Månadsarkiv: januari 2014

Muntlig interaktion – övning med filmtolkning av reklamfilm med Zlatan

 

Hur kan man träna muntlig interaktion? Det funkar bra med en igångsättare med småklipp som till exempel en populär reklamfilm. Så här gjorde vi med Volvos reklamfilm med Zlatan.
  1. Titta på Volvos reklamsnutt med Zlatan.
  2. Skriv en enkel sammanfattning på tavlan samt dessa frågor:

 

Frågor att fundera över i par:

  • ge ex på kontraster som du ser i filmen
  • vad tycker du om filmen?
  • påverkas du av att en kändis är med i filmen?
  • ge ex på bilens egenskaper

Motivera era svar med att ange exempel från filmen så dina argument styrks!

Diskussionsfrågor i grupp

  • vad innebär det att vara ”made BY Sweden”?
  • hur mycket påverkas man generellt av att kändisar är med i reklam?

Motivera era svar med att ange exempel från filmen så dina argument styrks!

  1. Låt eleverna förbereda sig under ca 10 min individuellt.
  2. Sedan kan de parvis genomföra en kortare presentation. Första personen tar de första två funderingsfrågorna och leder diskussionen. När 1 min är kvar får de avsluta och sammanfatta.
  3. Låt sedan paren byta och den andra eleven hålla presentation av de andra två frågorna.
  4. Diskussionsfrågorna kan man ta i större grupper genom att sätta samman två par.
Detta tips passar dessutom bra efter vårt tema om självbiografi med utgånspunkt om just Zlatan som vi just avslutat. Här har ni en planering för det.

Här finns nu uppföljaren till Volvos reklam Made by Sweden som kan fungera som uppföljare.

Enköpings första EdCamp den 12 mars 2014

Du som är undervisande lärare i engelska (åk 1-9) inom Enköpings kommun är välkommen till Västerledsskolan onsdagen den 12 mars kl. 15.00 – 17.00, där vi ses för att delta i Enköpings första Edcamp.

 

Edcamp kan liknas vid en sorts knytkonferens, en pedagogisk picknick eller ett öppet forum där var och en tar med sig sitt engagemang, sin kunskap och sin nyfikenhet. En härlig mix av seriös opretentiös diskussion under någorlunda strukturerade former. En viktig princip för knytkonferenser är att man som deltagare tar ansvar för sin egen tid och sitt eget engagemang. Det är i själva mötet med andra man lär, då kommunikation uppstår.

 

Det övergripande temat är såklart ämnet engelska men vad som skall diskuteras i varje konferens bestäms av deltagarna själva. När du kommer till träffen skriver du upp på en tavla eller en sk grid vad du vill prata om och så utgår man från det. Den kan uppstå flera olika förslag och tanken är att man cirkulerar i grupperna.

 

Vill du veta mer om Edcamp kan du besöka deras sida http://edcamp.se/

 

Vi vill att ni anmäler ert deltagande till oss senast den 5/3 – 14.

 

 

Välkomna önskar förstelärarna i engelska

 

Cecilia Bergentz & Annika Sjödahl

 

Cecilia.bergentz@hummelsta.enkoping.se

Annika.sjodahl@vasterled.enkoping.se

Gemensamt skrivande, genremodellen eller cirkelmodellen – vad är det?

I min roll som svensklärare har jag använt mig som genremodellen en del, och då jag undervisar elever med mångakulturell bakgrund är den särskilt gynnsam då den ger verktygen för att kunna skriva och att eleverna lär sig i processen. Den går ut på fyra steg och jag tänker dela en film med Anna Kaya där hon visar tydligt hur man kan göra i arbetet som pedagog.
Ett tips på läromedel för de äldre eleverna ska ni få av mig som jag tycker svarar bra mot genrepedagogikens tydlighet. Det är Fixa Texten av Per Sahlin på Natur och Kultur. Där är varje texttyp representerad med mönstertext, fakta om textens uppbyggnad, hur eleverna kan arbeta och till sist en egen fas av skrivande. I slutet av boken finns en checklista för självbedömning samt matriser. Här kan du provläsa boken och googlar du finns lektionstips och lärarmaterial.
Jag har även samlat lite andra bra filmer och länkar i mitt peraltrees om genremodellen. Och Anna Kaya har även gjort en sida för sina kollegor i den här bloggen för att lyfta språket i undervisningen: http://norrbackasprakgrupp.weebly.com/extramaterial.html

Arbete med självbiografi pågår med fokus på explicit undervisning

I min nia har jag startat ett projekt med att temat självbiografi. Jag delar en LPP med er. Vi har utgått från Zlatans självbiografi som exempel att härma och en modell för hur man kan göra. Vi har lyssnat på valda delar av hans bok, tittat på hur strukturen för en självbiografi ser ut. Det här kunde vi enas om:
  • kronologisk ordning (uppväxt, födelse, familj, särskilt viktiga händelser, yrke, utbildning mm)
  • jag-form
  • känslor och åsikter
Jag använder mig gärna av mallar för att visa på en texts uppbyggnad och Skrivarskolan för äldre elever, men Gröna skrivarskolan finns också om du har yngre elever av Görel Hydén är tacksam för ändamålet.

