Duger du?

En planering om identitet, självkänsla och sociala medier

Vi matas ständigt med bilder om det perfekta livet och den perfekta kroppen – både på sociala medier och genom reklam. Det är då inte så konstigt att det smyger sig på tvivel som påverkar ungas självbild, självkänsla och identitet. För att lyssna in eleverna och få dem att reflektera och bli medvetna om hur sociala medier och vad som påverkar dem har jag just avslutat ett arbetsområde där eleverna fick belysa detta angelägna ämne.

Här hittar du hela planeringen Duger Du? om du inte orkar läsa mina reflektioner kring val och upplägg nedan. Men läs dem gärna då jag anser att de didaktiska frågorna varför och vad är viktiga att ta med sig inför hur:et.

Att välja just detta innehåll var inte svårt. Eleverna har många gånger lyft att det som händer på sociala medier är sånt de önskar att de fick prata om oftare. Många unga lyfter fram att sociala medier är något som tycks verka lite i det dolda från vuxnas blick. När vi arbetade med boken Fula tjejer kom det ofta upp tankar om de normer som formar hur vi tänker kring ideal kroppen. Eleverna önskade då att få kritiskt granska och reflektera om de konsekvenser det medför med idealet som sprids. Ämnet svenska syftar till att utveckla just den egna identiteten och tangerar innehållet för ämnet bra. Att dessutom använda elevernas erfarenheter är som bäddat för delaktighet i undervisningen och det ledde till en planering som fick titeln Duger du?

Innehållet i planeringen Duger du? blev också en naturliga brygga från tidigare innehåll i undervisningen. Min erfarenhet är att när unga människor får diskutera och uttrycka känslor och tankar kommer ofta många kloka funderingar och åsikter fram. Som en bonus ökar också förståelsen för hur andra tänker och fungerar. För mig som lärare får jag också viktiga ingångar till nya planeringar kring det som känns relevant genom att lyssna in vad reflektionerna kretsar kring. Jag vill gärna förstå de ungas värld så vi inte skapar just dessa dolda ytor där vi vuxna inte förstår eller ser vad som behöver synliggöras. Att skapa trygga unga individer gör vi genom att ge dem strategier och insikter.

Som ofta när jag planerar så brukar jag skapa några frågor som fångar ingången och även blir det raster vi förhåller oss till till temat. Likaså gjorde jag till planeringen Duger du? Frågorna ser du nedan.

Hur skapas vår identitet och självkänsla?

Hur påverkas vår självkänsla av sociala medier?

Vad påverkar vår känsla av otillräcklighet och att inte känna att man duger?

Hur kan vi påverka hur vi mår och känna att vi duger?

Det innehåll jag plockade fram för reflektionerna utgick ifrån olika filmer, hemsidor och texter. Frågorna kunde eleverna sedan synliggöra genom att arbeta tillsammans i grupp. Grupperna gjorde jag med hänsyn tagen till en gruppsammansättning som funkade både på distans i breakout rooms samt på plats i det fysiska rummet då vi haft när- samt distansundervisning ett tag. Inför samtalen fick eleverna ett frågebatteri och de fick även skriva ner sina tankar i en reflektionslogg. Denna kunde de sedan använda som en bank inför sin skriftliga slutuppgift för att fånga upp tematik och budskap i sina resonemang.

Lektionsinnehållet för reflektioner

Några centrala begrepp i planeringen var sociala medier, identitet; både social identitet och personlig identitet, självkänsla, självbild och påverkan. Som en ingång till begreppet självkänsla fick eleverna parvis fick reflektera över hur de själva gör för att utmana sig att stärka den egna självkänslan. Till sin hjälp hade de länken ovan. Därefter fick de använda följande länk där de fick lista de förslag de tyckte var användbara för att påverka sin självkänsla i positiv riktning i sin reflektionslogg (du hittar loggen i länken här).

När vi hade med oss begreppen och definitionerna var nästa stora fråga att fundera över vilka normer som påverkar vilka bilder vi ser i digitala medier. Under två lektioner fick de lyssna och reflektera parvis (samt anteckna i loggen) utifrån inslaget om Instagram med fotografen och konstnären Arvida Byström i SR programmet Stil Special. Inslaget ligger först i programmet (0.00 – 13.30). Frågorna hittade jag på Digitala lektioner och dessa la jag in i reflektionsloggen. På Digitala lektioner finns också ett upplägg om Chessie King om ni vill utöka innehållet kring konsekvenser av sociala medier.

