Kategoriarkiv: Försteläraruppdraget

En blick i backspegeln – en utvärdering av läsåret som gått

För ett år sedan skrev jag en utvärdering av mitt första år som förstelärare och några punkter jag ville sätta upp som mål för det här läsåret. Det var dessa:
  • synliggöra undervisningen
  • likvärdig bedömning
  • samarbete på egna skolan
  • samarbete sociala medier
  • mall för utvärdering
  • genrepedagogik
  • läslyftet
Utöver detta har jag kommunens riktlinjer med mig och dessa är direkt taget från vår uppdragsbeskrivning:
Försteläraren ska med tydlig grund i det elevnära pedagogiska arbetet
  • tillsammans med skolledning driva, leda och ta ansvar för systematiskt kvalitetsarbete genom att ständigt utveckla, utvärdera och ompröva valda metoder och arbetssätt,
  • se det enskilda och kollegiala mötet som självklara arenor i utvecklingsarbetet
  • delta och vara drivande i skolans utvecklingsorganisation,
  • kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, och i samband med detta tillämpa en mångfald av metoder och arbetssätt, i syfte att förbättra elevernas studieresultat,
  • leda och driva utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat,
  • kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare genom att driva och leda det kollegiala lärandet,
  • vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism,
  • ha ett entreprenöriellt och lösningsorienterat förhållningssätt,
  • ha en mycket god relationskompetens,
  • se IKT som ett lärverktyg och kunna använda IKT som ett verktyg för högre måluppfyllelse,
  • vara väl initierad i forskningsläget gällande allmän- och ämnesdidaktik,
  • bidra till att synliggöra lärandet genom att driva och leda ett aktivt pedagogiskt utbyte.
Varför skriver jag detta?

Jag brukar vare läsårs slut reflektera kring min undervisning och förhålla mig till mina utvecklingsområden jag satte upp för året och även titta på mitt uppdrag jag har som förstelärare.  Jag vill bara säga det att jag inte är bara är fokuserad på mig själv men vill jag se mig själv och min undervisning måste jag utgå från där jag står och hur och vad jag behöver för att komma vidare. Det kan bli lite transparent och kanske inte ger dig som läser så mycket, eller så känner du igen dig själv och börjar fundera vidare. Själva syftet med att skriva dessa inlägg är för att jag ska få syn på mig själv i min lärarroll för att göra en kvalitetsgranskning av min undervisning så den blir bättre.

Hur har det gått och varför?

Frågan är om jag är nöjd med läsåret? Nja, jag är nöjd med resultaten av betyg och de nationella provens resultat, men det finns mycket kvar att utveckla. Av mina egna utvecklingsområden har jag uppnått de flesta. Jag har fortsatt att synliggöra undervisningen och  att dela den vidare är jag både inom kollegiet och i sociala medier en av de som gör mest. Jag har även börjat att utvärdera min undervisning med eleverna oftare. Till sista arbetsområdet – sommarprat – började jag till och med med en utvärdering för att ta reda på mål och förväntningar så jag kunde lägga upp undervisningen mot de behov jag såg, jag hade en mittutvärdering för att se så vi gick mot rätt mål och en sista utvärdering. Den är synliggjord i fliken på min flippblogg, som ni hittar i länken sommarprat ovan. Nästa år vill jag få in dem helt digitala och det hoppas jag blir möjligt med att vi kommer öppna nätverket i kommunen och förhoppningsvis kunna använda mer teknik för ändamålet än vad vi kan idag då Chrome är låst.

Att arbeta med genrepedagogiken är något som jag verkligen gått hela vägen in för. Och det är också det som jag ser har lyft min undervisning mest. Jag har arbetat stöttande och explicit, låtit eleverna använda stödmallar/skrivmallar och även varandra som stöd vid skrivandet och för att kommunicera läroplansmålen. Resultaten av NP vittnar om att eleverna har fått bra resultat på skrivandet. Läsandet är det som jag behöver arbeta mer med och här kommer jag att införa diagnoser som en koll mer systematiskt än vad jag gjorde i år. De ska utvärderas och följas upp, samt följa med eleven hela tiden med återkoppling på hur eleven ska arbeta för att nå högre mål. Jag tänker mig att även detta ska synliggöras digitalt i en mapp för eleven så de lätt kan plockas fram samtal eller då man har behov av att synliggöra läsandet. Skrivandet är alltid det som är lättast att synliggöra men även bedöma. Jag skulle också vilja bygga upp en resurs av skrivmallar på engelska likt den jag byggde ihop med mina elever http://meningarmedelever.se/

Egentligen borde vi ha mer genrepedagogik över lag bland svensklärarna nu när sva tydligen ska bakas in i svenskan, men det är ett helt annat inlägg framöver.

Läslyftet blev inte vår skola anmäld till men jag har ingått i kommunens styrgrupp för att arbeta fram vår språk, läs och skrivutvecklingsplan tillsammans med vår lektor Catharina Tjernberg. Jag hade gärna sett att vi gått den men vi får se till att arbeta med detta på våra ämnesträffar på skolan ändå. Jag kommer också läsa Westlunds nya bok Läskraft i sommar för att jag vill ha mer stöd för min praktik.

Likvärdig bedömning är något som intresserat mig mycket, så mycket att jag startat en Wikispace med mitt utökade kollegium för att sambedöma och öka likvärdigheten, så mycket att jag gjort Betyg och bedömningskursen via Skolverket och Karlstads Universitet. Jag kommer även till nästa år då jag får nior igen (jag hade ju tre grupper i sv och tre grupper i eng i år med år nio) att påbörja en kommungemensam sambedömning av de nationella proven för att titta på samstämmigheten och likvärdigheten.

Så med mina egna mål är jag överlag nöjd men när jag tittar på mitt uppdrag som förstelärare är jag inte nöjd. Om mitt första år gav mig mycket tycker jag inte att jag arbetat med mitt uppdrag alls förutom för egen del. Visst läser jag böcker som berör forskning och det märks t ex i det jag gör nu i sommar med #pedaläslyft. Visst samarbetar jag med kollegor och har en positiv tilltro till mig själv och kollegorna, arbetar alltid processinriktat och målmedvetet, har en bred repertoar av undervisningsmetodik och intresserar mig för att ta reda på mer om det fattas något i min undervisning som gör att eleverna inte når målen. Jag har lagt in minst ett nytt IKT-område i mina planeringar för att lyfta min kunskap och bredd, men även för att arbeta med målen och vad som står i vår läroplan. Jag skrev ett ganska omfattande inlägg om detta och som handlar om själva hur:et i bedömning och undervisning i digital kompetens.

