Månadsarkiv: maj 2014

Hur blir bedömningar betyg?

Just i betygssättningstider kommer här några filmer från webbkursen ”Bedömning och betyg”. Kursen hittas på http://www.llw.se. De är bl a gjorda i samarbete med professor Christian Lundahl och Karlstads Universitet. Anna Karlefjärd berättar.

1) Betygssättning – vad gäller?

2) Hur blir bedömningar till ett betyg?

3) Sammanvägning till ett betyg i praktiken

Att nå högre måluppfyllelse i engelska

Under mitt år som förstelärare i engelska har jag reflekterat, funderat, prövat och utvärderat med mina elever och diskuterat med kollegor både i det utökade kollegiet och kollegor på ämnesträffar kring hur elever lär sig engelska, men också hur man kan göra för att få dem att nå längre i sin måluppfyllelse.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

En insikt jag har landat i är dels att undervisningen måste bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad är då det? Undervisningen ska vara formativ och språkutvecklande och här har Skolverket kommit med mycket stödmaterial under senaste halvåret. Jag följer Skolverkets youtube-kanal och tittar på det mesta.

För egen del är den undervisning jag har i svenska mycket mer formativ och också mer beprövad då jag haft en annan didaktik. Detta har jag läst väldigt mycket om under senaste läsåret och landat i att varför jag jag inte mer som i svenska. Därför släppte jag i höstas mina böcker i engelska och nu för någon vecka sedan har jag också börjat flippa.

Mina elever är också kloka och jag lyssnar ofta på vad de tänker och säger. Senast idag sa de att jag ska göra som jag undervisar i svenska för de har nu sett att det gör dem till bra språkanvändare inom samtliga färdigheter. Och jag inser ju det själv då jag tittar på Kunskapskraven. Jag satte nyss betygen (en preliminär bedömning) för terminen och ser att många elever i svenska har gått två betygssteg på en termin och i engelska ett eller inget. Jag vet att det jag provat i svenska fungerar så jag kör nu på de metoder jag byggt upp genom mina 14 år som lärare i svenska.

Ni kanske undrar varför det tagit nästan 15 år? Jag tror ett svar är att man undervisar som man själv fick undervisning i skola, som ens handledare gjort och som kollegor gör. Jag tror det utökade kollegiet har gjort mig modig. Jag vet att jag vågar vända om och göra nytt utan att riskera att göra fel för nu har jag just beprövad erfarenhet.

IKT och flippad undervisning

En annan insikt är att undervisningen måste vara merbyggd på IKT. Dels har vi kunskapskraven men även att undervisningen blir mer elevnära när vi kan använda den teknik som eleverna är i och kring hela tiden. Därför har jag nu startat min elevblogg där jag flippar min undervisning http://oppetklassrum.wordpress.com

Jag såg för ett tag sedan att man tillsatt en forskningsgrupp på hur man kan arbeta för att nå högre mål i engelska i en del av Malmö där jag själv är uppväxt.  Du kan läsa artikeln här. De har som ett resultat av den forskning börjat göra läxhjälpsfilmer som bygger på Khanacademys webbplats med flippfilmer. Jag har ju också i det utökade kollegiet kontakt med flera flippande lärare och vi är några som flippar i språk och som ser att det ger bättre resultat.

Jag skulle också vilja arbeta mer med IKT än vad jag gör, men jag har provat elevtidning i webbform som var lyckat, och jag har en hel samling av verktyg och länkar i min nya elevblogg. Bristen på datorer är en stor faktor just nu att det inte går fullt ut. Vi har nästan ett havererat nätverk och de nyaste datorerna är 7 år. Men det råder snart bättring.

Engelska utanför skolan

Det sägs att vi rör oss runt engelska hela tiden i form av TV, musik, tidningar, vi reser mm. Jag vet att forskning har gjorts och där lyfter man särskilt fram att pojkar som spelar spel når högre mål i engelska är flickor. Pojkar spelar interaktiva spel online där de tvingas in i konversationer medan flickor spelar spel där de inte agerar med andra. För flickor är det läsning av böcker som har mest signifikant betydelse av engelskans ordförråd och förståelse men du kommunicerar inte och det har inte lika stor effekt.

Men jag ser också att engelska inte alls är självklart runt alla barn. Hur kan vi i skolan ge dem en värld utanför skolan där de kommer i kontakt med engelska? Kan vi få dem att läsa bloggar, brevväxla, läsa böcker? Jag hoppas det i alla fall, för utan engelska utanför skolan blir det tufft få en fullständig måluppfyllelse.

Så här står det i inledningen till kursplanen i engelska:

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.

Börja tidigt

Det är också viktigt att vi börjar med engelska så tidigt som möjligt. Mer om det kan du läsa i artikeln där Helena von Schantz beskriver hur hon vill arbeta för att höja målresultaten i Valdemarsvik. Där jag bor och jobbar börjar vi i förskoleklass.

Stöd i klassrummet

Det är också viktigt med stöd från modersmålslärare på lektionen då det för många av mina elever är deras tredje eller kanske rentav fjärde språk.  Stöd som ges till alla blir mer avdramatiserat och då inte bara stöd i form av speciallärare eller modersmålslärare utan i form av stödstrukturer och skrivmallar, som är vanligt vid språkutvecklat arbetssätt som jag nämnde i inledningen.

Att arbeta språkutvecklande är en förutsättning för att få med alla eleverna i undervisningen och att vi har höga förväntningar på eleverna och ger dem återkoppling under arbetets gång och är tydliga med vad som förväntas av dem. Vi som lärare måste få eleverna att förstå att engelskan hänger ihop med världen utanför för att inlärningen ska bli optimal. De måste helt enkelt interagera på sin fritid på engelska för att nå högre måluppfyllelse.