Jag valde också att använda en forskningsrapport, för att belysa hur det sett ut över tid, publicerad i DN den 4 februari i år. Frågorna till artikeln ”Högstadietjejers självkänsla lägre i dag än på 1980-talet” hittar du i länken ovan som leder till reflektionsloggen. Det historiska perspektivet var ganska intressant då många unga upplever att vuxna idag inte vet vad som sker i sociala medier och hur det känns att växa upp med alla krav och normer på den perfekta kroppen. De har en poäng i det då vi mest fick ta del av dessa via tidningar och filmer. Om du vill ha ett tips kan du kika på Instagramprofilen henrikwahlstroem som har gamla klipp från veckotidningar. Tvivlet på att känna att man aldrig riktigt duger slår hårt på självkänslan och självbilden. Många undrade hur det såg det ut för deras vårdnadshavare när de växte upp och det var också många som faktiskt frågade sina föräldrar om just det. Samtalen gav naturliga kopplingar mellan skolan och elevernas omvärld utanför. Det vi gör i skolan har betydelse för deras uppväxt och identitetsskapande i hela deras sfär (skola, sociala medier etc) och därför är det ett viktigt ämne att belysa.

Muntlig bedömningsuppgift

Nästa moment i planeringen var en muntlig bedömningsuppgift – en diskussionscirkel – där eleverna fick turas om att leda och delta i samtal. Diskussionscirkeln syftade även till att bredda reflektionerna inför den kommande skriftliga slutuppgiften. Och ämnet vållade inte direkt några svårigheter till samtal. Tvärtom skulle jag säga. Jag blev förvånad över hur personliga många elever var och särskilt killarna som enligt normen har svårare att uttrycka och sätta ord på känslor. Detta är ju också något de har fått prata om tidigare när vi arbetat med normer kring maskulinitet. Jag borde inte vara förvånad att de kan se bortom normerna och våga uttrycka sig. För mig är det viktigt att vi pratar om det som skapar just hinder och krav för att alla ska våga vara den de är. Vill du arbeta med det temat hittar du det här – Stora grabbar gråter inte.

Genomförandet av muntliga diskussioner har alltid samma upplägg i min undervisning. Det skapar struktur och trygghet. Upplägget är detsamma som vid de nationella proven. Eleverna arbetar i fasta grupper. Fem eller sex grupper beroende på antal elever i varje klass får förbereda sig lektionen innan genomförandet av samtalet. Utgångspunkten för förberedelserna var att läsa en av följande artiklar. Därefter skulle eleverna skriva en sammanfattning samt öppna frågor som användes som utgångspunkt när de sedan ledde samtalet. Jag låter alltid eleverna skapa egna frågor då det får dem att fundera kring textens innehåll och budskap och hur det är relevant utifrån planeringens frågeställningar. Det kräver en kritisk läsning och får dem att fundera över var de själva står. För att ge mig som lärare tid för de muntliga bedömningarna måste det finnas material som övriga elever kan arbeta med. Jag valde att använde en webbserie som heter MissLyckad. Eleverna arbetade i samma grupper som i den muntliga och fick arbeta med frågor efter avsnittet i sin reflektionslogg – här ser du mallen för hur jag skapade struktur för upplägget.

Skriftlig bedömningsuppgift

När det slutligen blev dags för den skriftliga slutuppgiften, som bestod av att skriva ett öppet brev till samhället om ungas påverkan av sociala medier och vad det leder till, hade eleverna många egna perspektiv. De hade även tagit del av andras tankar för perspektiv. För att skapa tankestöd inför skrivandet fick eleverna skriva en tankekarta. Vi läste också ett elevexempel på samma tema där vi lyfte förtjänster och utvecklingsområden tillsammans samt spånade på mottagare av ett brev. Du hittar elevexemplet här. Jag gav tre lektioner till förfogande för själva skrivuppgiften. Skrivuppgiften bedömdes även i samhällskunskap förutom ämnet svenska. Du hittar skrivuppgiften här.

