Visat på SETT – hur du KAN göra en Canva

På SETT visade jag  i LR:s monter hur jag dels använder Canva men även hur du själv kan göra en Canva. Om du vill ta del av hur jag organiserat Canvorna utifrån förmågorna i mitt klassrum kan du kika här. Canva är en webbsida där du kan skapa posters eller bilder för t ex din undervisning, för blogginlägg eller inbjudningar. Jag använder mig själv ganska ofta av programmet som är både lättanvänt och gratis (om du väljer gratis varianterna). Då jag ofta delar instruktioner till eleverna i förväg så de kan ta del både innan en lektion, men även i efterhand, tänkte jag att för er som missade presentationen ska få möjlighet att ta del av den i efterhand via filmklippet nedan. Det är en flipp för det utvidgade kollegiet så att ni kan få ta del av lite av det som fanns att se på SETT om ni inte var där.

Presentationen som syns i filmen utgår från redigeringsfunktionen i Canva, dvs där du skapar din poster. När du eller eleverna ska visa en presentation är ett tips att lägga in de bilder ni gör i en Powerpoint, men man kan lika gärna göra en pdf som man scrollar i, men då ser du inte alltid hela bilden. Du kommer åt min presentation via min Canva-anslagstavla här om du bara vill se bilderna. På anslagstavlan hittar du även de Canvor som syns i både presentationen och filmklippet nedan om du vill ladda ner något att använda.

hur funkar canva och hur kan det användas

Innan du tittar kan du ta del av några saker jag missat att nämna (eller så gör det det i efterhand):

Hur du skapar flera flikar

När du skapar en layout ser du pilar, papperskorg och en dubbelsidig flik bredvid bilden. I den med två flikar skapar du en exakt kopia under, i den kan du sedan också flytta om och radera bilderna/rubrikerna eller genom papperskorgen bredvid bilden radera just den bilden.

Hur du flyttar om i strukturen

När du är klar kan du också klicka på bildernas upp och ner pilar för att flytta om i strukturen.

Hur du använder den som en presentation

Till sista bilden berättar jag om att du kan ha Canva som presentation. Då laddar du ner bilden som en pdf och visar så klart den, alt lägger in bilderna i en Powerpoint om du sparar ner bilder. Sedan kan du visa din presentation och vara hur kreativ som helst.

Så nu kan du titta på filmen för att själv kunna sätta igång och skapa Canvor.

Jag har spelat in filmen med skärminspelningsprogrammet Screencast-O-Matic som jag sedan laddat upp på min Youtub-kanal.

Canva fungerar utmärkt ihop med Thinklink. Här finns en instruktion för det.

PS!

Jag, precis om resten av ämnesspanarna som var på plats, blev även intervjuad av Lärarpodden. Jag pratar i stort om sådant som inspirerar mig i min undervisning. Poddarna har inte släppts ännu men håll utkik. Nu måste jag smälta allt jag sett och varit med om på SETT innan jag får igång kreativiteten igen.

Här finns nu podden.

DS!

Annonser

Vad är cut-up poesi och hur kan du använda det i undervisningen?

cut-uppoesi

Cut-up poesi är ett sätt att skapa dikt av ord som redan finns. Man klipper upp texter som redan är skrivna och begreppet cut-up kommer från engelskans ”klippa upp”  Begreppet myntades av den dadaistiske poeten Tristan Tzara så tidigt som 1916.  Många musiker och författare har sedan dess använt tekniken då de skrivit låttexter. Grundidén är att man skapar något nytt genom att bryta mot de normer som säger att skapandet ska ske på ett visst sätt. Här kan ni lyssna på hur David Bowie har använt sig av tekniken.

Bowie brukade skriva ner ett stycke som beskrev ett ämne. Detta stycke fungerade sedan som en ingredienslista för textens stomme. Stucket klippte han sedan upp så det blev kvar fyra eller fem ord i en remsa. Dessa la han sedan på bordet igen och formade sin musik. Bowie räknas idag som en av föregångarna av en modern version av rock pga. sitt kreativa sätt att skapa musik.

