Eleverna djupdök i Expeditionen: Min kärlekshistoria


Om att finna svar och ge utrymme för reflektioner av polarexpeditionens olösta gåta inspirerade till läsning

Förra året arbetade jag med Bea Uusmas bok Expeditionen: Min kärlekshistoria efter ett boktips från skolans bibliotekarie. Boken är en expedition på flera nivåer. Dels är det är en resa i den polarexpedition som Andreé gjorde och som lämnade en massa frågor olösta kring deras död. Förutom att boken fungerar som en djupdykning ner i vad som egentligen hände 1897 är det dels en djupdykning i författarens egna intressen och besatthet av vad som hände. En besatthet som blir en kärlekshistoria i att gå i Andreés fotspår och bli ett med den expedition han dumdristigt förälskade sig i. Ramberättelsen utgörs även av den kärlekshistoria mellan Andreé och hans trolovade som aldrig fick svar på vad som hände med fästmannen. Kanske var kärleken till äventyret större än självbevarelsedriften i en tid fylld av glorifiering av äventyr och lusta. Här nedan får du en kort reflektion av mitt didaktiska fokus av boken som grund för en upptäckt in i läsandets konst och sist i inlägget hittar du lektionsplaneringen och innehållet vi utgick ifrån.

Förkunskaper och gemensamma reflektioner

Jag valde att lägga upp arbetet med att ge eleverna förkunskaper om expeditionen utifrån P3 dokumentären där eleverna fick ett bildspel på skärmen i klassrummet att titta på till berättarrösten. De flesta kände till expeditionen men visste inte exakt vad det var.

Jag delade upp boken i olika lässektioner där eleverna dels fick svara på läsloggar och även reflektera tillsammans över innehållet för att hjälpas åt att tolka och förstå det lästa. Eleverna kom snabbt in i bokens handling och ville veta vad som egentligen hände. Boken är väldigt annorlunda uppbyggd mot den tidigare läsningen de mött och det förklarade nog att en del inte gillade dagboksanteckningarna och tabellerna. Där behöver man som lärare förklara vad de är och dess funktion i boken och även ge stöd i att tolka handstilen.

Kärlekshistoriens betydelse

Då ramberättelsen utgörs av kärlekshistorien mellan Andreé och fästmön Anna ville jag även att eleverna skulle få syn på titeln och betydelsen av denna kanske djupbottnade betydelse. Eleverna fick skriva ett referat av en artikeln som synliggjorde denna för att få fram budskapet in i slutuppgiften. Vi läste artikeln Anna fick vänta i 33 år på gåtans lösning tillsammans och eleverna hade sedan tidigare kunskaper om både referatets uppbyggnad och referatmarkörernas betydelse för att visa på skribentens tankar så skrivande gick lätt.

En annan skrivuppgift vi genomförde var en litteraturanalys med stöd av delar av Bea Ussmas sommarprat för att visa spår på författaren i boken och hennes motiv till att skriva boken. Denna del av kunskapskravet är en svår del för eleverna och med den nya revideringen som är på gång hade jag bara valt att låta eleverna lyssna på sommarpratet och få reflektera över kopplingen till författaren om jag skulle läsa den med en ny klass i framtiden. Sommarpratet ger också utrymme för att låta eleverna kritiskt granska materialet som Bea Uusma använde för att finna gåtans lösning på hur expeditionsmedlemmarna dog.


En väldigt annorlunda läsupplevelse som gav undervisningen en djupdykning på flera nivåer

elev åk 9

En utmaning på flera sätt

Allt som allt tog planeringen sex veckor att genomföra och många elever uppskattade att få läsa en för dem annorlunda bok. Många fascinerades också av författarens driv och besatthet i att lösa gåtan och det gav dem nyfikenhet på att vilja få reda på svaret. Jag tror dock att det är viktigt med de gemensamma reflektionerna för att få större behållning av bokens innehåll, och att tillsammans djupdyka i de svåra litterära begreppen som motiv, budskap, tema och motiv. Här behöver läraren ge exempel och få eleverna att tänka kritiskt.

