Kategoriarkiv: Allmänt engelska

Om inspiration, kreativitet och att växa i det utvidgade

Sett spelade Lärarpodden in en podd om min undervisning som bygger på kreativitet och att vara en del av det utvidgade kollegiet. Podden kan ni lyssna på här om ni vill. Den är 10 min lång. Och vill ni ta del av de planeringar som jag pratar om i podden finner ni dem här nedan. Kanske de kan hjälpa dig som är ny igång med höstens planeringar eller dig som bara söker inspiration?

lärarpodden

I höst återkommer jag på LR-bloggen med nya ämnesspaningar och första inlägget kommer att handla om ett digitalt verktyg som är enkelt att lära sig om man vill komma igång snabbt med ett bra och användbart verktyg. Till dess kan ni ta del av det digitala verktyg som jag pratar om i podden och som jag föreläste om på Sett i LR-monter nämligen Canva. Här finns en instruktion.

Bedömningen börjar i planeringen så vad gör vi på lektionen?

Bedömningen startar i planeringen sägs det så vad behöver undervisningen fokusera på för att kunna vara bedömningsbar? Det beror ju helt på vad man valt att fokusera på och innan jag börjar undervisningen måste jag veta vad, hur, och när bedömningen sker. Längst ner i inlägget finns ett helt upplägg för att konkretisera detta.

Inför våren har jag valt att fokusera på skrivandet i den lilla grupp jag har i engelska i årskurs 6 där merparten har ett annat förstaspråk än svenska. Då jag tidigare bara har planerat för årskurs 7-9 är jag bara förtrogen med kunskapskraven för år 9. Inför denna skrivuppgift fick jag därför titta på vilka kunskapskrav som gäller för den tänka uppgiften. Jag valde även att ta hjälp av Kommentarmaterialet till kursplanen i engelska, även om det är samma värdeord för årskurs 6 som 9 ville jag tänka till kring värdeordens betydelse. Jag har även tittat på Bedömarträningen av skriftlig förmåga för att titta på olika nivåer av elevlösningar för att tolka vad ett E, C respektive ett A bedömts som av erfarna bedömare.

Konkretisering av lärandemålen

När du som pedagog planerar är det viktigt att man utgår från vad som är lärandemålen för att eleven ska klara kunskapskraven. Vad är det undervisningen ska och måste fokusera på för att bedömningen ska kunna vara möjlig? I den uppgift jag har planerat för har jag valt att eleverna ska träna sig på att skriva brev och öva på hälsningsfraser. detta finns också med i det centrala innehållet. Hela uppgiften finner du längst ner i inlägget. Jag tänkte med detta inlägg synliggöra hur jag tänker kring planering och framför allt vad undervisningen ska fokusera på för att träna eleverna i kunnandet.

Strategier för ord

Då ett av kunskapskraven för uppgiften avser strategier har jag valt att fokusera på förståelse av ord i den instruktion de ska arbeta efter samt även variera sina egna ord och uttryck i texten de ska producera. Jag har tidigare gjort en stödmall för hur man kan tänka kring ord som jag tänkte lyfta in i undervisning för att konkretisera lärandemålen. Jag satte även ihop en ordlista där både orden finns på engelska och svenska samt en tom kolumn för att eleven ska kunna skriva in orden på sitt första språk. Ni som inte har behov av detta i er undervisning kanske hellre arbetar med att eleverna får översätta orden eller plocka ut de ord de själva har behov av. Vilka strategier saknar eleverna? Kanske är det att använda ordlista, eller att metareflektera, eller att leta efter betydelsebärande ord som era elever har behov av? Det kan ju också vara så att man märker av mer behov av strategier väl i undervisningen än de man tänkt ut på förhand. Därför kan man inte planera för allt innan utan får helt enkelt lägga till om eleverna behöver mer stöd allt eftersom. Det som vi kallar för formativ bedömning.

