraste i detta arbete är att ha kontrollen på de markeringar man gör som eleven behöver utveckla. Jag vill bli mer digital i detta arbetssätt men vi har ännu inget avtal med någon molntjänst så det har inte blivit av. Hur gör ni i er dokumentation för att följa upp utvecklingen? Jag upplever att jag har en massa matriser samlade i en pappershög som jag sedan ska titta på vid bedömningen och betygssättningen. Men bedömningen är ändå tämligen lätthanterlig då jag har koll på vilka kunskapskrav jag har underlag för från olika bedömningstillfällen.  Jag är en stark förespråkare av den sk baklängesplaneringen eller alignmentmetoden för den underlättar vår bedömning så mycket och blir tydlig för både mig och eleverna.

Jag har satt som utmaning för mig själv att spela in responsen digitalt och på så sätt dela responsen med eleverna, men i skrivande stund håller vår lilla datorpark på att haverera så jag tror inte jag kommer uppnå mitt mål. Den ena datorn efter den andra ger efter och lämnar tomma platser i datorvagnen som fylls med suckar av frustration. Jag får helt enkelt lägga det målet åt sidan ett tag och istället blogga om hur jag arbetar med feedback för att få respons själv och metareflektera över bedömningen.

Var står jag? Om att reflektera över egen praktik och mål!

I slutet av förra terminen gjorde jag en utvärdering som jag delade på bloggen. Jag lovade att återkomma med vad den visade, men jag har haft en vansinnigt stressig vår och bättre lär det inte bli med tre klasser i åk 9 att undervisa i svenska och engelska. Ni som vet vad det innebär med nationella prov vet vad jag pratar om. Jag har aldrig tidigare haft sex grupper att ha koll på, som ska utvecklas och som har väldigt olika förutsättningar för sina mål.

Jag tycker det är oerhört viktigt att hela tiden kolla av eleverna för att veta var de befinner sig, men också för egen del, så man går rätt väg. Det är väldigt lätt hänt att gå fel väg och dras in i projekt som låter kul men som egentligen inte ger eleverna det de behöver. Vad mina elever behöver kan du läsa sist men först lite koppling till styrdokumentet.

Ur Skolans värdegrund och uppdrag kan vi bl a läsa att undervisningen ska anpassas och främja fortsatt lärande och utveckling och utgå från bakgrund, erfarenheter, språk och kunskaper. Särskilt ansvar har skolan för de elever som har svårt att nå målen.

Läraren ska tydliggöra mål och krav som ställs på eleven och deras vårdnadshavare. Detta ska göras överblickbart och i sammanhang.

Skolan ska också stimulera elever att vara kreativa och hitta egna lösningar. Du hittar även en av mina favoritmeningar i kapitel 1. Det är den om att språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Eleverna ska få rika möjligheter att samtala, läsa och skriva så de kan utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Vidare läser jag ur kapitel 2 – Övergripande mål och riktlinjer att skolan ska se till att elever efter årskurs nio kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, känner till det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt har kunskaper om minoritetsspråken. Vidare ska de kunna kommunicera på engelska i tal och skift. Detta ska de få göra på egenhand, tillsammans med andra och känna att de faktiskt kan. Det kritiskt tänkandet och formulera ståndpunkter är ytterligare en sak de ska behärska.

Och sist nämns att de ska kunna använda modern teknik för att söka, kommunicera och skapa.

Inledningen till kursplanerna i språk består av denna mening:

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Var står jag ?

Så med Lgr11 i ryggen funderar jag på vart jag står? Var står mina elever i den kunskapstrappa som de nu ska klättra vidare på för att ta nästa kliv till gymnasiet? Och framför allt vad behöver de för att kunna ta klivet vidare?

Vilken tur att jag har gjort en utvärdering i alla fall. En annan fråga jag har är: ges vi tid för att arbeta med utvärdering och uppföljning? Jag valde att citera det ovan rakt av för att jag tycker att det är en av de viktigaste frågorna för lärare idag. Med sex grupper där jag arbetar med mycket skrivande/läsande och kommunicerande blir det en hel del att bedöma och ge återkoppling på (förutom de nationella proven). Att stanna upp är nödvändigt och det är snart lov igen. Jag tycker just lov är bra stopp att ta en mental paus och backa lite och reflektera över sin egen praktik.

Så vad visade utvärderingen av min undervisning? Och vad behöver jag göra?

Här nedan kommer jag punkta upp vad utvärderingen visade. Det som är bra kommer först, och det jag behöver ta till mig och kvalitetssäkra kommer sist. Det som kommer sist kommer man ihåg, eller hur? Och så blir man lite glad att få läsa det som är positivt först. Nu väljer jag att vara helt ärlig och lämna ut min undervisning, så håll till godo.

Vad har du lärt dig var frågan jag ställde eleverna. Dessa svar fick jag bl a:

  • att skriva olika texter och anpassa dem
  • att anpassa språket och vara normkritisk
  • att skriva krönika och utvecklat språket
  • att skriva med bildspråk för att utveckla språket
  • att skriva referat
  • att läsa och analysera
  • jag har lät mig mycket, mest att skriva och lyssna
  • att prata mer utvecklat och ge respons
  • att utveckla strategierna

Vad var bra med undervisningen?

  • att jag fick tydliga mallar och exempel
  • att arbetsgången fanns på både tavlan och SmartBoarden från bloggen, samt att den ges muntligt
  • att det alltid är väldigt tydligt upplagt så man inte missförstår
  • att jag kommer ihåg hur man ska skriva texttypen efteråt för jag har en bild i huvudet
  • många exempel på hur man skulle göra
  • att vi fick ge respons
  • att vi får hjälpa varandra
  • att man får mycket hjälp av varandra
  • att man får veta av läraren vad man behöver utveckla
  • man får tydliga exempel på betygssteg
  • att man vet vad man ska göra och kan arbeta självständigt

Vad behöver du träna på mer?

