Hur kan sommarpratare bli undervisning i svenska?

Sommarlov för mig är sommarpratare och nu när semestern är slut tar jag med mig flera sommarpratare in i klassrummet. Du kanske funderar hur kan man skapa undervisning av sommarprat? Jag brukar använda mig av sommarprat i undervisningen av flera olika anledningar. Det kan vara allt ifrån att fånga alla elevers intresse för läsning genom att höra en sommarpratare berätta om det skrivna som vi ska läsa. På så sätt kan jag visa hur eleverna kan skapa inferenser mellan litteratur till sig själv, mellan författaren eller till andras tankar. Att använda teknik för att skapa en röd tråd i sitt berättande kan också bli en möjlighet om eleverna ska skapa egna sommarprat.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av några tips på hur du kan använda dig av sommarpratare för att träna skrivande men även hur  kelevernaan använda bild och musik samt spela in sommarpraten. Just i detta moment gäller det att se upp med upphovsrätten. Du kommer också få tips på hur eleverna kan träna kamratbedömning och var du hittar exempel att härma. I nästa inlägg kommer jag skriva om lite större teman där sommarpratare utgjort en del av dessa.

 

Bygga en berättelse

När man lyssnar på en inledning är det bra att jämföra hur olika börjor kan se ut. Vilka fångar oss och vilka gör det inte samt varför man tror att det är så? Hur presenteras berättaren – vem är hen och varför ska vi lyssna på sommarpratet? När man lyssnat en bit kan man pausa och ställa frågor som vad mer får vi veta en bit in i sommarpratet som gör att sommarpratet fortsätter att hålla oss nyfikna? Kan man utläsa några byggstenar som håller ihop ramen av hela pratet? Finns det en röd tråd? Det kan även finnas en ide att titta på hur slutar olika sommarprat? Att lyssna på en berättelse gör att man lättare hör hur olika man fångas av dem och vad som kan vara bra knep för att fånga en lyssnare eller läsare.

 

Ord för delaktighet och identitet

Om ni tänker lyssna på hela sommarprat kan det vara bra med en lyssnarmall men även att du pausar vid lämpliga stopp där du som lärare visar på olika retoriska knep eller ordval. Jag brukar låta eleverna få skriva ner ord som står för budskapet i sommarpratet. Dessa ord samlar vi sedan i ett ordmoln som kan fungera som en bank för att återberätta innehåll, men även som en bank att ösa ur om de vill skriva på samma tema. De elever som inte har lika stort ordförråd kommer få syn på fler ord på samma tema om ni dessutom använder dem i olika uppgifter kommer ordförrådet öka. Om de behärskar kan man låta dem skriva ner några bildspråk, om inte så kan du plocka ut exempel för att belysa dessa, och sedan låta eleverna tolka innebörden och vad de gör med innehållet. Jag brukar också låta eleverna få skriva ner en mening eller något som de särkilt fastnade för och motivera detta. Att arbeta med innehåll och ord gör att elevernas ordförråd ökar och därmed deras chanser till ökad delaktighet i samhället. Att reflektera över varför man har en åsikt gör att elevernas får ord för sin identitet. Detta är kärnan av svenskundervisningen och därför är sommarprat en så bra ingång för det.

Exempel från Timbuktus sommarprat

Några bra exempel på sommarpratare med bildspråk är Linnea Claeson och i Fredrik Backmans sommarprat finns några exempel på gestaltande beskrivningar av hans karaktärer som jag tycker är bra (33 min in i den förkortade versionen). Han börjar med rutiner och hur han skapar en karaktär 29 min in i den förkortade versionen om ni vill lyfta även det. Kanske kan ni läsa några valda citat av karaktärerna i En man som heter Ove och låta eleverna skriva egna beskrivningar av sig själv.

