Månadsarkiv: augusti 2014

Terminsstart och lite guldkant på tillvaron

Vi tar emot niorna imorgon, tre dagar efter skolstart, eftersom vi har flyttat ihop med en ny skola och blivit en ny enhet. Tanken var att vi förra måndagen skulle ha renoverade lokaler som mötte oss, men de var i samma skick som innan sommarlovet. Ett helt arbetslag, med rum för sex nior, två nior från gamla skolan Västerledsskolan och fyra från S:t Ilianskolan, har nu ställts iordning av flyttfirman och arbetslaget. Det var minst sagt en stressig tillvara för en vecka sen, men som nu inför imorgon känns lugn. Jag har koll på läget, har hängt tavlor, fixat struktur med klockor och möblering, har planeringar klara och har gjort det sista hemma ikväll som inte hanns med under dagen.

Mitt i allt detta försöker jag smälta att jag blivit nominerad till guldäpplet. När jag såg mailet i torsdags blev jag så glad och undrade vem som nominerat mig. Jag vet idag och det känns stort att just hen nominerat mig. Jag minns förra året när jag såg listan, tänkte att det är en gedigen lista och de som står där är verkligen duktiga. I år är det en minst lika gedigen lista, om inte större. Jag har själv en favorit och toppkandidat men väljer att hålla tyst om det. I alla fall tills vidare.

Imorse fick jag höra grattis från kollegor då det kom en notis i lokaltidningen, några hade redan sett listan på webben i torsdags och jag har fått bra positiv respons. Det känns bra då man själv inte kan se sig utifrån som särskilt duktig. Jag menar, jag trollar ju med knäna många gånger då vi saknar surfplattor och inte har haft en särskilt stor repertoar av datorer. Men det mesta går med elevernas och även min kreativitet, mitt fokus på styrdokumenten och att våga lita på att det går om man bara vill. Det jag kan säga om mig själv i alla fall är att jag gärna delar med mig av det jag gör; jag gör det på facebook i pedagoggrupperna, i mina bloggar, till kandidater mm. Och jag gör det för att det är så vansinnigt kul att undervisa.

Imorgon kommer de – eleverna som ger oss lite guldkant i all stress. Några har förresten redan varit och hälsat på i skolan och kollat in i klassrum. Man vill ju veta vad som väntar för att få en trygg skolstart. Blev förresten uppringd av en reporter om just det idag. Det var ju passande att just jag svarade, då jag är fröken struktur och ordning. Det i sig ger guldkant och man kan njuta av att undervisa. Nu hoppas vi på en bra start imorgon!

Här kan ni läsa reportaget i Skolvärlden om bra skolstart.

EP

Planerings- och bedömningsstöd i engelska

I facebookgruppen engelska i år 6-9 dök det tidigare upp en fråga om hur man gör en LPP. Jag har under året gjort ett par som ska underlätta arbetet vid dels planeringen och vid bedömningen. Så de kommer här nedan:

Först blev jag nyfiken på vad som skiljer år 6 mot år 9 och vad vi ska lägga in i undervisingen på högstadiet.

Här är en som visar skillnader i det centrala innehållet samt matris mot år 6 jmf mot år 9.

Och en som visar den röda tråden i engelska 

Jag ville sedan också strukturera förmågorna med vad som står i det centrala innehållet och gjorde en mall för perception samt reception med matriser i dem som visar vad som bedöms vid NP och vad som inte kommer fram.

Denna är en mall för perception inkl matris

Denna är en mall för recepion inkl matris

Men vad är det vi bedömer? Ja, jag visste inte hur jag skulle tolka värdeordsmatrisen de fetmarkerade orden i Lgr11 så då fick jag djupdyka i kommentarmeterialet och så kom bedömningsaspekter utifrån värdeorden till.

Bedömningsaspekter utifrån värdeorden

Och sist en mall för LPP med alla ord från Lgr11 som ska in men man får ju ta bort de förmågor man inte jobbar med inom det område ni planerar. Jag planerar alltid teman för ett par veckor och försöker ha med samtliga förmågor, men det går inte alla gånger. Sen är betygsättningen lätt. Du kan kolla in lärmodulerna jag har gjort, med en kollega om du känner sig osäker.

LPP-mall

Lycka till!

 

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper

De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet:
texttyper

Varför reda ut det?

Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig.  Jag funderar mycket över begreppen genrer respektive texttyper och vad som ingår i dem för att bli ännu tydligare och explicit i min undervisning.  Jag tror att ju mer jag vet desto tydligare kommer jag vara. Jag ser redan nu resultat då jag jobbat med olika texter och visat på hur de ska byggas upp med exempel som vi läst, analyserat och tolkat för att eleverna sedan ska arbeta med egna texter med kamratrespons. Jag har ett mål till hösten och det är att visualisera de olika genrerna eller texttyperna som vi ska undervisa om enligt Lgr11 ännu mer tydligt än bara med den aktuella typen av text vi jobbar med. Jag vill ha en vägg med färdiga texter under rubriker på vilken typ av text det är för att synliggöra  vad vi jobbar med. Givetvis läser vi dem först tillsammans och tittar på hur den är uppbyggd och språkets byggstenar.  Men vad ska jag skriva som rubriker över de texter eleverna ska ha som exempel att härma? Jag ställde därför frågan i Facebookgruppen Svensklärarna och fick så många olika svar att jag blev ännu mer rådvill. Därför började jag läsa en massa litteratur (ny i vissa fall men jag läste även om en del litteratur – se exempel nedan) och en forskningsöversikt över genrebegreppet av Per Ledin för att reda ut begreppen och analysera varför det uppstår konflikter. Jag vill också framföra en önskan till Skolverket att göra detta med texttyper tydligare i nästa utgåva av ny läroplan eller i kommentarmaterial eller annat stödmaterial.

 

Vad gäller?

Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Enligt Språket på väg som Skolverket står bakom så kan man tydligt läsa om att Lgr11 använder sig av olika typer av texter och att de rekommenderar att vi ska använda texttyper istället för genrer. Ändå ger de själva exempel på genrer i sin text. Varför gör de det? Jo, för att det är socialt vedertaget begrepp där alla som hör ett begrepp vet vilka typ av text det är. Varför ska vi då inte använda oss av genrer? Svaret ges tydligast i den forskningsöversikt som Ledin gjort över genrebegreppet. I översikten kan vi läsa att genrer är socialt förankrade i en viss situation och utgår från tankemönster i hur en text ska komponeras. Detta synsätt gör det svårt för samtiden att förhålla sig till begreppet i och med begreppet blir för snävt.  En text kan dessutom ingå i flera olika genrer.

Bruket av termen texttyper är mer systematiskt och bygger på en vetenskaplig kategorisering då det finns kriterier att kategorisera efter, medan genrer är knutna till en varaktig uppsättning textnormer och om vi bryter mot normerna anses texten dålig. Detta talar också för att begreppet texttyp är ett vidare begrepp och mer accepterande eftersom samhället förändras och likaså texters utformning och syfte. Risken finns också att med en snävare syn på texters kategoriseringar kan detta leda till ett mindre utbud av texter, medan en vidare gör att vi får större utbud eller till och med nya typer av texter enligt Ledin.

 

Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen

En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Exempel på lyrik är ballader och sonetter, medan komedier och tragedier tillhör genren dramatik, och romanen och novellen tillhör den episka genren. Detta gör det förvirrande då genrer inom språkvetenskapen delas in i tre: berättande, faktatext och argumenterande, och indelningen i texttyper görs i två, tre, fyra, fem eller tom sex olika indelningar. Begreppen har diskuterats väldigt lite inom Svensk språkvetenskap därför vet vi inte hur vi ska förhålla oss och vad som gäller. Jag kommer nedan lista den indelning som används i Lgr11.

 

Olika indelningar eller familjer – vilken gäller i Lgr11?

I översikten av Ledin kan vi läsa att Werlich delar in textyper i fem olika kategorier/familjer: descreptive (beskrivande), narrative (berättande), expository (förklarande), argumentative (argumenterande), och instructive (instruerande) medan Longacre delar in i fyra: narrative (berättande), procedural (instuerande), behavioural (som jag tror är utredande), expository (förklarande). I Språket på väg del 1 delas texttyperna i skolan in i två: skönlitteratur eller berättande texter samt sakprosa texter. I Språket på väg del 2 läser jag att urtyperna för texttyper är: berättande (skönlitteratur/berättande), beskrivande, argumenterande, informerande, utredande och förklarande (sakprosa). De har valt att snäva av indelningen och slagit ihop faktatexter och argumenterande texter till sakprosa. Så enligt Lgr11 har vi endast två indelningar eller familjer men att alla texttyper återfinns inom dem.

