Kategoriarkiv: Formativ bedömning svenska

Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter

I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera. Det är här vi hittar frågorna till vad undervisningen måste behandla.

Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk:

De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).

De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3).

Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp?

När jag känner mig osäker på ett kunskapskrav, i det här fallet att skriva gestaltningar, olika berättargrepp och uppbyggnad går jag alltid till de olika stödmaterial som finns för oss pedagoger. Detta lyfter jag i den mån jag hinner med lärarkollegiet på egna skolan, men oftare ställer jag frågan i de pedagogiska grupperna jag är med i på Facebook för att jag där har tid att tänka utan distraktion. I ett av stödmaterialen kan jag läsa att:

För att eleven ska utveckla sin skrivförmåga ska undervisningen bygga på att eleven lär sig tolka texters olika uppbyggnad genom att de analyseras för att på sikt kunna använda sig av mönstret i egna texter

(Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17).

För senare delen av kunskapskravet ska eleverna i årskurserna 1-3 analysera hur texter byggs upp med inledning, utveckling och avslutning samt litterära personbeskrivningar. I årskurserna 4-6 byggs detta innehåll på med att analysera parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar. I årskurs 7-9 ska eleverna bredda och fördjupa sin  kunskap om texters uppbyggnad, syfte och användning. Jag måste alltså som pedagog lägga upp undervisningen mot kunskapskravet genom att utgå från lästa texter för att hitta stöd för de mönster som ger nycklarna till det egna skrivandet.

Stödstrukturer för att utveckla skrivandet

Dessa stödstrukturer kan man arbeta fram tillsammans med eleverna genom att man utifrån de textexempel som läses gemensamt i klassrummet sammanfattar dragen. I Språket på väg (del 2)  finns några sammanfattningar gjorde på insändare, brev och berättelse och det finns fler sådana sammanfattningar i olika läromedel för ämnet svenska. Så här har jag gjort tillsammans med årskurs 9 då vi repeterat inför de nationella proven.

novell

För att eleverna ska kunna samtala kring texterna kan man sedan skapa frågor i form av responsformulär eller checklista för att eleverna ska få sätta ord på sina kunskaper och befästa dem. Progressionen i de lägre åren får du stöd av i Nya språket lyfter och det är först mot senare åren som eleverna kan gestalta och bygga upp en handling på egen hand. Om man som lärare tidigt har visat och analyserat texter med sina elever på en regelbunden basis ger man dem en bra grund för det egna skrivandet.

Att skriva med stöd av läraren då läraren skriver texter ihop med sina elever, på t ex Smartboard, är en bra  metod för att ge eleverna tankestöd. När eleverna ska skriva på egenhand kan man som lärare ge eleverna stödstrukturer med exempelmeningar om så är nödvändigt. Dessa stödstrukturer kommer göra att eleverna får en tankemodell att hänga upp sin kunskap på och behärska skrivandet på egenhand på sikt. Ju mer ovana eleverna är desto mer stöttning behövs lika så behöver elever som läser svenska som andra språk mer explicit stöttning än en erfaren elev. När vi arbetar medvetet och stöttande i hela elevgruppen faller stöttningen inte ut som något utpekande, utan som en naturlig hjälp alla elever möter i olika nivåer i olika omgångar. Om en elev behöver stödet för ena kunskapskravet behöver den kanske det inte för nästa och de elever som inte vill ha stödet vid skrivandet plockar bort det, de som behöver det använder det utan att de känner att de sticker ut.

Stödet vid läsandet – att tänka högt med eleverna – använder jag mig av under hela processen för att få belägg för elevernas kunskaper. Det är genom frågorna som jag får elevernas svar och också svar på där det brister och där jag måste ge ännu mer stöd. Stödstrukturer hjälper eleven att utveckla sitt skrivande och med strukturerna har det visat sig att elever tar mer ansvar för att prata kring texters innehåll utanför klassrummet.

Var kan du hitta texter som modelltexter?

En utmaning är att hitta texter som följer progressionen och utmanar eleverna. I de äldre åren utgår texterna från en bredare repertoar av texter och några svensklärare från det utvidgade kollegiet har därför samlat en massa texttyper som man kan använda sig av som exempel i undervisningen, för att få fram de mönster elever behöver få syn på för att kunna skriva egna texter med gestaltande beskrivningar och uppbyggnad. De finns sorterade i Pearltrees och finns det för yngre åldrar kan ni gärna tipsa så länkar jag in dem. Just för kunskapskravet att jobba med dramaturgin (se bild nedan)  fungerar noveller bra. De är tillräckligt korta för att man ska kunna hinna märka upptrappningen och vändningen. För att få syn på berättargreppet är parallellhandling bra då de texter eleverna först lär sig skriva i de lägre åren har en rak handling. Det går att synliggöra detta bra med två händelser som bygger upp handlingen i berättelsen. Ett annat sätt är att visa på andra berättargrepp och det kan man göra genom att visa på skillnader i perspektiv, som förstaperson eller tredjeperson. Ytterligare ett sätt är att visa att texter kan böja mitt i handlingen eller börja med slutet, en sk cirkelkomposition vilket är en mer avancerad utveckling av berättargrepp kring en novell. Ni får kika in här om ni hittar något exempel att använda i de äldre åren som fokuserar mer på detta i kunskapskravet.