strategier för ord

”Att förstå ett ord”, Canva av Annika Sjödahl

Stöttning av skrivandet med skrivmallar konkretiserar vad

Jag har även valt att lägga vikt vid stöttning av skrivandet innan eleverna ska producera egna texter. Detta är också något jag tillämpar i de äldre åren för att konkretisera lärandemålet. Bilden av vad eleven ska producera blir tydlig. Detta gör vi dels genom att titta på färdiga exempel, dels det exempel jag gjort på ett informellt brev, men det finns även exempel här. När man läser exemplen är det viktigt att man plockar ut och stryker under de ord och begrepp eleverna har behov av till sina egna texter. Om behov finns kan man plocka ut ännu mer ord, begrepp och fraser i undervisningen så eleverna har till egen produktion senare. Jag har skrivit in några exempel i den skrivmall jag kommer låta dem använda.  Skrivmallen följer även arbetsgången för uppgiften så den blir också en stödmall för att tydliggöra hur eleven ska arbeta vidare i skrivprocessen.

a ltter to future me 1letter to future me 2letter to future me 3

Responsarbete för att äga sitt lärande på sikt

Ett sätt att arbeta med metareflektiononen är att träna eleverna i respons. Det ger eleverna strategier för att själva äga sitt lärande. De får dels syn på andras vanliga fel och får en chans att lära av sina egna fel för att undvika dem till nästa gång. Här kan man behöva arbeta fram en ram för hur man ger och tar respons. Jag brukar göra detta genom en checklista som jag även lagt in i mallen denna gång. Fokus ska vara innehållet och har man ingen checklista tenderar fokus att bli på formen snarare än innehållet.

Syftet med uppgiften?

Själva syftet med uppgiften är att träna eleverna i att skriva, hitta strategier för sitt skrivande genom olika stöd och att lära av varandra. Jag brukar ofta lägga till ett annat syfte än så för att det ska bli mer konkret och visuellt. Det kan vara att publicera texterna på ett sätt. Just till denna omgång har jag valt ett digitalt alternativ.

Efter responsen ska eleverna göra de förbättringar de tycker de behöver för att förtydliga sin text. När de gjort dem vill jag ha in deras texter för en kontroll innan de ska maila sina brev till en mail som de har privat för att kunna få ta emot breven själva i framtiden. De väljer själva vilken tid de ska ta emot dem och om de vill publicera dem publikt eller dolt via futureme.org. Man kan även bifoga en bild till sitt brev och om man gör det gäller det att tänka på upphovsrätten. Kom också ihåg att ni måste be eleverna verifiera den länk som kommer till den mail som de anger. Man behöver inte betala även om det dyker upp en länk om det. Det är för att man kan ge bidrag men det är bara att klicka bort.

Så det ska bli spännande att göra detta när skolan startar igen i januari. Kanske det inspirerar någon mer att arbeta med skrivandet på samma sätt? Kanske du har en egen tanke kring hur du skapar lektionsinnehåll som är bedömningsbara?

Här finns hela arbetet.

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund (161217).

Ett öppet brev till alla nya lärare – välkommen till denna termin!

Hej du nya lärarkollega!

Detta är ett öppet brev till de lärare som nu går ut och ska börja sitt yrkesverksamma liv som lärare.

För det först vill jag gratulera dig till ditt yrkesval. Det är roligt att du valt att bli lärare för det är ett utmanande och kreativt yrke. Jag minns det själv som igår när jag började min första tjänst som lärare i engelska, svenska, so och bild. Då för femton år sedan fick jag en handledare som jag träffade en gång i månaden för att bolla frågor som kunde uppstå i min roll som ny lärare.

Självklart hade jag frågor eftersom jag fick undervisa i ämnen jag inte var behörig i. Nu för tiden finns det många fler möjligheter för dig som lärare att få stöd och växa in i din nya roll. När jag pratar om möjligheter tänker jag på det utvidgade kollegiet som jag själv kom i kontakt med för knappt tre år sedan. Det kan låta banalt att man kan behöva söka stöd i sociala medier, men vi behöver alla stöd och bollplank då yrket är så komplext. Även fast man är en luttrad lärare idag så har jag fortfarande massor att lära, men även att dela med mig av till dig och du har massor att lär mig.

