Kategoriarkiv: Strategier engelska

Stödstrukturer för perspektiv och resonemang i engelska

Här kommer några strukturer för att utveckla språket i tal och skrift och få ett djupare perspektiv och resonemang i innehållet. De kan användas när eleverna ska uttrycka sig om åsikter och upplevelser. Strukturerna kan också användas som strategier för att se hur en åsikt kan förtydligas och utvecklas. Kommunikationen kan varieras och breddas om man synliggör hur man kan göra det. Arbetar man återkommande med dessa i skrivandet och talandet kommer metakognitionen att utvecklas och man får en möjlighet att vidga sin kommunikation.

Idén kommer från textkopplingarna och att utveckla ditt resonemang som jag har gjort tidigare samt som en repetition inför de nationella provens muntliga del. Idag såg jag också en bild i engelskgruppen på facebook där Cecilia Tofften delat en annan bild som påminner om den översta bilden och då kom jag på att jag satt på senaste samtalet i NP och funderade över en Canva för att göra det tydligare hur man kan bredda diskussionen. Dock ska inte canvan användas på provet.

different perspectives

different perspectives explained

To develop your resoning

 

I svenskan finns kunskapskravet resonemang men inte i engelskan men däremot så står det i det centrala innehållet att det ovan ska utvecklas och ligga till grund för undervisningen.

Stödstrukturer för läsandet

Att hjälpa eleverna med stödstrukturer kan hjälpa dem igenom svåra texter så de förstår det de läst. Jag har tidigare skrivit om lässtrategier och hur man kan jobba med det. Här hittar du en modell för Reading Comprehension Strategies för att sammanfatta de olika strategierna du använder vid läsning. Den innehåller frågor för att göra det konkret. Använd den gärna vid läsning för att tillsammans diskutera vad ni läst och ge eleverna de strategier de behöver vid läsning. Det är många elever som har hjälp av att vi ger dem stöd och att alla får hänga på tåget gynnar bara fler. 
 
Vid läsandet är det bra att ha olika diagram för att fylla i. Det finns bl a Venn-diagram och Thieves-formulär och här skriver Åsa Söderström om mer om hur man kan använda olika modeller för att sammanfatta och på denna sidan finns många fler layouter att finna inspiration i. Sidan hittade jag på Reading Rocket som är en mycket bra sida för läsning.
 
På sidan finns också en guide för att hitta på vilken typ av strategi du är i behov av och när den kan användas. Du hittar bl a strategier på ordnivå och vid läsning för att förstå det lästa och vid skrivandet. Det är viktigt att man som lärare modellar och förklarar varför man använder en strategi.
 
 
 

Språkutvecklande undervisning – alla ska med

Jag läser mycket just nu och då främst om språkutvecklande undervisning, genrepedagogik och lässtrategier samt hur vi kan bedöma det. Kanske det låter dumt att blanda ihop begreppen men för mig är det ett sätt att förhålla sig i klassrummet och något som är nödvändigt för att eleverna ska kunna hänga med i undervisningen. Det gäller också att vara tydlig med vad vi bedömer och hur vi gör det samt anpassar undervisningen så alla kan följa med i den.
 
Josefin Nilsson sammanfattar tankarna jag delar i artiklen från Svenskläraren nr 1 2014 – Undervisning som inkluderar alla. Hon har också satt ihop en PP om lässtrategier här om ni vill se eller använda den. Ämnet är också på tapeten då Barbro Westlund nyss gett ut sin doktorsavhandling Att bedöma elevers läsförståelse. Westlund skriver på DN debatt den 13 december 2013 om varför svenska elevers läsförsteålse är så låg och artikeln som heter Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras, ger oss just fem punkter på vad vi måste göra.
 
Vad är språkutvecklande undervisning? Det är när alla lärare arbetar medvetet med språket i sitt ämne. Här på Nationellt centrum för svenska som andra språk kan du läsa mer om vad det är. Anna Kaya ger här en del tips på hur man kan arbeta språkutvecklande i engelska. Jag vill också lyfte upp hennes inlägg om vad individualiserad vs individanpassad undervisning innebär. För mig är det ett viktigt förhållningssätt och hur jag ser på min roll som pedagog. Överlag är hela hennes blogg väldigt bra om ni har tid att läsa runt.
 
Genrepedagogik är intressant tycker jag eftersom det är ett förhållningssätt eller metod som kan tillämpas om man arbetar språkutvecklande och tanken är att alla ska med. Om du vill veta mer om vad genrepedagogik är kan du läsa här på Nationellt centrum för svenska som andra språk och här finns också ett bra inlägg som förtydligar det formativa inom pedagogiken. Här finns en film med en checklista för om du arbetar språkutvecklande som kanske passar att titta på eftersom den är relativt kort. Och här finns ett inlägg till av Anna Kaya som förklarar vad det hela går ut på med referenser till en annan duktig pedagog som tillämpar genrepedagogik, nämligen Hanna Stehagen som har som blogg här.
 
Hanna Stehagen förklarar här en annan metod som heter SIOP som går ut på att man ger stuktur, trygghet och en känsla av att ”jag-kan”. Det finns också en checklista där för om du arbetar med stukturen.
 
Här finns en filmatiserad föreläsning av Maaike Hajer som handlar om flerspråkighet i alla ämnen. Och här en PP om strategier för läsning. Malin Runering har satt ihop en Prezi om varför språk i alla ämnen? om ni vill visa era kollegor som hon gjorde på en träff. I den får ni också veta vad läroplanen säger om språk och varför det är engeläget att alla lärare arbetar språkutvecklande.
 
