Kategoriarkiv: Språkutvecklande arbetssätt

Hur arbetar jag formativt med teknik och sociala medier?

Detta inlägg skriver jag för dig som vill veta mer hur just jag undervisar formativt, men också för att synliggöra och metareflektera för mig själv. Jag har ett par förfrågningar från lärare som vill göra klassrumsbesök hos mig men som det är nu har jag så mycket med att genomföra nationella prov och planera för undervisning emellan att jag inte hinner med att öppna dörren helt men i alla fall på glänt så här i en blogg. Jag skriver också för att synliggöra för mig själv vad  jag gör och vad behöver jag utveckla i min undervisning. Att skriva är naturligt för mig som språklärare i svenska och engelska och ger mig perspektiv och det synliggör väldigt mycket. Kanske kan du lära dig något av det precis som jag?

Bakgrund och formativt förhållningssätt

Jag undervisar på högstadiet i tre nior och har således både svenska och engelska i tre klasser. Det blir många nationella prov att genomföra och sambedöma med kollegor. För mig är inte formativ bedömning en metod utan ett förhållningssätt i klassrummet men även utanför i min tanke för planerande av lektionens upplägg. Synen på lärandet har jag förhållit mig till sedan jag var nyutexaminerad lärare år 2000 från Uppsala Universitet och för första gången mötte elever i klassrummet som jag skulle planera för. Då enligt den läroplan som rådde då – Lpo94. Formativ bedömning stödjer inlärandet i klassrummet och gör det lättare för mig som lärare att mäta och utvärdera vad jag behöver förtydliga.

Som ny lärare kunde jag ofta få förklara för mig varför jag inte hade prov och hur jag satte betyg när jag inte hade något konkret bedömningsunderlag att gå på. Då kunde jag inte svara på att jag använder mig av formativ bedömning för det visste ingen vad det var. Nu vet alla vad det är och formativ bedömning eller bedömning för lärande anses bygga på  vetenskaplig grund. Det känns då extra tryggt att jag idag fortfarande förhåller mig till den metodiken, även om jag aldrig blir fullärd och vi får nya metoder i och med teknik och sociala medier. Det som är särskilt bra med nya läroplanen är att digitala verktyg är framlyft och ska stödja eleverna i deras lärande och visualisera lärandet.

Jag tänkte berätta lite hur jag skapar planeringar och vad utgår jag från då jag planerar för vad vi ska arbeta med i klassrummet i svenskämnet. Hur arbetar jag sedan i klassrummet för att undervisningen svarar mot de mål/kunskapskrav som finns iLgr11? Den formativa undervisningen bygger på några nyckelstrategier som jag satt som mellanrubriker nedan, men ofta går metoderna in i varandra så det behöver du ha i åtanke när du läser. Jag har valt att beskriva hur jag arbetar med texter och hur vi läser, diskuterar och skriver egna texter då det är så konkret att visualisera i bloggtext för formativa processer. Jag försöker få in den teknik vi använder och hur vi använder oss av sociala medier för att förstärka lärandet. Dessa tillvägagångssätt med ikt och sociala medier har jag fetmarkerat för att synliggöra dem för er. Är orden dessutom länkade är de blå. Vanliga länkar leder vidare till djupläsning och är inte sociala medier eller teknik jag använder i undervisningen.

Social Media

Att tydliggöra mål

Vart befinner vi oss och vart ska vi? Hur tar vi oss dit? Det är frågor som man har i bakhuvudet när man börjar med ett område. Känner jag klassens behov utgår jag från vad de vill arbeta med och ofta har de önskemål på vad de vill göra. Nu vill de planera upp för poddradio så det kommer bli nästa inslag i svenska. Jag tycker det är viktigt att involvera eleverna. i det vi arbetar med. Det höjer intresset. Om jag vill få dem intresserade brukar jag utgå från sådan som ger en bild av vad arbetet kan handla om med ett ordmoln eller eller att vi lyssnar på en poddsändning – gärna elevgjorda – och interaktivt. Interaktivt fångar oftast elevernas intressenivå.

