Du hittar mig här som ämnesspanare…

Jag bloggar sedan ett par år tillbaka för Lärarnas Riksförbund och du hittar mig därför mer aktivt som ämnesspanare via länkarna nedan:

https://beta.lr.se/inspiration/lasa/bloggar/annika-sjodahl/

http://lrbloggar.se/annikasjodahl

Annonser

Skapa ordmoln med positiva ord/uppfattningar

En lektion om att skapa ett positivt klimat i klassrummet kanske kan passa så här i början av terminen? Jag har integrerat en uppgift med digital teknik för att visualsiera positiva budskap. Eleverna fick arbeta två till fyra i en grupp och skapa ordmoln med positiva ord som de vil bli förknippade med i skolan.

De fick sedan skriva in dessa i ett ordmoln. Ord som positiv, hjälpsam, kreativ, vän, kompis etc fyller nu vårt kapprum som dinglar ner i små snören i form av ord. När eleverna gå runder dem kan de läsa och förhoppningsvis bli smittade av ett positivt klimat.

Vill du testa övningen finns den här:

Ordmoln med positiva uppfattningar

Att skapa rutin som lärare inför första arbetsveckan

Jag ska börja nytt jobb efter semestern och då det var ett par år sedan jag bytte skola; tre för att vara exakt när min gamla skola slogs ihop med min nuvarande men hela 12 år sedan jag började i den kommun jag jobbar i nu, så känns det lite som att börja om på ny kula då jag nu går vidare till grannkommunen. Jag är lite av en strukturmänniska och vill vara mentalt förberedd på bästa sätt så jag har gjort en checklista inför första veckan. Kanske är du också på väg mot nya äventyr och vill ta del av min checklista, eller så är du helt ny i yrket som lärare och inte har gått igenom denna första tiden som faktiskt är väldigt mycket mer än den praktik du kanske har mött. Under denna första tid ska man hinna göra en massa saker man kanske inte har sett under sin praktik och som är en del av läraryrket men som inte är lika synligt då det sker i början av terminen. Jag ska här försöka dela med mig av min erfarenhet av denna del av yrket och hur jag gör för att underlätta resten av läsåret. Det kommer en checklista i slutet av inlägget som du kan skriva ut och bocka av.

 

Yttre ramar och schema

Det första jag brukar vilja ha koll på är hur skolledningen har planerat för de yttre ramarna som vilka tider ni har möten, fortbildning och egen tid under första veckan. Detta leder sedan till ramar som det schema du ska ha, vilka ram-tider du ska lägga ut, mötestider, egen lunch osv. Schemat måste du räkna på och se hur lång förflyttningstid du har mellan lektioner och tid för att hinna dokumentera och följa upp saker som händer emellan dem. Ett allt för tight schema är inte bra men man vill inte heller ha så utspritt så den tid du ska ha för att planera, dokumentera och följa upp blir för hattig. Ett längre pass är att föredra för det. Äter du pedagogisk lunch och hur tar du ut din egna lunchrast? Ett bra planeringsverktyg är LR :s egna webbaserade verktyg som du hittar här. Det är lätt att man får mycket tid som ny då man har väldigt mycket att lära in och skapa rutiner för. Kom ihåg att prata med din chef om du inte hinner med det du ska.

 

Nycklar och larm

Du behöver också få koll på nycklar och larmkort och hur det fungerar. När larmas skolan på?  Kan du komma in på helgen och arbeta om du vill? Du behöver få inlogg till skolans nätverk och en enhet att arbeta på. Jag brukar också boa in mig på min arbetsplats med lite kort på barnen och mina egna pennburkar. Ett fack för att sortera inlämningsarbeten du får i handen om eleverna inte lämnar in digitalt är också bra. Jag brukar ha ett per grupp.

 

Dokumentation och åtgärdsprogram

Hur dokumenteras elevernas progression och vad har de arbetat med tidigare? Läs in dig på detta och ta även del av tidigare åtgärdsprogram och ev extra anpassningar som elever i de grupper du ska undervisa i har. Detta behöver du veta innan du ens funderar över din planering. Är du ny behöver du kanske även få hjälp av specialpedagogen att tillrättalägga undervisningen. Boka in ett sådant möte där du kan ställa dina frågor. Jag brukar också kolla upp betygskatalogerna för att ta del av förra terminens betyg för att skapa mig en bild av vad eleverna är i behov av och om gruppen är jämn eller väldigt spridd.