MEN jag har inte ingått i något projekt för att systematiskt utvärdera och driva skolutveckling. Jag vill gärna arbeta med skoutveckling och är duktig på att identifiera behov hos mig själv och andra. Jag vågar prata om dem då det egentligen inte rör mig som person utan handlar om att utveckla elevernas kunskaper. Kunskaper de har rätt att nå. Nu har ingen av förstelärarna haft ett tydligt uppdrag så jag bollen ligger inte hos oss. Däremot har jag har varit lite rädd. Rädd för att jag ska tröttna då det är outvecklande att inte arbeta med skolfrågor. Jag har faktiskt sökt jobb; flera stycken som jag har tackat nej till då jag insåg att jag vill vara där jag är bäst – i utmanande skolmiljöer där jag kan använda min kompetens. Och kanske kommer det förändringar till som gör det hela mer utmanande igen.

Har jag inte sagt det förut så är det mina elever som gör mitt jobb så fantastiskt. Jag utvecklas med och för dem. Lärarjobbet är det mest inspirerande, utmanande och kreativa jobb du kan ha. Det är också ett tufft jobb och du måste våga sätta upp mål för dig själv så du arbetar systematiskt med att få fram det som behövs av dig i klassrummet för alla elever. Och ju mer jag gör det ju mer känner jag att det inte finns något som stimulerar mig mer. Om jag en dag tröttnar på att vara i klassrummet eller tycker att jag kan allt då ska jag gå vidare. OM jag en dag inte utvecklas ska jag gå vidare och hitta en plats där jag utvecklas. Jag söker inte bekräftelsen av att vara bra det har jag landat i att jag är, utan jag vill att hela svenska skolan ska vara bra och jag vill utveckla och leda det arbetet. Att det går långsamt är frustrerande, men något jag får hantera. Jag har däremot tur som mött många likasinnade i sociala medier som jag inspireras och utvecklas med. Kanske är det så att de sociala medierna är det som kommer rädda svensk skola?

Ett nytt läsår

Summan av det ovan är att jag tänker ta med mig att utveckla:

  • läsundervisningen
  • införa återkoppling digitalt
  • kommunövergripande sambedömning av NP
  • genrepedagogik med skrivmallar in i engelskundervisningen

I höst väntar också andra spännande uppdrag än min vanliga tjänst som lärare i svenska och engelska på en högstadieskola. Jag kommer dels att börja föreläsa och det hittar ni under fliken föreläsningar, men jag kommer även ha det ärorika uppdraget ämnesspanare på LR. Det kommer också att inspirera mig och jag hoppas jag kan inspirera dig.

Tack för läsåret 2014/15! Jag skrev just ihop min presentationstext till ämnesspanare på LR och avslutade med citatet nedan:

”Vi tänker därför, (l)är vi!”

Jag tänker högt och hoppas få ut något som jag kan ta med mig in till nästa läsår.

Hur arbetar jag formativt med teknik och sociala medier?

Detta inlägg skriver jag för dig som vill veta mer hur just jag undervisar formativt, men också för att synliggöra och metareflektera för mig själv. Jag har ett par förfrågningar från lärare som vill göra klassrumsbesök hos mig men som det är nu har jag så mycket med att genomföra nationella prov och planera för undervisning emellan att jag inte hinner med att öppna dörren helt men i alla fall på glänt så här i en blogg. Jag skriver också för att synliggöra för mig själv vad  jag gör och vad behöver jag utveckla i min undervisning. Att skriva är naturligt för mig som språklärare i svenska och engelska och ger mig perspektiv och det synliggör väldigt mycket. Kanske kan du lära dig något av det precis som jag?

Bakgrund och formativt förhållningssätt

Jag undervisar på högstadiet i tre nior och har således både svenska och engelska i tre klasser. Det blir många nationella prov att genomföra och sambedöma med kollegor. För mig är inte formativ bedömning en metod utan ett förhållningssätt i klassrummet men även utanför i min tanke för planerande av lektionens upplägg. Synen på lärandet har jag förhållit mig till sedan jag var nyutexaminerad lärare år 2000 från Uppsala Universitet och för första gången mötte elever i klassrummet som jag skulle planera för. Då enligt den läroplan som rådde då – Lpo94. Formativ bedömning stödjer inlärandet i klassrummet och gör det lättare för mig som lärare att mäta och utvärdera vad jag behöver förtydliga.

Som ny lärare kunde jag ofta få förklara för mig varför jag inte hade prov och hur jag satte betyg när jag inte hade något konkret bedömningsunderlag att gå på. Då kunde jag inte svara på att jag använder mig av formativ bedömning för det visste ingen vad det var. Nu vet alla vad det är och formativ bedömning eller bedömning för lärande anses bygga på  vetenskaplig grund. Det känns då extra tryggt att jag idag fortfarande förhåller mig till den metodiken, även om jag aldrig blir fullärd och vi får nya metoder i och med teknik och sociala medier. Det som är särskilt bra med nya läroplanen är att digitala verktyg är framlyft och ska stödja eleverna i deras lärande och visualisera lärandet.

Jag tänkte berätta lite hur jag skapar planeringar och vad utgår jag från då jag planerar för vad vi ska arbeta med i klassrummet i svenskämnet. Hur arbetar jag sedan i klassrummet för att undervisningen svarar mot de mål/kunskapskrav som finns iLgr11? Den formativa undervisningen bygger på några nyckelstrategier som jag satt som mellanrubriker nedan, men ofta går metoderna in i varandra så det behöver du ha i åtanke när du läser. Jag har valt att beskriva hur jag arbetar med texter och hur vi läser, diskuterar och skriver egna texter då det är så konkret att visualisera i bloggtext för formativa processer. Jag försöker få in den teknik vi använder och hur vi använder oss av sociala medier för att förstärka lärandet. Dessa tillvägagångssätt med ikt och sociala medier har jag fetmarkerat för att synliggöra dem för er. Är orden dessutom länkade är de blå. Vanliga länkar leder vidare till djupläsning och är inte sociala medier eller teknik jag använder i undervisningen.

Social Media

Att tydliggöra mål

Vart befinner vi oss och vart ska vi? Hur tar vi oss dit? Det är frågor som man har i bakhuvudet när man börjar med ett område. Känner jag klassens behov utgår jag från vad de vill arbeta med och ofta har de önskemål på vad de vill göra. Nu vill de planera upp för poddradio så det kommer bli nästa inslag i svenska. Jag tycker det är viktigt att involvera eleverna. i det vi arbetar med. Det höjer intresset. Om jag vill få dem intresserade brukar jag utgå från sådan som ger en bild av vad arbetet kan handla om med ett ordmoln eller eller att vi lyssnar på en poddsändning – gärna elevgjorda – och interaktivt. Interaktivt fångar oftast elevernas intressenivå.

Om jag inte känner klassen sen innan brukar jag göra de diagnoser som finns på bedömningsportalen, eller andra kartläggningsmaterial som finns t ex Språket på väg, för att se vilken nivå mina elever befinner sig och vilken förmåga som de behöver utveckla. I språk diagnostiseras förmågorna läsa, skriva, tala och lyssna. Det är dock sällan jag bara har en förmåga att utveckla som lektionsmål; som t ex att läsa eller skriva. Om det sker är det alltid en metareflektion med. Jag förklarar mer om det under rubriken att eleven är ägare av sin egen inlärning för jag anser att lärandet inte kan ske om du inte tänker kring det.