Om jag inte känner klassen sen innan brukar jag göra de diagnoser som finns på bedömningsportalen, eller andra kartläggningsmaterial som finns t ex Språket på väg, för att se vilken nivå mina elever befinner sig och vilken förmåga som de behöver utveckla. I språk diagnostiseras förmågorna läsa, skriva, tala och lyssna. Det är dock sällan jag bara har en förmåga att utveckla som lektionsmål; som t ex att läsa eller skriva. Om det sker är det alltid en metareflektion med. Jag förklarar mer om det under rubriken att eleven är ägare av sin egen inlärning för jag anser att lärandet inte kan ske om du inte tänker kring det.

När vi sedan arbetar med ett område som jag planerat utifrån deras behov av utveckling och ett centralt innehåll, brukar jag dela vilka förmågor området fokuserar på och hur vi ska träna på det och vilka uppgifter vi ska ha som underlag för bedömning. Jag tog del av en planeringsmodell för ett tag sedan som kallas för alignmentmetoden som beskriver bra hur jag tänker kring planeringsupplägg. Det tar visserligen lite tid men ger så mycket mer för det blir tydlig för både mig och elever vart vi är på väg. Jag försöker ofta ha med så många förmågor som möjligt i en större planering så det ger vidd i bedömningsunderlaget.

När vi arbetar med ett område som jag planerat för tillsammans med eleverna och tagit hänsyn till olika anpassningar och särskilt stöd lägger jag ut LPP:n på bloggen för eleverna som heter oppetklassrum.wordpress.com. Ni som följer min blogg för vet att jag arbetar med att synliggöra målen även på tavlan i klassrummet, där jag har färdiga kort på tavlan som det står lektionens mål och hur eleverna ska arbeta i steg. På bloggen lägger jag i nuläget inte ut de skriftliga LPP:er jag gjorde vid implementeringen av Lgr11, men som hjälpte mig mycket i tänkandet av undervisningens upplägg. Numera kan jag göra en inspelning av LPP:n som jag förenklat i en powerpoint med en skärminspelning eller så kan det vara att jag skriver förmågor och hur, men även bedömning på bloggen likt det jag gör på tavlan. Detta beror på hur mycket tid jag har att flippa planeringen, men syftet är alltid att det ska vara elevvänligt. Fördelen med bloggen är att dit kan eleverna men även vårdnadshavare återvända närhelst de är osäkra på vad det nu var vi jobbade med. Syftet är alltid att det ska vara tydligt och elever som gillar att titta på tavlan kan göra det, de som gillar att titta hemma och komma förberedd kan göra så och de som vill ha det synligt i arbetsscheman kan göra ett sådant med mig.

Att synliggöra lärandet

Om eleverna ska skriva en viss typ av text undervisar jag alltid i hur de ska skriva, jag visar på färdiga texter och vad som skiljer en text på A, C, och E-nivå. Texterna är inte alltid elevexempel då det tar tid att bygga upp en bank, men det kan vara texter från tidigare nationella prov som inte har sekretess längre, eller så hittar jag artiklar eller skriver dem själv. Detta gör jag för att eleverna ska veta och få syn på vad de ska göra. Jag länkar dem gärna på bloggen så de kan återvända. Vi läser också alltid modelltexter. Så här kan det se ut.

När vi då läser en modelltext på Smartboarden tillsammans och jag stryker under det texttypiska ställer jag frågor till eleverna för att ta reda på vad de kan och vad jag mer behöver rikta undervisning mot och förtydliga. I mitt klassrum räcker vi aldrig upp händerna utan jag slumpar namnen, det kan vi bl a göra genom att jag använder en generator eller att jag drar upp namn ur ett kuvert beroende på hur mycket tid jag har att logga in på appen. Här använder jag ofta min egen telefon. Syftet är att få fatt i de elever som sällan svarar. En annan metod jag provat är fråga-studs, d v s jag frågar en elev som inte kan och den eleven får i sin tur fråga vidare, varpå eleven förhoppningsvis får svaret och upprepar det.