Jag är glad att jag vågade följa skolbibliotekaries boktips och på så sätt utmana elevernas läsande. Jag hade även den större boken med bilder till i klassrummet som stöd för att visa och berätta och det tror jag förhöjde läsupplevelsen. Jag hoppas med detta inlägg sprida vidare en planering som jag tror kan inspirera till en annorlunda läsupplevelse.

Här hittar du Arbetsgången, Källuppgiften, Litteraturanalys, Läsloggar och slutligen Referatuppgiften .

Duger du?

En planering om identitet, självkänsla och sociala medier

Vi matas ständigt med bilder om det perfekta livet och den perfekta kroppen – både på sociala medier och genom reklam. Det är då inte så konstigt att det smyger sig på tvivel som påverkar ungas självbild, självkänsla och identitet. För att lyssna in eleverna och få dem att reflektera och bli medvetna om hur sociala medier och vad som påverkar dem har jag just avslutat ett arbetsområde där eleverna fick belysa detta angelägna ämne.

Här hittar du hela planeringen Duger Du? om du inte orkar läsa mina reflektioner kring val och upplägg nedan. Men läs dem gärna då jag anser att de didaktiska frågorna varför och vad är viktiga att ta med sig inför hur:et.

Att välja just detta innehåll var inte svårt. Eleverna har många gånger lyft att det som händer på sociala medier är sånt de önskar att de fick prata om oftare. Många unga lyfter fram att sociala medier är något som tycks verka lite i det dolda från vuxnas blick. När vi arbetade med boken Fula tjejer kom det ofta upp tankar om de normer som formar hur vi tänker kring ideal kroppen. Eleverna önskade då att få kritiskt granska och reflektera om de konsekvenser det medför med idealet som sprids. Ämnet svenska syftar till att utveckla just den egna identiteten och tangerar innehållet för ämnet bra. Att dessutom använda elevernas erfarenheter är som bäddat för delaktighet i undervisningen och det ledde till en planering som fick titeln Duger du?

Innehållet i planeringen Duger du? blev också en naturliga brygga från tidigare innehåll i undervisningen. Min erfarenhet är att när unga människor får diskutera och uttrycka känslor och tankar kommer ofta många kloka funderingar och åsikter fram. Som en bonus ökar också förståelsen för hur andra tänker och fungerar. För mig som lärare får jag också viktiga ingångar till nya planeringar kring det som känns relevant genom att lyssna in vad reflektionerna kretsar kring. Jag vill gärna förstå de ungas värld så vi inte skapar just dessa dolda ytor där vi vuxna inte förstår eller ser vad som behöver synliggöras. Att skapa trygga unga individer gör vi genom att ge dem strategier och insikter.

Som ofta när jag planerar så brukar jag skapa några frågor som fångar ingången och även blir det raster vi förhåller oss till till temat. Likaså gjorde jag till planeringen Duger du? Frågorna ser du nedan.

Hur skapas vår identitet och självkänsla?

Hur påverkas vår självkänsla av sociala medier?

Vad påverkar vår känsla av otillräcklighet och att inte känna att man duger?

Hur kan vi påverka hur vi mår och känna att vi duger?

Det innehåll jag plockade fram för reflektionerna utgick ifrån olika filmer, hemsidor och texter. Frågorna kunde eleverna sedan synliggöra genom att arbeta tillsammans i grupp. Grupperna gjorde jag med hänsyn tagen till en gruppsammansättning som funkade både på distans i breakout rooms samt på plats i det fysiska rummet då vi haft när- samt distansundervisning ett tag. Inför samtalen fick eleverna ett frågebatteri och de fick även skriva ner sina tankar i en reflektionslogg. Denna kunde de sedan använda som en bank inför sin skriftliga slutuppgift för att fånga upp tematik och budskap i sina resonemang.

Lektionsinnehållet för reflektioner

Några centrala begrepp i planeringen var sociala medier, identitet; både social identitet och personlig identitet, självkänsla, självbild och påverkan. Som en ingång till begreppet självkänsla fick eleverna parvis fick reflektera över hur de själva gör för att utmana sig att stärka den egna självkänslan. Till sin hjälp hade de länken ovan. Därefter fick de använda följande länk där de fick lista de förslag de tyckte var användbara för att påverka sin självkänsla i positiv riktning i sin reflektionslogg (du hittar loggen i länken här).