När vi sedan arbetar med ett område som jag planerat utifrån deras behov av utveckling och ett centralt innehåll, brukar jag dela vilka förmågor området fokuserar på och hur vi ska träna på det och vilka uppgifter vi ska ha som underlag för bedömning. Jag tog del av en planeringsmodell för ett tag sedan som kallas för alignmentmetoden som beskriver bra hur jag tänker kring planeringsupplägg. Det tar visserligen lite tid men ger så mycket mer för det blir tydlig för både mig och elever vart vi är på väg. Jag försöker ofta ha med så många förmågor som möjligt i en större planering så det ger vidd i bedömningsunderlaget.

När vi arbetar med ett område som jag planerat för tillsammans med eleverna och tagit hänsyn till olika anpassningar och särskilt stöd lägger jag ut LPP:n på bloggen för eleverna som heter oppetklassrum.wordpress.com. Ni som följer min blogg för vet att jag arbetar med att synliggöra målen även på tavlan i klassrummet, där jag har färdiga kort på tavlan som det står lektionens mål och hur eleverna ska arbeta i steg. På bloggen lägger jag i nuläget inte ut de skriftliga LPP:er jag gjorde vid implementeringen av Lgr11, men som hjälpte mig mycket i tänkandet av undervisningens upplägg. Numera kan jag göra en inspelning av LPP:n som jag förenklat i en powerpoint med en skärminspelning eller så kan det vara att jag skriver förmågor och hur, men även bedömning på bloggen likt det jag gör på tavlan. Detta beror på hur mycket tid jag har att flippa planeringen, men syftet är alltid att det ska vara elevvänligt. Fördelen med bloggen är att dit kan eleverna men även vårdnadshavare återvända närhelst de är osäkra på vad det nu var vi jobbade med. Syftet är alltid att det ska vara tydligt och elever som gillar att titta på tavlan kan göra det, de som gillar att titta hemma och komma förberedd kan göra så och de som vill ha det synligt i arbetsscheman kan göra ett sådant med mig.

Att synliggöra lärandet

Om eleverna ska skriva en viss typ av text undervisar jag alltid i hur de ska skriva, jag visar på färdiga texter och vad som skiljer en text på A, C, och E-nivå. Texterna är inte alltid elevexempel då det tar tid att bygga upp en bank, men det kan vara texter från tidigare nationella prov som inte har sekretess längre, eller så hittar jag artiklar eller skriver dem själv. Detta gör jag för att eleverna ska veta och få syn på vad de ska göra. Jag länkar dem gärna på bloggen så de kan återvända. Vi läser också alltid modelltexter. Så här kan det se ut.

När vi då läser en modelltext på Smartboarden tillsammans och jag stryker under det texttypiska ställer jag frågor till eleverna för att ta reda på vad de kan och vad jag mer behöver rikta undervisning mot och förtydliga. I mitt klassrum räcker vi aldrig upp händerna utan jag slumpar namnen, det kan vi bl a göra genom att jag använder en generator eller att jag drar upp namn ur ett kuvert beroende på hur mycket tid jag har att logga in på appen. Här använder jag ofta min egen telefon. Syftet är att få fatt i de elever som sällan svarar. En annan metod jag provat är fråga-studs, d v s jag frågar en elev som inte kan och den eleven får i sin tur fråga vidare, varpå eleven förhoppningsvis får svaret och upprepar det.

Jag förstärker också gärna en text i vidgad text. Det kan vara en instruktion för hur du skriver som jag själv gör eller som jag lånar av någon på Youtube. Det kan vara att vi läser en text som finns inläst av författaren eller att vi tolkar en låt om vi arbetar med gestaltningar. Det vidgade textbegreppet är ett helt annat kapitel jag kommer blogga mer om framöver.

Efter att vi lärt oss om dragen i en text summerar vi det i en Canva eller en mindmap på Smartboarden som jag sedan delar på bloggen. Vi gör den tillsammans och vi synliggör lärandet för alla – allas kunskaper blir en stor helhet tillsammans.

referat skrivmall

Prov förekommer inte i mina klassrum och jag har därför inte heller poängprov mer än de nationella proven och de diagnoser vi gör en gång per termin. Detta är för att stämma av så att undervisningen synliggör deras utveckling och svarar mot kunskapskraven. Resten bedömer jag på det de gör i klassrummet – talar, läser, skriver och lyssnar – och jag lägger upp undervisningen så de får träna på det de ska lära sig. Det är mitt läraransvar att se till att eleverna förstår och hänger med på det vi gör. Om de inte gör det letar jag efter strategier som behöver synliggöras och som lyfter dem vidare. Jag ställer mig återigen frågorna hur ska vi nå målet och vad behöver eleven?

Att återkoppa så lärandet förs framåt

När vi läst en gemensam text och sett elevexempel på elevlösningar och vad som ger olika kvaliteter så är det dags för eget skrivande. Detta gör de aldrig på egen hand konstigt nog fast det kallas eget skrivande. I mitt klassrum sitter alla elever i grupper om fyra till sex elever, vilket ger fem grupper totalt. Jag har tre klasser i respektive svenska och engelska och när jag haft en klass kan jag ofta ändra upplägget något för jag ser vad som inte passade eller vad som helt enkelt måste förtydligas. Det kan vara lite trist att ha samma lektion tre gånger men jag ser en stor vinst i det då jag kan ändra om i undervisningen baserat på den erfarenhet jag skaffat mig från ena gruppen.

När jag ger feedback, feed up eller feedforward kommer den oftast på plats. Jag läser och ger kommentarer muntligt på en gång. Jag ser på en gång och vad eleven behöver förtydliga och många elever är duktiga på att våga fråga för de märker att det ger effekt i att både texters innehåll och språk blir bättre. Den responsen blir inte synlig för föräldrar eller kollegor eftersom den sker i klassrummet och därför vill jag inte lämna mina elever själva med sitt skrivande. Att skriva hemma eller på studietider är sällan gynnsamt för min återkoppling är inte bara för elevens skull utan även för undervisningens riktning. Om eleverna skrev mer digitalt, vilket är en stor önskan från min sida men svårt att genomföra på 15 datorer för sex klasser i årskurs nio, skulle de kunna skriva i driven och dela texter med mig och kunna då responsen i marginalen. Då blir det också synligt för utomstående som vill ta del av lärandet, som mentorer och föräldrar.