Hur ska man då göra så alla hänger med? Så här skriver Anna Kaya i sitt inlägg 7 sätt att få andraspråkselever att nå målen:
 
”Genom att integrera följande sju principer i planeringen och genomförandet av din undervisning, oavsett ämne, kommer det att leda till att andraspråkselever i högre grad utvecklar ämneskunskaper parallellt med att de utvecklar sitt svenska språk”:

1. Lär känna dina elever, deras språkliga och kulturella bakgrund, deras tidigare erfarenheter och kunskaper.
Vad vet jag om mina elevers språkkunskaper? Känner jag till på vilken kunskapsnivå de befinner sig? Hur tar jag reda på detta och hur påverkar det planeringen av min undervisning?

2. Formulera målen för undervisningen, och kunskapskraven för eleverna, både utifrån ämneskunskaper och utifrån språkbehärskning.
Vilka språkkunskaper behöver eleverna tillägna sig för att kunna nå målen och tillägna sig kunskap? Är eleverna insatta i vad de ska lära sig och vilka språkkunskaper de behöver för att kunna nå målen?

3. Se till att målen och undervisningen är uttrycklig och tydlig.
Hur ser jag till att alla elever förstår målen och förstår vilken kunskap ska tillägna sig? Hur planerar jag undervisningen så att alla elever deltar aktivt? Hur kan jag göra min undervisning så begriplig att jag når alla elever?

4. Börja med konkreta, kontextbundna uppgifter för att göra det abstrakta enklare att förstå.
Hur kan jag få med mig eleverna från det kända, konkreta, kontextbundna till det mer abstrakta, kontextobundna? Hur kan jag sätta olika begrepp i ett konkret sammanhang?

5. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och akademiskt språk.
Hur fokuserar jag på språkanvändningen i min undervisning? Ger jag eleverna möjligheter att upptäcka, tillägna sig och använda sig av det ämnesspecifika språk och de språkliga strukturer som kännetecknar ämnesområdet?

6. Säkerställ att det finns en balans mellan receptiv och produktiv språkanvändning vid varje undervisningstillfälle.
Ger jag eleverna möjligheter att lyssna, tala, läsa och skriva vid varje undervisningstillfälle? Ser jag till att det skapas en balans?

7. Ge eleverna redskap och strategier för inlärning, uppföljning, utvärdering och självbedömning.
Vilka möjligheter ger jag mina elever att reflektera över sin egen inlärning? Ger jag elever inlärningsstrategier genom att t ex ”tänka högt” och ge modeller på hur man kan närma sig en text? Hur ger jag eleverna redskap så att de ska klara av att göra egna utvärderingar och bedömningar av vad de har lärt sig?

Ja svårare än så kanske det inte är? Jag tror på att vi i alla fall når fler elever och att fler elver utvecklar sitt språk och måluppfyllelsen blir högre.
 
 

Strategier för att minnas och förstå ett ord

Igår gjorde jag två affischer för strategier inom ord. Jag har fritt tolkat strategierna och använd dem gärna. De passar såväl språkämnen som no eller so. Jag har satt upp dessa i klassrummen på skolan jag undervisar på och även en affish med diverse ordlistor på för att slå upp ord i.
Här är affischen för att minnas ett ord och här är affischen för att förstå ett ord och här hittar ni de senaste Canvabilderna.
Ordlistor hittar ni här:
En visuel ordlista som är väldigt detaljrik hittar ni på Merriam-Webster

Andra ordlistor finns på:

Hörförståelse med strategier som hjälp

Vi arbetar med hörförsteålse i min språkvalsgrupp, de elever som inte läser något språk, och programmet vi utgår från är News Reel Easy från UR. Programmet är ett par minuter långt och finns också i en svårare variant här. Eftersom jag har elever som inte når målen i engelska och många främst behöver träna på att lyssna så arbetar jag med strategier för att ge dem verktyg för att lyssna aktivt. Som ni ser är det samma upplägg med strategier som vid läsning och det ger dem en röd tråd av att strategier är tillämpbara vid många olika uppgifter.
 
Vi gör så här:
 
Förutspå:
1. Om man vill kan man först gissa vilka händelser som kan tänkas komma upp utifrån nyheter de lyssnat på under veckan, eller läst om i tidningen. Kanske kommer någon av dem upp i programmet? Där finns också specificerat vilka nyheter som programmet innehåller, om man vill skriva ner rubrikerna på tavlan.
2. Vi lyssnar första gången och jag skriver stödord på tavlan.
 
Reda ut oklarheter
3. Eleverna slår upp de stödord de inte kan och skriver ner dem i sin anteckningsbok.
4. Eleverna lyssnar en gång till.
 
Ställer frågor och sammanfatta:
5. Eleverna sammanfattar med varandra vad de hörde och hjälper varandra att fylla i sånt de inte förstod. Kanske behöver vi lyssna en gång till om något som de inte får svar på.
6. Vi diskuterar gemensamt vad som hände och jag skriver dit orden de inte förstod på svenska.
7. Om man börjat med att förutså om nyheter man hört/läst kan man nu koppla ihop dem med de som fanns i programet. Det ger eleverna djup och bredd och att kunskap inte enbart infinner sig i klassrummet.