Ett upplägg för textsamtal av faktatexter

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan arbeta med textsamtal för att stötta läsandet av skönlitterära texter. Detta ger eleverna stöd för förståelsen av det som de läser och de kan använda varandra som lärresurser för varandra. Jag tänkte i detta inlägg ge tips på metoder för att genomföra samtal av läsning av faktatexter som kanske kommer fler lärare till del än svensk- eller språkläraren som är den som oftast arbetar med skönlitteräraverk. Eleverna möter oftare faktatexter och här finns det också möjligheter till stöd för att lära tillsammans genom samtalet.

Forskning visar på att läsupplevelsen uppstår i dialogoch samtal. Om vi strukturerar samtalet i klassrummet så att alla elever aktiveras ger vi dessutom stöd inom ramen för undervisningen åt alla elever. Dessutom ger det eleverna strategier i hur de ska ta sig igenom en text då de får syn på vad de själva missar eller vad de andra behöver ha hjälp med.

Jag läste för ett par år sedan en dansk artikel om läsning där en lärare valde att dela in eleverna i olika grupper vid läsandet av faktatexten som påminner mycket om boksamtalet. När jag hade publicerat inlägget om boksamtalet som jag länkar till ovan kom jag att tänka på denna artikel igen och tänkte här delge er en summering av den metoden. Jag har no-kollegor som arbetat med metoden och fått bra resultat och även tips på hur man kan arbeta språkutvecklande.

Roller vid läsning av faktatexter

Upplägget vid läsandet av faktatexter går ut på att eleverna sitter i grupper om fyra där varje elev har en roll vid den gemensamma läsningen av faktatexten. Syftet är att träna eleverna i lässtrategier som de på egenhand sedan ska kunna tillämpa när de läser på egen hand. Rollerna fördelas mellan:

  • en som högläser
  • en som skriver ner nyckelord
  • en som återberättar
  • och en som antecknar

För att eleverna ska öva på alla roller är det viktigt att de byter roller i sina grupper vid olika lästillfällen. Genom att de får arbeta med läsningen i skolan ger vi dem strategier för att klara av läsningen på egen hand när de väl fått med sig strategier för hur de tar sig an en text. Kanske har du någongång gett eleverna läsläxa att läsa in ett visst antal sidor hemma innan lektionen? Är det en ovan läsare kanske eleven till och med har struntat i att göra läxan och kommer helt oförberedda till skolan och kan inte vara med i den lektionen som du har förberett som lärare? Då behöver vi fundera över hur vi kan ge eleverna stöd för att kunna följa med i undervisningen.

Stafettläsning

En annan metod kan vara att man i små grupper högläser den faktatext som man har vid sitt bord i fem minuter. När tiden är ute får eleverna en minut för sig själv för att skriva ner något som t ex:

  • svåra ord man mött
  • en kort mening om handlingen
  • eller en tanke man fick från läsningen

När tiden passerat får grupperna byta bord och sätta sig vid ett nytt bord med en ny faktatext och högläsa på samma sätt som vi förra bordet. Läslängden avgörs ju av längden på texterna men den får inte vara för lång då syftet är att man inte ska sitta av tiden utan aktiveras och ha fokus på det som läst. Behöver du förlänga lästiden så anpassar du upplägget bara. Efter läsningen kan man låta elevern delge sina reflektioner då det är ett bra tillfälle att få svar på de eventuella frågor man har fått av läsningen eller få ord och begrepp förklarade för sig.

Få aktiva elever som äger sin läsupplevelse

När man arbetar medvetet med läsningen på detta sätt vinner man mycket, som till exempel att eleverna får strategier för att på sikt kunna läsa på egen hand, att de hjälper varandra och alla elever är aktiva i undervisningen, och att de begrepp som ingår i texterna blir en del av deras språk. Har du inte provat att läsa tillsammans med dina elever inom SO:n eller NO:n så kanske dessa tips kan inspirera dig. Om du vill läsa artikeln jag refererar till hittar du den här. Den är på danska och i den får du även ett tips på hur viktigt det är att arbeta med ord och begreppslistor och även tankekartor för att skapa sammanhang kring det lästa. Har du testat andra metoder för läsning av faktatext är det bara att tipsa på så att de synliggörs för att ge stöd åt eleverna och att de kan utvecklas mot kunskapsmålen.