Jag brukar ge responsen i skrift då man är klar, men ibland då många har samma fel tar jag en gemensam genomgång på Smartboarden. Det kan t ex röra styckeindelning, hur man utvecklar sitt resonemang, som de också har tips på i klassrummet, samt bildspråk som de har exempel på elevbloggen meningarmedelever.se. Frågor jag kan ställa för att utveckla texten kan vara:

  • Varför gör personen i texten så här?
  • På vilket sätt kan du beskriva hur personen känner sig?
  • Kan du ge ett exempel på när detta hände och hur det kändes för att utveckla ditt resonemang?

meningar med elever

På bloggen meningarmedelever.se finns även elevexempel och är den målgrupp vi ofta skriver på för att synliggöra lärandet. Dock skulle jag gärna vilja arbeta mer med digital respons som jag vet flera gör genom appar i Chrome och Google Drive som Sara Bruun gör men vi har låst åtkomst till att själva ladda ner tillägg. Jag kommer snart att testa digital respons på texter där eleven är i behov av mer stöd och tydlighet av att få lyssna om hemma. Detta fick jag fram genom en utvärdering jag gjorde i våras.

Respons kan också ges i form av uppgiftspecifika matriser för att tydliggöra bedömningsaspekterna som vi behandlat just då. Det kan vara styckeindelning, meningarnas variation och kamratrespons. Det finns många matriser i kartläggningsmaterialet Språket på väg som jag länkat ovan. Tanken är att utveckla detta till nästa år så eleverna har en portfolio och kan följa sitt lärande på ett helt annat sätt och även spara sitt arbete i mappar digitalt. Nu har jag sparat alla alster i kartonger med matriserna för att ha vid eventuella behov av att tydliggöra betygssättningen, men även som elevexempel. Eleverna kan göra detta på varandras texter också i grupp och behöver inte alltid vara jag som gör den.

Ibland kan jag sticka in frågor mellan lektionerna och fråga vad som skiljer en krönika från ett reportage och så kan de få svara på en liten lapp, en s k exit ticket eller så skapar jag en fråga i Plickers eller Kahoot. Detta skulle jag vilja göra mer och ta del av andras frågor för att få syn på enkla metoder.

Att aktivera elever som lärresurser för varandra

När eleverna ska skriva får de som vill skriva utifrån en skrivmall göra det, de som har koll på texttypens karakteristiska drag brukar komma igång på en gång. Jag arbetar mycket med att visualisera; här ser du bl a samtliga texttyper vi behandlar eller kommer behandla och här finns hur man läser och tolkar textkopplingar som också visualiserar hur enkelt, utvecklat och välutvecklat man kopplar ihop det lästa. Eleverna får tydliga instruktioner för hur de ska arbeta och ibland förstärker jag det ytterligare med filmer.

När jag bestämde mig för att använda skrivmallar eller stödstrukturer fick jag med mig alla elever i klassen, så att alla elever skriver. Alla elever vet hur de ska skriva och hur de ska utveckla sitt skrivande. Jag visar med att visualisera så alla vet vad jag menar och förväntar mig av dem. En skrivmall kan räknas som ett särskilt stöd och något jag gör tillgängligt för alla. Om de vill ha mer hjälp av varandra får de skriva en text ihop men det är sällan nödvändigt längre sedan vi började med skrivmallarna. Nu när de kommit så pass långt behöver de sällan mallarna längre.

Återkoppling är något som sker spontant i klassrummet. I början i sjuan fick de responsmallar som jag byggde upp för respektive texttyp och gav responsen så. När de är nöjda och har både gett och fått respons och ändrat de saker de vill, lämnar de in versionerna till mig så jag kan se vad de fått respons på och vem som gett responsen Detta slarvar de med ibland så här måste jag bli tydligare, så jag i min tur kan ge feedback till både respondenten och den som skrivit texten.

Varför ska man låta eleverna ge återkoppling? Dels för att det praktiskt minskar min rättningsbörda, snabba frågor får snabbt svar och jag kan ge tid till de svårare frågorna. Men även för att eleverna får syn på sitt lärande genom andra. De lär tillsammans. Det är särskilt effektfullt för de lågpresterande att få hjälp av högpresterande.

Att få elever som ägare av sin egen lärprocess -metareflektion och utvärdering

När vi på en lektion både läser, diskuterar och resonerar om en texts innehåll utvecklar vi metareflektionen. Metareflektionen är grunden för formativ undervisning och som jag inledde med måste jag själv metareflektera hur jag undervisar. Det skapar kreativitet och ansvar om eleverna får göra det, men för mig som lärare gör det mig till en bättre lärare. Alla mina elever ska med och jag ger dem nycklarna för hur de ska nå dit. Nycklarna är för mig de formativa nyckelstegen, ett steg i taget låser upp en dörr och ger tillträde till mer kunskap. Det är därför så viktigt att jag på förhand vet vad de kan och vad undervisningen ska ta upp och hur jag ska ge eleverna förmågan att äga sitt lärande. Ofta stannar vi upp och tänker kring dessa frågor dels på lektioner men även på mentorstiden. Då skriver de i sina loggböcker utifrån följande frågor:

  • Vart är jag på väg? Vilket mål har jag ?
  • Hur stora framsteg har jag hittills gjort? Se vad du åstadkommit. Fokus på det som du kan.
  • Vilket är mitt nästa steg? Vilka mål sätter jag upp? Vilka ämnen ska jag fokusera på?
  • Hur ska jag nå mina mål? Var så konkret som möjligt. Vem kan hjälpa dig och hur?

Som lärare är det också viktigt att stanna upp och ändra kurs om det behövs. Metareflektion innebär också att jag vågar lita på min känsla av det jag ser och hör i klassrummet och ändrar inriktning på vad jag hade planerat för så vi når de uppsatta målen. Jag lär om mitt eget lärande. I detta fall lär jag mig om mina elevers lärande och ändrar och korrigerar det som behövs. Man kan kalla det för att utvärdera, men det är också ett förhållningssätt för att få med alla.

  • Vad ska jag välja att undervisa om?
  • Hur ska undervisningen gå till?
  • Varför ska vi hålla på med just detta?

Just utvärderingen är något jag funderar mycket över. Utvärderar vi för lite? Jag tror det. Svaret på varför vet jag inte men jag ser att jag själv behöver utvärdera oftare och bli medveten om när jag utvärderar omedvetet, för det händer också att jag ställer frågor och får veta sådant jag inte alltid reflekterar över utan bara gör för jag är en så pass van lärare idag. Att stanna upp och tänka efter lite – att se sig i backspegeln är viktigt.  Det ger perspektiv och jag kan få syn på saker som inte är särskilt gynnsamma eller i paritet mot de uppsatta målen.

De sätt jag brukar använda mig av för respons är ibland muntligt i grupper, med penna och papper, men jag har även utvärderat genom att göra ett frågeformulär i Drive, Padlet (denna länk går till en utvärdering om en ämnesträff jag hade med en kollega) och Plickers för snabb respons. Jag har även testat att få igång twitter som utvärdering men det är svårt att samla ihop det så det blir överskådligt.