 

Genrepedagogiken ger ytterligare en indelning

För att ytterligare förvirra det används ibland genrepedagogikens sex olika indelningar för texttyper: återberättande (utan konflikt), berättande/narrativ (med konflikt), beskrivande, förklarande, instruerade, argumenterande/diskuterande Det finns dock en vinning i att använda sig av genrepedagogikens indelning mot de två familjer som Lgr 11 gör för svenskämnet då elever i skolan möter texter i andra skolämnen än i bara svenskan och de behöver behandlas språkligt inom de ämnena.  Jag är inte tillräckligt insatt i genrepedagogiken men kan se vinster i att använda det i och med att det förstärker att alla som undervisar i en texttyp måste gå på djupet i den.

I denna spaltning utifrån Stärk språket ser man tydligt skillnaden i texternas syfte http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.81933.1332496128!/menu/standard/file/Bilaga_5.pdf

 

Texxtyper i skolan enligt Lgr11

Slutligen kommer här den indelning vi hittar i Lgr11. Jag har valt att ta med den tredje familjen här för att visa på den indelningen. Som ni ser nedan är det fler texttyper som inte återfinns inom svenskämnet och med denna spaltning tycker jag mig se att vi måste jobba med språket i alla ämnen och att det inte ligger på svenskämnet enbart.  Texttyperna ingår inte i svenskämnets centrala innehåll och behöver därför behandlas inom ramen för de ämnen där de ingår. Flera av texttyperna kan också ingå i olika familjer beroende på vilket syfte de har, som ni också kan se. Blogginlägg är ett tydligt exempel på det då det dels kan vara uttryck för en tanke, men också utredande av fakta eller tom argumenterande eller summerande. Detta blogginlägg är t ex utredande, saklig text med värderande inslag. Men mer om det kan vi lära inom genrepedagogiken.

Berättarfamiljen

  • tidsbundna (subjektiva): poesi, lyrik, brev, krönika, saga, mejl, blogginlägg, berättelse, serier, myter, reportage, anekdot, sensmoral/fabler
  • ej tidsbundna (objektiva): nyhetsartikel


Sakprosa (även kallad faktafamiljen i vissa indelningar)

  • historiska texter (subjektiva): självbiografi, biografi, historisk återberättelse/årskrönika, historisk redogörelse, ledare, jobbansökan, blogginlägg, kåseri, annonser
  • förklaringar (objektiva): diagram, tabell, vetenskapliga texter, faktatext (samtliga återfinns i andra ämnen än svenska mer frekvent)
  • instruktioner (objektiva): arbetsbeskrivningar, instruktioner, återberättelse av instruktion (procedur) recept, algoritm, experiment, manualer, regler (samtliga återfinns i andra ämnen än svenska mer frekvent)
  • rapporter (objektiva): labbrapport (återfinns inte i svenskämnet)


Evaluerade familjen (men i Lgr11 tillhör denna familj sakprosan)

  • argumenterande (subjektiva): insändare, debattartikel, diskussion, krönika, blogginlägg
  • responser (subjektiva): recension av bok/film etc, personlig åsikt av text, tolkning av text och budskap

 

Till detta tillkommer det vidgade textbegreppet, som består av film, bild och muntligt berättande.

Avslutningsvis listar lite jag litteraturförslag, som kom upp i Facebookgruppen där jag först ställde min fråga, om du vill läsa lite mer. Jag kommer själv fördjupa mig i det som är listat under för pedagoger. Hoppas du blev klokare. Jag blev det i och med att jag tvingades läsa in mig och tänka till innan jag skrev ner detta och hoppas nu få lära mig mer om genrepedagogik. Här hittar du korten jag gjorde till väggen. Och här hittar du hur jag förstärker tavlan i klassrummet med Lgr11-poesi för att visa på mål och vad eleverna förväntas göra med bl a de olika texttyperna.

Ett stort tack till min kollega i det utökade kollegiet som läst och bollat indelningarna med mig – Cecilia Lind (@1cecilialind). Det är sannerligen inte lätt att sortera och dela in texttyperna och hon har gett konstruktiv kritik.

 

Litteratur att använda i svenskundervisningen:

Sahlin, Per. Fixa Texten 1 och 2. Natur och kultur.