Ett annat berättargrepp är gestaltningen där man låter händelserna utvecklas genom dem. Detta är ett kunskapskrav för såväl som årskurs 6 som årskurs 9.

Vad är en gestaltning?

Att gestalta betyder att man visar genom att ge läsaren bilder av det som finns i berättelsen. Syftet är att läsaren ska lära känna personerna och miljön. Motsatsen till gestaltning är berättande där du använder adjektiv för att . I en gestaltad mening använder du istället verb som talar om vad som sker och hur det sker. Om du vill visa detta för eleverna är en bra tumregel att fråga hur visar det sig?

Robin sjönk sakta ihop på stolen och pennan föll ur handen och pannan föll hårt mot bordsytan. Det tog inte många andetag innan hon ljudligt snarkade. Kollegorna tittade på varandra och tänkte att nu var det dags igen.

Adjektiven å andra sidan ger svar på följande:

ADJEKTIVEN

Robin var skittrött och somnade på det slitna skrivbordet inom fem sekunder.

Exemplet ovan gör inget mer än berättar vad som händer och vi får inte en bild av händelsen. Du kan gestalta genom att visa vad en karaktär tänker, säger, gör, genom personens kroppsspråk, genom sinnena och genom miljön. Om det görs på fler plan kommer  berättelse att utvecklas mer.

Att planera karaktärerna och miljön

När eleverna ska bygga upp en berättelse är det väldigt viktigt att man lägger tid på att skapa en planering för karaktärerna och miljöerna, annars tenderar adjektiven ta över det kan lätt kännas överdrivet och texterna känns inte så utvecklade. Här kan ett stöd för planeringen vara bra att använda sig av.

En gestaltande text ger mer utveckling av innehållet och gör att man vill läsa texten. Frågor man kan ställa sig vid planerandet av en texts personer kan vara: Vad heter personen? Kan man få reda på det genom något personen gör? Vad har personen för intressen? Hur märker man det? Finns det något som personen gör som avslöjar budskapet i texten? Det är  viktigt att inte glömma de inre delarna av en person och få med känslor.

Miljön bör också kännas verklig och inte uppräknande. En mening som beskriver hur det ser ut, som  t ex på gatan stod bilarna parkerade på rad, kan man gestalta genom att en av karaktärerna göra något med bilarna t ex leta efter sin bortparkerade bil och hur denna blir frustrerad över att inte hitta bilen. Han sprang uppför gatan och tittade med skärrad blick över de parkerade bilarna men såg inte skymten av den. Han började känna sig stressad över att inte hinna hitta bilen i tid.

Bra övningar kan vara att skriva om sitt rum eller en annan favoritplats och få meningarna att bli gestaltande istället för beskrivande. Genom vilka sinnen upplever personen miljön? Jag har samlat lite länkar för mer exempel här om du vill ha mer tips.

Öva mer med lärarens stöd

Min upplevelse är att vi måste bli bättre på att visa eleverna vad gestaltning är öva dem i denna bedömningsaspekt. Utan att eleverna får modeller att utgå från blir texterna mer platta och tämligen utan spänning. Det är inte bara tråkigt att läsa, eleverna får inte med sig vad de behöver för att uppnå kunskapskravet.

Några konkreta övningar kan vara att lyssna på en högläst text och lyssna på hur en person beskrivs, sedan samtala om detta i mindre grupper för att lyfta fram de gestaltande meningarna. Ett väldigt lyckat projekt för min gamla klass i årskurs 8 var Kulor i våra hjärtan som jag fick inspiration av från en kollega och vän, Nina Alshammar, som arbetade med Malin Larsson. Det är hennes elevexempel vi använt i planeringen då de gjorde dem tillgängliga på Youtube. Ni hittar det mesta i Marianne Bergmans pärla inkl filmklipp och exempelfrågor. Hon har byggt på och ut projektet och det är ni också fria att göra.

Här finns ytterligare en planering som bygger på En av oss som är en bok av Åsne Seierstad. I den får följa massakern på Utöya, som jag har haft som startuppgift i början av terminen i årskurs nio. Upplägget tar inte mer än 1,5-2 v. Detta kan man om man vill bygga på med källkritiken välja att ta del av i denna dokumentär på UR och vidga textbegreppet med Lalehs låt Some Die Young som är den officiella låten för offren i Utöya om man vill arbeta vidare på samma tema.