Hur tränar vi eleverna att metareflektera och fundera över sitt lärande? Dels genom att ge dem strategier och regler för klassrummet. Att skapa ett klimat som tillåter att man får misslyckas och använda varandra. Här finns strategier för om du har fastnat. Men även att ställa frågor på texter och i texter. Frågor som ställer innehållet på sin spets och där vi får syn på lärandet, som t ex:

  • Varför gör personen i texten så här?
  • På vilket sätt kan du beskriva hur personen känner sig?
  • Kan du ge ett exempel på när detta hände och hur det kändes för att utveckla ditt resonemang

Frågor som rör lärandet kan vara:

  • Vad behöver du för hjälp av mig/av en kamrat?
  • Hur skriver/läser du bäst?

Vi kan inleda en lektion med dessa meningar för att synliggöra och sätta upp mål och då blir det ganska tydligt att det mesta av förmågorna går i varandra.

metareflektera

När eleverna vet svaret brukar de komma igång snabbare. När de vet hur de ska skriva på en djupare nivå och var de missat att utveckla sitt resonemang kan jag ge stödfrågor i kanten av texten. Detta visualiserar jag också i klassrummet som mycket annat på kunskapsväggen.

Med detta vill jag avsluta med att visa på de citat jag har i klassrummet för att eleverna ska tro på sig själv, ha samma förväntningar på sitt lärande som jag har och nå de mål vi har i läroplanen.

Hur arbetar du formativt? Jag är så nyfiken av att ta del av era tankar och tips på metoder.

citat på galgar

Samtliga foton: Annika Sjödahl

Att gå utanför sin comfort zone och få syn på sig själv

Förra veckan gjorde jag slag i saken och filmade mig själv då jag hade genomgång av en texttyp. Jag ville dels få syn på hur jag modellar en text och hur jag ställer frågor till eleverna. Det har tagit mig ett par år att ta tag i detta för jag anser att man måste vara trygg i gruppen man gör det i. Jag har många bra grupper men en grupp är väldigt på och vågar utmanas särskilt extra med mig. Så sagt och gjort jag bad någon filma med min mobil och sedan skickade jag filen till en kollega för respons.

Det jag såg var att jag modellade bra och visade på hur man kan tänka och vad som är texttypiskt. Däremot så riktade jag frågorna fel ibland, men ställde även frågor till samma personer.  Jag har nu funderat vidare på detta med frågorna och inlett samarbete med kollegor för att ta fram en större bank och diskutera hur:et på ämneskonferenser. Jag trodde jag hade benkoll men man gör ofta som man lärt själv i skolan och man måste filma eller be en kollega auskultera för att så syn på det. Vår organisation rymmer inte så mycket tid att besöka varandra vilket jag tycker är synd. Så film fick det bli.

annika textmodellar

Det är obehagligt att bli granskad men så länge målet är utveckling och du satt upp vad du vill ha feedback på så kommer det ju inget obehagligt ur det.

Filmen kommer jag inte dela. Det modet har jag inte.

Payback time – att skapa mening

Det är dags att återgälda och betala tillbaka till det utvidgade kollegiet – lärare och elever är inräknade – det som vi lånat av er.  Ni som följt mig vet att jag arbetar formativt och med stöd av IKT i mina ämnen svenska och engelska.  I min undervisning använder jag mig gärna av elevexempel och kamratrespons.

 

Att skapa mening

 

Jag har en flippad blogg där jag lägger ut det som jag planerar för, men vi har inte delat det vi gjort i klassrummet och vi har inte haft målgrupp för skrivandet mer än för klasskamrater, föräldrar och mig som lärare.

Att synliggöra lärandet och skriva för målgrupp är en av nyckelstrategierna i formativ bedömning. Jag startade därför en elevblogg med en av mina klasser i svenska för ett par veckor sedan. Valet föll på Webbstjärnan och klassbloggen fick namnet meningarmedelever.se

Syftet är att skapa mening i skrivandet – d v s skriva för målgrupp, men även i ett vidare sammanhang för att arbeta med IKT och vidgad texttyp. Att kunna skriva eller läsa blogg är en av texttyperna vi ska gå igenom i ämnet svenska. Att kunna använda sig av källkritik är en förmåga och vi ska även kunna använda digitala verktyg i vårt skapande. Därför har jag valt att lägga lite extra krut på att skapa vidgad text med eleverna.

Vidgad text för vidgad publik

 

Vad är vidgad text kanske de undrar? Vidgad text även kallad multimodal text är en texttyp som är särskilt framlyft i svenskämnet i den nya läroplanen.  Det innebär att bild, ljud och text samspelar och skapar en ny form av text. Eleverna skapar dels bilder på en sida som heter Canva och sedan lägger de på text i den. Som ett ytterligare led ska de sedan skapa en film där texten förstärks i rörliga bilder och att de berättar till.  Detta gör de i Stopmotion.

Vi har valt att dela med oss av det vi gör så det når fler lärare och elever så de kan använda det vi gjort som exempel att härma. Grundstrukturen i bloggen bygger på skrivandet av de olika texttyperna och den hjälp vi använder oss av i klassrummet så det blir synligt, som t ex skrivmallar och hur man kan utveckla sitt skrivande, men även att det kommer elevexempel i form av text för att visa på de olika texttyperna inklusive vidgad text. Hit kan man sedan återvända om man vill repetera en texttyp och känner sig osäker utan att jag behöver gå igenom det igen.

På detta sätt vill vi skapa mening för er och oss.

Om ni vill läsa mer om texttyper kan ni göra det här.

 

 

Vill du vara med och tävla i Webbstjärnan kan du anmäla dig här. Sista dag att anmäla sig är den 28 februari.

Var står jag? Om att reflektera över egen praktik och mål!

I slutet av förra terminen gjorde jag en utvärdering som jag delade på bloggen. Jag lovade att återkomma med vad den visade, men jag har haft en vansinnigt stressig vår och bättre lär det inte bli med tre klasser i åk 9 att undervisa i svenska och engelska. Ni som vet vad det innebär med nationella prov vet vad jag pratar om. Jag har aldrig tidigare haft sex grupper att ha koll på, som ska utvecklas och som har väldigt olika förutsättningar för sina mål.

Jag tycker det är oerhört viktigt att hela tiden kolla av eleverna för att veta var de befinner sig, men också för egen del, så man går rätt väg. Det är väldigt lätt hänt att gå fel väg och dras in i projekt som låter kul men som egentligen inte ger eleverna det de behöver. Vad mina elever behöver kan du läsa sist men först lite koppling till styrdokumentet.

Ur Skolans värdegrund och uppdrag kan vi bl a läsa att undervisningen ska anpassas och främja fortsatt lärande och utveckling och utgå från bakgrund, erfarenheter, språk och kunskaper. Särskilt ansvar har skolan för de elever som har svårt att nå målen.

Läraren ska tydliggöra mål och krav som ställs på eleven och deras vårdnadshavare. Detta ska göras överblickbart och i sammanhang.