Linneas sommarprat väckte även en tanke om olika möten vi gör i livet. Själv berättar hon om ett berörande möte (51.56 min in i pratet i den förkortade versionen). Att lyssna på det och sedan låta eleverna diskutera om de har gjort något som förändrade något för någon? Om de spår de sätter till omvärlden gör dem stolta? ”Vi är ett folk på en jord. Och det som händer i vår omvärld angår mig som medmänniska. Jag tror vi just nu lever i en tid som vi kommer att titta tillbaka på och skämmas för.” (58 min) Kan vi skapa ögonblick som gör oss stolta och hur i så fall?

 

Skriva egna sommarprat

Om du vill låta eleverna skriva egna sommarprat är det bra med olika exempel och gärna även andra elevexempel. Det finns en hel del att ta del av via olika kanaler om du söker. Jag brukar även låta mina elever få en skrivmall som bygger på de exempel vi lyssnat på för att ha något att hänga upp det på. Jag har valt att utgå från den dramaturgiska kurvan när jag byggt upp den men du kan korta ner den om du så önskar. Mitt exempel finns här. Jag brukar låta elverna göra tankekartor digitalt. Då kan de komma åt dem hemma om de vill bearbeta dem. Ett exempel på en digital variant är bubbl.us.

Jag har även låtit sätta ihop en kamratbedömningsmall som du hittar här samt en matris för lärare för den digitala versionen av sommarpratet. Jag har låtit eleverna få skriva in exempelmeningar på bra gestaltningar eller bildspråk som de vill lyfta fram hos varandra men även att använda som resursbank för de som behöver fler exempel. Låt dem skriva på en digital yta som de kan återvända till. Jag gillar Padlet och här har jag skrivit om hur det fungerar. På den skriver de in de exempel de vill att andra ska få ta del av.

 

Bild, musik och inspelning

När eleverna ska förstärka sitt sommarprat med bild och ljud gäller det att ha koll på upphovsrätten.

Bilder

Hur ni får använda er av bilder, musik och andra texter finns reglerat lagen om upphovsrätt. Ett tips är att ställa in sökverktyg och användarinställningar på Google och välja bilder som får användas.  Vill du kunna ändra något i bilden måste du välja det i sökinställningarna. Kom ihåg att länka till ursprungsbilden och ange CC-licensen som ska vara samma som originalet. Det finns också bilder på Flickr, Fotofinnaren och Wikimedia Commons.

Bilden ska förstärka sommarpratet och kanske det ändå är bäst att använda egna bilder då?

Musik

Om ni vill ha med musik måste skolan ha en MiM-licens. Om ni ändå vill ha med musik så använder ni musikklipp som fritt får användas som Free Music Archive, Malbert Melodier, eller de som får användas via Soundcloud.

Inspelning av podd

Inspelningen kan göras via screencast-o-matic med bilden som bakgrund eller via Garageband. Här finns en manual för hur Garageband fungerar gjord av Tove Andersson. Man kan även använda Audacity som brukar finns på skolans datorer. Här finns en manual och här en bläddringsbarmanual.

 

Större teman?

Det var lite kort om lite skrivmoment och att gestalta sommarpraten med digital teknik. I mitt nästa inlägg återkommer jag till lite större teman som jag har skapat utifrån eller med stöd för sommarpratare. Att använda multimodala texter som sommarpratare underlättar elevernas utveckling av de olika förmågorna i svenska.

Annonser

Bokryggspoesi som start på ett litteraturtema

Jag hoppas du haft en skön semester och nu är redo att möta en ny termin. Kanske har du tagit del av många nya kreativa idéer från det utvidgade kollegiet eller så har du kanske som jag kopplat av helt och nu står där och vill ha en bra idé att starta terminen med. Precis innan sommarlovet delades en sådan uppgift i gruppen Svenska i 6-9 på Facebook och jag fick lov att dela den med er via denna blogg. Jag hann också testa den i min klass på avslutningsdagen då vi hade lite tid i klassrummet innan vi skulle gå ner och lyssna på lite musik och sång. Uppgiften bygger på en trave böcker och syftet är att fritt skapa fram en dikt av titlarna på bokryggarna.