Slutligen valde jag att avsluta arbetsområdet med en normspaning på sociala medier för att knyta ihop terminens uppgifter. Mina elever har också arbetat med HBTQIA+ med min kandidat tidigare under terminen. De såg då filmen Pojkarna och serien Tack Gud jag är homo. Du hittar normspaningen här.

Använd upplägget om du vill. Jag delar med mig för att synliggöra, men även för att metareflektera över min undervisning. Att prata om didaktiska val och innehåll i undervisningen är något jag skulle vilja ser mer av. Jag tycker att planering och genomförande av undervisningen är det roligaste som finns. Det är sällan jag pratar bedömning i klassrummet utan vi fokuserar på innehållet och viktiga frågor. Elevexempel är en bra ingång för att visa på aspekter (innehåll, struktur, språk) som leder till framgång. Det blir konkret vad som avses i det som står i kunskapskraven. Sen råkar det faktiskt bli så att eleverna presterar väldigt bra. Kanske det hänger ihop? Jag vill i alla fall tro att vi lärare behöver prata mer om undervisning och lärande och att vi fokuserar mindre på form och metod. Om du tog dig tid att läsa ändå hit och inte bara tog del av länken till planeringen ovan fick du också ta del av varför, vad och inte bara hur. Hoppas planeringen duger även åt er. Vrid på den, ändra om, låt eleverna ge förslag på innehåll. Undervisa.

Hur kan sommarpratare bli undervisning i svenska?

Sommarlov för mig är sommarpratare och nu när semestern är slut tar jag med mig flera sommarpratare in i klassrummet. Du kanske funderar hur kan man skapa undervisning av sommarprat? Jag brukar använda mig av sommarprat i undervisningen av flera olika anledningar. Det kan vara allt ifrån att fånga alla elevers intresse för läsning genom att höra en sommarpratare berätta om det skrivna som vi ska läsa. På så sätt kan jag visa hur eleverna kan skapa inferenser mellan litteratur till sig själv, mellan författaren eller till andras tankar. Att använda teknik för att skapa en röd tråd i sitt berättande kan också bli en möjlighet om eleverna ska skapa egna sommarprat.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av några tips på hur du kan använda dig av sommarpratare för att träna skrivande men även hur  kelevernaan använda bild och musik samt spela in sommarpraten. Just i detta moment gäller det att se upp med upphovsrätten. Du kommer också få tips på hur eleverna kan träna kamratbedömning och var du hittar exempel att härma. I nästa inlägg kommer jag skriva om lite större teman där sommarpratare utgjort en del av dessa.

 

Bygga en berättelse

När man lyssnar på en inledning är det bra att jämföra hur olika börjor kan se ut. Vilka fångar oss och vilka gör det inte samt varför man tror att det är så? Hur presenteras berättaren – vem är hen och varför ska vi lyssna på sommarpratet? När man lyssnat en bit kan man pausa och ställa frågor som vad mer får vi veta en bit in i sommarpratet som gör att sommarpratet fortsätter att hålla oss nyfikna? Kan man utläsa några byggstenar som håller ihop ramen av hela pratet? Finns det en röd tråd? Det kan även finnas en ide att titta på hur slutar olika sommarprat? Att lyssna på en berättelse gör att man lättare hör hur olika man fångas av dem och vad som kan vara bra knep för att fånga en lyssnare eller läsare.

 

Ord för delaktighet och identitet

Om ni tänker lyssna på hela sommarprat kan det vara bra med en lyssnarmall men även att du pausar vid lämpliga stopp där du som lärare visar på olika retoriska knep eller ordval. Jag brukar låta eleverna få skriva ner ord som står för budskapet i sommarpratet. Dessa ord samlar vi sedan i ett ordmoln som kan fungera som en bank för att återberätta innehåll, men även som en bank att ösa ur om de vill skriva på samma tema. De elever som inte har lika stort ordförråd kommer få syn på fler ord på samma tema om ni dessutom använder dem i olika uppgifter kommer ordförrådet öka. Om de behärskar kan man låta dem skriva ner några bildspråk, om inte så kan du plocka ut exempel för att belysa dessa, och sedan låta eleverna tolka innebörden och vad de gör med innehållet. Jag brukar också låta eleverna få skriva ner en mening eller något som de särkilt fastnade för och motivera detta. Att arbeta med innehåll och ord gör att elevernas ordförråd ökar och därmed deras chanser till ökad delaktighet i samhället. Att reflektera över varför man har en åsikt gör att elevernas får ord för sin identitet. Detta är kärnan av svenskundervisningen och därför är sommarprat en så bra ingång för det.

