En länksamling av planeringar för engelskan

Detta inlägg har tidigare varit publicerat som ämnesspanare hos LR (20-08-06).

I samband med att jag avslutade förra läsåret sammanställde jag en hel del planeringar för svenskan samt en del ämnesövergripande planeringar. I höst kommer jag inte att undervisa i engelska. För att ändå skicka med lite av det jag arbetat med under åren kommer här en sammanställning av tidigare delat material.

Inlägget kan fungera som en inspiration för de som är helt nya som lärare i engelska, om du vill frångå arbetsboken eller som en grund för ett tema där man vill ändra om men ändå få tankestöd för att forma undervisningen på.

Jag rekommenderar också att ni tar del av Mia Smiths inlägg eller här på nya sajten som fokuserar mycket mer på engelskan. Hon har väldigt mycket material om digital läsförståelse och realia. En del av planeringarna nedan har vi planerat ihop och det har varit väldigt lärorikt och utmanande att få syn på hur vi tolkar kunskapskraven och undervisningens hur i samband med planeringen. Jag hoppas ni kan hitta det stödet i Facebook-gruppen Engelska i åk 6-9 vars syfte det kollegiala lärandet.

Flera förmågor

Skriva

Korta uppgifter när terminen lider mot sitt slut

Undervisning om normer i engelskundervisningen – If I were a boy/girl…

Detta inlägg publicerades 2019-11-09 på LR:s blogg för ämnesspanare.

Jag har endast en grupp i engelska så det är mer sällan som jag skriver med koppling till det ämnet, men då vi i samband med skolstarten började med normer kring kön, främst mansnormen, så ville jag göra en planering som vi kunde arbeta med i engelskan för att skapa ämnesintegrering och möjligheter till att använda sina kunskaper i fler ämnen.

När jag gjorde planeringen till Avicii, som jag har skrivit om tidigare med rubriken Stora grabbar gråter inte så hämtade jag inspiration från den här bloggen. Där fanns ett tips om att eleverna hade fått skriva ur ett annat perspektiv för att belysa de normer man upplever begränsar pojkar och flickor i vardagen. Jag ville använda den ingången och gjorde en planering som tar avstamp i låten med titeln If I were a boy/girl. Jag satte sedan ihop olika ämnen och samtalskort för att låta eleverna diskutera och ta ställning i olika påståenden, likt de muntliga korten på NP.

För att hinna lyssna på eleverna när de samtalar kan man behöva organisera upplägget på olika sätt. Dels kan man ju låta paren spela in, dels kan man lyssna på dem på lektionstid medan de andra grupperna arbetar med arbetsgången. För att få tiden att räcka till kan man i och för sig behöva lägga till mer material som eleverna kan arbeta med under två till tre lektioner. Kanske finns det någon uppgift där de ska söka och sovra fram material eller så tittar man på filmen The Mask you live in, som ger en bra grund för resonemang senare till den skriftliga slutuppgiften. Det går även att lyssna på Emma Watsons tal i FN och arbeta med tillhörande material till.

Slutuppgiften består av en skriftlig uppgift som jag skrev om inledningsvis. Jag har lagt in några elevexempel i en länk i arbetsgången men det finns även en skrivmall eller startmeningar via länken ovan.

Planeringen If I were a boy/girl hittar du här.

Skam nu även för engelskan och språkvalet

Detta inlägg publicerades 2018-10-01 på LR:s blogg för ämnesspanare. I och med sammanslagningen av förbunden flyttar jag tidigare inlägg till min blogg.

Serien SKAM finns nu i fler adaptioner även för engelskan och språkvalet. Här finns länkar till serien och även förslag på uppgifter till engelskan.

Den norska serien SKAM blev snabbt populär då den utgår från problem som många unga kan känna igen sig i men även för att den utspelar sig i realtid med interaktion i sociala medier med karaktärerna i realtid. Det gör att serien känns väldigt trovärdig och realistisk. Som lärare har du möjlighet att just med den kritiska biten av läsning av faktion och sätta det i relation till samtiden. Under våren har det dessutom kommit en hel rad adaptioner av serien SKAM som möjliggör för fler ämnen att arbeta med en ungdomsnära multimodal text i både engelskan samt språkvalet.