Fredrik Sandström har gett oss ett tips på att låta eleverna gestalta sina karaktärer i deckare. En annan bra ingång är att visa på filmer där vi får möta olika karaktärer och via länken från ni ett tips från Lektionsbanken. Detta tänkte jag utveckla mer i ett kommande inlägg med an av mina favoriter för gestaltning.

Vad var syftet med gestaltningen?

Har eleverna och du själv inte reflekterat över gestaltningens syfte kommer ni att ha svårt att förstå vad gestaltningen gör och inte undervisa i det. I min inledning började jag med ett citat om att gestaltning är en massa adjektiv. Det är just det som inte är gestaltning. Hade du koll på vad det var? Undervisar du kring detta genom att visa på exempel och hur man kan bygga upp sina texter på ett djupare plan? Om inte har du nu fått en start att reflektera kring med olika stöd för dels vad läroplanen avser samt upplägg på lektioner. Som vanligt avslutar jag med att ni gärna får tipsa på om era undervisningstips på gestaltning! Vi kan inte få för många upplägg att inspireras av då det är där vi får fram elevernas kunskaper och de kan visa på kunskapskravet så det blir bedömningsbart.

 

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnsespanare på Lärarnas Riksförbund (160222).

Att börja med utvärdering för planeringens skull!

Mina elever fick utvärdera vårt nästa arbetsområdet som är sommarpratare. Jag har synliggjort deras utvärdering på en skrivtavla på linoit.com. Med detta underlag kan jag rikta min undervisning för att se till att allas behov blir tillgodosedda och eleverna får vara med och påverka innehållet. Jag ville också ta reda på hur väl de använder sig av bloggen oppetklassrum.wordpress.com för att se om den fyller sitt syfte.

Det jag tar med mig är att jag har många behov att tillgodose – de som verkligen sätter upp mål och använder alla resurser som de kan, bloggen, lektionerna och varandra – och de som inte har någon motivation nu i slutet av nian. De vill få exempel att härma, de vill läsa och skriva engagerat så det fångar många lyssnar och de vill dels lära sig göra podd men även hur man laddar upp det. Tur att det är det jag planerat för. Nu ska vi bara se om undervisningen ger det eleverna behöver för att nå dit. Och förhoppningsvis kommer vi se vad bloggen ger för verktyg för det.

Vi kommer snart att utvärdera igen i en sk mittutvärdering för att se så att jag fått med det eleverna behöver eller om jag måste förtydliga något. Vi avslutar också med att utvärdera och då hoppas jag hela resan blir synlig för alla och vad som ger framgång och vad man behöver för strategier för att synliggöra och klara av målen.

Vill du ta del av planeringen och upplägget hittar du det mesta här och mer kommer under terminens gång.

Att ge feedback till elever

Att jobba med feedback eller respons är något jag ständigt försöker förbättra och effektivisera. Den typ av feedback jag arbetat med under det senaste året tänkte jag dela med er, även om jag hela tiden försöker lösa vissa bitar som kan bli både bättre och mer effektiv.

Till att börja med så har jag alltid gjort klart för eleverna (och  mig själv) vad det är jag kommer titta på i deras uppgift för att tydliggöra syftet. Det underlättar så mycket vid betygssättningen när jag vet vilka kunskapskrav jag väljer att fokusera på. Kunskapskraven som undervisningen kommer behandla kan delas i en matris eller i punktform. Om eleverna har haft en skrivuppgift med att skriva och utveckla ett resonemang så är det dels det men även andra saker eleverna behöver utveckla jag tittar på vid bedömningen, som t ex meningarnas variation och styckeindelning.

Jag tycker rent formellt att det är lättast att titta på strukturen med stycken, inledning och avslutning av en text så det börjar jag med vid bedömningen. Om eleven har behov av att förtydliga resonemanget skriver jag en fråga i kanten som kan ge det svar jag tycker texten behöver utveckla. Vad gjorde de sedan? Hur såg man det? Kan du ge exempel? Har du upplevt det själv?

När det kommer till meningarnas variation är det lätt att ringa in eller markera de ord som upprepas och låter för lika, samma sak med bindeorden. Jag skriver sällan dit de riktiga orden utan låter sedan eleven förbättra sin text på egenhand. Här kan jag ibland plocka fram de förslag på variation vi haft med i undervisningen för att visa på exemplen igen och som de kan låna av. De får efter att de gjort de ändringar de vill lämna in texten igen för ytterligare en kontroll av mig. Denna respons kan också ges av en kamrat om de har fått en checklista. Jag har också färdiga meningar jag skriver längst ner i texten som en summering av hur det gått. Det kan se ut så här:

Du uppnår kunskapskravet att binda ihop texterna på ett enkelt sätt/mer utvecklat sätt/välutvecklat sätt. Dina meningar är till viss del varierade/relativt varierade/varierade på ett gott sätt. Ditt resonemang är till viss del/relativt väl/välutvecklat och nyanserat underbyggt.