 

Struktur för uppföljning – en grovplanering

Jag brukar också vilja ha en pärm där jag sätter in klasslistor och ett schema för varje vecka som blir min grovplanering och som jag sedan också kan återgå till för att ha koll på vad jag behandlat och hur mycket jag har tillförfogande av läsåret. På detta schema brukar jag skriva vilka moment jag har gått igenom och vad jag eventuellt ska komma ihåg till nästa lektion. Det är mycket att komma ihåg mellan lektionerna och för att komma ihåg att du ska ta med något till gruppen eller en enskild elev skriver jag det på den nästkommande lektionen. Varje morgon eller på planeringstid tittar jag igenom mina anteckningar och följer upp. Jag brukar också vilja ha en klassbild per klass för att kunna lära mig namnen eller kunna titta vad eleverna heter om jag glömmer bort. Detta underlättas också om man har en placeringslista. Kanske gör mentorerna klassplaceringar eller så är det upp till varje lärare? Kolla upp det och be om hjälp.

 

Planeringskalender

Sedan är det din planeringskalender. Jag kör faktiskt en jag kan skriva i direkt och som jag bär med mig, men många har den digitalt. Det är en smaksak men jag gillar att skriva med penna. I den för jag in det kalendarium som skolledningen har lagt med mötestider och lov, samt även nationella provdatum så jag får hela bilden av årshjulet. Jag brukar också sätta in en utskrift med alla viktiga nummer och särskilt nummer för sjukanmälan och rutinen för det. Då har jag koll när jag befinner mig i sjuksängen och inte behöver leta fram det då.

 

Likabehahandlingsplanen

Jag brukar kolla in skolans hemsida och även likabehandlingsplanen. Vem vänder sig eleverna till för olika problem och var sitter alla dessa personer? Då kan du svara på eventuella frågor du får av eleverna i korridorerna. Jag brukar också ta en rundgång med eleverna och visa runt så de hittar själva. Detta kan man behöva upprepa efter någon vecka har jag fått lära mig genom mina år för alla är inte med i tanken när man går runt. Jag brukar också läsa in mig på skolans verksamhetsplan.

 

Sändlista

En annan sak som underlättar terminens arbete är att skapa en sändlista för arbetslaget och en för eleverna samt deras vårdnadshavare. Jag brukar döpa den efter klassen och termin samt lägga elevens namn samt vårdnadshavare för att snabbt kunna se vem du har fått mail av då man lättare lär sig elevernas namn än de vuxnas. Kanske det redan finns en sådan sändlista som du kan importera? Jag brukar sedan ta reda på elevernas första vecka och maila hem hur den ser ut. Kanske de även är nya och vill se en bild på klassrummet.

 

Klassrummet

Klassrummet är en annan punkt ni går igenom i arbetslaget. Har de hemklassrum eller ämnesrum? Hur ska dessa möbleras? Oftast brukar man vilja rensa dem en del på en del onödigt bråte som blev kvar vid terminsslut. Jag har hellre för tomt och fyller på med det som vi behöver för undervisningen. En blomma som rensar luften brukar uppskattas av eleverna och en korg för pappersåtervinning gillar jag.

 

Och så det här med planeringen…

Nu har du en ganska bra struktur för att kunna börja planera. Visst är det mycket att gå igenom innan eleverna kommer? I värsta fall hinner man inte ens planera för lektionerna utan får ta det veckan därpå eller under helgen. Jag rekommenderar att ta hjälp av det utvidgade kollegiet och ta del av generösa lärare som delar med sig av både kunskap, erfarenhet och planeringar. Jag administrerar två sådana grupper i mina ämnen, engelska och svenska, men det finns en massa om du söker. Fråga annars en ny kollega om de har en bra grupp att tipsa om så hinner ni utbyta lite pedagogiska tankar mellan allt som ska göras ovan. Kanske någon i arbetslaget kan avlasta dig som ny och kom ihåg att dela på arbetsuppgifterna med din mentorskollega. Är du ny i yrket bör du även ha en mentor. Läs mer här om det här på Skolverkets hemsida eller på LR:s sida här.

 

Här kommer en sammanfattning i en punktlista:

  • schema för första veckan
  • schema – kolla ram-tider, möten, lunch, undervisningsminuter
  • planeringsverktyg för arbetstid
  • nycklar, larmkort, inlogg, dator
  • sändlista
  • organisera skrivbordet
  • tidigare planering
  • åtgärdsprogram och extra anpassningar
  • betygskataloger
  • pärm för grovplanering och uppföljning
  • klassbilder
  • klasslistor
  • placeringslista
  • planeringskalender med viktiga nummer
  • årshjul
  • likabehandlingsplan
  • verksamhetsplan
  • lokalisera lokaler och personal
  • klassrummet
  • planering med det utvidgade kollegiet

Läsreflektion genom att välja citat och delge tanke

Just nu är jag inne i en period då jag tänker mycket kring elevernas läsning och hur jag kan utveckla den. Jag har tidigare skrivit om detta bl a här utifrån bildtolkning men även här  för att bena upp vilka frågor som är typiska för respektive läsprocess. I detta inlägg tänkte jag dela en idé jag fick och den är inte ny på något sätt men jag ville ge en ram för hur man skriver och vad som ingår i en Canva.