När vi hade med oss begreppen och definitionerna var nästa stora fråga att fundera över vilka normer som påverkar vilka bilder vi ser i digitala medier. Under två lektioner fick de lyssna och reflektera parvis (samt anteckna i loggen) utifrån inslaget om Instagram med fotografen och konstnären Arvida Byström i SR programmet Stil Special. Inslaget ligger först i programmet (0.00 – 13.30). Frågorna hittade jag på Digitala lektioner och dessa la jag in i reflektionsloggen. På Digitala lektioner finns också ett upplägg om Chessie King om ni vill utöka innehållet kring konsekvenser av sociala medier.

Jag valde också att använda en forskningsrapport, för att belysa hur det sett ut över tid, publicerad i DN den 4 februari i år. Frågorna till artikeln ”Högstadietjejers självkänsla lägre i dag än på 1980-talet” hittar du i länken ovan som leder till reflektionsloggen. Det historiska perspektivet var ganska intressant då många unga upplever att vuxna idag inte vet vad som sker i sociala medier och hur det känns att växa upp med alla krav och normer på den perfekta kroppen. De har en poäng i det då vi mest fick ta del av dessa via tidningar och filmer. Om du vill ha ett tips kan du kika på Instagramprofilen henrikwahlstroem som har gamla klipp från veckotidningar. Tvivlet på att känna att man aldrig riktigt duger slår hårt på självkänslan och självbilden. Många undrade hur det såg det ut för deras vårdnadshavare när de växte upp och det var också många som faktiskt frågade sina föräldrar om just det. Samtalen gav naturliga kopplingar mellan skolan och elevernas omvärld utanför. Det vi gör i skolan har betydelse för deras uppväxt och identitetsskapande i hela deras sfär (skola, sociala medier etc) och därför är det ett viktigt ämne att belysa.

Muntlig bedömningsuppgift

Nästa moment i planeringen var en muntlig bedömningsuppgift – en diskussionscirkel – där eleverna fick turas om att leda och delta i samtal. Diskussionscirkeln syftade även till att bredda reflektionerna inför den kommande skriftliga slutuppgiften. Och ämnet vållade inte direkt några svårigheter till samtal. Tvärtom skulle jag säga. Jag blev förvånad över hur personliga många elever var och särskilt killarna som enligt normen har svårare att uttrycka och sätta ord på känslor. Detta är ju också något de har fått prata om tidigare när vi arbetat med normer kring maskulinitet. Jag borde inte vara förvånad att de kan se bortom normerna och våga uttrycka sig. För mig är det viktigt att vi pratar om det som skapar just hinder och krav för att alla ska våga vara den de är. Vill du arbeta med det temat hittar du det här – Stora grabbar gråter inte.

Genomförandet av muntliga diskussioner har alltid samma upplägg i min undervisning. Det skapar struktur och trygghet. Upplägget är detsamma som vid de nationella proven. Eleverna arbetar i fasta grupper. Fem eller sex grupper beroende på antal elever i varje klass får förbereda sig lektionen innan genomförandet av samtalet. Utgångspunkten för förberedelserna var att läsa en av följande artiklar. Därefter skulle eleverna skriva en sammanfattning samt öppna frågor som användes som utgångspunkt när de sedan ledde samtalet. Jag låter alltid eleverna skapa egna frågor då det får dem att fundera kring textens innehåll och budskap och hur det är relevant utifrån planeringens frågeställningar. Det kräver en kritisk läsning och får dem att fundera över var de själva står. För att ge mig som lärare tid för de muntliga bedömningarna måste det finnas material som övriga elever kan arbeta med. Jag valde att använde en webbserie som heter MissLyckad. Eleverna arbetade i samma grupper som i den muntliga och fick arbeta med frågor efter avsnittet i sin reflektionslogg – här ser du mallen för hur jag skapade struktur för upplägget.

Skriftlig bedömningsuppgift

När det slutligen blev dags för den skriftliga slutuppgiften, som bestod av att skriva ett öppet brev till samhället om ungas påverkan av sociala medier och vad det leder till, hade eleverna många egna perspektiv. De hade även tagit del av andras tankar för perspektiv. För att skapa tankestöd inför skrivandet fick eleverna skriva en tankekarta. Vi läste också ett elevexempel på samma tema där vi lyfte förtjänster och utvecklingsområden tillsammans samt spånade på mottagare av ett brev. Du hittar elevexemplet här. Jag gav tre lektioner till förfogande för själva skrivuppgiften. Skrivuppgiften bedömdes även i samhällskunskap förutom ämnet svenska. Du hittar skrivuppgiften här.