Fransk, tysk, italiensk, holländsk samt spansk adaption

En av den första adaptionen som kom är den franska som kom redan i februari och sänds på Slash. Vi får i den följa Emma och hennes vänner. Den franska versionen är den som följer originalet närmst. Den tyska adaptionen DRUCK (tryck) följer också ganska nära originalet genom karaktären Hannas perspektiv. Den har ändrats i vissa perspektiv för att bättre följa den tyska kulturen men även för att ändra så man inte på förhand vet vad som ska hända. Den kan ses här med engelsk text (red: länken finns inte längre).

Om man har intresse av en Italiensk version finns även det här med engelsk sub, men med något äldre karaktärer och därmed lite mer naket.

Nu i oktober kom även en holländsk version och en spansk version släpptes just också i slutet av september.

Den finns också på Youtube där du kan välja undertext på engelska. Dessa avsnitt bäddar verkligen för att arbeta med serien på språkvalet. Kolla rättigheterna för att visa just ditt språk.

Amerikansk adaption

Den amerikanska adaption kanske är den som bäst lämpar sig för engelskundervisningen och är också den som jag kommer att ge förslag att arbeta med. Serien heter SKAM Austin som berättas ur Megans perspektiv och kan följas via Facebook Watch. Den är skapad av samma regissör som den norska nämligen Julie Andem. Serien lämpar sig särskilt väl för syftet att ”utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används” även om jag kan se att hela det centrala innehållet kan beaktas i undervisningen.

Jag vet också av erfarenheter från den norska serien att elever brukar gilla att diskutera serien och det möjliggör för att lägga tolkningar, diskussioner och skrivuppgifter en bit över utvecklingszonen för att öka den kritiska läsningen och öka förståelsen och toleransen för omvärlden och möjligheter till utbyten och framtida jobbutbyten.

Ett förslag till upplägg av den Amerikanska versionen

Avsnitt ett – Loser, Be Amazing, Social Hierarchy, Conservative, Slut

Serien är indelad i åtta olika 30-minuters avsnitt som satts ihop av dagliga avsnitt som har ett titelnamn enligt de fetade orden i rubriken ovan. En bra början kan vara att låta eleverna fundera över titelns betydelse då serien valt att ha kvar originalspråkets titel. Varför har man valt att ha kvar den norska titeln och vad är det ungdomar känner skam över idag? Lista gärna förslagen då det kan utgöra reflektionsämnen för en avslutande skriftlig reflektions uppgift (se förslag sist i inlägget).

I början av första avsnittet finns en rad olika citat. Eleverna kan i grupper använda dem som samtalsgrund för att tolka och förstå dem innan man tittar på första avsnittet. Här finns några frågor att utgå ifrån. Därefter kan man utöka diskussionen till Marlons tankar om att sportkulturen har djupa konservativa värderingar och att vinnare är de som arbetar hårdast och de som förlorar är de som inte lyckas. En tanke kan vara att eleverna får sätta egna mål för sitt eget lärande. Här finns ett upplägg för att ta fram egna mål.

Avsnitt två – I can´t be there all the time, Call me, Sad girl, Chemistry, Kitten, Get real

I detta avsnitt fördjupas innehållet med temat vänskap och det kan vara aktuellt att diskutera hur vänner ska förhålla sig till varandra om man vet något som ens vän inte känner till. Ett annat viktigt tema är funderingar kring vem man är som person och sökandet av en identitet. Koppla gärna diskussionen till kläder. Eleverna kan även få skriva egna I am-dikter där de får fundera över sin egen identitet.

Ett annat förslag är att stanna upp vid att diskutera red and blue states och koppla till valet i Sverige i år. Jämför det svenska och det amerikanska valsystemet men även styrelse.

Avsnitt tre – Driving me crazy, Bone structure of a God, Stalker, Fleek, World Peace

Till detta avsnitt kan föräldrars krav på sina barn lyftas. Jag hade även valt att lyfta in olika sätt att utrycka sin identitet på som dans, bild och musik. Är det något som eleverna gör och hur tänker de att det speglar och utvecklar deras identitet?

Vem representeras av vem i de olika versionerna? Bena gärna ut det med eleverna så är det lättare att se hur det hänger ihop och lyft olika inferenser. En tydlig sådan är när Daniel kommer ca 8 min in och flickorna tittar på honom i Slowmotion. Diskutera dels vad som är lika och olika samt hur filmningen bidrar till budskapet. Du hittar det svenska materialet här under rubriken musik som objektifiering.