Upplägget går ut på att synliggöra läsförståelsen i skrift för att se elevernas tankar och var de fastnade för i boken. Jag har också tidigare använt mig av upplägget att skriva för att få fram elevernas läsförståelse men jag ville nu koppla det till ett eget val av texten för att öka elevernas delaktighet. Upplägget går ut på att eleverna ska välja ett citat där de får tänka till kring innehållet. För att få lite stöd för tankarna satte jag ihop några frågor i en Canva och gjorde ett exempel utifrån den bok vi just läst – Huset mitt emot.

Stödfrågorna är följande:

  • Detta citat fick mig att tänka…
  • Jag valde detta för att…
  • Det som har hänt är…
  • De ledtrådar jag fått är…

Eleverna fick dock uppmaningen att mer än gärna bredda sina tankar. Med detta upplägg får jag även syn på referenserna och hur de slutleder och sätter ord på sina tankar och förståelse av texten.

1 

Här finns en pdf för utskrift: Bokcitat med tolkning

Jag och eleverna gillade upplägget mycket och jag kommer absolut att använda mig av det igen. Vill du dessutom låta dem skriva rent dessa i Canva som jag gjorde är det ytterligare ett sätt som motiverar dem då det blir något man ska sätta upp och synliggöra. Här finns en instruktion för hur man gör. Eleverna fick även diskutera sina citat med varandra och ta del av sin grupps tankar och reflektioner för att bredda läsupplevelsen. Kanske du har användning av stödfrågorna och kan arbeta fram ett exempel utifrån den läsningen i ert klassrum?

Shoutouts som avslutande lektion för att summera året

I mitt Twitterflöde såg jag en uppgift som jag fastnade lite extra för. Det var rubriken Shoutout på en film som mitt öga stannade upp vid. Jag klickade på länken och såg filmen nedan.

En shoutout ska kort och gott fokusera på det som är bra och är ett sätt att  främja för ett positivt klimat i klassen. Dessutom tränar det interaktion och eftersom responsen kommer från elev till elev uppmuntrar det till delaktighet.

Avslutande uppgift för terminen

Jag började fundera på om vi inte kunde göra en avslutande uppgift om detta med klassen under nästa vecka när vi har klassdagar. Sagt och gjort. Ett exempel skrevs ihop till min klass för att visa vad det är och hur det kan se ut och efter att jag har visat den får eleverna skriva egna kladdar på en post-it med det som de vill säga till klassen.

När eleverna sedan har skrivit sina kladdar på shoutouts får de skriva rent och in dem via en länk till en Canva. Canva har en ny uppdatering som gör att man kan dela dem som en bläddringsbar länk och vi kan visa dem på Smartboarden för alla i klassrummet när vi ska läsa upp dem.

Ett exempel på en bläddringsbar länk kan se ut så här. Länken visar avslutningskort till diverse förskolefröknar.

Avslutningskort

Eleverna kommer att få läsa upp dem sista dagen i klassrummet när vi har med eventuella föräldrar där.  För mig blir detta också ett sätt att lämna något efter mig till klassen då jag ska vidare till en annan kommun i höst. Vill de så delar de sina shoutouts i sociala medier via en hashtag när de håller på att skriva rent dem.  Dessa kommer då göra att deras Shoutouts kan läsas utanför klassrummet. Eleverna laddar då ner sin Canva och kan dela dem i de sociala medier de vill.

Hur gör du en bläddringsbar Canva?

Hur får man då sidan i Canva att bli så där delad som syns i länken ovan? Du klickar på Share och väljer link och tar fram länken längst ner – dela som interaktiv webbsida. Den länken är det sedan bara att dela i det forum som du vill använda den i. På så sätt kan man dela många Canvor utan att behöva ladda ner dem en och en utan kan dela alla i en länk.

En annan nyhet för i vår är att du nu också kan dela det du skapat i Canva direkt på Facebook eller Twitter samt nu även få med en kommentar på det du delar. I och med denna uppdatering har det blivit väldigt lätt att arbeta med Canva som ett digitalt stöd för att dela det man gör i klassrummet på ett kreativt och visuellt tilltalande sätt.

Har du inte tidigare arbetat med Canva har jag tidigare delat en instruktion för hur du kan komma igång. Den hittar du här i ett tidigare inlägg.

Hur gjorde jag korten ovan?