Slutligen valde jag att avsluta arbetsområdet med en normspaning på sociala medier för att knyta ihop terminens uppgifter. Mina elever har också arbetat med HBTQIA+ med min kandidat tidigare under terminen. De såg då filmen Pojkarna och serien Tack Gud jag är homo. Du hittar normspaningen här.

Använd upplägget om du vill. Jag delar med mig för att synliggöra, men även för att metareflektera över min undervisning. Att prata om didaktiska val och innehåll i undervisningen är något jag skulle vilja ser mer av. Jag tycker att planering och genomförande av undervisningen är det roligaste som finns. Det är sällan jag pratar bedömning i klassrummet utan vi fokuserar på innehållet och viktiga frågor. Elevexempel är en bra ingång för att visa på aspekter (innehåll, struktur, språk) som leder till framgång. Det blir konkret vad som avses i det som står i kunskapskraven. Sen råkar det faktiskt bli så att eleverna presterar väldigt bra. Kanske det hänger ihop? Jag vill i alla fall tro att vi lärare behöver prata mer om undervisning och lärande och att vi fokuserar mindre på form och metod. Om du tog dig tid att läsa ändå hit och inte bara tog del av länken till planeringen ovan fick du också ta del av varför, vad och inte bara hur. Hoppas planeringen duger även åt er. Vrid på den, ändra om, låt eleverna ge förslag på innehåll. Undervisa.

Skapa ordmoln med positiva ord/uppfattningar

En lektion om att skapa ett positivt klimat i klassrummet kanske kan passa så här i början av terminen? Jag har integrerat en uppgift med digital teknik för att visualsiera positiva budskap. Eleverna fick arbeta två till fyra i en grupp och skapa ordmoln med positiva ord som de vil bli förknippade med i skolan.

De fick sedan skriva in dessa i ett ordmoln. Ord som positiv, hjälpsam, kreativ, vän, kompis etc fyller nu vårt kapprum som dinglar ner i små snören i form av ord. När eleverna gå runder dem kan de läsa och förhoppningsvis bli smittade av ett positivt klimat.

Vill du testa övningen finns den här:

Ordmoln med positiva uppfattningar

Att skapa rutin som lärare inför första arbetsveckan

Jag ska börja nytt jobb efter semestern och då det var ett par år sedan jag bytte skola; tre för att vara exakt när min gamla skola slogs ihop med min nuvarande men hela 12 år sedan jag började i den kommun jag jobbar i nu, så känns det lite som att börja om på ny kula då jag nu går vidare till grannkommunen. Jag är lite av en strukturmänniska och vill vara mentalt förberedd på bästa sätt så jag har gjort en checklista inför första veckan. Kanske är du också på väg mot nya äventyr och vill ta del av min checklista, eller så är du helt ny i yrket som lärare och inte har gått igenom denna första tiden som faktiskt är väldigt mycket mer än den praktik du kanske har mött. Under denna första tid ska man hinna göra en massa saker man kanske inte har sett under sin praktik och som är en del av läraryrket men som inte är lika synligt då det sker i början av terminen. Jag ska här försöka dela med mig av min erfarenhet av denna del av yrket och hur jag gör för att underlätta resten av läsåret. Det kommer en checklista i slutet av inlägget som du kan skriva ut och bocka av.

 

Yttre ramar och schema

Det första jag brukar vilja ha koll på är hur skolledningen har planerat för de yttre ramarna som vilka tider ni har möten, fortbildning och egen tid under första veckan. Detta leder sedan till ramar som det schema du ska ha, vilka ram-tider du ska lägga ut, mötestider, egen lunch osv. Schemat måste du räkna på och se hur lång förflyttningstid du har mellan lektioner och tid för att hinna dokumentera och följa upp saker som händer emellan dem. Ett allt för tight schema är inte bra men man vill inte heller ha så utspritt så den tid du ska ha för att planera, dokumentera och följa upp blir för hattig. Ett längre pass är att föredra för det. Äter du pedagogisk lunch och hur tar du ut din egna lunchrast? Ett bra planeringsverktyg är LR :s egna webbaserade verktyg som du hittar här. Det är lätt att man får mycket tid som ny då man har väldigt mycket att lära in och skapa rutiner för. Kom ihåg att prata med din chef om du inte hinner med det du ska.