Skolan ska också stimulera elever att vara kreativa och hitta egna lösningar. Du hittar även en av mina favoritmeningar i kapitel 1. Det är den om att språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Eleverna ska få rika möjligheter att samtala, läsa och skriva så de kan utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Vidare läser jag ur kapitel 2 – Övergripande mål och riktlinjer att skolan ska se till att elever efter årskurs nio kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, känner till det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt har kunskaper om minoritetsspråken. Vidare ska de kunna kommunicera på engelska i tal och skift. Detta ska de få göra på egenhand, tillsammans med andra och känna att de faktiskt kan. Det kritiskt tänkandet och formulera ståndpunkter är ytterligare en sak de ska behärska.

Och sist nämns att de ska kunna använda modern teknik för att söka, kommunicera och skapa.

Inledningen till kursplanerna i språk består av denna mening:

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Var står jag ?

Så med Lgr11 i ryggen funderar jag på vart jag står? Var står mina elever i den kunskapstrappa som de nu ska klättra vidare på för att ta nästa kliv till gymnasiet? Och framför allt vad behöver de för att kunna ta klivet vidare?

Vilken tur att jag har gjort en utvärdering i alla fall. En annan fråga jag har är: ges vi tid för att arbeta med utvärdering och uppföljning? Jag valde att citera det ovan rakt av för att jag tycker att det är en av de viktigaste frågorna för lärare idag. Med sex grupper där jag arbetar med mycket skrivande/läsande och kommunicerande blir det en hel del att bedöma och ge återkoppling på (förutom de nationella proven). Att stanna upp är nödvändigt och det är snart lov igen. Jag tycker just lov är bra stopp att ta en mental paus och backa lite och reflektera över sin egen praktik.

Så vad visade utvärderingen av min undervisning? Och vad behöver jag göra?

Här nedan kommer jag punkta upp vad utvärderingen visade. Det som är bra kommer först, och det jag behöver ta till mig och kvalitetssäkra kommer sist. Det som kommer sist kommer man ihåg, eller hur? Och så blir man lite glad att få läsa det som är positivt först. Nu väljer jag att vara helt ärlig och lämna ut min undervisning, så håll till godo.

Vad har du lärt dig var frågan jag ställde eleverna. Dessa svar fick jag bl a:

  • att skriva olika texter och anpassa dem
  • att anpassa språket och vara normkritisk
  • att skriva krönika och utvecklat språket
  • att skriva med bildspråk för att utveckla språket
  • att skriva referat
  • att läsa och analysera
  • jag har lät mig mycket, mest att skriva och lyssna
  • att prata mer utvecklat och ge respons
  • att utveckla strategierna

Vad var bra med undervisningen?

  • att jag fick tydliga mallar och exempel
  • att arbetsgången fanns på både tavlan och SmartBoarden från bloggen, samt att den ges muntligt
  • att det alltid är väldigt tydligt upplagt så man inte missförstår
  • att jag kommer ihåg hur man ska skriva texttypen efteråt för jag har en bild i huvudet
  • många exempel på hur man skulle göra
  • att vi fick ge respons
  • att vi får hjälpa varandra
  • att man får mycket hjälp av varandra
  • att man får veta av läraren vad man behöver utveckla
  • man får tydliga exempel på betygssteg
  • att man vet vad man ska göra och kan arbeta självständigt

Vad behöver du träna på mer?

  • att läsa och värdera källan
  • att skriva
  • att prata mindre och arbeta mer fokuserat
  • jag tycker du ska fortsätta som du gör med undervisningen den är jättebra
  • att vara källkritisk och söka

Vad kan bli bättre med undervisningen?

  • mer respons från läraren då den är bättre än den från kamrater, mer seriös
  • jag vill ha mer lärarrespons
  • att man inte alltid får hjälp
  • att koncentrationen ibland inte är på topp

Så summa summarum av det ovan. Överlag är eleverna nöjda med undervisningen och de både vet vilka förmågor vi tränar och hur de ska göra för att nå målen. Många hänvisar till att arbetsgången är tydlig och den lägger jag alltid ut på elevbloggen för både elever och vårdnadshavare och jag får väldigt sällan frågor kring undervisningens mål. Dock blir jag extra glad att de vågar uttrycka sig (med namn)på utvärderingen  att de inte får den hjälp de behöver. De elever som inte kommer igång måste jag bli ännu tydligare med. Jag behöver sätta mig hos dem en stund och ge en muntlig instruktion igen. Jag behöver då tänka på placeringen av dem så det underlättar för det, så gärna i en grupp tillsammans.

Jag har en klass som jag haft i tre år, en i ett år samt en som jag fick nu i nian. Där de behöver mer hjälp och vill ha mer lärarinstruktioner är i den nyaste av grupperna. Det säger någon om formativ bedömning – att det tar tid. De övriga klasserna är så vana att arbeta med respons och mina exempel att härma att jag mest står i bakgrunden och att de hugger tag i mig få de behöver hjälp. I den nyare gruppen gick de från att ha varit helt styrd till att arbeta som jag är van vid med de andra grupperna. Det kan vara viktigt att tänka på att elever som inte är trygga i det behöver lite mer styrning från mig än vad jag är van att ge. Jag tänker också att feedback från mig kan ges i muntlig form via en skärminspelning så de kan lyssna på den utan att jag behöver sitta med dem hela tiden.

Vad gäller koncentrationen är den väldigt olika beroende på vad vi jobbar med, när på dagen den sker och vilka de sitter med. Av detta kan jag styra klassplaceringen. Möbleringen är i grupper om sex personer då jag vill ha ett dialogiskt klassrumsklimat, men några elever gynnas inte alltid av det. Kan man sätta in några enstaka placeringar med fåtöljer eller sittplats för eget arbete? Värt att testa. Dock har jag stöd i Lgr11 för att ha kommunikationen i fokus så de utvecklas tillsammans.

Resten av terminen?

Att arbeta med IKT är fortfarande ett utvecklingsområde. Och minoritetspråken. Den planering som nu är kvar för resten av terminen har lagt upp för att tillgodo se behov hos eleverna men även för att de ska ha med sig ryggsäcken med det de behöver för framtiden.

Jag har gjort en planering i engelska som är helt blended då helt flippat inte passar mina elever utan de kan förbereda sig hemma via bloggen men vi arbetar i klassrummet. Ämnet är  Anne Frank som de får arbeta med individuellt eller i par, och med stöd av IKT. När vi arbetar kring Anne Frank kommer vi lyfta mänskliga rättigheter och koppla ihop det med Martin Luther King och muntlig interaktion som blir nästa tema och också en förmåga många elever lyfter att de vill träna mer på. I svenska kommer eleverna få arbeta med minoritetsgruppen Samer och läsa och träna på att tolka och analysera. Vi kommer också lyssna på jojk som vidgad text och en del av kulturarvet.

I svenska gör också en grupp en blogg med texttyper som vi nyss anmälde till Webbstjärnan. Bloggen är för att träna lite extra på IKT och källkritiken.