Exempel från Timbuktus sommarprat

Några bra exempel på sommarpratare med bildspråk är Linnea Claeson och i Fredrik Backmans sommarprat finns några exempel på gestaltande beskrivningar av hans karaktärer som jag tycker är bra (33 min in i den förkortade versionen). Han börjar med rutiner och hur han skapar en karaktär 29 min in i den förkortade versionen om ni vill lyfta även det. Kanske kan ni läsa några valda citat av karaktärerna i En man som heter Ove och låta eleverna skriva egna beskrivningar av sig själv.

Linneas sommarprat väckte även en tanke om olika möten vi gör i livet. Själv berättar hon om ett berörande möte (51.56 min in i pratet i den förkortade versionen). Att lyssna på det och sedan låta eleverna diskutera om de har gjort något som förändrade något för någon? Om de spår de sätter till omvärlden gör dem stolta? ”Vi är ett folk på en jord. Och det som händer i vår omvärld angår mig som medmänniska. Jag tror vi just nu lever i en tid som vi kommer att titta tillbaka på och skämmas för.” (58 min) Kan vi skapa ögonblick som gör oss stolta och hur i så fall?

 

Skriva egna sommarprat

Om du vill låta eleverna skriva egna sommarprat är det bra med olika exempel och gärna även andra elevexempel. Det finns en hel del att ta del av via olika kanaler om du söker. Jag brukar även låta mina elever få en skrivmall som bygger på de exempel vi lyssnat på för att ha något att hänga upp det på. Jag har valt att utgå från den dramaturgiska kurvan när jag byggt upp den men du kan korta ner den om du så önskar. Mitt exempel finns här. Jag brukar låta elverna göra tankekartor digitalt. Då kan de komma åt dem hemma om de vill bearbeta dem. Ett exempel på en digital variant är bubbl.us.

Jag har även låtit sätta ihop en kamratbedömningsmall som du hittar här samt en matris för lärare för den digitala versionen av sommarpratet. Jag har låtit eleverna få skriva in exempelmeningar på bra gestaltningar eller bildspråk som de vill lyfta fram hos varandra men även att använda som resursbank för de som behöver fler exempel. Låt dem skriva på en digital yta som de kan återvända till. Jag gillar Padlet och här har jag skrivit om hur det fungerar. På den skriver de in de exempel de vill att andra ska få ta del av.

 

Bild, musik och inspelning

När eleverna ska förstärka sitt sommarprat med bild och ljud gäller det att ha koll på upphovsrätten.

Bilder

Hur ni får använda er av bilder, musik och andra texter finns reglerat lagen om upphovsrätt. Ett tips är att ställa in sökverktyg och användarinställningar på Google och välja bilder som får användas.  Vill du kunna ändra något i bilden måste du välja det i sökinställningarna. Kom ihåg att länka till ursprungsbilden och ange CC-licensen som ska vara samma som originalet. Det finns också bilder på Flickr, Fotofinnaren och Wikimedia Commons.

Bilden ska förstärka sommarpratet och kanske det ändå är bäst att använda egna bilder då?

Musik

Om ni vill ha med musik måste skolan ha en MiM-licens. Om ni ändå vill ha med musik så använder ni musikklipp som fritt får användas som Free Music Archive, Malbert Melodier, eller de som får användas via Soundcloud.

Inspelning av podd

Inspelningen kan göras via screencast-o-matic med bilden som bakgrund eller via Garageband. Här finns en manual för hur Garageband fungerar gjord av Tove Andersson. Man kan även använda Audacity som brukar finns på skolans datorer. Här finns en manual och här en bläddringsbarmanual.

 

Större teman?

Det var lite kort om lite skrivmoment och att gestalta sommarpraten med digital teknik. I mitt nästa inlägg återkommer jag till lite större teman som jag har skapat utifrån eller med stöd för sommarpratare. Att använda multimodala texter som sommarpratare underlättar elevernas utveckling av de olika förmågorna i svenska.