Dessa meningar bli en indikation på vad bedömningen hamnar på då de signalerar värdeorden. Orden kan lika gärna stå i en matris där man markerar den rutan som texten uppfyller, men min upplevelse är att eleverna läser meningarna i löpande text mer annars tittar de bara på markeringarna för att räkna ut ettbetyg.

Det svåraste i detta arbete är att ha kontrollen på de markeringar man gör som eleven behöver utveckla. Jag vill bli mer digital i detta arbetssätt men vi har ännu inget avtal med någon molntjänst så det har inte blivit av. Hur gör ni i er dokumentation för att följa upp utvecklingen? Jag upplever att jag har en massa matriser samlade i en pappershög som jag sedan ska titta på vid bedömningen och betygssättningen. Men bedömningen är ändå tämligen lätthanterlig då jag har koll på vilka kunskapskrav jag har underlag för från olika bedömningstillfällen.  Jag är en stark förespråkare av den sk baklängesplaneringen eller alignmentmetoden för den underlättar vår bedömning så mycket och blir tydlig för både mig och eleverna.

Jag har satt som utmaning för mig själv att spela in responsen digitalt och på så sätt dela responsen med eleverna, men i skrivande stund håller vår lilla datorpark på att haverera så jag tror inte jag kommer uppnå mitt mål. Den ena datorn efter den andra ger efter och lämnar tomma platser i datorvagnen som fylls med suckar av frustration. Jag får helt enkelt lägga det målet åt sidan ett tag och istället blogga om hur jag arbetar med feedback för att få respons själv och metareflektera över bedömningen.

Hur arbetar jag formativt med teknik och sociala medier?

Detta inlägg skriver jag för dig som vill veta mer hur just jag undervisar formativt, men också för att synliggöra och metareflektera för mig själv. Jag har ett par förfrågningar från lärare som vill göra klassrumsbesök hos mig men som det är nu har jag så mycket med att genomföra nationella prov och planera för undervisning emellan att jag inte hinner med att öppna dörren helt men i alla fall på glänt så här i en blogg. Jag skriver också för att synliggöra för mig själv vad  jag gör och vad behöver jag utveckla i min undervisning. Att skriva är naturligt för mig som språklärare i svenska och engelska och ger mig perspektiv och det synliggör väldigt mycket. Kanske kan du lära dig något av det precis som jag?

Bakgrund och formativt förhållningssätt

Jag undervisar på högstadiet i tre nior och har således både svenska och engelska i tre klasser. Det blir många nationella prov att genomföra och sambedöma med kollegor. För mig är inte formativ bedömning en metod utan ett förhållningssätt i klassrummet men även utanför i min tanke för planerande av lektionens upplägg. Synen på lärandet har jag förhållit mig till sedan jag var nyutexaminerad lärare år 2000 från Uppsala Universitet och för första gången mötte elever i klassrummet som jag skulle planera för. Då enligt den läroplan som rådde då – Lpo94. Formativ bedömning stödjer inlärandet i klassrummet och gör det lättare för mig som lärare att mäta och utvärdera vad jag behöver förtydliga.

Som ny lärare kunde jag ofta få förklara för mig varför jag inte hade prov och hur jag satte betyg när jag inte hade något konkret bedömningsunderlag att gå på. Då kunde jag inte svara på att jag använder mig av formativ bedömning för det visste ingen vad det var. Nu vet alla vad det är och formativ bedömning eller bedömning för lärande anses bygga på  vetenskaplig grund. Det känns då extra tryggt att jag idag fortfarande förhåller mig till den metodiken, även om jag aldrig blir fullärd och vi får nya metoder i och med teknik och sociala medier. Det som är särskilt bra med nya läroplanen är att digitala verktyg är framlyft och ska stödja eleverna i deras lärande och visualisera lärandet.

Jag tänkte berätta lite hur jag skapar planeringar och vad utgår jag från då jag planerar för vad vi ska arbeta med i klassrummet i svenskämnet. Hur arbetar jag sedan i klassrummet för att undervisningen svarar mot de mål/kunskapskrav som finns iLgr11? Den formativa undervisningen bygger på några nyckelstrategier som jag satt som mellanrubriker nedan, men ofta går metoderna in i varandra så det behöver du ha i åtanke när du läser. Jag har valt att beskriva hur jag arbetar med texter och hur vi läser, diskuterar och skriver egna texter då det är så konkret att visualisera i bloggtext för formativa processer. Jag försöker få in den teknik vi använder och hur vi använder oss av sociala medier för att förstärka lärandet. Dessa tillvägagångssätt med ikt och sociala medier har jag fetmarkerat för att synliggöra dem för er. Är orden dessutom länkade är de blå. Vanliga länkar leder vidare till djupläsning och är inte sociala medier eller teknik jag använder i undervisningen.