Om jag inte missminner mig får vi även en förklaring till varför Joe kallas för Penetrator Joe och som har sin motsvarighet i Chris i den norska versionen. Här finns möjligheter att lyfta synen på sexualitet och hur objektifieringen av både killar och tjejer framställs. Man kan utgå från ledmotivet i diskussionen som tar upp ämnet.

Avsnitt fyra– People Zoo, Virginity, Dreamer, Crucial, Values, Pretend

Nya teman att lyfta är vikten att bli sedd och selfie-åldern. Hur kan det hänga ihop? Till exempel så säger Megans mamma:

People normally show that they appreciate and support each other by listening and taking an interest in each other’s lives.

Vem är det som ska lyssna och hur efterlever hon det själv? Hur lyssnar man aktivt? Lista förslag och låt eleverna ge varandra strategier för kommunikation.

När den ena karaktären sluter sina ögon och ger den bild hon har av sitt första möte med Daniel så ger hon bara en ytlig bild av sig själv i form av smink och kläder men väldigt lite fokus på vad hon själv vill. Detta är kanske en effekt av den bild som både media och sociala medier ger ungdomar? Lyft även det kopplat till selfie-åldern och behovet av bekräftelse. Eleverna kan även behöva ha stöd i att tolka inferensen av The Black Swan som bygger på en metafor av perfektion och tangerar temat väl.

En annan scen som kommer åter i detta avsnitt är 26 min in när Daniel och hans gäng kommer med bilen och anländer till festen. Den scenen finns här 24 min in (red: länken finns inte längre). Vad är det vi ser och vad är olika runt innehållet? Klippet kan ge intressanta ingångspunkter för en diskussion.

Avsnitt fem – One Other Option, Attitude, Insecure, Indestructible

Avsnittet handlar om Spring Fling och är en dans där unga träffas och umgås. Överlag så träffas Amerikanska ungdomar mer utanför hemmet och det kan vara ett bra utgångsläge för att ta reda på mer hur ungdomar umgås och jämföra kulturerna med varandra. Dessutom står sportkulturen högt i kurs jämfört mot avsnitt ett.

I avsnittet kan vi också se att Megan är klädd som en svart svan och kopplingen blir därmed tydlig till hennes mående. Vi kan också se att de skor som hennes kille är samma skor som hon går i efter festen. En uppgift man skulle kunna göra är att skriva hur det vore att gå i en av karaktärernas skor. Eleverna kan välja en karaktär och beskriva en typisk dag och vad personen tänker och vem hen egentligen är.

Avsnitt sex – Completely normal, Paranoid, Ashamed, Promised, Respect, Overheard

Här finns möjlighet att fortsätta diskussionen om ungdomskulturer då vi kan se Bottle Flip. I första avsnittet kunde vi se flossdansen. Hur kan det komma sig att de gör samma saker som vi i Sverige? Vem startade trenderna och hur startades de? Vad gör en trend?

Jag hade även valt att diskutera scenen om att ta tillbaka respekten 21 min in mot den som återfinns i originalet. Hur hade eleverna själva agerat?

Avsnitt sju – Regret, Ruin, Help, Speechless, Bad rep, I´m Sorry, Give up, Bad Idea

Här är temat kring identitet också tydligt då Megans pojkvän vill att hon ringer när hon kommit på vem hon är. Hennes kompis försöker få henne på gott humör genom att dansa 18 min in i avsnittet. I originalet så sjunger Noora Justin Bieber 9:21 in i avsnitt 8 första episoden. Eleverna kan därefter få diskutera saker som får dem på gott humör.

Det finns även ett citat Learn from it and get better. Hur kan det appliceras på olika områden som förhållanden, vänskap, skolan…? Koppla ihop det med första reflektionsuppgiften kring citat.

Avsnitt åtta – Friends, Fight for You, Llorona, Funeral, Challenge, What we are

Sista avsnittet sker på en karneval och precis innan det har Megan gjort slut med sin pojkvän efter att hon ringt honom. De har sex i en biltvätt. Vad symboliserar den och varför träffas de så?