Bokryggspoesi som start på ett litteraturtema

Jag hoppas du haft en skön semester och nu är redo att möta en ny termin. Kanske har du tagit del av många nya kreativa idéer från det utvidgade kollegiet eller så har du kanske som jag kopplat av helt och nu står där och vill ha en bra idé att starta terminen med. Precis innan sommarlovet delades en sådan uppgift i gruppen Svenska i 6-9 på Facebook och jag fick lov att dela den med er via denna blogg. Jag hann också testa den i min klass på avslutningsdagen då vi hade lite tid i klassrummet innan vi skulle gå ner och lyssna på lite musik och sång. Uppgiften bygger på en trave böcker och syftet är att fritt skapa fram en dikt av titlarna på bokryggarna.

Jag gjorde som så att jag tog fram några böcker  och la i en hög på varje bord och när eleverna kom in i klassrummet visade jag ett exempel som jag själv fick via Instagram. Man kan också samarbeta med bibliotekarien och be denna lägga fram ett urval av böcker på ett tema som ni ändå ska jobba med framöver. Då hänger inte uppgiften lika lösryckt som mitt exempel utan kan knytas ihop i ett större sammanhang.

Exemplet såg ut så här:

 

Eleverna fick sedan lägga ut bokryggarna i den ordning de ville och skapa en dikt. Jag lät mina elever arbeta i grupp då uppgiften mest gick ut på att sysselsätta dem i 30 min. Några elever tog med sambandsord och andra valde att bara ta de ord som fanns i titeln på boken. Jag hade inte varit specifikt tydlig i hur jag ville ha det så här får du bestämma hur du vill ha det i ditt klassrum. Klarar eleverna av mer fritt är det kul att utmana dem något och se hur de löser uppgiften. Det kommer komma frågor om de får ha med egna ord för det kommer bli svårt annars att få ihop ett flyt. Vi satte ihop elevernas dikter i PicCollage och gjorde sedan en ”bläddringsbarbok” via Canva så vi kunde läsa dem tillsammans på storskärm. Hur du gör det skrev jag i mitt förra inlägg.

Nedan finns ett exempel från en av grupperna och vill du se hur en bläddringsbarbok ser ut kan du titta via länken här.

Jag tror denna uppgift kan vara ett bra sätt att starta terminens litteraturteman på om man vill låta eleverna samarbeta och utifrån titlarna kan man ju sedan spåna vidare på vad man tror böckerna handlar om och väcka nyfikenheten för handlingen.

Vill du ha fler förslag på hur du kan arbeta med dikter har Mia Smith tidigare skrivit om BlackOutPoetry och jag har skrivit om Cut-Up poesi här. Hoppas det kan vara något att starta terminen med.

Om inspiration, kreativitet och att växa i det utvidgade

Sett spelade Lärarpodden in en podd om min undervisning som bygger på kreativitet och att vara en del av det utvidgade kollegiet. Podden kan ni lyssna på här om ni vill. Den är 10 min lång. Och vill ni ta del av de planeringar som jag pratar om i podden finner ni dem här nedan. Kanske de kan hjälpa dig som är ny igång med höstens planeringar eller dig som bara söker inspiration?

lärarpodden

I höst återkommer jag på LR-bloggen med nya ämnesspaningar och första inlägget kommer att handla om ett digitalt verktyg som är enkelt att lära sig om man vill komma igång snabbt med ett bra och användbart verktyg. Till dess kan ni ta del av det digitala verktyg som jag pratar om i podden och som jag föreläste om på Sett i LR-monter nämligen Canva. Här finns en instruktion.

Ett brev hem – om emigranter och immigranter

Syftestexten från ämnet svenska om anges nedan tycker jag omringar det område som jag tänker kan vara en ingång i svenskan i vår – att tolka och förstå brev som skrivits hem från människor på flykt under historiens gång och kunna koppla det till egna erfarenheter och upplevelser. Jag delar här utkastet till den planering jag satt ihop under dagen och du får givetvis använda den eller ändra och lägga till som du vill så länge du anger källan. Jag skulle också bli glad av om ni delar andra ingångar på uppgifter som ni får genom att ta del av det jag satte ihop.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