Social Media

Att tydliggöra mål

Vart befinner vi oss och vart ska vi? Hur tar vi oss dit? Det är frågor som man har i bakhuvudet när man börjar med ett område. Känner jag klassens behov utgår jag från vad de vill arbeta med och ofta har de önskemål på vad de vill göra. Nu vill de planera upp för poddradio så det kommer bli nästa inslag i svenska. Jag tycker det är viktigt att involvera eleverna. i det vi arbetar med. Det höjer intresset. Om jag vill få dem intresserade brukar jag utgå från sådan som ger en bild av vad arbetet kan handla om med ett ordmoln eller eller att vi lyssnar på en poddsändning – gärna elevgjorda – och interaktivt. Interaktivt fångar oftast elevernas intressenivå.

Om jag inte känner klassen sen innan brukar jag göra de diagnoser som finns på bedömningsportalen, eller andra kartläggningsmaterial som finns t ex Språket på väg, för att se vilken nivå mina elever befinner sig och vilken förmåga som de behöver utveckla. I språk diagnostiseras förmågorna läsa, skriva, tala och lyssna. Det är dock sällan jag bara har en förmåga att utveckla som lektionsmål; som t ex att läsa eller skriva. Om det sker är det alltid en metareflektion med. Jag förklarar mer om det under rubriken att eleven är ägare av sin egen inlärning för jag anser att lärandet inte kan ske om du inte tänker kring det.

När vi sedan arbetar med ett område som jag planerat utifrån deras behov av utveckling och ett centralt innehåll, brukar jag dela vilka förmågor området fokuserar på och hur vi ska träna på det och vilka uppgifter vi ska ha som underlag för bedömning. Jag tog del av en planeringsmodell för ett tag sedan som kallas för alignmentmetoden som beskriver bra hur jag tänker kring planeringsupplägg. Det tar visserligen lite tid men ger så mycket mer för det blir tydlig för både mig och elever vart vi är på väg. Jag försöker ofta ha med så många förmågor som möjligt i en större planering så det ger vidd i bedömningsunderlaget.

När vi arbetar med ett område som jag planerat för tillsammans med eleverna och tagit hänsyn till olika anpassningar och särskilt stöd lägger jag ut LPP:n på bloggen för eleverna som heter oppetklassrum.wordpress.com. Ni som följer min blogg för vet att jag arbetar med att synliggöra målen även på tavlan i klassrummet, där jag har färdiga kort på tavlan som det står lektionens mål och hur eleverna ska arbeta i steg. På bloggen lägger jag i nuläget inte ut de skriftliga LPP:er jag gjorde vid implementeringen av Lgr11, men som hjälpte mig mycket i tänkandet av undervisningens upplägg. Numera kan jag göra en inspelning av LPP:n som jag förenklat i en powerpoint med en skärminspelning eller så kan det vara att jag skriver förmågor och hur, men även bedömning på bloggen likt det jag gör på tavlan. Detta beror på hur mycket tid jag har att flippa planeringen, men syftet är alltid att det ska vara elevvänligt. Fördelen med bloggen är att dit kan eleverna men även vårdnadshavare återvända närhelst de är osäkra på vad det nu var vi jobbade med. Syftet är alltid att det ska vara tydligt och elever som gillar att titta på tavlan kan göra det, de som gillar att titta hemma och komma förberedd kan göra så och de som vill ha det synligt i arbetsscheman kan göra ett sådant med mig.

Att synliggöra lärandet

Om eleverna ska skriva en viss typ av text undervisar jag alltid i hur de ska skriva, jag visar på färdiga texter och vad som skiljer en text på A, C, och E-nivå. Texterna är inte alltid elevexempel då det tar tid att bygga upp en bank, men det kan vara texter från tidigare nationella prov som inte har sekretess längre, eller så hittar jag artiklar eller skriver dem själv. Detta gör jag för att eleverna ska veta och få syn på vad de ska göra. Jag länkar dem gärna på bloggen så de kan återvända. Vi läser också alltid modelltexter. Så här kan det se ut.

När vi då läser en modelltext på Smartboarden tillsammans och jag stryker under det texttypiska ställer jag frågor till eleverna för att ta reda på vad de kan och vad jag mer behöver rikta undervisning mot och förtydliga. I mitt klassrum räcker vi aldrig upp händerna utan jag slumpar namnen, det kan vi bl a göra genom att jag använder en generator eller att jag drar upp namn ur ett kuvert beroende på hur mycket tid jag har att logga in på appen. Här använder jag ofta min egen telefon. Syftet är att få fatt i de elever som sällan svarar. En annan metod jag provat är fråga-studs, d v s jag frågar en elev som inte kan och den eleven får i sin tur fråga vidare, varpå eleven förhoppningsvis får svaret och upprepar det.