Att växa tillsammans

För min del började det med att jag startade jag ett forum på Facebook för engelsklärare då jag hade som mål att utveckla det ämnet inom min hemkommun. Vad vore då bättre för utvecklingen än att hitta andra som hade samma intressen eller mål? Det kom sedan att bli en grupp för svensklärare då jag saknade en sluten grupp utan elever och föräldrars nyfikna ögon. Jag var ute efter en didaktisk kanal där man kunde ställa de frågor jag inte hann med under skoldagen utan att vi som lärare skulle få höra att vi inte kan vårt yrke. Dessa grupper har kommit att betyda mycket för min utveckling och i slutändan för elevernas skull. Jag vet också att många andra har fått stöd, och framför allt mod, att våga testa saker utanför sin bekvämlighetszon.

En annan anledning till att jag ville starta forumen var för att jag upplevde det rätt begränsat med möjligheter till samarbete under arbetsdagen. Det kan vara svårt att hinna söka upp kollegor då just den man behöver prata med har lektion som krockar mot min planeringstid. Många skolor har regelbundna ämnesträffar under arbetstid där man kan lyfta ämnesfrågor och bedömning, men det finns också de som har få kollegor och saknar ämnesutbyte helt och då betyder sociala medier så mycket för skolutvecklingen.

Vad kan sociala medier vara bra för?

Vad kan du som nu är ny i yrket ha för användning av sociala medier? Dels kan du hitta eller fråga om många bra tips på lektionsupplägg som gör att du kommer igång när planeringstiden tryter i början. Det minns jag själv som det jag upplevde som svårast i början – att hinna planera – för det fanns så mycket andra kringuppgifter som slukade tiden. Det är också mycket som ska hinnas med på de få planeringsdagarna i början av terminen som gör att tiden till planering blir minimal. I början ska du hinna lära dig namnen och prata med kollegor om de behov som just dina elever har så du kan möta dem på rätt nivå.

I sociala medier kommer du kunna fråga om bedömning men även få hjälp på hur du kan stötta elever och anpassa din undervisning. Du kommer också kunna hitta mycket tips på IKT som gör att din undervisning möter framtidens behov. Det finns inte en fråga som är för dum att ställa – vi har nämligen själv ställt dem under årens gång. Att vara lärare idag och lärare då jag själv var ny i yrket är stor skillnad. Men idag kan jag hitta stöd fortare än att vänta en månad till nästa handledningstillfälle. Kanske har vi inte alltid ställt dem publikt, men min upplevelse är att sedan jag började göra det har jag blivit mycket mer medveten om mina egna tillkortakommanden. Jag har också valt att blogga och metareflektera kring min egen undervisning för att arbeta mer systematiskt och inte fastna i problem.

Våga fråga

Som erfaren lärare vill jag ge dig som ny lärare en del råd. Ett råd är att alltid fråga om det är något du behöver stöd med. Själv tycker jag att formatet med sociala medier passar mig bra; dels för att jag kan välja att läsa och svara när jag har tid och dels för att det nästan alltid finns någon som kan svara. Jag behöver inte söka upp någon som knappt hinner prata med mig mellan lektionerna. Jag vill också uppmuntra till dela-kulturen så vi tillsammans kan hjälpas åt med skolutvecklingsfrågor. Du kommer också att stöta på patrull i sådant som du inte vet hur du ska hantera och eventuellt bli ifrågasatt av en kollega, av en elev och kanske en förälder. Som ny är det extra tufft att bli ifrågasatt för du vet inte riktigt om de har rätt och du fel. Då kan det vara skönt att söka stöd från kollegor men beprövad erfarenhet som kommer hjälpa dig att hantera situationer som uppstår.

Att vara lärare idag är utmanade och kreativt.  Det är inte längre bara en lärare, ett klassrum och ett personalrum. Du har hela världen i dina händer! Om du vågar sträcka ut din hand kan du även ge eleverna en resa in i framtiden så de kan möta de utmaningar som vi ställs inför.

Nya lärare är ofta är väldigt ambitiösa och lösningsorienterade. När en ny lärare får samarbeta med en lärare som har stor erfarenhet gör att utvecklingen blir optimal. Det kan vi även se i klassrummet att när man har väldigt homogena grupper så blir inte lärandet maximalt. Vi vet också att beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund idag är lika mycket värda. Vi vet också att enligt forskning att många lärare som saknar stöd under sina första år som lärare inte kommer att fortsätta inom yrket. Vi i det utökade kollegiet vill utvecklas tillsammans med dig som ny och vi kommer att hjälpa dig om du så vill och vågar söka upp oss. Det som jag mest av allt vill skicka med dig är att det inte är farligt att göra fel och att våga fråga. Man växer av det och kan lära sig något som gör att man når ett steg längre.