En annan musiker som inspirerades av cut-up tekniken var Curt Kobain. Han skrev nya låtar genom att ta ord från sina tidigare texter och blanda dem.

Varför blev jag intresserad av just cut-up tekniken i undervisningen? Jag läste en intervju om den diktande klassen som använt sig av tekniken. Jag blev inspirerad av läraren Maria Edgrens arbetssätt och googlade lite mer.  Vad jag fick för idéer kan ni läsa nedan. Jag delar ockdå vilket stöd vi hittar i läroplanen för arbetssättet.

Hur kan detta användas i svenskundervisningen?

I det centrala innehållet finns det uttryckt att undervisningen ska behandla nya ord i språket och att kombinera ihop olika texttyper till nya. Detta bedömas genom hur väl eleven kombinerar ihop olika texttyper, och estetiska uttryck så de olika delarna samspelar och budskapet förstärks och levandegörs. Om man vill och har möjlighet så samplanerar man detta ihop med ämnens musik och bild och får in fler aspekter.

Jag kommer låta mina nior arbeta med detta under vårens senare del då jag tror det kan fungera som en motivationshöjare. Du kan använda detta i engelskundervisningen lika bra eller varför inte språk. Förra våren gjorde mina nior blackout poetry som också är ett nyskapande sätt att skapa dikt på.

Så här kommer eleverna få arbeta med cut-up poesi

Jag har plockat fram dikter som de ska få klippa isär och även tagit fram deras gamla elevtexter från grundskolans år. Det kan bli ett kul sätt att minnas och reflektera också över sin utveckling av det skrivna ordet.

Eleverna kommer få välja olika digitala tekniker för att redovisa detta.. Så här står det i skolans mål och riktlinjer i Lgr11:

Efter avslutad utbildning ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Jag bifogar en lista längst ner på förslag som kan användas beroende på intresse och kunskap men först kommer förslagen på arbetsgången för eleverna.

Hur ska vi göra?

Alternativ 1 – nya dikter av gamla

Ni ska få klippa sönder dikter från några kända svenska poeter. Ni får arbeta två och två eller själva beroende på hur ni vill skapa:

Vi gör så här:

  • Klipp isär alla orden
  • Lägg dem i en påse
  • Skaka om påsen
  • Ta ut ett ord i taget
  • Lägg dem på bordet och forma en ny dikt
  • Du får flytta om
  • När du är nöjd limmar du fast dem
  • Vi sätter sedan upp dem i korridoren
  • Ursprungsdikterna sätter vi upp bredvid så man kan jämföra

Alternativt 2 – nya texter från dina gamla

Leta fram två eller tre av dina gamla texter. Ni kan om ni vill blanda två individers texter om ni jobbar i par.

  • Gör en kopia eller skriv ut två versioner av en digital text
  • Klipp isär dem i delar med fyra eller fem ord i en remsa
  • Lägg ner dem i en påse
  • Skaka om påsen
  • Lägg dem på bordet och forma en ny text
  • Du får flytta om och ta bort det som inte passar in
  • När du är nöjd limmar du fast dem
  • Vi sätter sedan upp dem i korridoren
  • Kopiorna sätter vi upp bredvid så man kan jämföra

cutuppoesi 

ledsen

Digitala alternativ

Vill sätta en rubrik med bokstäver som är utklippta från olika tidningar, som den jag har ovan, kan du göra det via denna sidan.

Här kan du klistra in hela stycken av text och blanda om och även här där du också får lite mer fakta om texttypen cut-up poesi.

Vill du visa dina alster kan du anslå dem via en hashtag t ex #cutuppoetry eller varför inte göra en sida som omvärlden kan få ta del av? Padlet kan fungera men även om ni vill dela på Instagram kan det vara ett sätt.

Och om du vill förstärka din dikt och lyfta fram vissa delar eller ord kan du använda Prezis in och ut zoomningsfunktion. Här får du lära dig hur du gör.