Jag förstärker också gärna en text i vidgad text. Det kan vara en instruktion för hur du skriver som jag själv gör eller som jag lånar av någon på Youtube. Det kan vara att vi läser en text som finns inläst av författaren eller att vi tolkar en låt om vi arbetar med gestaltningar. Det vidgade textbegreppet är ett helt annat kapitel jag kommer blogga mer om framöver.

Efter att vi lärt oss om dragen i en text summerar vi det i en Canva eller en mindmap på Smartboarden som jag sedan delar på bloggen. Vi gör den tillsammans och vi synliggör lärandet för alla – allas kunskaper blir en stor helhet tillsammans.

referat skrivmall

Prov förekommer inte i mina klassrum och jag har därför inte heller poängprov mer än de nationella proven och de diagnoser vi gör en gång per termin. Detta är för att stämma av så att undervisningen synliggör deras utveckling och svarar mot kunskapskraven. Resten bedömer jag på det de gör i klassrummet – talar, läser, skriver och lyssnar – och jag lägger upp undervisningen så de får träna på det de ska lära sig. Det är mitt läraransvar att se till att eleverna förstår och hänger med på det vi gör. Om de inte gör det letar jag efter strategier som behöver synliggöras och som lyfter dem vidare. Jag ställer mig återigen frågorna hur ska vi nå målet och vad behöver eleven?

Att återkoppa så lärandet förs framåt

När vi läst en gemensam text och sett elevexempel på elevlösningar och vad som ger olika kvaliteter så är det dags för eget skrivande. Detta gör de aldrig på egen hand konstigt nog fast det kallas eget skrivande. I mitt klassrum sitter alla elever i grupper om fyra till sex elever, vilket ger fem grupper totalt. Jag har tre klasser i respektive svenska och engelska och när jag haft en klass kan jag ofta ändra upplägget något för jag ser vad som inte passade eller vad som helt enkelt måste förtydligas. Det kan vara lite trist att ha samma lektion tre gånger men jag ser en stor vinst i det då jag kan ändra om i undervisningen baserat på den erfarenhet jag skaffat mig från ena gruppen.

När jag ger feedback, feed up eller feedforward kommer den oftast på plats. Jag läser och ger kommentarer muntligt på en gång. Jag ser på en gång och vad eleven behöver förtydliga och många elever är duktiga på att våga fråga för de märker att det ger effekt i att både texters innehåll och språk blir bättre. Den responsen blir inte synlig för föräldrar eller kollegor eftersom den sker i klassrummet och därför vill jag inte lämna mina elever själva med sitt skrivande. Att skriva hemma eller på studietider är sällan gynnsamt för min återkoppling är inte bara för elevens skull utan även för undervisningens riktning. Om eleverna skrev mer digitalt, vilket är en stor önskan från min sida men svårt att genomföra på 15 datorer för sex klasser i årskurs nio, skulle de kunna skriva i driven och dela texter med mig och kunna då responsen i marginalen. Då blir det också synligt för utomstående som vill ta del av lärandet, som mentorer och föräldrar.

Jag brukar ge responsen i skrift då man är klar, men ibland då många har samma fel tar jag en gemensam genomgång på Smartboarden. Det kan t ex röra styckeindelning, hur man utvecklar sitt resonemang, som de också har tips på i klassrummet, samt bildspråk som de har exempel på elevbloggen meningarmedelever.se. Frågor jag kan ställa för att utveckla texten kan vara:

  • Varför gör personen i texten så här?
  • På vilket sätt kan du beskriva hur personen känner sig?
  • Kan du ge ett exempel på när detta hände och hur det kändes för att utveckla ditt resonemang?

meningar med elever

På bloggen meningarmedelever.se finns även elevexempel och är den målgrupp vi ofta skriver på för att synliggöra lärandet. Dock skulle jag gärna vilja arbeta mer med digital respons som jag vet flera gör genom appar i Chrome och Google Drive som Sara Bruun gör men vi har låst åtkomst till att själva ladda ner tillägg. Jag kommer snart att testa digital respons på texter där eleven är i behov av mer stöd och tydlighet av att få lyssna om hemma. Detta fick jag fram genom en utvärdering jag gjorde i våras.