Jag gjorde som så att jag tog fram några böcker  och la i en hög på varje bord och när eleverna kom in i klassrummet visade jag ett exempel som jag själv fick via Instagram. Man kan också samarbeta med bibliotekarien och be denna lägga fram ett urval av böcker på ett tema som ni ändå ska jobba med framöver. Då hänger inte uppgiften lika lösryckt som mitt exempel utan kan knytas ihop i ett större sammanhang.

Exemplet såg ut så här:

 

Eleverna fick sedan lägga ut bokryggarna i den ordning de ville och skapa en dikt. Jag lät mina elever arbeta i grupp då uppgiften mest gick ut på att sysselsätta dem i 30 min. Några elever tog med sambandsord och andra valde att bara ta de ord som fanns i titeln på boken. Jag hade inte varit specifikt tydlig i hur jag ville ha det så här får du bestämma hur du vill ha det i ditt klassrum. Klarar eleverna av mer fritt är det kul att utmana dem något och se hur de löser uppgiften. Det kommer komma frågor om de får ha med egna ord för det kommer bli svårt annars att få ihop ett flyt. Vi satte ihop elevernas dikter i PicCollage och gjorde sedan en ”bläddringsbarbok” via Canva så vi kunde läsa dem tillsammans på storskärm. Hur du gör det skrev jag i mitt förra inlägg.

Nedan finns ett exempel från en av grupperna och vill du se hur en bläddringsbarbok ser ut kan du titta via länken här.

Jag tror denna uppgift kan vara ett bra sätt att starta terminens litteraturteman på om man vill låta eleverna samarbeta och utifrån titlarna kan man ju sedan spåna vidare på vad man tror böckerna handlar om och väcka nyfikenheten för handlingen.

Vill du ha fler förslag på hur du kan arbeta med dikter har Mia Smith tidigare skrivit om BlackOutPoetry och jag har skrivit om Cut-Up poesi här. Hoppas det kan vara något att starta terminen med.

Om inspiration, kreativitet och att växa i det utvidgade

Sett spelade Lärarpodden in en podd om min undervisning som bygger på kreativitet och att vara en del av det utvidgade kollegiet. Podden kan ni lyssna på här om ni vill. Den är 10 min lång. Och vill ni ta del av de planeringar som jag pratar om i podden finner ni dem här nedan. Kanske de kan hjälpa dig som är ny igång med höstens planeringar eller dig som bara söker inspiration?

lärarpodden

I höst återkommer jag på LR-bloggen med nya ämnesspaningar och första inlägget kommer att handla om ett digitalt verktyg som är enkelt att lära sig om man vill komma igång snabbt med ett bra och användbart verktyg. Till dess kan ni ta del av det digitala verktyg som jag pratar om i podden och som jag föreläste om på Sett i LR-monter nämligen Canva. Här finns en instruktion.

Ett brev hem – om emigranter och immigranter

Syftestexten från ämnet svenska om anges nedan tycker jag omringar det område som jag tänker kan vara en ingång i svenskan i vår – att tolka och förstå brev som skrivits hem från människor på flykt under historiens gång och kunna koppla det till egna erfarenheter och upplevelser. Jag delar här utkastet till den planering jag satt ihop under dagen och du får givetvis använda den eller ändra och lägga till som du vill så länge du anger källan. Jag skulle också bli glad av om ni delar andra ingångar på uppgifter som ni får genom att ta del av det jag satte ihop.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

AMERIKABREVEN som utgångspunkt

Kanske har du någon gång läst eller tagit del av de Amerikabrev som de svenskar som emigrerade till Amerika för drygt 100 år sedan skrev? Jag tänkte använda mig av dem i undervisningen för att dra kopplingar till litteratur från olika tider till nutidens händelser. På Svenska Migrationscentret kan du hitta brev och även frågor som man kan använda sig av i undervisningen för att reflektera kring texternas innehåll. Det jag vill få fram är (av någon anledning syns inte punktlistan. Gäller även resten av listorna nedan):