Det går också att göra en form av din dikt genom ett ordmoln. Klistra in orden t ex via Tagxedo och välj form.

Om du vill testa göra dikt på engelska genom att kasta om ord finns magnetpoesi online.

Om du Twittrar kan du via Poet Tweet få fram slumpade Tweets till en dikt som mitt exempel nedan:

cut-up-tweet

Realia möter digital läsförståelse

Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då Mia Smith och jag började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. Inte sällan utan stöd för att eleverna ska nå målen. För att synliggöra hur vi tänker kring stödet men även bedömningen har vi delat en planering sist i inlägget. Innan du tar del av den vill vi synliggöra hur vi tänker kring planeringen för att få validitet, för att se till att vi verkligen bedömer det som ska bedömas. Vi har utgått från följande förmåga där eleverna ska reflektera över:

livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används

(Lgr11, engelska åk 9)

Kunskapskravet som ska bedömas är detta:

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Kunskapskravet går i stort ut på att öka insikten och förståelsen för andra människors livsvillkor och traditioner.  Detta är också något som särskilt betonas i Gemensam Europeisk Referensram i Språk (GERS). Den som vill fördjupa sig mer i GERS kan läsa mer i denna publikation som återfinns på Skolverket och som läroplanerna i engelska och moderna språk bygger på.

Hur skapar vi en planering där eleverna får större insikt och förståelse samtidigt som vi har en process som är bedömningsbar? När vi resonerade kring detta ville vi dels synliggöra hur man kan få syn på det i kunskapskravet så vi inte lägger in något i undervisningen som inte ska bedöma i slutändan. Det blir lätt fokus på slutprodukten, eller för mycket fokus på den muntliga eller skriftliga produktionen, vilket givetvis kan inkluderas också. Men vi får inte glömma att låta eleverna diskutera och reflektera över företeelserna.

I planeringen har valt att ta med den skriftliga produktionen men även källkritiken som innebär att söka och sovra i de källor som eleverna söker fram på materialet till för realian. Vi har också valt att lägga in en instruktion för hur vi kan stötta eleverna i detta samt olika stödstrukturer så det blir tydligt för eleven vad som ska åstadkomma och hur det kan tränas på under lektionen.

Virtuell samplanering

När man arbetar med att skapa planeringar genom att först utgå från kunskapskraven och lägga till vad undervisningen måste ta upp skapar vi samband mellan mål och undervisning – en sk alignmentplanering. Genom att arbeta baklänges med att ha tittat på vad som ska bedömas innan man planerar får man fram det som bör läggas in i undervisningen. Vi hoppas det framgår nedan när vi benar i de aspekter som ingår i kunskapskravet.  Att planera tillsammans med en annan kollega är toppen för då kan man tänka ur fler synvinklar och resonera kring det som är osäkert och då också verkligen tänka till kring hela kunskapskravets innebörd . I dag fungerar kollegialt samarbete lika bra över nätet som över ett skrivbord. Mia sitter i Göteborg och jag i Enköping. Vi sitter när vi har tid och ställer frågor kring det vi skrivit eller inte kommer vidare i kring. Vi delade ett dokument i Drive och resonerade oss fram till följande:

Vad innebär bedömningsaspekterna i kunskapskravet?

Eleverna ska leta fram information kring livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser, men vad exakt innebär begreppen? Vi tänker så här:

Livsvillkor

Till livsvillkor resonerade vi fram att arbete, utbildningsnivå och skolgång, boende, fritid, hälso- och sjukvård och trafik räknas.

Samhällsfrågor

Till samhällsfrågor räknar vi in aktuella händelser, politik, religion och migration.