Respons kan också ges i form av uppgiftspecifika matriser för att tydliggöra bedömningsaspekterna som vi behandlat just då. Det kan vara styckeindelning, meningarnas variation och kamratrespons. Det finns många matriser i kartläggningsmaterialet Språket på väg som jag länkat ovan. Tanken är att utveckla detta till nästa år så eleverna har en portfolio och kan följa sitt lärande på ett helt annat sätt och även spara sitt arbete i mappar digitalt. Nu har jag sparat alla alster i kartonger med matriserna för att ha vid eventuella behov av att tydliggöra betygssättningen, men även som elevexempel. Eleverna kan göra detta på varandras texter också i grupp och behöver inte alltid vara jag som gör den.

Ibland kan jag sticka in frågor mellan lektionerna och fråga vad som skiljer en krönika från ett reportage och så kan de få svara på en liten lapp, en s k exit ticket eller så skapar jag en fråga i Plickers eller Kahoot. Detta skulle jag vilja göra mer och ta del av andras frågor för att få syn på enkla metoder.

Att aktivera elever som lärresurser för varandra

När eleverna ska skriva får de som vill skriva utifrån en skrivmall göra det, de som har koll på texttypens karakteristiska drag brukar komma igång på en gång. Jag arbetar mycket med att visualisera; här ser du bl a samtliga texttyper vi behandlar eller kommer behandla och här finns hur man läser och tolkar textkopplingar som också visualiserar hur enkelt, utvecklat och välutvecklat man kopplar ihop det lästa. Eleverna får tydliga instruktioner för hur de ska arbeta och ibland förstärker jag det ytterligare med filmer.

När jag bestämde mig för att använda skrivmallar eller stödstrukturer fick jag med mig alla elever i klassen, så att alla elever skriver. Alla elever vet hur de ska skriva och hur de ska utveckla sitt skrivande. Jag visar med att visualisera så alla vet vad jag menar och förväntar mig av dem. En skrivmall kan räknas som ett särskilt stöd och något jag gör tillgängligt för alla. Om de vill ha mer hjälp av varandra får de skriva en text ihop men det är sällan nödvändigt längre sedan vi började med skrivmallarna. Nu när de kommit så pass långt behöver de sällan mallarna längre.

Återkoppling är något som sker spontant i klassrummet. I början i sjuan fick de responsmallar som jag byggde upp för respektive texttyp och gav responsen så. När de är nöjda och har både gett och fått respons och ändrat de saker de vill, lämnar de in versionerna till mig så jag kan se vad de fått respons på och vem som gett responsen Detta slarvar de med ibland så här måste jag bli tydligare, så jag i min tur kan ge feedback till både respondenten och den som skrivit texten.

Varför ska man låta eleverna ge återkoppling? Dels för att det praktiskt minskar min rättningsbörda, snabba frågor får snabbt svar och jag kan ge tid till de svårare frågorna. Men även för att eleverna får syn på sitt lärande genom andra. De lär tillsammans. Det är särskilt effektfullt för de lågpresterande att få hjälp av högpresterande.

Att få elever som ägare av sin egen lärprocess -metareflektion och utvärdering

När vi på en lektion både läser, diskuterar och resonerar om en texts innehåll utvecklar vi metareflektionen. Metareflektionen är grunden för formativ undervisning och som jag inledde med måste jag själv metareflektera hur jag undervisar. Det skapar kreativitet och ansvar om eleverna får göra det, men för mig som lärare gör det mig till en bättre lärare. Alla mina elever ska med och jag ger dem nycklarna för hur de ska nå dit. Nycklarna är för mig de formativa nyckelstegen, ett steg i taget låser upp en dörr och ger tillträde till mer kunskap. Det är därför så viktigt att jag på förhand vet vad de kan och vad undervisningen ska ta upp och hur jag ska ge eleverna förmågan att äga sitt lärande. Ofta stannar vi upp och tänker kring dessa frågor dels på lektioner men även på mentorstiden. Då skriver de i sina loggböcker utifrån följande frågor:

  • Vart är jag på väg? Vilket mål har jag ?
  • Hur stora framsteg har jag hittills gjort? Se vad du åstadkommit. Fokus på det som du kan.
  • Vilket är mitt nästa steg? Vilka mål sätter jag upp? Vilka ämnen ska jag fokusera på?
  • Hur ska jag nå mina mål? Var så konkret som möjligt. Vem kan hjälpa dig och hur?

Som lärare är det också viktigt att stanna upp och ändra kurs om det behövs. Metareflektion innebär också att jag vågar lita på min känsla av det jag ser och hör i klassrummet och ändrar inriktning på vad jag hade planerat för så vi når de uppsatta målen. Jag lär om mitt eget lärande. I detta fall lär jag mig om mina elevers lärande och ändrar och korrigerar det som behövs. Man kan kalla det för att utvärdera, men det är också ett förhållningssätt för att få med alla.

  • Vad ska jag välja att undervisa om?
  • Hur ska undervisningen gå till?
  • Varför ska vi hålla på med just detta?