  • hur kände sig de svenskar som emigrerade till USA och hur identifierade de sig?
  • kände de sig som svenskar eller som svenskättlingar?
    hur är språket i texterna?
  • vad lyfts fram i texterna – vad berättar de?
  • hur ställer man sig till brev som källa?
  • vad har eleverna själva för erfarenheter kring identitet och att vara ny i främmande land?
  • kan eleverna sätta sig in i hur andra upplever ett nytt land?

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

SVERIGEBREVEN för vidgat resonemang

För att koppla detta till historien som utspelar sig idag kan vi använda den artikel som DN publicerade den 3 januari, 2016, med Sverigebreven. I dag är det inte 1/5 av Sveriges befolkning som flyr från Sverige till Amerika utan främst folk från Syrien, Afghanistan och Irak som hamnar i delar av Europa. De brev de skriver hem från Sverige kallas Sverigebreven. Till skillnad från de handskrivna breven för drygt 100 år sedan använder man sig idag av modern teknik utan fördröjning.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.

Om du vill ha ytterligare en vinkling på breven kan man använda sig av de brev som några immigranter till Sverige skrev i en bok från De nya sverigebreven från 2006. Här finns en artikel som berättar mer om det projektet.

Vid samtal och analys kring texterna kan dessa frågor vara utgångspunkten:

  • vad berättar man om ”det nya landet”?
  • hur är människorna?
  • vad tycker man om samhället?
  • vad är det man som ny människa i ett nytt land lägger märke till?
  • varför skriver man breven?
  • hur skriver man brev idag?

Vidga resonemanget med fakta

För att eleverna ska kunna bredda och fördjupa sitt resonemang utifrån dels Amerikabreven och Sverigebreven kan det vara bra att läsa texter om hur svenskar levde och bodde i Sverige och vad som var anledningen till att man flyttade. Det är också bra om man kan ge en bild av det nya livet i Amerika när man väl kom dit för att skapa en bredare grund för att resonera kring. Kanske läser ni om utvandringen i So-undervisningen i vår och kan använda faktakunskaperna från det ämnet? Om inte så kan denna film från UR (Människor för ändring: Emigranter och ett annat liv) som egentligen är för yngre åldrar fungera. I filmen berättar personal från Svenska Migrationscentrat om hur det var. I den filmen förklaras också några av de begrepp som eleverna kommer att möta – emigrant, immigrant, migrant osv.

En annan text jag tycker kan beröras är Utvandrarna av Wilhelm Moberg. Man kan också ta del av denna i filmformat för att vidga textbegreppet. Om något år kommer det komma en ny tolkning av filmen, där regissören Espinosa har valt yngre karaktärer som åker med båten till Amerika som jag tror kan bli en ett populärt inslag med högre igenkänningsfaktor.

Föra resonemang utifrån egna erfarenheter och analys av textbruk

För att knyta an till de texter och filmer som behandlats i undervisningen kan man titta på några sms eller inlägg på sociala medier som eleverna skickat under veckan som gått. De väljer givetvis att göra detta själva om de inte vill dela men de kan dela vad vad de kom fram till efter dessa stödfrågor:

  • vad handlar de om?
  • är de informativa eller personliga?
  • varierar de beroende på mottagaren?
  • vilket intryck får den som läser texten om dig?

SKOLBREVEN blir skrivuppgiften

Jag vill att eleverna ska skriva egna brev från skolan – skolbrev. I dessa brev ska de ge sin bild av vad de ser, hör, känner, luktar i forma av adjektiv och gestaltningar. Breven blir en del av en självbiografi från skoldagen, som vi kommer att använda i nästa arbetsområde som är självbiografi. Brevet eleverna skriver ska förstärkas med en bild. Till denna uppgift kan det vara bra med en skrivmall. Jag får återkomma med den allt eftersom projektet löper och kunna stötta med det som behövs. Breven kommer vi att dela med hemmen på ett sätt eller annat.