Jag förstärker också gärna en text i vidgad text. Det kan vara en instruktion för hur du skriver som jag själv gör eller som jag lånar av någon på Youtube. Det kan vara att vi läser en text som finns inläst av författaren eller att vi tolkar en låt om vi arbetar med gestaltningar. Det vidgade textbegreppet är ett helt annat kapitel jag kommer blogga mer om framöver.

Efter att vi lärt oss om dragen i en text summerar vi det i en Canva eller en mindmap på Smartboarden som jag sedan delar på bloggen. Vi gör den tillsammans och vi synliggör lärandet för alla – allas kunskaper blir en stor helhet tillsammans.

referat skrivmall

Prov förekommer inte i mina klassrum och jag har därför inte heller poängprov mer än de nationella proven och de diagnoser vi gör en gång per termin. Detta är för att stämma av så att undervisningen synliggör deras utveckling och svarar mot kunskapskraven. Resten bedömer jag på det de gör i klassrummet – talar, läser, skriver och lyssnar – och jag lägger upp undervisningen så de får träna på det de ska lära sig. Det är mitt läraransvar att se till att eleverna förstår och hänger med på det vi gör. Om de inte gör det letar jag efter strategier som behöver synliggöras och som lyfter dem vidare. Jag ställer mig återigen frågorna hur ska vi nå målet och vad behöver eleven?

Att återkoppa så lärandet förs framåt

När vi läst en gemensam text och sett elevexempel på elevlösningar och vad som ger olika kvaliteter så är det dags för eget skrivande. Detta gör de aldrig på egen hand konstigt nog fast det kallas eget skrivande. I mitt klassrum sitter alla elever i grupper om fyra till sex elever, vilket ger fem grupper totalt. Jag har tre klasser i respektive svenska och engelska och när jag haft en klass kan jag ofta ändra upplägget något för jag ser vad som inte passade eller vad som helt enkelt måste förtydligas. Det kan vara lite trist att ha samma lektion tre gånger men jag ser en stor vinst i det då jag kan ändra om i undervisningen baserat på den erfarenhet jag skaffat mig från ena gruppen.

När jag ger feedback, feed up eller feedforward kommer den oftast på plats. Jag läser och ger kommentarer muntligt på en gång. Jag ser på en gång och vad eleven behöver förtydliga och många elever är duktiga på att våga fråga för de märker att det ger effekt i att både texters innehåll och språk blir bättre. Den responsen blir inte synlig för föräldrar eller kollegor eftersom den sker i klassrummet och därför vill jag inte lämna mina elever själva med sitt skrivande. Att skriva hemma eller på studietider är sällan gynnsamt för min återkoppling är inte bara för elevens skull utan även för undervisningens riktning. Om eleverna skrev mer digitalt, vilket är en stor önskan från min sida men svårt att genomföra på 15 datorer för sex klasser i årskurs nio, skulle de kunna skriva i driven och dela texter med mig och kunna då responsen i marginalen. Då blir det också synligt för utomstående som vill ta del av lärandet, som mentorer och föräldrar.

Jag brukar ge responsen i skrift då man är klar, men ibland då många har samma fel tar jag en gemensam genomgång på Smartboarden. Det kan t ex röra styckeindelning, hur man utvecklar sitt resonemang, som de också har tips på i klassrummet, samt bildspråk som de har exempel på elevbloggen meningarmedelever.se. Frågor jag kan ställa för att utveckla texten kan vara:

  • Varför gör personen i texten så här?
  • På vilket sätt kan du beskriva hur personen känner sig?
  • Kan du ge ett exempel på när detta hände och hur det kändes för att utveckla ditt resonemang?

meningar med elever

På bloggen meningarmedelever.se finns även elevexempel och är den målgrupp vi ofta skriver på för att synliggöra lärandet. Dock skulle jag gärna vilja arbeta mer med digital respons som jag vet flera gör genom appar i Chrome och Google Drive som Sara Bruun gör men vi har låst åtkomst till att själva ladda ner tillägg. Jag kommer snart att testa digital respons på texter där eleven är i behov av mer stöd och tydlighet av att få lyssna om hemma. Detta fick jag fram genom en utvärdering jag gjorde i våras.