Just utvärderingen är något jag funderar mycket över. Utvärderar vi för lite? Jag tror det. Svaret på varför vet jag inte men jag ser att jag själv behöver utvärdera oftare och bli medveten om när jag utvärderar omedvetet, för det händer också att jag ställer frågor och får veta sådant jag inte alltid reflekterar över utan bara gör för jag är en så pass van lärare idag. Att stanna upp och tänka efter lite – att se sig i backspegeln är viktigt.  Det ger perspektiv och jag kan få syn på saker som inte är särskilt gynnsamma eller i paritet mot de uppsatta målen.

De sätt jag brukar använda mig av för respons är ibland muntligt i grupper, med penna och papper, men jag har även utvärderat genom att göra ett frågeformulär i Drive, Padlet (denna länk går till en utvärdering om en ämnesträff jag hade med en kollega) och Plickers för snabb respons. Jag har även testat att få igång twitter som utvärdering men det är svårt att samla ihop det så det blir överskådligt.

Hur tränar vi eleverna att metareflektera och fundera över sitt lärande? Dels genom att ge dem strategier och regler för klassrummet. Att skapa ett klimat som tillåter att man får misslyckas och använda varandra. Här finns strategier för om du har fastnat. Men även att ställa frågor på texter och i texter. Frågor som ställer innehållet på sin spets och där vi får syn på lärandet, som t ex:

  • Varför gör personen i texten så här?
  • På vilket sätt kan du beskriva hur personen känner sig?
  • Kan du ge ett exempel på när detta hände och hur det kändes för att utveckla ditt resonemang

Frågor som rör lärandet kan vara:

  • Vad behöver du för hjälp av mig/av en kamrat?
  • Hur skriver/läser du bäst?

Vi kan inleda en lektion med dessa meningar för att synliggöra och sätta upp mål och då blir det ganska tydligt att det mesta av förmågorna går i varandra.

metareflektera

När eleverna vet svaret brukar de komma igång snabbare. När de vet hur de ska skriva på en djupare nivå och var de missat att utveckla sitt resonemang kan jag ge stödfrågor i kanten av texten. Detta visualiserar jag också i klassrummet som mycket annat på kunskapsväggen.

Med detta vill jag avsluta med att visa på de citat jag har i klassrummet för att eleverna ska tro på sig själv, ha samma förväntningar på sitt lärande som jag har och nå de mål vi har i läroplanen.

Hur arbetar du formativt? Jag är så nyfiken av att ta del av era tankar och tips på metoder.

citat på galgar

Samtliga foton: Annika Sjödahl

Att gå utanför sin comfort zone och få syn på sig själv

Förra veckan gjorde jag slag i saken och filmade mig själv då jag hade genomgång av en texttyp. Jag ville dels få syn på hur jag modellar en text och hur jag ställer frågor till eleverna. Det har tagit mig ett par år att ta tag i detta för jag anser att man måste vara trygg i gruppen man gör det i. Jag har många bra grupper men en grupp är väldigt på och vågar utmanas särskilt extra med mig. Så sagt och gjort jag bad någon filma med min mobil och sedan skickade jag filen till en kollega för respons.

Det jag såg var att jag modellade bra och visade på hur man kan tänka och vad som är texttypiskt. Däremot så riktade jag frågorna fel ibland, men ställde även frågor till samma personer.  Jag har nu funderat vidare på detta med frågorna och inlett samarbete med kollegor för att ta fram en större bank och diskutera hur:et på ämneskonferenser. Jag trodde jag hade benkoll men man gör ofta som man lärt själv i skolan och man måste filma eller be en kollega auskultera för att så syn på det. Vår organisation rymmer inte så mycket tid att besöka varandra vilket jag tycker är synd. Så film fick det bli.

annika textmodellar

Det är obehagligt att bli granskad men så länge målet är utveckling och du satt upp vad du vill ha feedback på så kommer det ju inget obehagligt ur det.

Filmen kommer jag inte dela. Det modet har jag inte.

Nu har jag fått intyget! #bobkurs

Jag anmälde mig till webb kursen som Skolverket och Karlstads Universitet anordnar kring bedömning och betyg, den sk #bobkurs när den öppnades i höstas. Jag gjorde klart ca en halv modul per kväll och skickade in slutuppgiften i början på januari. Jag använde mig av en tidigare delad uppgift, som ni hittar här på min flippblogg som underlag för slutuppgiften; att utvärdera upplägget på planeringen och bedömningen.

Har du inte gått webbkursen rekommenderar jag den varmt. Det finns mycket matnyttigt i den och jag gillade särskilt att det varvades filmer med text. Det passar bra att titta på en kortare film hemma i soffan när barnen somnat med en kopp te i ena handen och surfplattan i andra. Om du vill diskutera frågor från modulen under kursen finns det en facebookgrupp här.

Facebook Cover (1)