Om man vill kan man istället skriva välkomst brev och här finns ett exempel av Navid Modiri.

Bedömningsapekter

Bedömningen utgår från kunskapskraven och berör följande aspekter från kursplanen i svenska (värdeorden anges ej här):

Läsa och tolka

Läsa och använda strategier
Sammanfatta och visa på läsförståelse genom att kunna koppla till orsakssamband, tidsaspekter och andra verk.
Föra resonemang utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
Dra slutsatser kring hur verken har påverkats av dess historiska och kulturella sammanhang.

Samtala och diskutera

Ställa frågor och framföra åsikter med underbyggda resonemang
Framföra underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag och jämföra likheter och skillnader med språket i Sverige idag.

Skriva och bearbeta

Skriva texter med språklig variation och textbindning.
Texterna har en fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Texterna innehåller gestaltande beskrivningar och berättargrepp.
Texterna kombineras och förstärks och levandegörs med olika medier.
Ger respons och omdömen om innehåll och uppbyggnad av texterna.
Texterna bearbetas utifrån responsen mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet.

 

Då uppgiften inte är klar behöver ni fundera över en uppgiftsspecifik matris för respektive uppgift som aspekterna berör och koppla till respektive bedömningsmoment. Jag har inte hunnit göra den ännu utan gör dem allt eftersom.

Hur går man vidare med uppgiften?

Om ni vill hitta stöd för att ta upp områden som är känsliga i er undervisning kan ni dels ta del av denna korta film Så pratar du om flyktingkrisen i klassrummet (Skolvärlden 150914), men även söka stöd i Facebookgruppen Svenska i åk 6-9. Här finns också en länksamling för ett större tema om ni vill fylla på. Och kom ihåg dela gärna andra förslag på ingångar. Det gör ni antingen som en kommentar under inlägget eller i Facebookgruppen i länken till detta inlägg som jag delar där.

Hjälp! Hur får jag elever att utveckla sitt skrivande?

Ämnet jag behandlar i detta inlägg blev jag intervjuad om i Skolvärlden (160117) och rubriken är Lämna inte eleverna ensamma.

Hur tydliggör jag för mina elever vad som utmärker en bra text och hur kan jag få dem att applicera sina lärdomar på eget producerande?

Det är en inte en ovanlig fråga man som pedagog brottas med. Jag läser ofta om att elever blir sämre skribenter och inte minst i den rapport från Skolinspektionen från den 26 januari 2016, Att elever behöver mer lärarstöd i svenska. Rapporten visar att det  är vi lärare som måste ge eleverna det stödet.  Hur kan vi göra så att eleverna utvecklar sitt skrivande? Vi måste arbeta mycket mer aktivt med vad och var eleverna behöver stöd i skrivandet.

Ett väldigt bra stöd kan man få om man använder sig av gamla nationella prov i svenska som utgångspunkt för att eleverna ska få syn på olika textkvaliteter. Proven kan ge både oss lärare, men även elever en tydlig bild av vad som gör en text bättre än andra, genom att man konkretiserar bedömningsaspekterna och lyfter fram detta genom elevexemplen på de olika nivåerna. Jag skev i mitt förra inlägg om hur jag gjorde i engelskan, som ni kan läsa om här, för att konkretisera de olika nivåerna av skrivandet. Jag valde även då att utgå från tidigare prov från Skolverket.