AMERIKABREVEN som utgångspunkt

Kanske har du någon gång läst eller tagit del av de Amerikabrev som de svenskar som emigrerade till Amerika för drygt 100 år sedan skrev? Jag tänkte använda mig av dem i undervisningen för att dra kopplingar till litteratur från olika tider till nutidens händelser. På Svenska Migrationscentret kan du hitta brev och även frågor som man kan använda sig av i undervisningen för att reflektera kring texternas innehåll. Det jag vill få fram är (av någon anledning syns inte punktlistan. Gäller även resten av listorna nedan):

  • hur kände sig de svenskar som emigrerade till USA och hur identifierade de sig?
  • kände de sig som svenskar eller som svenskättlingar?
    hur är språket i texterna?
  • vad lyfts fram i texterna – vad berättar de?
  • hur ställer man sig till brev som källa?
  • vad har eleverna själva för erfarenheter kring identitet och att vara ny i främmande land?
  • kan eleverna sätta sig in i hur andra upplever ett nytt land?

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

SVERIGEBREVEN för vidgat resonemang

För att koppla detta till historien som utspelar sig idag kan vi använda den artikel som DN publicerade den 3 januari, 2016, med Sverigebreven. I dag är det inte 1/5 av Sveriges befolkning som flyr från Sverige till Amerika utan främst folk från Syrien, Afghanistan och Irak som hamnar i delar av Europa. De brev de skriver hem från Sverige kallas Sverigebreven. Till skillnad från de handskrivna breven för drygt 100 år sedan använder man sig idag av modern teknik utan fördröjning.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.

Om du vill ha ytterligare en vinkling på breven kan man använda sig av de brev som några immigranter till Sverige skrev i en bok från De nya sverigebreven från 2006. Här finns en artikel som berättar mer om det projektet.

Vid samtal och analys kring texterna kan dessa frågor vara utgångspunkten:

  • vad berättar man om ”det nya landet”?
  • hur är människorna?
  • vad tycker man om samhället?
  • vad är det man som ny människa i ett nytt land lägger märke till?
  • varför skriver man breven?
  • hur skriver man brev idag?

Vidga resonemanget med fakta

För att eleverna ska kunna bredda och fördjupa sitt resonemang utifrån dels Amerikabreven och Sverigebreven kan det vara bra att läsa texter om hur svenskar levde och bodde i Sverige och vad som var anledningen till att man flyttade. Det är också bra om man kan ge en bild av det nya livet i Amerika när man väl kom dit för att skapa en bredare grund för att resonera kring. Kanske läser ni om utvandringen i So-undervisningen i vår och kan använda faktakunskaperna från det ämnet? Om inte så kan denna film från UR (Människor för ändring: Emigranter och ett annat liv) som egentligen är för yngre åldrar fungera. I filmen berättar personal från Svenska Migrationscentrat om hur det var. I den filmen förklaras också några av de begrepp som eleverna kommer att möta – emigrant, immigrant, migrant osv.

En annan text jag tycker kan beröras är Utvandrarna av Wilhelm Moberg. Man kan också ta del av denna i filmformat för att vidga textbegreppet. Om något år kommer det komma en ny tolkning av filmen, där regissören Espinosa har valt yngre karaktärer som åker med båten till Amerika som jag tror kan bli en ett populärt inslag med högre igenkänningsfaktor.

Föra resonemang utifrån egna erfarenheter och analys av textbruk

För att knyta an till de texter och filmer som behandlats i undervisningen kan man titta på några sms eller inlägg på sociala medier som eleverna skickat under veckan som gått. De väljer givetvis att göra detta själva om de inte vill dela men de kan dela vad vad de kom fram till efter dessa stödfrågor:

  • vad handlar de om?
  • är de informativa eller personliga?
  • varierar de beroende på mottagaren?
  • vilket intryck får den som läser texten om dig?

SKOLBREVEN blir skrivuppgiften

Jag vill att eleverna ska skriva egna brev från skolan – skolbrev. I dessa brev ska de ge sin bild av vad de ser, hör, känner, luktar i forma av adjektiv och gestaltningar. Breven blir en del av en självbiografi från skoldagen, som vi kommer att använda i nästa arbetsområde som är självbiografi. Brevet eleverna skriver ska förstärkas med en bild. Till denna uppgift kan det vara bra med en skrivmall. Jag får återkomma med den allt eftersom projektet löper och kunna stötta med det som behövs. Breven kommer vi att dela med hemmen på ett sätt eller annat.