Avslutande reflektionsuppgift

För att avrunda SKAM ska vi knyta ihop de delar som ni diskuterat som identitet, sportkultur, musik, sexualitet, föräldrar, kläder, ungdomskultur. Hur kommer det sig att ungdomar kan känna skam över detta och vilka strategier man kan skaffa sig för att hitta sig själv och rustas för framtiden? Utifrån dessa samtalsämnen ska du diskutera och synliggöra din tankar i en reflekterande text. På vilket sätt är vi lika och på vilket sätt är vi olika? Om du fick välja att bo i USA hur skulle ditt liv se ut då? Till din hjälp har dina skrivanteckningar men även samtalen från lektionerna.

Jag tänkte försöka ge mig på serien och kommer att justera och genomföra min grovplanering under arbetsgången. Har ni någon annan ingång så dela den gärna så kan vi hjälpas åt att justera och anpassa efter elevgrupperna.

Upplägg för svenskan

Jag har tidigare skrivit om lektionstips utifrån serien SKAM i en tredelad serie som bygger både den kritiska läsningen för att få syn på verkets koppling till samhället även, men många av de olika teman som kan utläsas med stöd av musik och kameravinklar samt flera olika adaptioner och inferenser till andra verk.

Jag hoppas att du fått en hel del nya idéer om hur du kan arbeta med film för att lyfta och utveckla samtliga förmågor och förståelsen och toleransen människor emellan.

Vi säger hej!

Detta inlägg publicerades 2018-10-26 på LR:s blogg för ämnesspanare. I och med sammanslagningen av förbunden flyttar jag tidigare inlägg till min blogg.

Den 26 september är det Europeiska språkdagen som firas sedan 2001. Dagen firas för att öka flerspråkigheten och förståelsen mellan människor.

Om du vill ha fler lektionstips och kunskap bakom dagen skrev Mia Smith ett inlägg förra året om europeiska språkdagen. Ett enkelt sätt att knyta kontakt mellan människor är hälsa på varandra. Ett enkelt, men ack så viktigt, hej kan bredda vägen för att utbyta fler fraser och mötas.

Inför språkdagen sammanställde vi alla språk som talas på skolan och satte upp hur man säger hej på dessa. Det visade sig vara en stor succé då många har stannat upp och läst på skyltarna. Jag har sett både elever, personal, personal med elever, föräldrar med flera stanna upp och faktiskt prata om språk. Dessa hej skapade samtalsämnen.

Att synliggöra språken blir också en påminnelse om att det finns en hel del språk representerade i våra lokaler och hur vi kan använda det för att berika våra språkkunskaper och förståelse för vår omvärld. Vi fick hela 42 språk inklusive teckenspråk, som nu pryder vår vägg och här nedan har jag lagt in en blädderbar Canva så ni kan titta på dem digitalt. Resten ligger sist i inlägget.

Dessa hej behöver inte representera just språkdagen utan alla dagar om året då vi ska samlas och mötas för att lära oss om oss själva, vår omvärld och öka förståelsen i skolans värld. Just därför låter vi dem hänga kvar. Vill även du ha användning av dem så delar jag dem här nedan.

Jag har även ett par tomma mallar som gör att ni kan skapa egna för de språk som ni har och som inte finns med bland våra skyltar. Jag gjorde även en på teckenspråk men delar den inte p.g.a. upphovsrätten för bilden.

Länk till alla pdf:er.Länk till annan webbplats.

Att bryta dåliga vanor och öka motivationen

Detta inlägg publicerades 2018-01-07 på LR:s blogg för ämnesspanare. I och med sammanslagningen av förbunden flyttar jag tidigare inlägg till min blogg.

Efter nyår, med en ny termin, är det kanske lättare att sätta upp nya mål tillsammans med eleverna. Vi har oftare lättare att bryta dåliga vanor vid en ny start. Kanske kan arbetet med förhållningssättet fixed och growth mindset, myntat av Carol Dweck, fungera som en ingång för att skapa förändring.

Jag vill dock understryka att lektionen nedan inte är en quick fix och skapar en förändring utan det handlar om att få fram ett förhållningssätt som genomsyrar hela skolarbetet. Men för att synliggöra just inställningen har Orka Plugga nyligen släppt ett par filmer korta filmer som fungera väldigt bra för att synliggöra just detta. Jag har utifrån detta satt ihop en planering för cirka två lektioner för att ge eleverna små knep för att öka sin motivation och självkänsla av att lyckas med skolarbetet. Elevernas egna tankesätt är avgörande för hur motiverade de är och många gånger är vi lärare frustrerade över att eleverna saknar denna bit. Jag ser det som att ge strategier och när vi kan ge eleverna dem är det också lättare att lyckas.