Nu hoppas jag att vi med det ovan kommer i mål till skolavslutningen. Jag har inte nämnt kunskapskraven i denna utvärdering då samtliga elever har betyg i svenska och i engelska har nästa alla betyg om de inte är helt nyanlända i svensk skola. Hur vi ska göra för att tillgodo se deras undervisning framöver kommer vi lyfta i ämnesgruppen tillsammans med rektor. Mina elever är väl förtrogna med ämnets förmågor och hur de ska utveckla dem får de veta på lektionerna av mig och varandra.

Så jag står med fötterna i skolan och näsan i Lgr11. Det känns tryggt!

Utvärdering av mitt första år som förstelärare

Detta inlägg har jag tänkt skriva under ett par veckor, men det var svårt att få tiden att räcka till i våras i och med att vår skola läggs ner och flyttas till en ny enhet där en redan befintlig skola existerar. Så med packning och avveckling upptogs tiden av det och tiden för att reflektera över första året som förstelärare har fått vänta tills nu.

Igår var det ett år sedan jag fick tjänsten som förstelärare i Enköping och så här såg vi ut då. Ett uppdrag jag såg med spänning fram emot. Ni kommer nedan få läsa lite om vad jag gjort inom mitt uppdrag och vad det har betytt för mig. Men först vill jag berätta om min resa i sociala medier som började en dag då jag googlade lite från mobilen då jag var ute och åkte (som passagerare) och hittade på Cecilia Bergentz som hade tweetat att hon också var nytillsatt förstelärare i samma stad i samma ämne som jag. Cecilia hade på intervjun hört talas om att hon skulle dela uppdraget med mig dvs engelska i äldre åldrar mot hennes  i yngre åldrar. Så där kom jag i kontakt med henne och Twitter för första gången.

I annonsen på kommunens intranät kunde man läsa följande:

Vill du bli förstelärare?

Arbetet som förstelärare innebär att du får möjlighet att vara med och göra Enköpings kommunala skolor ännu bättre och att skapa bra lärmiljöer så att eleverna kan utveckla sitt allra bästa jag. 

En förstelärares uppdrag är att driva undervisning i grupp/klass på cirka 90 procent, att driva utveckling inom ämnet på skolan och i kommunen på 10 procent, att arrangera forum för erfarenhetsutbyte inom ämnet i kommunen en gång per termin, att handleda andra lärare inom ämnet och att samarbeta med verksamhetschefen för grundskola för planering av gemensamma aktiviteter inom ämnet/ämnesområdet.

Som förstelärare har du en bred didaktisk förmåga, ser möjligheterna hos varje elev, skapar du goda lärmiljöer, har du ett entreprenöriellt förhållningssätt, utmanar du eleverna att utveckla sitt bästa jag och ser informations- och kommunikationsteknik (IKT) som ett viktigt lärverktyg.

Kravprofil

För att få bli förstelärare måste du ha lärarlegitimation enligt skollagen 2 kapitlet 16 paragrafen, ha minst fyra års styrkt arbete med undervisning och ha gedigna kunskaper i det ämne eller det ämnesområde som du undervisar i.

Du är en yrkesskicklig lärare som:

  • kan anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar, och i samband med detta tillämpa en mångfald av metoder och arbetssätt, i syfte att förbättra elevens studieresultat

  • ser alla elevers behov och får alla elever att förbättra sitt resultat.

  • visar intresse för att delta i utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat

  • kan kommunicera och samarbeta med andra lärare

  • är intresserad av att utveckla din egen professionalism

  • har ett entreprenöriellt förhållningssätt i arbetet med eleverna

  • ser informations- och kommunikationsteknik (IKT) som ett viktigt lärverktyg

 

Så i mitt schema fick jag en halv dag, onsdag em för att använda tiden till uppdraget. Det gick förhållandevis bra och under hösten kunde jag ägna tiden åt mycket förkovring inom ämnesdidaktik och vetenskaplig grund. Under våren gick mycket av tiden bort för lov eller möten med elever som behövde stödåtgärder och extra insatser. Så då hamnade inte tiden på 10% som förstelärare utan snarare hälften. Jag har också träffat andra förstelärare på denna tid bl a Cecilia men även Charlotta Hemlin, som har svenska för att diskutera allmändidaktik och planera för träffar.

Jag och Cecilia planerade bl a för Enköpings förste EdCamp efter att jag läst om det på twitter, som forum för erfarenhetsutbyte. Ett väldigt passande upplägg för just erfarenhetsutbyte då alla får bidra med sin kompetens. Du kan läsa mer om hur EdCamp gick till här. Under hösten anordnade jag detta möte som jag kallade Ämnesträff i engelska för och tillsammans med kollegor. Som ni märker är jag väldigt mån om att alla ska få bidra och att jag inte vill sitta på höga hästar. Jag anser nämligen att det kollegiala lärandet är oerhört viktigt, lika viktigt som det formativa förhållningssättet är gentemot eleverna. Jag hade en medveten strategi att synliggöra mitt arbeta som förstelärare i denna blogg, dels för att själv få feedback på saker jag gör och även för andra att prova på det som jag gör i mitt klassrum. Detta ledde till en ny blogg under våren, en blogg där jag flippar min undervisning och som heter Mitt öppna klassrum. Nu blev allt synligt även för elever och föräldrar. Jag vet att många lärarstudenter läser min blogg, för i våras hade jag en kandidat i engelska och hon hade googlat mitt namn och fann min blogg innan praktiken och berättade sedan att många av hennes studentkamrater läser bloggen. Det är bara kul om jag kan få fler att bli lärare och underlätta deras resa in i yrket.

Jag valde också att starta en Facebookgrupp för att tillsammans med andra förstelärare dryfta frågor som är av intresse. Jag märker bl a nu att det tillströmmar fler nya förstelärare som ställer de första trevande frågorna om hur man kan tydliggöra sitt uppdrag. Var och en måste känna efter vad som passar dem bäst, men för mig var bloggen ett självklart val och att lyssna in ämneskollegorna dels på egna skolan och inom kommunen i vad de behöver för att utveckla sig själva.

Att utvecklas ja, det ville jag med. Jag startade därför en till Facebookgrupp för lärare i engelska, Engelska i åk 6-9 och den har idag nästan 1000 medlemmar på bara ett år. Samarbetet i den gruppen är enormt och jag är medlem i flera grupper, men just denna gruppen har gett mig så mycket. Vi samarbetar med flera digitala program som Pearltrees med samma namn som Facebookgruppen och har en drive med egna planeringar som vi delar med oss av till det utvidgade kollegiet. Jag kom sedan också att starta en likvärdig grupp för svenska Svenska i åk 6-9.

Jag deltog också i det digitala skollyftet för att utveckla mig själv och valde formativ bedömning som inriktning för att lyfta min kompetens inom IKT. Jag märker nu i efterhand att jag ligger långt före många kollegor och att det kan stressa andra att läsa och höra om vad man kan göra för att synliggöra lärandet. Jag får ofta frågor om jag kan tänka mig hjälpa dem med att skaffa Googlekonto och ladda upp mappar, att skapa en egen blogg m m och det gör jag så gärna. Jag delar gärna med mig och många är de planeringar som jag delat med mig av, dels i driven men även i kommunen.