Sahlin, Per. Fixa genren. Natur och kultur.

Johansson, Magnus. Reparationskurs läsa. Gleerups.

Fällman-Bajagic, Karin, Nieland Susan & Hansson, Christina. Zack Zack – Skrivrummet. Sanoma Utbildning (2011.)

Skoglund, Svante. Svenska timmar. Gleerups (2011).

Hedencrona, Eva & Smed, Gerdin, Karin. Genrekoden Skriva. Gleerups (2008) (OBS! Använder dock begreppet genrer)

 

Litteratur för  pedagoger att fördjupa sig mer i: 

Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa. Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Hallgren & Fallgren (2012).

Gibbons, Pauline. Stärk språket, stärk lärandet. Hallgren & Fallgren (2013)

Gibbons, Pauline. Lyft språket Lyft tänkandet. Hallgren & Fallgren (2011)

Holmberg, Per. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Symposium (2009)

Rose, David & Martin, J.R. Skriva, läsa – lära. Hallgren & Fallgren (2013)

Språket på väg. Skolverket. (2011)

Ledin, Per. Genrebegreppet: en forskningsöversikt. Institutionen för nordiska språk. Lunds universitet. (2006)

 

språk

 

 

Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning

Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Jag förklarar vidare nedan.

På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration. Det i sig tror jag många gör utan att egentligen veta att det heter så. Jag har sett det i klassrum och hört att flera gör så efter att de såg mitt reportage i Skolvärlden i år. Det går ut i alla fall ut på att vi har färdiga kort på tavlan där det står:

  • STARTUPPGIFT
  • LEKTIONENS MÅL
  • ATT GÖRA
  • LÄXA

Ibland skriver jag själv till:

  • BEDÖMNINGSUNDERLAG

Startuppgiften är till för att få igång metareflektionen och tänka efter vad man gjorde förra lektionen och vad man lärde sig. Ofta är det samma meningar man skriver då man utgår från ämnets förmågor. Förmågorna i språk är som ni kanske vet:

SVENSKA

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

ENGELSKA

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Jag började tröttna på att skriva och sudda tavlan varje lektion så till hösten har jag gjort Lgr11-poesi av mina ämnes förmågor och det som ingår i det centrala innehållet.  Jag har utgått från den sortering av förmågorna jag gjort på vår kunskapsvägg som såg ut så här i mitt gamla klassrum. Tanken är att jag har dem på magneter i mitt nya klassrum (du kan köpa magnet på remsor och sätta bak på de laminerade korten nedan) och bara snabbt dra fram de meningar ni arbetar med för lektionen.

Jag vet ju inte om det är en bra metod men jag tänker att samma ord ger eleverna ett språk – ett skolspråk – så både de och jag vet vad de jobbar mot och vad som förväntas av dem och vad de blir bedömda i. De ser dem varje dag och jag slipper skriva varje lektion, sudda ut och skriva om samma sak.

Läxa skriver du om du har och vad. Jag lämnade det tomt eftersom jag använder flippbloggen för det. Jag förstärker också tavlan med att tejpa rutor med eltejp för varje veckodag på tavlan (har tyvärr ingen bild att visa) och skriver in saker som ska göras till den dagen.

Förslag på förbättringar tas tacksam emot då det inte är beprövat ännu och jag inte vet om det är bra, om jag tänkt rätt, eller om jag ens fått med alla viktiga ord. Hur gör du i ditt klassrum?

Du hittar Lgr11-poesi här!

Du kanske är intresserad av hur mina elever arbetar med respons. Jag har gjort färdiga mallar som du kan använda per texttyp här, och inom kort kommer ett nytt inlägg på en utredande del om vilka texttyper som ingår i språk och övriga ämnen. Det kommer komma upp på min kunskapsvägg också. Du har en liten länk i Lgr11-poesin, och om du är lite klurig hittar du det.

IMG_0162-2.PNG

Let’s talk about quotes

I sommar har jag samlat på citat på engelska, en hel del citat. Jag har börjat använda mig av en kurateringstjänst som heter Pinterest och där ligger alla citaten. Om du vill använda dig av dem hittar du anslagstavlan här Engelska Citat. Jag tänker mig att jag väljer ut ett varje vecka, sätter upp det i klassrummet på något sätt, i en ram kanske, och så får eleverna arbeta med det i grupp så här:

Let's talk about quotes1 

citat på galgar