Om du är lärare i svenska eller engelska är du välkommen att söka medlemskap via länkarna ovan. Du kan också hitta många andra pedagogiska grupper här.

Ett gott nytt skolår med en utvidgad lärarkår!

// Annika Sjödahl

Att ta fram förhållningsregler för att lyckas med terminens lärande är min ingång i höst

Första lektionen med eleverna och du vet inte vad du ska göra? Det kanske t o m är nya elever du möter som du inte har någon relation till. Själv möter jag i höst fyra nya nior och en av dem är jag mentor för. Jag tänkte börja skapa spelregler vid något av de första tillfällena vi har lektion. Vad har de för mål och vilka är deras förebilder? Det är en utmärkt ingång för att gemensamt sätta upp förhållningssätt så de inte blir på mina premisser och på köpet får eleverna metareflektera över sitt lärande.

Jag har tidigare använt mig av dessa regler som jag tagit fram utifrån att ha påverkats av de fina regler som Malin Larsson delat. I år har jag hämtat inspiration från läsningen av Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham som vi läste inom #pedaläslyft. Hans tips är att vi ska hitta en mental bild av då vi lyckats med något och hur vi gjorde för att lyckas med detta. Jag kommer därför be eleverna arbeta i grupper med att gemensamt lyfta ett exempel då de t ex lärde sig cykla, simma, lära känna en ny person osv. De får resonera i grupper och dela med sig av sina erfarenheter och skriva ner stödord för vilket förhållningssätt de hade då de lyckades. Dessa stödord kommer jag sedan lyfta fram från grupperna på smartboarden och synliggöra. Tänkbara ord kommer antagligen bli uthållighet, fick hjälp, fokuserade på rätt sak osv.

Nästa steg, som Nottingham nämner, är att resonera vidare på vilket sätt social samverkan kan skapas så vi visar varandra respekt och att alla kan lära av varandra. Om eleverna har angett att få hjälp som ett resultat av egen framgång kan det bli att vi ger varandra hjälp som gemensam förhållningsram för gruppen. Tanken är att göra detta för alla de stödord vi fick fram i första omgången av diskussionerna i grupperna och ändra fokus från en själv till vad jag har för påverkan på andra. Dessa regler för lärande kommer jag göra om till Canvor, alternativt att eleverna får göra en per grupp beroende på hur stabilt nätverket är första veckan.

De kommer antagligen likna de förra jag hade men det blir elevernas. Det som jag fastande för med detta sätt är att de blir klassens regler. Med denna ingång blir eleverna också medvetna om hur deras eget agerande påverkar dem. Regler är ofta kontraktproduktiva och jag personligen tycker att vi lägger alldeles för mycket fokus på regler. Reglerna är ju till för att man ska lära och då måste vi hitta ingångar till hur vi kan göra dem så de lyfter eleverna i det istället. Vi vet ju alla hur inspirerande vi känner oss av förbud – inga mobiler, inga kepsar, inga tuggummin i klassrummet. Kontraproduktivt blir det en keps som vägras tas av. Om vi istället får eleverna att förstå att en mobil kan få dem att lyckas om de använder den med målet med lektionen i fokus, kommer eleverna vilja lyckas. För mig har detta förhållningssätt varit en av mina stora framgångar de sista åren där elevernas kunskaper har utvecklats enormt. Detta vet jag eftersom jag varje termin kartlägger deras förmågor och kan följa deras resa mot högre måluppfyllelse och så hoppas jag kunna göra i år igen även om tiden är mer knapp med endast ett år till förfogande än när man tar emot dem i årskurs 7 och får tre år.

Det är viktigt att lyfta fram förhållningssätten man tagit fram som klassens spelregler regelbundet och ha en dialog kring dem. Att lyfta fram dem och visualisera dem på väggen i hemklassrummet gör det lätt att hela tiden knyta undervisningen till dem. Att också undervisa i citat kan ge eleverna medvetenheten att reflektera kring lärande. Jag har därför tidigare mig av Let’s talk about quotes i undervisningen, som jag kommer fortsätta med. En lyckad ingång kan vara att arbeta med elevernas förebilder och idoler och plocka in citat de sagt. Detta är ett område jag just nu håller på att planera och som jag kommer dela när det är klart.