I och med det digitala skollyftet blev jag intervjuad och fotograferad i en artikeln i Skolvärlden – Kunskapsformaren. Artikeln fick väldigt bra respons av mina kollegor och jag har fått nyfikna frågor på hur jag gör i mitt klassrum. Jag samlade därför mina länkar här i Pearltrees för formativ bedömning. Vi är nu flera som dagligen diskuterar detta förhållningssätt inom kollegiet och det är oerhört stimulerande och jag ser det öppnas små nyfikna ögon på att kollegor ser vinster med det. För mig har det betytt väldigt mycket och det kan du bl a läsa om i arbetet i svenskan här.

Foto: Markus Marcetic, Skolvärlden (nr 1, 2014).

Jag tycker mig se att då jag är mer medveten om det formativa arbetssättet har lyft flera elever i främst svenska där det är en metod jag använt mig av sen jag gick ut lärarutbildningen i Uppsala vid årsskiftet -00. Eleverna i årskurs åtta har t o m sett resultatet och vill nu att vi arbetar så i engelskan. Jag släppte därför böckerna i höstas och började arbeta tematiskt med varje förmåga lyft och synliggjord. Jag har som mål att skapa en kunskapsvägg med elevtexter inom varje typ av text som ingår i grundskolan till hösten och hoppas därför på eget klassrum så jag kan skapa tydliga klassrum efter mina ämnen språk (jag har tjuvstartat med det arbetet och det kommer på bloggen i augusti). Jag har sedan tidigare haft förmågorna och de kan du själv ladda ner här.

Det digitala skollyftet gav mig också kontakt med två kollegier i det utökade kollegiet, Sara Bruun och Mia Smith som jag idag har daglig kontakt med. Vi satte upp som mål att sambedömma i höstas för att säkerställa likvärdig bedömning. Vi valde att lägga sambedömningen i en Wiki efter kontakt med både Skolverket och Datainspektionen fick vi klartecken att lägga upp elevtexter som var avkodade för Sambedömning. Wikin heter Textbanken. Det har lyft mig och de andra kollegorna i främst engelska. Det finns även möjlighet att sambedömma svenska förutom engelska. Givetvis är mina kollegor i Enköpings kommun inbjudna till alla grupper som jag startat ovan och vi samarbetar mycket på jobbet och även i det utökade kollegiet så ni inte tror de är exkluderade i mitt arbete. Ni är välkomna att gå med.

Bedömning är en högst angelägen fråga för mig då jag dels ser i diskussioner med kollegor lite varstans att den inte är likvärdig och ibland helt felaktig. Jag gjorde därför, ihop med en kollega på den egna arbetsplatsen (Marianne Modigh) en lärmodul i bedömning som även inkluderar planeringsfasen. Lärmodulerna hittar du här i bloggen, men även på KvUtiS. Jag har även gjort matriser och gått på djupet i vad varje kunskapskrav står för och gett elevexempel på det – ett arbeta jag gjort inom det egna kollegiet men även genom facebookgrupper dock har jag åtagit mig att skriva rent dem på min förstelärartid.  Ni hittar dem på min flippblogg.  I höst hoppas jag få gå en kurs i bedömning, som jag inväntar svar på från min chef men jag är redan beviljad ersättning för den genom en fond.

Ytterligare ett uppdrag jag fick i våras var att ingå i kommunens lässatsning, för att bygga upp en sida på intranätet som en resursbank för pedagoger från år 6-9. Sidan kommer under hösten.

Det var lite kort om mitt första år. Jag var alltså förstelärare i engelska men har fr o m igår gått över till att vara förstelärare i allmändidaktik året ut. Vad som sedan händer kommer att diskuteras med förvaltningschef och rektor. De nytillsatta tjänsterna i kommunen fr o m igår har fått tillsvidare anställning, men utan nedsättning i tjänst. Deras (och vårt nya uppdrag kan du läsa nedan och här ser du vilka de nya är. Grattis till er!). Jag kommer dock  fortsätta arbeta med att synliggöra lärandet dels i klassrummet, men även utåt på mina bloggar. Jag kommer fortsätta arbeta för likvärdig bedömning och jag kommer fortsätta samarbeta med kollegiet, dels på den egna skolan men även via sociala medier. Utan de sociala medierna hade jag antaligen inte lyft eleverna så mycket som jag faktiskt känner att jag gör. Nu är det ett år kvar med den klass som jag skriver om ovan och som också syns i reportagebilden och som jag lyft i svenskan och det ska bli kul att följa deras resa och se resultaten i juni nästa år.

IKT är ett stor intresse för mig som jag gärna fortsätter utmanas i men även att lära i ut i kollegiet för att sprida kompetensen.  En annan plan jag har är att arbeta på att hitta en allmändidaktisk mall för utvärdering av den egna undervisningen (detta pratade jag med en kollega innan sommarlovet om att vi borde göra en mall för kommunen). Jag har också börjat läsa mycket om Genrepedagogiken men även R2L som jag tror kan vara nyckeln till att höja elevernas prestationer inom alla skolämnen. Vill du veta mer om det kan du titta på den här filmen. Även lässatsningen 2015 hoppas jag få vara delaktig i.

Försteläraren ska med tydlig grund i det elevnära pedagogiska arbetet
  • tillsammans med skolledning driva, leda och ta ansvar för systematiskt kvalitetsarbete genom att ständigt utveckla, utvärdera och ompröva valda metoder och arbetssätt,
  • se det enskilda och kollegiala mötet som självklara arenor i utvecklingsarbetet
  • delta och vara drivande i skolans utvecklingsorganisation,
  • kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, och i samband med detta tillämpa en mångfald av metoder och arbetssätt, i syfte att förbättra elevernas studieresultat,
  • leda och driva utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat,
  • kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare genom att driva och leda det kollegiala lärandet,
  • vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism,
  • ha ett entreprenöriellt och lösningsorienterat förhållningssätt,
  • ha en mycket god relationskompetens,
  • se IKT som ett lärverktyg och kunna använda IKT som ett verktyg för högre måluppfyllelse,
  • vara väl initierad i forskningsläget gällande allmän- och ämnesdidaktik,
  • bidra till att synliggöra lärandet genom att driva och leda ett aktivt pedagogiskt utbyte.

Några av oss ursprungliga tolv har verkligen satsat på att synliggöra och dela med oss. Sociala medier är verkligen det som utan tvekan gett mig och mina elever mest! Våga synliggöra, våga utmana dig själv och du och dina elever kommer lyftas! Det utvidgade kollegiet är en våg som inte kan stoppas. Och vi är inte bara förstelärare där som deltar aktivt och väljer att satsa på skolutveckling. Alla är välkomna och det är en häftig resa jag hoppas fler vågar ta. Vi hjälps alla åt och lär av varandra.

Foto: Jessica Lindegren

De ursprungliga tolv förstelärarna i Enköping