Syftet, med att arbeta med att se till att alla elever förstår hur uppgiften ska utföras och vad vi förväntar oss på olika nivåer innan den görs, är a och o för högre måluppfyllelse. Min upplevelse är att vi som lärare stressar alldeles för fort igenom uppgiften och glömmer bort konkretiseringen. Vi vill se slutresultatet innan eleverna ens börjat. När eleverna väl ska genomföra uppgiften har de inte fått kunskapen om vad som bedöms, d v s vad målbilden är. Det är just det vi måste konkretisera; men vi måste även tydliggöra specifikt vad som skiljer texterna åt. Det kan många gånger vara svårt att konkretisera detta hur:et, men genom att utgå från färdiga lösningar kan du nå detta mål. Jag har gjort så här i flera klasser och under flera års tid och alltid fått bra utfall till de nationella proven i svenska, som blir som en slags kontroll av att eleverna har kunskaper men då utan stöd.

Jag tänkte här visa hur jag gjorde i ämnet svenska i just åk nio, för att eleverna skulle nå målet i citatet ovan. Du kan med fördel göra detta mycket tidigare än år nio för att eleverna ska ha en chans att träna under fler tillfällen och en längre tid. Om du vill ha elevlösningar för samma upplägg i svenskan i åk 6 finns det här och även här för åk 3 här.

Att tolka en instruktion och förstå bedömningsaspekterna 

Vi börjar alltid med att läsa instruktionen för uppgiften och titta på vad det är skrivuppgiften går ut på. Eleverna får titta på vilken texttyp som avses att skrivas och vad som utmärker en sådan. Detta får de göra i grupp för att tolka och förstå tillsammans. Jag vill också att de tittar efter vilket stöd de får för att genomföra uppgiften genom själva instruktionen. Det eleverna först brukar lägga märke till är de fetmarkerade orden resonera och ge exempel. Vill ni ha stöd för hur jag konkretiserar begreppen kan läsa om hur jag använder det här. Min upplevelse är att det är just här eleverna får ut mest då de får konkreta exempel på vad som menas med de fetmarkerade orden och vi som lärare och elever får ett gemensamt språk då dessa återvänder regelbundet i undervisningen. För eleverna är det begrepp som kan vara väldigt abstrakta och vi måste visa dem hur de resonerar och ger exempel i sina texter. Man ge ge dem några stödmeningar för hur det kan se ut för att ytterligare ge stöttning.

8 9

12

Att bli ägare av den egna skrivförmågan samt kamratbedömningen

Det som inte brukar vålla allt för stora problem för eleverna att ta reda på är texttyp och även mottagare av texten eftersom vi jobbar medvetet med de olika texttyperna. Några elever kan få en aha-upplevelse av att frågorna i inledningen ger dem en ingång i vad de kan lyfta i sin text, och det är för att de inte är vana att läsa hela instruktioner och använda dem som hjälp utan de skyndar sig att påbörja skrivandet och missar då relevant information om vad som ska behandlas i skrivuppgiften.

När eleverna sedan vet om hur de ska tolka uppgiften får de se olika elevlösningar som finns att tillgå här och sedan diskuterar de  bedömningsaspekterna i grupper. Aspekterna i denna uppgift gäller innehålletoch hur eleven resonerar – utifrån sig själv eller allmänt, hur strukturen ser ut – d v s inledning, avslutning och styckeindelning används, samt språk, stil och skrivregler. Komplett matris finns här. Jag brukar skrivs ner orden på tavlan men man kan även visa på matrisen om de är vana vid den typen av återkoppling. När eleverna diskuterat detta är det bra om man kan sammanfatta de nivåer de ser skillnad på, som t ex att en text på A-nivå ger både personliga och allmänna perspektiv, har bra struktur och språk och att en text på E-nivå upprepar ofta ordvalet.

Eleverna, upplever jag, är väldigt duktiga på att snabbt se skillnaderna mellan texterna. Och om man lägger en lektion på att använda ett färdigt upplägg för att konkretisera nivåer av elevtexter har du  kommit en lång bit på vägen för att få eleverna att se skillnaderna och förstå slutmålet.