Om du istället vill lyssna på hur en låt kan rappas i självbiografisk-form kan ni lyssna på Mange Schmidt, för att variera de olika medierna som genren tas in genom.

Ett tips innan man låter eleverna skriva sin text är att göra en tidslinje för de aktuella händelserna, eller en mind-map. Du kan om du har bra tillgång till datorer låta dem göra detta på en dator för att få skrivprocessen synlig och hjälpa dem att sortera och skapa struktur. Ex för sidor som gör tidslinjer är Time-Toast eller denna och en mind-map kan du göra här. Men om inte går det ju givetvis bra att göra dem på papper med penna.

När eleverna skriver är det också bra att ha grupper där de ger varandra respons allt eftersom så de kan kolla av att punkterna ovan följs, men även mer generalla textkriterier som stavning, stycken och språk. Jag brukar göra en checklista för bedömning så de vet vad de kan pricka av innan de lämnar in arbetet. Jag vill också att de skriver en recension om varandras biografier. Den ska innehålla fakta och personliga åsikter, samt namn på den som recenserat. En bra inledning kan vara en känsla som det gav när man läste arbetet och sedan jämföra det något upplevt eller film/bok som man själv sett eller läst. Det ska också framgå vem texten passar att läsa av och ett betyg. Här gäller det att man gått igenom betygskriterierna innan, så eleverna är väl förtrogna med vad de bedömer.

När arbetena är klara är det dags för den muntliga delen med att ge respons på varandras arbeten.

Att skapa högkvalitativa frågor för att skapa belägg för elevers prestationer

Williams skriver att lärare måste skapa och dela högkvalitativa frågor med varandra för att vi ska förbättra kvaliteten i elevernas lärande.
Jag skriver en del om vad detta är i mitt inlägg om referatet av hans bok Att följa lärande, men i korthet gårt det ut på hur vi ställer frågor i undervisningen för att se vad eleverna kan och vad nästa steg i deras inlärning är. Sagt och gjort. Här har ni min början på ett sådant dokument så vi kan hjälpas åt med HUR vi gör.
Jag har valt att dela in dokumentet i underrubriker så kan du fylla på med dina frågor eller knep. Då någon raderat hela dokumentet har jag nu lagt upp en pdf. Vill du göra om det så gör gärna det, jag hinner inte skapa om det i nuläget.

Facebook och Twitter för det utökade kollegiet i engelska och min badge

Nätet är fantastiskt om du vill få fler kollegor. Jag har under senaste halvåret själv lärt mig hur värdefullt det är, för det är här jag hittar mycket av mitt material och själv delar med mig av det som jag hittar eller gör med mina elever. Tanken är ju att vi tillsammans ska utveckla undervisningen i engelska så resultaten för eleverna höjs. Den här bloggen kom ju till för att delas samla ihop mitt eget material, men också för att dela med mig och synliggöra vad jag gör inom min undervisning.

På Facebbok har jag en grupp som heter engelska i år 6-9. Där möter du vårt utökade kollegium där delar med oss av tips och råd för vår engelskundervisning. Det finns en för svenskundervisningen också svenska i år 6-9.
Jag har också en grupp för Förstelärare – en nätverksgrupp som jag delar med min kollega i engelska för yngre år. Henne kan ni läsa om här i Lärarnas Tidning då de gjorde ett reportage om hennes undervisning. Vill ni läsa ett reportage om min undervisning kan ni läsa här (och det är säkert därför många av er hittat dit). Artiklen publicerades i Skolvärlden nr 1, 2014.
Ni hittar mig också på www.twitter.se @annikasjodahl
Det var på Twitter jag kom i kontakt med det digitala skollyftet, deltog i det och fick min badge för att jag använder digitala verktyg för att kommunicera, lära och skapa, samt för att jag lär och lär ut till andra i det utvidgade kollegiet och för att det gynnar min roll i skolan. Jag sökte för mitt pearltrees under samma användarnamn som på twitter. Egentligen ingick jag i en textbank för likvärdig bedömning men det var lite segt i början. Nu är det större och det har börjat hamna texter som lärare vill ha hjälp att bedöma. Gå med här på www.textbanken.wikispaces.com
Men det är så det utökade är man får ett så stort utbud att man kan dela och lära lite överallt. Välkomna!
Kom ihåg att bjuda in dina kollegortill lämpliga grupper. Du hittar fler grupper på facebook här i Karin Brånebäcks dok.