Respons kan också ges i form av uppgiftspecifika matriser för att tydliggöra bedömningsaspekterna som vi behandlat just då. Det kan vara styckeindelning, meningarnas variation och kamratrespons. Det finns många matriser i kartläggningsmaterialet Språket på väg som jag länkat ovan. Tanken är att utveckla detta till nästa år så eleverna har en portfolio och kan följa sitt lärande på ett helt annat sätt och även spara sitt arbete i mappar digitalt. Nu har jag sparat alla alster i kartonger med matriserna för att ha vid eventuella behov av att tydliggöra betygssättningen, men även som elevexempel. Eleverna kan göra detta på varandras texter också i grupp och behöver inte alltid vara jag som gör den.

Ibland kan jag sticka in frågor mellan lektionerna och fråga vad som skiljer en krönika från ett reportage och så kan de få svara på en liten lapp, en s k exit ticket eller så skapar jag en fråga i Plickers eller Kahoot. Detta skulle jag vilja göra mer och ta del av andras frågor för att få syn på enkla metoder.

Att aktivera elever som lärresurser för varandra

När eleverna ska skriva får de som vill skriva utifrån en skrivmall göra det, de som har koll på texttypens karakteristiska drag brukar komma igång på en gång. Jag arbetar mycket med att visualisera; här ser du bl a samtliga texttyper vi behandlar eller kommer behandla och här finns hur man läser och tolkar textkopplingar som också visualiserar hur enkelt, utvecklat och välutvecklat man kopplar ihop det lästa. Eleverna får tydliga instruktioner för hur de ska arbeta och ibland förstärker jag det ytterligare med filmer.

När jag bestämde mig för att använda skrivmallar eller stödstrukturer fick jag med mig alla elever i klassen, så att alla elever skriver. Alla elever vet hur de ska skriva och hur de ska utveckla sitt skrivande. Jag visar med att visualisera så alla vet vad jag menar och förväntar mig av dem. En skrivmall kan räknas som ett särskilt stöd och något jag gör tillgängligt för alla. Om de vill ha mer hjälp av varandra får de skriva en text ihop men det är sällan nödvändigt längre sedan vi började med skrivmallarna. Nu när de kommit så pass långt behöver de sällan mallarna längre.

Återkoppling är något som sker spontant i klassrummet. I början i sjuan fick de responsmallar som jag byggde upp för respektive texttyp och gav responsen så. När de är nöjda och har både gett och fått respons och ändrat de saker de vill, lämnar de in versionerna till mig så jag kan se vad de fått respons på och vem som gett responsen Detta slarvar de med ibland så här måste jag bli tydligare, så jag i min tur kan ge feedback till både respondenten och den som skrivit texten.

Varför ska man låta eleverna ge återkoppling? Dels för att det praktiskt minskar min rättningsbörda, snabba frågor får snabbt svar och jag kan ge tid till de svårare frågorna. Men även för att eleverna får syn på sitt lärande genom andra. De lär tillsammans. Det är särskilt effektfullt för de lågpresterande att få hjälp av högpresterande.

Att få elever som ägare av sin egen lärprocess -metareflektion och utvärdering

När vi på en lektion både läser, diskuterar och resonerar om en texts innehåll utvecklar vi metareflektionen. Metareflektionen är grunden för formativ undervisning och som jag inledde med måste jag själv metareflektera hur jag undervisar. Det skapar kreativitet och ansvar om eleverna får göra det, men för mig som lärare gör det mig till en bättre lärare. Alla mina elever ska med och jag ger dem nycklarna för hur de ska nå dit. Nycklarna är för mig de formativa nyckelstegen, ett steg i taget låser upp en dörr och ger tillträde till mer kunskap. Det är därför så viktigt att jag på förhand vet vad de kan och vad undervisningen ska ta upp och hur jag ska ge eleverna förmågan att äga sitt lärande. Ofta stannar vi upp och tänker kring dessa frågor dels på lektioner men även på mentorstiden. Då skriver de i sina loggböcker utifrån följande frågor:

  • Vart är jag på väg? Vilket mål har jag ?
  • Hur stora framsteg har jag hittills gjort? Se vad du åstadkommit. Fokus på det som du kan.
  • Vilket är mitt nästa steg? Vilka mål sätter jag upp? Vilka ämnen ska jag fokusera på?
  • Hur ska jag nå mina mål? Var så konkret som möjligt. Vem kan hjälpa dig och hur?