För att eleverna ska få använda sina nya kunskaper är det bra om de får skriva egna texter. De kan då ha nytta av de stödmeningar ni skrivit ihop  och använda dem eller andra de finner relevanta. Texterna kan de sedan med fördel bearbeta med hjälp av varandra. Det är en häftigt känsla när de förstått hur de kan hjälpa varandra i att utveckla sina texter. För mig som lärare är detta en win-win situation; dels får de kunskaper på flera sätt förutom det egna skrivandet och hur de ger respons, men även att de får de kunskaper de så väl behöver för att skriva på en utvecklad nivå.

Hur gör du för att konkretisera bedömningsaspekterna? Det är inte helt lätt att göra men jag tar gärna förslag på fler ingångar för att sprida de goda idéerna. Kommentera under inlägget så kan fler läsa.

Här fick jag ett tips från Annika Ahlfors som använder sig av skrivstöd.

Jag kom på att jag själv har några responsmallar här.

 

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund (160126).

En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang

Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Genom en skrivmall/stödstruktur kan eleverna ta sig genom processen och i en matris vet du vad du ska bedöma som lärare. Banken för att visa hur man söker och väljer ut hoppas jag vi kan bygga vi upp tillsammans. 

källkritiska begrepp
Ordmoln med källkritiska begrepp gjord i Tagxedo

Vad utgör bedömningen?

Många ämnen berörs av hur man kan kan undervisa kring begreppet källkritiskt resonemang. I ämnet svenska lyder kunskapskravet så här:

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ struktur, citat och källhänvisning. (Svenska/Sva åk9, Lgr11)

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett /…/ urval av källor och för då /…/ resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar, egna formuleringar och /…/ användning av ämnesspecifika ord och begrepp. (Svenska åk 6, Lgr11)

För många SO och NO-ämnen står det nästa likadant i kunskapskraven förutom att de inte ska bedöma struktur, citat och källhänvisning.  Däremot står det att eleverna ska kunna underbygga ett resonemang i text eller muntligt. Jag har bifogat kunskapskraven i skrivmallen nedan, för de ämnen som det ingår källkritik i på högstadiet, om ni vill ta del av dem. En bedömningsaspekt i svenska för både åk 6 och 9 är sammanställningen som jag har funderat väldigt mycket över.  Hur ser en sådan sammanställning ut? Jag har nedan satt ihop en sådan struktur i en skrivmall som ska mynna ut i en bedömning.

Hur kan jag hjälpa eleverna att få stöd för sitt skrivande?

Jag har därför gjort en uppgiftsspecifik matris för vad jag kommer titta på för att kunna bedöma kunskapskravet ovan för åk 9. Här har jag använt mitt eget tänkande och analyserande som källa för att synliggöra vad undervisningen måste behandla. Denna matris kan man med fördel använda för SO och NO med om man tar bort aspekterna struktur, citat och källhänvisning samt även den skriftliga biten om det inte ingår. Jag delar därför en matris för samtal (visserligen som baseras på text men för att eleven ska kunna samtala och resonera med en annan person behövs det lyftas fram hur man gör det för att få fram resonemanget). Jag såg i efterhand att det faktiskt fanns ett nytt stödmaterial för att bedöma resonemang från Skolverket men tyvärr bara får åk 6.

Jag kan tycka ett det finns en stor vinst i att använda mallen över ämnesgränserna för sambedömning. Om eleverna gör undersökningar/forskningsarbeten utifrån ett centralt innehåll som behandlas i SO eller NO kan jag som lärare i svenska bedöma hur eleven för ett resonemang och hur de skapar struktur, använder citat och källhänvisning samtidigt som eleverna får fler ämnen att befästa sina kunskaper i. Jag upplever att eleverna är dåligt tränade i detta och kanske är det så att vi lägger för lite tid på att öva på kunskapskravet? Kanske för att vi inte har en tydlig mall att arbeta utifrån? Kanske för att vi inte samplanerar mer? Eller kanske inte visar tydligt nog?