  • att läsa och värdera källan
  • att skriva
  • att prata mindre och arbeta mer fokuserat
  • jag tycker du ska fortsätta som du gör med undervisningen den är jättebra
  • att vara källkritisk och söka

Vad kan bli bättre med undervisningen?

  • mer respons från läraren då den är bättre än den från kamrater, mer seriös
  • jag vill ha mer lärarrespons
  • att man inte alltid får hjälp
  • att koncentrationen ibland inte är på topp

Så summa summarum av det ovan. Överlag är eleverna nöjda med undervisningen och de både vet vilka förmågor vi tränar och hur de ska göra för att nå målen. Många hänvisar till att arbetsgången är tydlig och den lägger jag alltid ut på elevbloggen för både elever och vårdnadshavare och jag får väldigt sällan frågor kring undervisningens mål. Dock blir jag extra glad att de vågar uttrycka sig (med namn)på utvärderingen  att de inte får den hjälp de behöver. De elever som inte kommer igång måste jag bli ännu tydligare med. Jag behöver sätta mig hos dem en stund och ge en muntlig instruktion igen. Jag behöver då tänka på placeringen av dem så det underlättar för det, så gärna i en grupp tillsammans.

Jag har en klass som jag haft i tre år, en i ett år samt en som jag fick nu i nian. Där de behöver mer hjälp och vill ha mer lärarinstruktioner är i den nyaste av grupperna. Det säger någon om formativ bedömning – att det tar tid. De övriga klasserna är så vana att arbeta med respons och mina exempel att härma att jag mest står i bakgrunden och att de hugger tag i mig få de behöver hjälp. I den nyare gruppen gick de från att ha varit helt styrd till att arbeta som jag är van vid med de andra grupperna. Det kan vara viktigt att tänka på att elever som inte är trygga i det behöver lite mer styrning från mig än vad jag är van att ge. Jag tänker också att feedback från mig kan ges i muntlig form via en skärminspelning så de kan lyssna på den utan att jag behöver sitta med dem hela tiden.

Vad gäller koncentrationen är den väldigt olika beroende på vad vi jobbar med, när på dagen den sker och vilka de sitter med. Av detta kan jag styra klassplaceringen. Möbleringen är i grupper om sex personer då jag vill ha ett dialogiskt klassrumsklimat, men några elever gynnas inte alltid av det. Kan man sätta in några enstaka placeringar med fåtöljer eller sittplats för eget arbete? Värt att testa. Dock har jag stöd i Lgr11 för att ha kommunikationen i fokus så de utvecklas tillsammans.

Resten av terminen?

Att arbeta med IKT är fortfarande ett utvecklingsområde. Och minoritetspråken. Den planering som nu är kvar för resten av terminen har lagt upp för att tillgodo se behov hos eleverna men även för att de ska ha med sig ryggsäcken med det de behöver för framtiden.

Jag har gjort en planering i engelska som är helt blended då helt flippat inte passar mina elever utan de kan förbereda sig hemma via bloggen men vi arbetar i klassrummet. Ämnet är  Anne Frank som de får arbeta med individuellt eller i par, och med stöd av IKT. När vi arbetar kring Anne Frank kommer vi lyfta mänskliga rättigheter och koppla ihop det med Martin Luther King och muntlig interaktion som blir nästa tema och också en förmåga många elever lyfter att de vill träna mer på. I svenska kommer eleverna få arbeta med minoritetsgruppen Samer och läsa och träna på att tolka och analysera. Vi kommer också lyssna på jojk som vidgad text och en del av kulturarvet.

I svenska gör också en grupp en blogg med texttyper som vi nyss anmälde till Webbstjärnan. Bloggen är för att träna lite extra på IKT och källkritiken.

Nu hoppas jag att vi med det ovan kommer i mål till skolavslutningen. Jag har inte nämnt kunskapskraven i denna utvärdering då samtliga elever har betyg i svenska och i engelska har nästa alla betyg om de inte är helt nyanlända i svensk skola. Hur vi ska göra för att tillgodo se deras undervisning framöver kommer vi lyfta i ämnesgruppen tillsammans med rektor. Mina elever är väl förtrogna med ämnets förmågor och hur de ska utveckla dem får de veta på lektionerna av mig och varandra.

Så jag står med fötterna i skolan och näsan i Lgr11. Det känns tryggt!

Att utvärdera sin undervisning och synliggöra förbättringsområden

Det är dags att utvärdera undervisningen. I alla fallfärdiga min del skriftligt. Jag gör det fortlöpande under terminen men oftast muntligt. Jag har gjort lite olika från år till år men i år satte ihop dessa dokument för mina ämnen. Det går ju att göra utvärderingen i Google formulär också men vi har så begränsat med datorer så det får bli nästa år. Tanken med utvärderingarna är sedan att gå igenom dem på en ämneskonferens med kollegor och lyfta utvecklingsområden. Det är då vi synliggöra vad som behövs och vi konkret diskuterar hur:et vi kan utveckla oss som pedagoger.

Utvärdering av terminen i engelska

Utvärdering av terminen i svenska

Jag hade förberett den nedan i driven men kommer strunta i att använda den, men vill någon låna den så feel free. Jag har hittat inspiration från Svedala. Jag har gjort en kopia här på frågorna så om ni vill göra en kopia av dokumentet och använda som formulär och bädda in är det helt ok.