 

Nycklar och larm

Du behöver också få koll på nycklar och larmkort och hur det fungerar. När larmas skolan på?  Kan du komma in på helgen och arbeta om du vill? Du behöver få inlogg till skolans nätverk och en enhet att arbeta på. Jag brukar också boa in mig på min arbetsplats med lite kort på barnen och mina egna pennburkar. Ett fack för att sortera inlämningsarbeten du får i handen om eleverna inte lämnar in digitalt är också bra. Jag brukar ha ett per grupp.

 

Dokumentation och åtgärdsprogram

Hur dokumenteras elevernas progression och vad har de arbetat med tidigare? Läs in dig på detta och ta även del av tidigare åtgärdsprogram och ev extra anpassningar som elever i de grupper du ska undervisa i har. Detta behöver du veta innan du ens funderar över din planering. Är du ny behöver du kanske även få hjälp av specialpedagogen att tillrättalägga undervisningen. Boka in ett sådant möte där du kan ställa dina frågor. Jag brukar också kolla upp betygskatalogerna för att ta del av förra terminens betyg för att skapa mig en bild av vad eleverna är i behov av och om gruppen är jämn eller väldigt spridd.

 

Struktur för uppföljning – en grovplanering

Jag brukar också vilja ha en pärm där jag sätter in klasslistor och ett schema för varje vecka som blir min grovplanering och som jag sedan också kan återgå till för att ha koll på vad jag behandlat och hur mycket jag har tillförfogande av läsåret. På detta schema brukar jag skriva vilka moment jag har gått igenom och vad jag eventuellt ska komma ihåg till nästa lektion. Det är mycket att komma ihåg mellan lektionerna och för att komma ihåg att du ska ta med något till gruppen eller en enskild elev skriver jag det på den nästkommande lektionen. Varje morgon eller på planeringstid tittar jag igenom mina anteckningar och följer upp. Jag brukar också vilja ha en klassbild per klass för att kunna lära mig namnen eller kunna titta vad eleverna heter om jag glömmer bort. Detta underlättas också om man har en placeringslista. Kanske gör mentorerna klassplaceringar eller så är det upp till varje lärare? Kolla upp det och be om hjälp.

 

Planeringskalender

Sedan är det din planeringskalender. Jag kör faktiskt en jag kan skriva i direkt och som jag bär med mig, men många har den digitalt. Det är en smaksak men jag gillar att skriva med penna. I den för jag in det kalendarium som skolledningen har lagt med mötestider och lov, samt även nationella provdatum så jag får hela bilden av årshjulet. Jag brukar också sätta in en utskrift med alla viktiga nummer och särskilt nummer för sjukanmälan och rutinen för det. Då har jag koll när jag befinner mig i sjuksängen och inte behöver leta fram det då.

 

Likabehahandlingsplanen

Jag brukar kolla in skolans hemsida och även likabehandlingsplanen. Vem vänder sig eleverna till för olika problem och var sitter alla dessa personer? Då kan du svara på eventuella frågor du får av eleverna i korridorerna. Jag brukar också ta en rundgång med eleverna och visa runt så de hittar själva. Detta kan man behöva upprepa efter någon vecka har jag fått lära mig genom mina år för alla är inte med i tanken när man går runt. Jag brukar också läsa in mig på skolans verksamhetsplan.

 

Sändlista

En annan sak som underlättar terminens arbete är att skapa en sändlista för arbetslaget och en för eleverna samt deras vårdnadshavare. Jag brukar döpa den efter klassen och termin samt lägga elevens namn samt vårdnadshavare för att snabbt kunna se vem du har fått mail av då man lättare lär sig elevernas namn än de vuxnas. Kanske det redan finns en sådan sändlista som du kan importera? Jag brukar sedan ta reda på elevernas första vecka och maila hem hur den ser ut. Kanske de även är nya och vill se en bild på klassrummet.