Hur för man ett resonemang?

För att kunna skriva ett forskningsarbete behöver eleverna veta vad de ska föra ett resonemang kring och vilka begrepp de ska använda. Jag har gått igenom detta många gånger men denna gång har landat i att man måste lägga mycket mer tid på att stötta och visa hur jag tänker som lärare. Detta gör jag genom att visa på Smartboard i helklass, sedan ska eleverna arbeta i grupp för att befästa och öva mer och sist enskilt. Denna enskilda uppgift är det jag bedömer och i grupparbetet kan jag se vad de behöver stöd i. Jag har gjort en skrivmall och en stödstruktur som ska ta eleverna (och mig) igenom processen. Man kan med fördel även visa denna film från Orka plugga som jag kom över efter jag gjort klart skrivmallen.

Jag gjorde även en mall som inte innehåller stöttningen i hur man söker källor då det är en progression. Här ska de skapa en fråga själva men jag anser att eleverna först måste öva med läraren innan de kan genomföra ett arbete på egen hand. Välj den som era elever befinner sig på.

Vad är mitt syfte?

Min tanke med att dela dessa upplägg är att ni i gengäld visar på vilka uppgifter ni använt för att resonera och källkritiskt granska så vi får en bredare bank av uppgifter för undervisningen. Det finns inte så mycket delat material kring detta och många lärare, inklusive jag, är osäkra på hur vi ska lägga upp det. Jag kan göra stöd hur man kan arbeta men själva banken på sidor sitter jag inte på. Lika så sitter jag inte på bra frågeställningar. Så snälla kollegor dela nu frikostligt med er av uppgifter så vi höjer undervisningsnivån kring källkritik. Till att börja med får ni det jag har samlat på mig nedan.

Här finns några tankar som stöd för att skapa material att visa hur man söker och väljer ut

Jag brukar ta en nyhet från Viralgranskaren och sedan leta upp nyheten på Aftonbladet, DN och jämföra mot ett nyhetsprogram och sedan följa frågorna i punkt 1 i stödmallen med lärarstöd i. Sedan får eleverna välja en annan nyhet – kan vara en nyhet som delas på Facebook – och sedan analysera den utifrån samma punkter. Här har ni lite länkar för att titta på falska nyheter på Facebook och denna som kom häromdagen med falska nyheter för att du ska bli rasist. Ett högaktuellt ämne.

Det finns även bra upplägg för engelskan men som ni kan göra om till ämnet svenska här i Bedömningstöd i engelska i digital läsförståelse.

Dessa upplägg på arbeten har jag också tittat på, men inte testat, som ni kan använda:

Skriv ett arbete från Mirian H Johanssons site (exemplen i mina delade skrivmallar har jag länkat från denna källan).

Upphovsmän och deras uppsåt från skolbloggen Skola365.

Mia Smith delade för ett tag sedan ett upplägg för engelskan här på hennes LR-blogg, likaså Sara Bruun om händelserna i Trollhättan och hur de vinklades.

Vill du  ha mer att läsa?

Jag har tidigare bloggat om detta på min egna blogg Bedömning och undervisning i digital kometens och multimodala texter – hur gör jag? Här finns massor av länkar och tips på upplägg. Jag radar också upp lite tips nedan:

Vad är källkritik? En förstahandskälla kring internet i sverige av IIS.

Allt du behöver veta om källkritik av svenska.yle.fi

Lärarhandledningar av Webbstjärnan.

Statens Mediaråd har många bra tips.

Skolverket har också många tips och nu också Sju timmar om källkritik ett studiematerial för lärare. Här för åk 7-9, här för yngre elever och här för gymnasiet.

Viralgranskaren har bra texter att lyfta i undervisningen för vinkling.

Kolla källan har mycket bra information. Här finns en intervju med mig på Kolla källan med mer tips på hur jag arbetat med källkritik.

 

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnesspanare hos Lärarnas Riksförbund (160211).