Kulturella företeelser

Till kulturella företeelser räknas litteratur, konst, teater, arkitektur samt olika sociala levnadsmönster som är föränderliga i och med att vi lever i en tid då vi förflyttar oss mycket. Hit räknas även hur människor agerar, samspelar och samtalar i vardagliga sammanhang. Hur olika grupper och individer förhåller sig tillvarandra är också en företeelse som kan se annorlunda ut samt vilka värderingar och förväntningar de på varandra. Vad uppfattar människor som acceptabelt eller normalt beteende i en kultur och hur ser det ut mot den kultur vi är vana vid?

Beroende på mognad i elevgruppen och den tid du har avsatt för ämnesområdet kan du välja vilka delar som ni ska behandla. En fördel är ju att dela upp dem så ni arbetar med dem vid olika tillfällen för att få fram fler bedömningstillfällen. Vi har valt eleverna välja ut frågor själva då de är vana att arbeta med källsökningen.

Vilka delar av världen där engelska används räknas in?

Idag är det ett mycket vidare begrepp än bara England och USA. Om du vill läsa mer om varför har jag skrivit om det här. Idag räknas alla de länder in som talar engelska eftersom vi lever i en ålder då vi reser mycket och måste ha förståelse för att vi har olika erfarenheter kring normer och hur de kan te sig i en ny miljö.

Hur ska eleverna jämföra och synliggöra skillnaderna?

En viktig aspekt gäller jämförelsen med egna erfarenheter och kunskaper. Innan eleverna diskuterar detta kan de först föra in aspekterna i ett venndiagram. Vad är lika och olika i de aspekter som ni valt ut att arbeta med? Här finns ju inget rätt eller fel då eleverna har olika erfarenheter men ett resonemang bör finnas i elevernas texter eller muntliga analyser som du som pedagog ska läsa/lyssna på för att kunna göra en bedömning. Venndiagrammet är en stödmall i arbetsprocessen.

compare and contrast_mia_annika

När det är gjort är det dags för att konkretisera hur eleverna kan jämföra utifrån olika perspektiv som att beskriva, förklara, diskutera och jämföra. Begreppen för detta hämtade vi från tidigare nationella prov och sammanställde i en Canva så det blev tydligare.

realia

För att konkretisera hur olika perspektivet kan te sig har vi valt att titta på denna mall för att konkretisera ett resonemang. Vi har utifrån den, och stödfrågorna i Canvan ovan, skrivit en mall med vad som skiljer aspekterna åt när eleverna ska jämföra utifrån olika perspektiv. Ni kan ta del av den mallen här.

Realia möter informationssökning

Nu är det dags att plocka in informationssökningen som finns i kursplanen. Många lärare är osäkra på hur detta ska hanteras, och för att stötta oss har Skolverket försett oss med ett bedömningsstöd, utvecklat vid Göteborgs Universitet. Detta bedömningsstöd finns i Skolverkets bedömningsportal öppet för alla och finns för grundskolans år 3-6, år 7-9 och gymnasiets steg 5 och 6 om du vill veta mer.

I materialet finns inte bara en grundlig genomgång om vilka förmågor eleverna använder när de söker information på nätet, självskattningsunderlag och en tydlig begreppslista, utan även olika “prov”, som alla har kopplingar till olika delar av kursplanens centrala innehåll, inte sällan till just realiabiten. Detta är bara inte ett bra material att använda i sin helhet, det är också ett bra material att inspireras av för att skapa egna uppgifter, framför allt följdfrågor för att göra eleverna medvetna om de processer som pågår vid informationssökning i digitala medier.

När vi har satt ihop planeringen har vi utgått från stödet i det. Vi tänkte att eleverna ska skriva resebloggar som blir slutmålet med arbetsuppgiften. En fördel med blogg är att dels källkritiken kommer in på ett naturligt sätt, men även att det kan användas av fler elever som exempeltexter i framtiden. Om ni inte vill blogga kan ni ju låta eleverna redovisa på papper som ni sätter upp. Projektet med elevtexterna kan ni ta del av framöver i en länk vi kommer dela. Precis som källsökningen, kan man behöva stötta eleverna så inte vi delar bilder eller texter som vi inte får använda eller slarvar med att ange källa. Om man arbetar med källkritiken med realian flera gånger kommer eleverna befästa hur de ska tänka och det är en viktig förmåga.