I läroplanen kan vi läsa att skolan ska utveckla elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom den dagliga undervisningen ska eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar men för att nå dit behöver eleverna veta vad som påverkar dem i deras val för att med mognad utvecklas mot att ta ett allt större ansvar.

Vidare står det att elevens ”personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter”.

Jag tänker mig att jag behöver ge svar på vad som menas med ett växande tankesätt, vilka elevernas styrkor är, hur motivationen kan ökas, samt konkret hur samt vilka mål och delmål eleverna sätter upp.

Vad är växande tankesätt och varför har vi det?

För att förstå vad som skapar växande respektive låst tankesätt kan man börja med att visa filmen Växande tankesätt. I filmen Styrkefokus förklaras vad som orsakar att vi tenderar att ha det ena eller det andra tankesättet. Filmen tar även upp hur självbilden kan skadas av allt för mycket fokus på det negativa. Även om eleven ska ha med sig en bra självkänsla har skolan ett uppdrag att ge de elever som saknar det möjligheten att få växa i sig själva och i skolarbetet.

Vilka styrkor har du?

Efter att eleverna har tittat på filmen ska de få reflektera kring vad som menas med styrkefokus samt inventera sina egna styrkor. Ge dem därför nedanstående frågor:

Att fundera över enskilt

I filmen talar de om styrkefokus. Vad menas med det?

Att skriva enskilt

Minns du när du lyckades med något? Kanske kommer du ihåg när du lärde dig att simma, cykla eller att ta kontakt med en person du varit lite blyg inför? Gör som de nämner i filmen en berättelse av den gången du lyckades.

Att hitta sina styrkor

Utifrån berättelsen kan du sedan hitta dina styrkor. Gör en lista i punktform över de egenskaper som gjorde att du lyckades.

Att samtala om sina styrkor

Arbeta två och två och be först din kompis skriva ner några styrkor som hen tycker du har och du skriver för din kompis. Jämför sedan dessa styrkor med din kompis och se om ni listat samma eller om det finns egenskaper som du inte trodde du hade.

Hur tror ni att detta hänger ihop med skolarbetet?

Hur kan motivationen ökas?

I filmen Vad är motivation? förklaras hur eleverna konkret kan öka sin motivation förutom styrkefokuset. Titta på den och fundera sedan över om de använder sig av mat, sömn  scheman för att hålla fokus. Vilka störmoment upplever de att de har i vardagen för att hålla motivationen uppe för skolarbetet?

Vad blir ditt mål samt delmål för terminen?

I filmen Att bryta en vana får vi veta hur man konkret kan bryta en dålig vana i tio steg. Be eleverna sammanfatta stegen när de tittar och använde sedan dessa punker för att sätta upp ett eget mål för terminen. Eleverna behöver också göra ett delmål som ni kan återkomma till efter en lämplig tid för att utvärdera. Kanske ni kan använda detta på ett utvecklingssamtal eller på en mentorstid under terminen där ni samtalar om studievanor.

Det finns också ett Ted-talk där Matt Cutts talar om att prova något nytt i 30 dagar som kan fungera som inspiration. Just för engelskan finns en planering med en 30-day-challenge som är kopplat mot undervisningen som några lärare i Engelska i åk 6-9 satte ihop för npgra år sedan. Ni hittar det på Mia Smiths blogg.

Hur kan mobilen gå från brist till styrka?

Slutligen så tror jag att det är bra att lyfta mobilens vara eller icke vara då jag tror att många har inventerat den som en brist. Om ni vänder fokus av telefonen som brist till styrka så kan man faktiskt få syn på hur man konkret kan ändra en dålig vana till något bra om man använder sig av telefonens funktioner istället. Om eleverna till exempel vill plugga mer fokuserat kan man använda timern, vill man göra checklistor fungerar kanske anteckningarna, och vill man plugga ihop kan man skapa en chattgrupp för det för klassen. Ja, låt helt enkelt eleverna brainstorma, men kom ihåg det ska vara styrkefokus för att nå målen. Kan man inte ha fokus på det får man fundera över om man ska låta den vara.

I denna film Använd verktygen i mobilen lyfter de fram exempel på bra funktioner i mobilen.

’Tis the season to be jolly

Detta inlägg publicerades 2017-12-04 på LR:s blogg för ämnesspanare. I och med sammanslagningen av förbunden flyttar jag tidigare inlägg till min blogg.