 

Klassrummet

Klassrummet är en annan punkt ni går igenom i arbetslaget. Har de hemklassrum eller ämnesrum? Hur ska dessa möbleras? Oftast brukar man vilja rensa dem en del på en del onödigt bråte som blev kvar vid terminsslut. Jag har hellre för tomt och fyller på med det som vi behöver för undervisningen. En blomma som rensar luften brukar uppskattas av eleverna och en korg för pappersåtervinning gillar jag.

 

Och så det här med planeringen…

Nu har du en ganska bra struktur för att kunna börja planera. Visst är det mycket att gå igenom innan eleverna kommer? I värsta fall hinner man inte ens planera för lektionerna utan får ta det veckan därpå eller under helgen. Jag rekommenderar att ta hjälp av det utvidgade kollegiet och ta del av generösa lärare som delar med sig av både kunskap, erfarenhet och planeringar. Jag administrerar två sådana grupper i mina ämnen, engelska och svenska, men det finns en massa om du söker. Fråga annars en ny kollega om de har en bra grupp att tipsa om så hinner ni utbyta lite pedagogiska tankar mellan allt som ska göras ovan. Kanske någon i arbetslaget kan avlasta dig som ny och kom ihåg att dela på arbetsuppgifterna med din mentorskollega. Är du ny i yrket bör du även ha en mentor. Läs mer här om det här på Skolverkets hemsida eller på LR:s sida här.

 

Här kommer en sammanfattning i en punktlista:

  • schema för första veckan
  • schema – kolla ram-tider, möten, lunch, undervisningsminuter
  • planeringsverktyg för arbetstid
  • nycklar, larmkort, inlogg, dator
  • sändlista
  • organisera skrivbordet
  • tidigare planering
  • åtgärdsprogram och extra anpassningar
  • betygskataloger
  • pärm för grovplanering och uppföljning
  • klassbilder
  • klasslistor
  • placeringslista
  • planeringskalender med viktiga nummer
  • årshjul
  • likabehandlingsplan
  • verksamhetsplan
  • lokalisera lokaler och personal
  • klassrummet
  • planering med det utvidgade kollegiet

Läsreflektion genom att välja citat och delge tanke

Just nu är jag inne i en period då jag tänker mycket kring elevernas läsning och hur jag kan utveckla den. Jag har tidigare skrivit om detta bl a här utifrån bildtolkning men även här  för att bena upp vilka frågor som är typiska för respektive läsprocess. I detta inlägg tänkte jag dela en idé jag fick och den är inte ny på något sätt men jag ville ge en ram för hur man skriver och vad som ingår i en Canva.

Upplägget går ut på att synliggöra läsförståelsen i skrift för att se elevernas tankar och var de fastnade för i boken. Jag har också tidigare använt mig av upplägget att skriva för att få fram elevernas läsförståelse men jag ville nu koppla det till ett eget val av texten för att öka elevernas delaktighet. Upplägget går ut på att eleverna ska välja ett citat där de får tänka till kring innehållet. För att få lite stöd för tankarna satte jag ihop några frågor i en Canva och gjorde ett exempel utifrån den bok vi just läst – Huset mitt emot.

Stödfrågorna är följande:

  • Detta citat fick mig att tänka…
  • Jag valde detta för att…
  • Det som har hänt är…
  • De ledtrådar jag fått är…

Eleverna fick dock uppmaningen att mer än gärna bredda sina tankar. Med detta upplägg får jag även syn på referenserna och hur de slutleder och sätter ord på sina tankar och förståelse av texten.

1 

Här finns en pdf för utskrift: Bokcitat med tolkning

Jag och eleverna gillade upplägget mycket och jag kommer absolut att använda mig av det igen. Vill du dessutom låta dem skriva rent dessa i Canva som jag gjorde är det ytterligare ett sätt som motiverar dem då det blir något man ska sätta upp och synliggöra. Här finns en instruktion för hur man gör. Eleverna fick även diskutera sina citat med varandra och ta del av sin grupps tankar och reflektioner för att bredda läsupplevelsen. Kanske du har användning av stödfrågorna och kan arbeta fram ett exempel utifrån den läsningen i ert klassrum?