Som lärare är det också viktigt att stanna upp och ändra kurs om det behövs. Metareflektion innebär också att jag vågar lita på min känsla av det jag ser och hör i klassrummet och ändrar inriktning på vad jag hade planerat för så vi når de uppsatta målen. Jag lär om mitt eget lärande. I detta fall lär jag mig om mina elevers lärande och ändrar och korrigerar det som behövs. Man kan kalla det för att utvärdera, men det är också ett förhållningssätt för att få med alla.

  • Vad ska jag välja att undervisa om?
  • Hur ska undervisningen gå till?
  • Varför ska vi hålla på med just detta?

Just utvärderingen är något jag funderar mycket över. Utvärderar vi för lite? Jag tror det. Svaret på varför vet jag inte men jag ser att jag själv behöver utvärdera oftare och bli medveten om när jag utvärderar omedvetet, för det händer också att jag ställer frågor och får veta sådant jag inte alltid reflekterar över utan bara gör för jag är en så pass van lärare idag. Att stanna upp och tänka efter lite – att se sig i backspegeln är viktigt.  Det ger perspektiv och jag kan få syn på saker som inte är särskilt gynnsamma eller i paritet mot de uppsatta målen.

De sätt jag brukar använda mig av för respons är ibland muntligt i grupper, med penna och papper, men jag har även utvärderat genom att göra ett frågeformulär i Drive, Padlet (denna länk går till en utvärdering om en ämnesträff jag hade med en kollega) och Plickers för snabb respons. Jag har även testat att få igång twitter som utvärdering men det är svårt att samla ihop det så det blir överskådligt.

Hur tränar vi eleverna att metareflektera och fundera över sitt lärande? Dels genom att ge dem strategier och regler för klassrummet. Att skapa ett klimat som tillåter att man får misslyckas och använda varandra. Här finns strategier för om du har fastnat. Men även att ställa frågor på texter och i texter. Frågor som ställer innehållet på sin spets och där vi får syn på lärandet, som t ex:

  • Varför gör personen i texten så här?
  • På vilket sätt kan du beskriva hur personen känner sig?
  • Kan du ge ett exempel på när detta hände och hur det kändes för att utveckla ditt resonemang

Frågor som rör lärandet kan vara:

  • Vad behöver du för hjälp av mig/av en kamrat?
  • Hur skriver/läser du bäst?

Vi kan inleda en lektion med dessa meningar för att synliggöra och sätta upp mål och då blir det ganska tydligt att det mesta av förmågorna går i varandra.

metareflektera

När eleverna vet svaret brukar de komma igång snabbare. När de vet hur de ska skriva på en djupare nivå och var de missat att utveckla sitt resonemang kan jag ge stödfrågor i kanten av texten. Detta visualiserar jag också i klassrummet som mycket annat på kunskapsväggen.

Med detta vill jag avsluta med att visa på de citat jag har i klassrummet för att eleverna ska tro på sig själv, ha samma förväntningar på sitt lärande som jag har och nå de mål vi har i läroplanen.

Hur arbetar du formativt? Jag är så nyfiken av att ta del av era tankar och tips på metoder.

citat på galgar

Samtliga foton: Annika Sjödahl

Att gå utanför sin comfort zone och få syn på sig själv

Förra veckan gjorde jag slag i saken och filmade mig själv då jag hade genomgång av en texttyp. Jag ville dels få syn på hur jag modellar en text och hur jag ställer frågor till eleverna. Det har tagit mig ett par år att ta tag i detta för jag anser att man måste vara trygg i gruppen man gör det i. Jag har många bra grupper men en grupp är väldigt på och vågar utmanas särskilt extra med mig. Så sagt och gjort jag bad någon filma med min mobil och sedan skickade jag filen till en kollega för respons.