Här kommer uppgiften: We are Virtual Globetrotters!  

Hoppas ni får användningen av uppgiften. Här finns en matris som kan fungera som bedömningsstöd för slutuppgiften. Glöm ej “realiadelen” som inte är inkluderad i denna. Till er hjälp där har ni aspekterna till att jämföra ur olika perspektiv ovan.

För er som vill ha mer lektionstips för realian eller digital läsförståelse kan hitta ett par av våra tidigare inlägg, t ex detta som Mia har delat i hur man kan undervisa kring digital läsförståelse. Här finns en skrivmall för realian som jag delat om man vill skriva mer formella texter.

PS! Canvorna når ni genom att klicka på bilderna och kan sedan ladda ner dem.

Ses vi på SETT?

Den 26-28 april är det SETT i Kista. Jag kommer att vara där på tisdagen och torsdagen på uppdrag som #ämnesspanare. Flera av oss spanare kommer att prata i Lärarnas Riksförbunds monter i J:08. Här hittar du programmet. Det kommer att bjudas på olika tips inom IKT-verktyg och flippat klassrum. Själv kommer jag att visa hur Canva fungerar och hur jag använt det med konkreta exempel så du kan börja använda det.

Du kan även lyssna på Sara Bruun och mig när vi har ett barsamtal med Lotta Bohlin i Tänktanken. Tiden för det är tisdag kl 10:00-10:30. Det sänds live men man kan även lyssna i efterhand.

Om du inte kan besöka SETT kommer du kunna ta del av presentationen nedan (efter föreläsningen) där jag berättar kring Canvan och hur du använder de olika funktionerna.

Några saker jag missar att nämna är:

Hur du skapar flera flikar

När du skapar en layout ser du pilar, papperskorg och en dubbelsidig flik bredvid bilden. I den med två flikar skapar du en exakt kopia under, i den kan du sedan också flytta om och radera bilderna/rubrikerna eller genom papperskorgen bredvid bilden radera just den bilden.

Hur du flyttar om i strukturen

När du är klar kan du också klicka på bildernas upp och ner pilar för att flytta om i strukturen.

Hur du använder den som en presentation

Till sista bilden berättar jag om att du kan ha Canva som presentation. Då laddar du ner bilden som en pdf och visar så klart den, alt lägger in bilderna i en power point om du sparar ner bilder. Du visar den ju inte i det läget som jag använder i filmen. Jag gjorde ju det för att kunna visa på hur alla funktioner fungerar.

Sambedömning av de nationella proven med fokus på utveckling

I år har jag varit med och planerat för sambedömning av de nationella proven i svenska och även för kommande prov i engelska för hela kommunen. Vi var 15 lärare i svenska som satt två heldagar för årskurs 9 när vi bedömde både läs- och skrivdelen för ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk tillsammans. Tidigare i år var jag även med vid bedömningen av årskurs 6 prov i svenska. Här kan du se hur det såg ut när lärare i Enköping tittade på delprov C och så här tyckte min kollega på en annan skola det:

Det finns många fördelar med sambedömning. Det första som blir väldigt påtagligt är att man kan göra det inom den reglerade arbetstiden utan en massa avbrott som normalt sker under en arbetsdag. Då vi tidigare år först rättat själva och sedan suttit en halvdag tillsammans med ämneslaget blev detta mer effektivt då man kunde föra diskussioner på en gång. Det primära målet med sambedömning är att få fram diskussioner även om det inte är det man kanske först tänker på. Diskussionerna visar oss att vi har något att utveckla. På sikt kommer diskussionerna och även fler tillfällen att få fram mer samstämmighet.

I diskussionerna kommer det komma fram aspekter som vi behöver arbeta mer med för att bli säkra i vår bedömning. Det gäller att vi inte backar i diskussionerna utan ser dem som en kompetensutveckling. Om vi istället hade suttit och rättat på egen kammare hade diskussionerna inte blivit lika fördjupande.