Annonser

Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen

I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet. Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. Vi vet att elever som lämnas själva i sin läsning inte utvecklar en djupare läsförståelse men genom samtalet kan man stötta de som behöver mer hjälp genom att eleverna lär av varandra.  I kunskapsöversikten Att läsa och förstå skriver Barbro Westlund att ”väl organiserade och strukturerade textsamtal ger eleverna betydligt större möjligheter till skolframgång än om sådana samtal inte förs.” (sid 71).

En metod för samtalet är att planera för en bokcirkel till där man delar in klassen i olika roller för att de ska arbeta med boken under läsandet. Förslag på roller ser du sist i inlägget. När man delar in i roller blir läsningen mer eftertänksam och betyder att eleverna läser med större ansträngning än att bara svara på frågor eller att de fokuserar på att läsa med flyt. Man kan här på förhand ha styrt upplägget med vem som har vilken roll när eller så låter man eleverna dela upp detta i grupperna om de kan planera för det själv. För att få träna på alla rollernas uppgifter bör de ha haft alla roller minst en gång. Det är dock viktigt att man har satt en tidsram för när de har diskussionstillfällen och när allt ska vara klar så de får en yttre ram att förhålla sig till. Vi vet ju att många grupper som inte har en ram att förhålla sig till inte heller kommer att ta ansvar för att planera för när deras uppgift ska vara gjord.

En bra idé kan vara att låta eleverna föra loggbok under läsandet som man tittar i för att ha lite koll på deras anteckningar så de inte halkar efter. Bäst är att göra detta digitalt så du kommer åt deras loggböcker när som helst annars ska du samla in dem. Det behöver inte vara så avancerat utan de kan skapa en skrivyta i Padlet eller dela ett dokument med dig utifrån vanan med digitala verktyg. Efter varje bokcirkelpass kan man låta eleverna utvärdera hur diskussionerna gått och vad de tyckte om sin nya roll i loggboken eller via exit-tickets digitalt eller på lappar.

Jag tycker också att det är en idé att ställa frågor som ger eleverna lite stöd för innehållet och som de kan ha stödanteckningar till i sina loggböcker om de kör fast eller är ovana läsare. Använder ni digital loggbok kan du i den direkt ställa förgår eller så hjälper du eleverna med lite olika typer av frågor. Använd gärna förslag på frågor som bygger på de olika lässtrategierna. Vill du skriva ut dem hittar du dem i länken som en pdf.

1-2

4

Pdf: lasformagor

Några förslag på roller att dela in i är:

  • Diskussionsledare

Hit hör uppgifter som att till varje tillfälle sammanfatta kapitlet innan diskussionen och sedan leda diskussionen och se till att alla kommer till tals under lektionen.

  • Persongranskare

Den som har denna roll ska under läsandet granska en karaktär och även välja ut citat som stödjer beskrivningen av karaktären. Granskaren ska även ge sina egna värderingar av karaktären och vad man gillar eller ogillar med den.

  • Miljöbeskrivare

Uppgiften går ut på samma sätt som för att granska personer men man granskar den miljö som berättelsen tar rum i. Citat är en fördel om man plockat ut och kan utgå från i diskussionerna. Man ska även dra paralleller till miljöer man själv vistats i.

  • Ordgranskare

Den som har uppgiften att granska ord skriver ner ord man stöter på under läsandet och tar reda på vad de betyder. Man skriver ner dem i en lista och delger de andra vid bokcirkelpasset.

  • Illustratör

Om man arbetar med böcker som har bilder i sig kan man även tilldela tolkning av dessa och låta eleverna leta upp citat i texten som visar på när det finns stöd i texten för bilden.

Efter läsningen

Efter läsningen av boken sammanfattar man boken i helklass och delger gruppernas tankar. Här är det bra om man ställer frågor som utvecklar tanken. Dessa hittar du i samma länk som ovan. Sedan kan eleverna sammanfatta boken och skriva en baksidestext till boken utan att avslöja för mycket. Till detta kan välja något av de citat man använt sig av till boksamtalen. Man kan även låta dem skriva en argumenterande text där de ska försöka sälja in boken hos en ny läsare.

tanka-kring-text utveckla-din-tanke

Det viktiga här är inte att läsningen sker utan att den sker tillsammans för att eleverna ska bli kritiska läsare och fördjupa sin läsupplevelse snarare än goda avkodare som tränas om eleverna lämnas själva i sin läsning. Och vi vet också att de elever som ska läsa hemma på egenhand inte gör det utan en motprestation när man vet att man måste visa hur man tänker.

Hur tänker du kring läsning i grupp eller att läsa på egen hand? Hur brukar du göra boksamtal?