Det jag såg var att jag modellade bra och visade på hur man kan tänka och vad som är texttypiskt. Däremot så riktade jag frågorna fel ibland, men ställde även frågor till samma personer.  Jag har nu funderat vidare på detta med frågorna och inlett samarbete med kollegor för att ta fram en större bank och diskutera hur:et på ämneskonferenser. Jag trodde jag hade benkoll men man gör ofta som man lärt själv i skolan och man måste filma eller be en kollega auskultera för att så syn på det. Vår organisation rymmer inte så mycket tid att besöka varandra vilket jag tycker är synd. Så film fick det bli.

annika textmodellar

Det är obehagligt att bli granskad men så länge målet är utveckling och du satt upp vad du vill ha feedback på så kommer det ju inget obehagligt ur det.

Filmen kommer jag inte dela. Det modet har jag inte.

Språkutvecklande undervisning – alla ska med

Jag läser mycket just nu och då främst om språkutvecklande undervisning, genrepedagogik och lässtrategier samt hur vi kan bedöma det. Kanske det låter dumt att blanda ihop begreppen men för mig är det ett sätt att förhålla sig i klassrummet och något som är nödvändigt för att eleverna ska kunna hänga med i undervisningen. Det gäller också att vara tydlig med vad vi bedömer och hur vi gör det samt anpassar undervisningen så alla kan följa med i den.
 
Josefin Nilsson sammanfattar tankarna jag delar i artiklen från Svenskläraren nr 1 2014 – Undervisning som inkluderar alla. Hon har också satt ihop en PP om lässtrategier här om ni vill se eller använda den. Ämnet är också på tapeten då Barbro Westlund nyss gett ut sin doktorsavhandling Att bedöma elevers läsförståelse. Westlund skriver på DN debatt den 13 december 2013 om varför svenska elevers läsförsteålse är så låg och artikeln som heter Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras, ger oss just fem punkter på vad vi måste göra.
 
Vad är språkutvecklande undervisning? Det är när alla lärare arbetar medvetet med språket i sitt ämne. Här på Nationellt centrum för svenska som andra språk kan du läsa mer om vad det är. Anna Kaya ger här en del tips på hur man kan arbeta språkutvecklande i engelska. Jag vill också lyfte upp hennes inlägg om vad individualiserad vs individanpassad undervisning innebär. För mig är det ett viktigt förhållningssätt och hur jag ser på min roll som pedagog. Överlag är hela hennes blogg väldigt bra om ni har tid att läsa runt.
 
Genrepedagogik är intressant tycker jag eftersom det är ett förhållningssätt eller metod som kan tillämpas om man arbetar språkutvecklande och tanken är att alla ska med. Om du vill veta mer om vad genrepedagogik är kan du läsa här på Nationellt centrum för svenska som andra språk och här finns också ett bra inlägg som förtydligar det formativa inom pedagogiken. Här finns en film med en checklista för om du arbetar språkutvecklande som kanske passar att titta på eftersom den är relativt kort. Och här finns ett inlägg till av Anna Kaya som förklarar vad det hela går ut på med referenser till en annan duktig pedagog som tillämpar genrepedagogik, nämligen Hanna Stehagen som har som blogg här.
 
Hanna Stehagen förklarar här en annan metod som heter SIOP som går ut på att man ger stuktur, trygghet och en känsla av att ”jag-kan”. Det finns också en checklista där för om du arbetar med stukturen.
 
Här finns en filmatiserad föreläsning av Maaike Hajer som handlar om flerspråkighet i alla ämnen. Och här en PP om strategier för läsning. Malin Runering har satt ihop en Prezi om varför språk i alla ämnen? om ni vill visa era kollegor som hon gjorde på en träff. I den får ni också veta vad läroplanen säger om språk och varför det är engeläget att alla lärare arbetar språkutvecklande.
 