Att ge tydliga exempel på förhållningssätten gör att man förstår vad som menas. Jag tycker ofta att sommarpratare kan vara en bra ingång i detta och eftersom det återkommer under terminen och inte som uppstart kan du då också få in dialogen och förståelsen av tankesättet. Några jag tänkt att använda mig av i svenskan är dels grundaren av UnderbaraADHD, Georgios Karpathakis, som jag lyssnade på i somras och han berättar om sin skolgång. Det finns också en text som återfinns på inteenfrämling. Vi kommer lyssna, läsa, skriva och resonera och det upplägget är inte färdigplanerat men jag har börjat samla länkar i denna pärla, där ni hittar texterna och praten.

Det är lite av min ingång i höst och en tråd jag tänker spinna vidare på under terminen. Kanske det blir ett tema med Min flykt och/eller skola3.1? Nu måste jag börja planera för några av ingångarna. Hoppas någon annan vill dela sin terminsöversikt och början på läsåret. Hur tänker du för att skapa en bra lärmiljö så man har fokus på lärandet och utvecklar förmågorna?

Reglerna är nu framtagna och finns här att beskåda!
och här att ladda ner – Läranderegler!

Ny kunskapsvägg med CI, förmågor och kunskaskrav

Jag och en kollega har suttit och sorterat förmågorna och kunskapskraven. Det är inte förstå gången men jag tycker jag lär mig så mycket då man pratar igenom hur man lägger upp undervisningen mot respektive förmåga. I det centrala innehållet får vi veta vad varje förmåga ska fokusera och bedömas i och vi valde att lägga in den centrala innehållet för respektive färdighet – reception och produktion och interaktion för att belysa att vi inte bedömer något som inte ska bedömas.

En punkt under reception

språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter

ska till exempel inte bedömas i elevens tal eller skrift utan enbart lyftas i undervisningen där eleven tar in kunskapen.

Vidare kan man se att:

Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Det betyder att den förmågan ska bedömas i sin helhet i både reception (läsa/lyssna) samt i något de producerar/interagerar (talar/samtalar/skriver).

Brukar ni gå igenom läroplanen så här noga? Annars gör gärna det man upptäcker hela tiden nya saker. Gör det ihop med minst en kollega, gärna fler så ni kan lyfta hur ni lägger upp undervisningen.

Här hittar ni dokumentet med kunskaperna, förmågorna och det centrala innehållet föra tt skriva ut och sätta upp på väggen.

FÖRMÅGOR OCH KUNSKAPSKRAV

förmågorna i bild

För att veta vad värdeorden står för måste vi läsa kommentarmaterialet. Jag har tidigare gjort en matris utifrån det materialet som ni finner här.

Att få eleverna att metareflektera över sin engelskinlärning

Hur får vi eleverna att medvetet reflektera över sin inlärning av engelska på regelbunden basis? Vi vet alla att de som tänker och blir medvetna om sina val undviker dem och effektiviserar sin inlärning.

I svenskan har jag satt upp några frågor i klassrummet som eleverna kan mötas som inledning av en lektion eller temaarbete. Jag har dem laminerade och kan lätt plocka upp dem på tavlan.

Frågorna kan även användas vid den fortlöpande ”formativa bedömningen” i klassrummet så vi talar samma språk då jag vill lyfta en specifik sak som man stött patrull på eller när det blev väldigt lyckat. De kan även användas vid avslut av en lektion eller temaområde som en summering. Dessa frågor har jag översatt till engelska för att lyfta engelskans metareflektion och använda samma språk i svenskan och engelskan.

Frågorna diskuteras först enskilt men eleverna delar sedan sina kunskaper med varandra i de grupper de sitter. Fokus blir också att tala engelska, så vi lägger tyngdvikt på den förmågan. 

  

 Meta-reflection in English

  • What do I know at this point?
  • What did I learn last lesson?
  • What is my goal?
  • How will I reach my goal?
  • How do I learn best?
  • When do I learn?
  • Where do i Iearn the best? 
  • What skill/skills do I need to develop?
  • What strategy do I need to use to achieve my goal?
  • Why I am doing this?