Det är inte alltid nationella proven behöver utgöra basen för en bedömning utan man kan skapa uppgifter som man sedan utför bedömningar på i olika grupper och sedan har ett utbyte kring. Det är i diskussionerna vi får fram det som behöver utvecklas i vår bedömarkompetens och jag ser dem som en del i förändringsprocessen. Här har vi mer att utveckla skulle jag tro, men första steget med sambedömning är inledd i alla fall.

När vi för diskussioner får vi fram en samsyn kring vad som utgör nivån för en aspekt och ju mer olika vi är i samsynen desto mer behöver vi utföra central rättning. På sikt blir lärare mer säkra på att utföra bedömningar av högre kvalitet. I alla fall om detta utförs mer regelbundet. Detta visar även den forskning som Pia Thornberg gjort. Hon menar också på att vi inte kommer kunna uppnå att vi sätter exakt samma betyg, det som vi kallar samstämmighet.

För något år sedan satta jag ihop en lärmodul i bedömning med en kollega. Modulen har vi delat med bl a KvUtiS och den finns också på vårt intranät för kommunen. Det finns också en wikispaces för sambedömning som jag skapat med de andra ämnesspanarna Sara Bruun och Mia Smith. Den heter textbanken.wikispaces.com. I wikin finns instruktioner och upphovsrättsliga regler.

Vill du veta mer om sambedömning i skolan kan du kolla på Skolverkets film i länken samt ta del av modulerna ovan för mer länktips.I modulerna finns även frågor för analys. Den 1 mars 2016 släpptes också utredningen Likvärdigt, rättssäkert och effektivt-ett nytt nationellt system för kunskapshämtning.  Utredningens förslag går i korthet ut på att minska antalet nationella prov, digitalisera proven och att rättning av proven ska ske externt.

Är du intresserad av en aspekt som vi insåg behövde utvecklas kan du ta del av det hör i mitt flera inlägg – Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk

Vi gjorde så här när vi rättade proven:

Jag fördelade frågorna i texthäftet till en grupp som ansvarade för frågorna till de olika texterna. En person fick läsa in sig mer på vissa frågor men tillsammans ägde man tolkningen av en text. När dessa rättats la vi tillbaka dem på en anvisad plats för skola x samt klass y, och tog nästa skola och gick igenom samtliga prov så. När man fick fokusera på en text blev tolkningen utförd på ett djupare plan och vi kunde sedan gå tillbaka till de som vi varit osäkra på.

När samtliga frågor var rättade gick vi vidare till att rätta de olika texterna. Även här hade jag samlat in statistik innan för att fördela lärare på antalet texter. Jag valde också att sätta ihop en grupp med blandade representanter för att sprida tolkningen och diskussionerna till olika skolor. Vissa texter gick fortare att rätta och mot slutet fick vi stötta upp rubrik 1 för att hinna klart. De som var behöriga i SVA fick rätta de texterna först och sedan gå över till rättningen av övriga texter.

Totalt satt vi 15 lärare och rättade proven och två av oss fungerade som administratörer och förde in resultaten på sammanställningsprofilen. På två dagar var vi klara med alla drygt 350 prov för alla delar, samt fört in resultaten från delprov A, B samt C och vägt ihop resultaten.

Dessa ska nu analyseras på varje skola på olika nivåer, t ex vilken läsprocess får lägst resultat och varför samt vad vi behöver förändra i undervisningen.

Har ni funderat över central rättning? I så fall kan ni kanske få en idé om hur vi organiserade oss. Det enda som krävs är att man läser in sig på sin del, bidrar med sin kompetens och avsätter ett par dagar tillsammans med kollegor från olika skolor. Till er hjälp behöver ni ha ett utbildningskontor som hjälper till med att boka lokaler, kontaktar rektorer och samordnar personal och en lärare som kan fördela rättningsansvaret.

NP i sv