Hur ska man då göra så alla hänger med? Så här skriver Anna Kaya i sitt inlägg 7 sätt att få andraspråkselever att nå målen:
 
”Genom att integrera följande sju principer i planeringen och genomförandet av din undervisning, oavsett ämne, kommer det att leda till att andraspråkselever i högre grad utvecklar ämneskunskaper parallellt med att de utvecklar sitt svenska språk”:

1. Lär känna dina elever, deras språkliga och kulturella bakgrund, deras tidigare erfarenheter och kunskaper.
Vad vet jag om mina elevers språkkunskaper? Känner jag till på vilken kunskapsnivå de befinner sig? Hur tar jag reda på detta och hur påverkar det planeringen av min undervisning?

2. Formulera målen för undervisningen, och kunskapskraven för eleverna, både utifrån ämneskunskaper och utifrån språkbehärskning.
Vilka språkkunskaper behöver eleverna tillägna sig för att kunna nå målen och tillägna sig kunskap? Är eleverna insatta i vad de ska lära sig och vilka språkkunskaper de behöver för att kunna nå målen?

3. Se till att målen och undervisningen är uttrycklig och tydlig.
Hur ser jag till att alla elever förstår målen och förstår vilken kunskap ska tillägna sig? Hur planerar jag undervisningen så att alla elever deltar aktivt? Hur kan jag göra min undervisning så begriplig att jag når alla elever?

4. Börja med konkreta, kontextbundna uppgifter för att göra det abstrakta enklare att förstå.
Hur kan jag få med mig eleverna från det kända, konkreta, kontextbundna till det mer abstrakta, kontextobundna? Hur kan jag sätta olika begrepp i ett konkret sammanhang?

5. Skapa möjligheter för autentisk språkanvändning med fokus på ämnesspecifikt och akademiskt språk.
Hur fokuserar jag på språkanvändningen i min undervisning? Ger jag eleverna möjligheter att upptäcka, tillägna sig och använda sig av det ämnesspecifika språk och de språkliga strukturer som kännetecknar ämnesområdet?

6. Säkerställ att det finns en balans mellan receptiv och produktiv språkanvändning vid varje undervisningstillfälle.
Ger jag eleverna möjligheter att lyssna, tala, läsa och skriva vid varje undervisningstillfälle? Ser jag till att det skapas en balans?

7. Ge eleverna redskap och strategier för inlärning, uppföljning, utvärdering och självbedömning.
Vilka möjligheter ger jag mina elever att reflektera över sin egen inlärning? Ger jag elever inlärningsstrategier genom att t ex ”tänka högt” och ge modeller på hur man kan närma sig en text? Hur ger jag eleverna redskap så att de ska klara av att göra egna utvärderingar och bedömningar av vad de har lärt sig?

Ja svårare än så kanske det inte är? Jag tror på att vi i alla fall når fler elever och att fler elver utvecklar sitt språk och måluppfyllelsen blir högre.
 
 

Gemensamt skrivande, genremodellen eller cirkelmodellen – vad är det?

I min roll som svensklärare har jag använt mig som genremodellen en del, och då jag undervisar elever med mångakulturell bakgrund är den särskilt gynnsam då den ger verktygen för att kunna skriva och att eleverna lär sig i processen. Den går ut på fyra steg och jag tänker dela en film med Anna Kaya där hon visar tydligt hur man kan göra i arbetet som pedagog.
Ett tips på läromedel för de äldre eleverna ska ni få av mig som jag tycker svarar bra mot genrepedagogikens tydlighet. Det är Fixa Texten av Per Sahlin på Natur och Kultur. Där är varje texttyp representerad med mönstertext, fakta om textens uppbyggnad, hur eleverna kan arbeta och till sist en egen fas av skrivande. I slutet av boken finns en checklista för självbedömning samt matriser. Här kan du provläsa boken och googlar du finns lektionstips och lärarmaterial.
Jag har även samlat lite andra bra filmer och länkar i mitt peraltrees om genremodellen. Och Anna Kaya har även gjort en sida för sina kollegor i den här bloggen för att lyfta språket i undervisningen: http://norrbackasprakgrupp.weebly.com/extramaterial.html