När det doftar pepparkakor och glögg i vart hem kan det vara svårt att fokusera på jobbet, men även terminens sista lektioner ska ju planeras. Hur gör vi lektionerna intressanta, men ändå lagom avslappnade? Vi kopplar in julen i undervisningen, så klart.

Ett bra sätt att dessutom dra ner på stressen är att samplanera med en kollega och jag har tidigare samplanerat med gott resultat med Mia Smith där vi samplanerade runt realian. I detta inlägg fokuserar vi på A Christmas Carol, ett klassiskt litterärt verk som tilltalar såväl barn som vuxna, fortfarande 150 år efter att det skrevs. Att texten är populär märks på alla tolkningar som gjorts, nyligen gjordes en långfilm med Jim Carrey i huvudrollen, och de otaliga kulturella referenser som görs till texten. Har du kanske själv tänkt på att Kalle Ankas farbror, Joakim von Anka, på engelska heter Scrooge McDuck? Det förstärker ju dessutom hans karaktär mer om man vill visa på den betydelsen.

Utgångspunkten har varit att ge olika ingångar och idéer för att både elever men lärare ska kunna välja utifrån vad som passar klassen bäst. Verket finns i en rad olika versioner. Väljer ni att lyssna på texten eller att titta på filmen eller kanske båda med valda delar? Att samtala kring innehållet i en film på ett djupare plan är också något som motiverar eleverna mer då film är något de är vana vid men som de inte är vana att gå på djupet i. Detta tränar deras läsförståelse samtidigt som de kan få uttrycka sig på engelska tillsammans med andra. Då verket bygger på en adaption finns det också en fördel att studera delar av det verket, kanske en del eller en karaktär, i hur dessa skiljer sig åt. Detta utvecklar elevernas djupläsning och tränar deras kritiska läsart samtidigt som vi kan få dem intresserade av äldre litteratur.

Här har vi samlat olika upplägg där du kan fundera över just din klass behov:

  • För att aktivera eleverna förkunskaper finns olika Quizlet, och en storyboard som går igenom handlingen. Här kan du beroende på vana välja ut om detta behövs. Kanske har de jobbat med någon förlaga tidigare?
  • Vill du få dina elever att diskutera? Kanske skapar du en Padlet där dina elever kan formulera sina tankar och tolkningar för att se allas åsikter men även kunna kommentera varandras svar.
  • Vill du att de ska få öva på att söka information från olika källor? Vi har lagt in frågor med litteraturhistorisk prägel. Kanske ska dina elever få undersöka vilka historiska källor som verkar trovärdiga här. Kanske har eleverna arbetat med industriella revolutionen i historian? Prata ihop dig med klassens SO-lärare för att ge diskussionerna ytterligare djup.
  • Vill du diskutera multimodaliteten i en filmad version av en text? Analysera hur text, bild och ljud samspelar i olika filmversioner av boken. I förlängningen kan eleverna bli skickliga på att själva skapa multimodala versioner av olika slag i t ex en Green Screen inspelning.
  • Kanske vill eleverna få fler chanser att skriva eller omtolka texter i andra former? Att anpassa språket efter syfte, mottagare och situation är en av de utmaningar eleverna möter i år 7-9, och att parafrasera eller omtolka en känd berättelse ger perfekt utrymme för att öva på detta. I dokumentet finner du flera olika exempel på uppgifter som kan både stimulera och motivera skoltrötta elever. Vem hade inte gått igång på att få göra en egen tolkning tillsammans med sina klasskamrater som ni sedan kan avsluta terminen att titta på och äta de där pepparkakorna. Om eleverna dessutom delar dem på en Thinglink kan man både läsa eller lyssna på varandras tolkningar.

När terminen lider mot sitt slut har förhoppningsvis eleverna sett olika förmågor de behöver utveckla och då denna planering ger förslag på att utveckla alla förmågor kan man också individanpassa och styra undervisningen till det som eleverna behöver. Det finns ju inget som säger att man inte kan jobba med A Christmas Carol varje jul då man nu har en rad olika idéer att utgå ifrån och kan anpassa svårighetsgraden och bygga på elevernas då redan existerade förkunskaper.

Om har du tagit dig ända hit vill du så klart ta del av vår planering och den finner du här.

En planering av A Christmas CarolLänk till annan webbplats.

Merry Christmas!