Om man vill kan man istället skriva välkomst brev och här finns ett exempel av Navid Modiri.

Bedömningsapekter

Bedömningen utgår från kunskapskraven och berör följande aspekter från kursplanen i svenska (värdeorden anges ej här):

Läsa och tolka

Läsa och använda strategier
Sammanfatta och visa på läsförståelse genom att kunna koppla till orsakssamband, tidsaspekter och andra verk.
Föra resonemang utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
Dra slutsatser kring hur verken har påverkats av dess historiska och kulturella sammanhang.

Samtala och diskutera

Ställa frågor och framföra åsikter med underbyggda resonemang
Framföra underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag och jämföra likheter och skillnader med språket i Sverige idag.

Skriva och bearbeta

Skriva texter med språklig variation och textbindning.
Texterna har en fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Texterna innehåller gestaltande beskrivningar och berättargrepp.
Texterna kombineras och förstärks och levandegörs med olika medier.
Ger respons och omdömen om innehåll och uppbyggnad av texterna.
Texterna bearbetas utifrån responsen mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet.

 

Då uppgiften inte är klar behöver ni fundera över en uppgiftsspecifik matris för respektive uppgift som aspekterna berör och koppla till respektive bedömningsmoment. Jag har inte hunnit göra den ännu utan gör dem allt eftersom.

Hur går man vidare med uppgiften?

Om ni vill hitta stöd för att ta upp områden som är känsliga i er undervisning kan ni dels ta del av denna korta film Så pratar du om flyktingkrisen i klassrummet (Skolvärlden 150914), men även söka stöd i Facebookgruppen Svenska i åk 6-9. Här finns också en länksamling för ett större tema om ni vill fylla på. Och kom ihåg dela gärna andra förslag på ingångar. Det gör ni antingen som en kommentar under inlägget eller i Facebookgruppen i länken till detta inlägg som jag delar där.

Hjälp! Hur får jag elever att utveckla sitt skrivande?

Ämnet jag behandlar i detta inlägg blev jag intervjuad om i Skolvärlden (160117) och rubriken är Lämna inte eleverna ensamma.

Hur tydliggör jag för mina elever vad som utmärker en bra text och hur kan jag få dem att applicera sina lärdomar på eget producerande?

Det är en inte en ovanlig fråga man som pedagog brottas med. Jag läser ofta om att elever blir sämre skribenter och inte minst i den rapport från Skolinspektionen från den 26 januari 2016, Att elever behöver mer lärarstöd i svenska. Rapporten visar att det  är vi lärare som måste ge eleverna det stödet.  Hur kan vi göra så att eleverna utvecklar sitt skrivande? Vi måste arbeta mycket mer aktivt med vad och var eleverna behöver stöd i skrivandet.

Ett väldigt bra stöd kan man få om man använder sig av gamla nationella prov i svenska som utgångspunkt för att eleverna ska få syn på olika textkvaliteter. Proven kan ge både oss lärare, men även elever en tydlig bild av vad som gör en text bättre än andra, genom att man konkretiserar bedömningsaspekterna och lyfter fram detta genom elevexemplen på de olika nivåerna. Jag skev i mitt förra inlägg om hur jag gjorde i engelskan, som ni kan läsa om här, för att konkretisera de olika nivåerna av skrivandet. Jag valde även då att utgå från tidigare prov från Skolverket.

Syftet, med att arbeta med att se till att alla elever förstår hur uppgiften ska utföras och vad vi förväntar oss på olika nivåer innan den görs, är a och o för högre måluppfyllelse. Min upplevelse är att vi som lärare stressar alldeles för fort igenom uppgiften och glömmer bort konkretiseringen. Vi vill se slutresultatet innan eleverna ens börjat. När eleverna väl ska genomföra uppgiften har de inte fått kunskapen om vad som bedöms, d v s vad målbilden är. Det är just det vi måste konkretisera; men vi måste även tydliggöra specifikt vad som skiljer texterna åt. Det kan många gånger vara svårt att konkretisera detta hur:et, men genom att utgå från färdiga lösningar kan du nå detta mål. Jag har gjort så här i flera klasser och under flera års tid och alltid fått bra utfall till de nationella proven i svenska, som blir som en slags kontroll av att eleverna har kunskaper men då utan stöd.