Vill du veta hur jag gjorde exemplet med korten ovan? Jag gjorde bilden med orden som syns i mitten i WordArt. Denna laddade jag sedan ner och infogade som bild i Canva. Jag valde sedan lämplig mall och valde bakgrund och en ram där jag infogade bilden i form av ordmolnet. Dessa skrevs sedan ut och kommer att ges bort på avslutningsdagen till diverse fröknar. Jag har tidigare gjort så här till elever som slutat nian med diverse adjektiv, substantiv och verb för deras personlighet.

Hoppas ni alla får en fin avslutning och ett skönt sommarlov så möts vi här via bloggen eller sociala medier i augusti igen.

Koppla läsandet till skrivandet för att ge strategier

Läsning och skrivande hänger tätt ihop för utvecklingen av båda förmågorna. I förra inlägget delade jag ett upplägg för hur man kan skapa en planering som utvecklar textkopplingar och utgår från en rad centrala innehåll. Det är sällan jag skapar teman där en enda förmåga tränas utan jag vill att eleverna använder sig av de mönster och reflektioner de mött i de texter de läst till egna texter. På så sätt får de använda den intagna kunskapen och koppla den vidare och på så sätt se den ur ett nytt sammanhang och perspektiv. Jag tror att även elevernas egna identitet utvecklas av ju fler möjligheter de ges att få växa och träna sig i olika perspektiv. Vårt syfte i svenska är ju att ge eleverna ett språk för att det är:

människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Variation och val utifrån stöd

För att skapa variation för eleverna brukar jag sätta ihop ett par rubriker som utgår från olika texttyper. Ibland är vissa obligatoriska och i andra sammanhang kan eleverna få välja det som de vill träna på för stunden. Ju mer de kan desto mer val ligger hos eleverna, men i återkoppling till eleverna är det viktigt att lyfta sådant de behöver träna på. För att detta ska kunna fungera behöver de stöd av varandra, av mig och inarbetade stödstrukturer. Jag har satt ihop en padlet för att eleverna på egen hand ska kunna söka fram stöd och det fungerar särskilt bra när jag eventuellt inte skulle vara på plats i klassrummet och de har en vikarie som inte kan instruera på samma sätt.

Till just temat kring identitet valde jag att de skulle få skriva utifrån ett annat perspektiv som obligatorisk uppgift. Detta för att dels få syn på hur de tolkat det som de läst och tagit del av i litteraturen, men även för att få träna på att skriva gestaltande texter.

De skulle även välja minst en texttyp till att skriva och de val de kunde göra var dels ett reportage där de får ge oss en bild av karaktärens liv. Innan de fick skriva denna text hade vi även läst ett reportage som handlar om en ung persons liv. Jag hade då gått igenom strukturen för texttypen och de fick nu i återigen visa på hur de förstått textens budskap i de texter som de producerar.

Som ni kanske minns fick även eleverna samla egna slangord. Dessa kunde de använda i en att skapa en egen raplåt. Vi hade tidigare lyssnat på en raplåt av Dogge som handlar om Shuno och då gick jag igenom strukturen för hur dessa texter byggs upp. Som tur är kan eleverna arbeta med rap även i musiken så ett givet samarbete är med musiklärarna är att föredra så kan de även spela in låten i Garageband. På detta sätt tränar eleverna att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar.

Den sista uppgiften gick ut på att de fick skriva ett kort citat om sig själv som definierade dem som personer. Till sin hjälp hade eleverna de citat som de samlade vid läsningen av de personer som finns med i Shuno. Jag har tidigare bloggat om just citat som en lyckad del för att utveckla läsningen. Här kan du läsa om hur jag gjorde då.

Respons i grupper och verkliga mottagare

De elever som skrev vissa texttyper fick sedan sitta i smågrupper och ge varandra respons för att förbättra och utveckla sitt språk och innehåll i texterna. På så sätt fick eleverna arbeta med både läsning och skrivande där de fick stora valmöjligheter att träna på det som just de behövde med stöd av varandra och från mig som lärare. texterna fick även fler än en läsare då de fick läsa samtligas texter.

Ett bra sätt att även få eleverna att skapa texter som de kan dela med varandra är att de sedan i dessa grupper lägger upp sina texter på en klassblogg eller skolblogg. Om du som lärare vill ha nytta av elevtexter för andra elevgrupper är detta är bra sätt att skapa dig en elevbank av texter samtidigt som eleverna får läsare av sina texter. Jag brukar först låta de som vill dela medan det på sikt brukar bli allt fler som vågar och vill dela.

Så här satte jag ihop instruktionen och vill du använda exemplet så är det så klart fritt att göra det.

Det finns även en lärarhandledning till novellen Shuno som du hittar här.