Jag tänkte här visa hur jag gjorde i ämnet svenska i just åk nio, för att eleverna skulle nå målet i citatet ovan. Du kan med fördel göra detta mycket tidigare än år nio för att eleverna ska ha en chans att träna under fler tillfällen och en längre tid. Om du vill ha elevlösningar för samma upplägg i svenskan i åk 6 finns det här och även här för åk 3 här.

Att tolka en instruktion och förstå bedömningsaspekterna 

Vi börjar alltid med att läsa instruktionen för uppgiften och titta på vad det är skrivuppgiften går ut på. Eleverna får titta på vilken texttyp som avses att skrivas och vad som utmärker en sådan. Detta får de göra i grupp för att tolka och förstå tillsammans. Jag vill också att de tittar efter vilket stöd de får för att genomföra uppgiften genom själva instruktionen. Det eleverna först brukar lägga märke till är de fetmarkerade orden resonera och ge exempel. Vill ni ha stöd för hur jag konkretiserar begreppen kan läsa om hur jag använder det här. Min upplevelse är att det är just här eleverna får ut mest då de får konkreta exempel på vad som menas med de fetmarkerade orden och vi som lärare och elever får ett gemensamt språk då dessa återvänder regelbundet i undervisningen. För eleverna är det begrepp som kan vara väldigt abstrakta och vi måste visa dem hur de resonerar och ger exempel i sina texter. Man ge ge dem några stödmeningar för hur det kan se ut för att ytterligare ge stöttning.

8 9

12

Att bli ägare av den egna skrivförmågan samt kamratbedömningen

Det som inte brukar vålla allt för stora problem för eleverna att ta reda på är texttyp och även mottagare av texten eftersom vi jobbar medvetet med de olika texttyperna. Några elever kan få en aha-upplevelse av att frågorna i inledningen ger dem en ingång i vad de kan lyfta i sin text, och det är för att de inte är vana att läsa hela instruktioner och använda dem som hjälp utan de skyndar sig att påbörja skrivandet och missar då relevant information om vad som ska behandlas i skrivuppgiften.

När eleverna sedan vet om hur de ska tolka uppgiften får de se olika elevlösningar som finns att tillgå här och sedan diskuterar de  bedömningsaspekterna i grupper. Aspekterna i denna uppgift gäller innehålletoch hur eleven resonerar – utifrån sig själv eller allmänt, hur strukturen ser ut – d v s inledning, avslutning och styckeindelning används, samt språk, stil och skrivregler. Komplett matris finns här. Jag brukar skrivs ner orden på tavlan men man kan även visa på matrisen om de är vana vid den typen av återkoppling. När eleverna diskuterat detta är det bra om man kan sammanfatta de nivåer de ser skillnad på, som t ex att en text på A-nivå ger både personliga och allmänna perspektiv, har bra struktur och språk och att en text på E-nivå upprepar ofta ordvalet.

Eleverna, upplever jag, är väldigt duktiga på att snabbt se skillnaderna mellan texterna. Och om man lägger en lektion på att använda ett färdigt upplägg för att konkretisera nivåer av elevtexter har du  kommit en lång bit på vägen för att få eleverna att se skillnaderna och förstå slutmålet.

För att eleverna ska få använda sina nya kunskaper är det bra om de får skriva egna texter. De kan då ha nytta av de stödmeningar ni skrivit ihop  och använda dem eller andra de finner relevanta. Texterna kan de sedan med fördel bearbeta med hjälp av varandra. Det är en häftigt känsla när de förstått hur de kan hjälpa varandra i att utveckla sina texter. För mig som lärare är detta en win-win situation; dels får de kunskaper på flera sätt förutom det egna skrivandet och hur de ger respons, men även att de får de kunskaper de så väl behöver för att skriva på en utvecklad nivå.

Hur gör du för att konkretisera bedömningsaspekterna? Det är inte helt lätt att göra men jag tar gärna förslag på fler ingångar för att sprida de goda idéerna. Kommentera under inlägget så kan fler läsa.

Här fick jag ett tips från Annika Ahlfors som använder sig av skrivstöd.

Jag kom på att jag själv har några responsmallar här.

 

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund (160126).