Skapa ordmoln med positiva ord/uppfattningar

En lektion om att skapa ett positivt klimat i klassrummet kanske kan passa så här i början av terminen? Jag har integrerat en uppgift med digital teknik för att visualsiera positiva budskap. Eleverna fick arbeta två till fyra i en grupp och skapa ordmoln med positiva ord som de vil bli förknippade med i skolan.

De fick sedan skriva in dessa i ett ordmoln. Ord som positiv, hjälpsam, kreativ, vän, kompis etc fyller nu vårt kapprum som dinglar ner i små snören i form av ord. När eleverna gå runder dem kan de läsa och förhoppningsvis bli smittade av ett positivt klimat.

Vill du testa övningen finns den här:

Ordmoln med positiva uppfattningar

Hur kan sommarpratare bli undervisning i svenska?

Sommarlov för mig är sommarpratare och nu när semestern är slut tar jag med mig flera sommarpratare in i klassrummet. Du kanske funderar hur kan man skapa undervisning av sommarprat? Jag brukar använda mig av sommarprat i undervisningen av flera olika anledningar. Det kan vara allt ifrån att fånga alla elevers intresse för läsning genom att höra en sommarpratare berätta om det skrivna som vi ska läsa. På så sätt kan jag visa hur eleverna kan skapa inferenser mellan litteratur till sig själv, mellan författaren eller till andras tankar. Att använda teknik för att skapa en röd tråd i sitt berättande kan också bli en möjlighet om eleverna ska skapa egna sommarprat.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av några tips på hur du kan använda dig av sommarpratare för att träna skrivande men även hur  kelevernaan använda bild och musik samt spela in sommarpraten. Just i detta moment gäller det att se upp med upphovsrätten. Du kommer också få tips på hur eleverna kan träna kamratbedömning och var du hittar exempel att härma. I nästa inlägg kommer jag skriva om lite större teman där sommarpratare utgjort en del av dessa.

 

Bygga en berättelse

När man lyssnar på en inledning är det bra att jämföra hur olika börjor kan se ut. Vilka fångar oss och vilka gör det inte samt varför man tror att det är så? Hur presenteras berättaren – vem är hen och varför ska vi lyssna på sommarpratet? När man lyssnat en bit kan man pausa och ställa frågor som vad mer får vi veta en bit in i sommarpratet som gör att sommarpratet fortsätter att hålla oss nyfikna? Kan man utläsa några byggstenar som håller ihop ramen av hela pratet? Finns det en röd tråd? Det kan även finnas en ide att titta på hur slutar olika sommarprat? Att lyssna på en berättelse gör att man lättare hör hur olika man fångas av dem och vad som kan vara bra knep för att fånga en lyssnare eller läsare.

 

Ord för delaktighet och identitet

Om ni tänker lyssna på hela sommarprat kan det vara bra med en lyssnarmall men även att du pausar vid lämpliga stopp där du som lärare visar på olika retoriska knep eller ordval. Jag brukar låta eleverna få skriva ner ord som står för budskapet i sommarpratet. Dessa ord samlar vi sedan i ett ordmoln som kan fungera som en bank för att återberätta innehåll, men även som en bank att ösa ur om de vill skriva på samma tema. De elever som inte har lika stort ordförråd kommer få syn på fler ord på samma tema om ni dessutom använder dem i olika uppgifter kommer ordförrådet öka. Om de behärskar kan man låta dem skriva ner några bildspråk, om inte så kan du plocka ut exempel för att belysa dessa, och sedan låta eleverna tolka innebörden och vad de gör med innehållet. Jag brukar också låta eleverna få skriva ner en mening eller något som de särkilt fastnade för och motivera detta. Att arbeta med innehåll och ord gör att elevernas ordförråd ökar och därmed deras chanser till ökad delaktighet i samhället. Att reflektera över varför man har en åsikt gör att elevernas får ord för sin identitet. Detta är kärnan av svenskundervisningen och därför är sommarprat en så bra ingång för det.

Exempel från Timbuktus sommarprat

Några bra exempel på sommarpratare med bildspråk är Linnea Claeson och i Fredrik Backmans sommarprat finns några exempel på gestaltande beskrivningar av hans karaktärer som jag tycker är bra (33 min in i den förkortade versionen). Han börjar med rutiner och hur han skapar en karaktär 29 min in i den förkortade versionen om ni vill lyfta även det. Kanske kan ni läsa några valda citat av karaktärerna i En man som heter Ove och låta eleverna skriva egna beskrivningar av sig själv.

Linneas sommarprat väckte även en tanke om olika möten vi gör i livet. Själv berättar hon om ett berörande möte (51.56 min in i pratet i den förkortade versionen). Att lyssna på det och sedan låta eleverna diskutera om de har gjort något som förändrade något för någon? Om de spår de sätter till omvärlden gör dem stolta? ”Vi är ett folk på en jord. Och det som händer i vår omvärld angår mig som medmänniska. Jag tror vi just nu lever i en tid som vi kommer att titta tillbaka på och skämmas för.” (58 min) Kan vi skapa ögonblick som gör oss stolta och hur i så fall?

 

Skriva egna sommarprat

Om du vill låta eleverna skriva egna sommarprat är det bra med olika exempel och gärna även andra elevexempel. Det finns en hel del att ta del av via olika kanaler om du söker. Jag brukar även låta mina elever få en skrivmall som bygger på de exempel vi lyssnat på för att ha något att hänga upp det på. Jag har valt att utgå från den dramaturgiska kurvan när jag byggt upp den men du kan korta ner den om du så önskar. Mitt exempel finns här. Jag brukar låta elverna göra tankekartor digitalt. Då kan de komma åt dem hemma om de vill bearbeta dem. Ett exempel på en digital variant är bubbl.us.

Jag har även låtit sätta ihop en kamratbedömningsmall som du hittar här samt en matris för lärare för den digitala versionen av sommarpratet. Jag har låtit eleverna få skriva in exempelmeningar på bra gestaltningar eller bildspråk som de vill lyfta fram hos varandra men även att använda som resursbank för de som behöver fler exempel. Låt dem skriva på en digital yta som de kan återvända till. Jag gillar Padlet och här har jag skrivit om hur det fungerar. På den skriver de in de exempel de vill att andra ska få ta del av.

 

Bild, musik och inspelning

När eleverna ska förstärka sitt sommarprat med bild och ljud gäller det att ha koll på upphovsrätten.

Bilder

Hur ni får använda er av bilder, musik och andra texter finns reglerat lagen om upphovsrätt. Ett tips är att ställa in sökverktyg och användarinställningar på Google och välja bilder som får användas.  Vill du kunna ändra något i bilden måste du välja det i sökinställningarna. Kom ihåg att länka till ursprungsbilden och ange CC-licensen som ska vara samma som originalet. Det finns också bilder på Flickr, Fotofinnaren och Wikimedia Commons.

Bilden ska förstärka sommarpratet och kanske det ändå är bäst att använda egna bilder då?

Musik

Om ni vill ha med musik måste skolan ha en MiM-licens. Om ni ändå vill ha med musik så använder ni musikklipp som fritt får användas som Free Music Archive, Malbert Melodier, eller de som får användas via Soundcloud.

Inspelning av podd

Inspelningen kan göras via screencast-o-matic med bilden som bakgrund eller via Garageband. Här finns en manual för hur Garageband fungerar gjord av Tove Andersson. Man kan även använda Audacity som brukar finns på skolans datorer. Här finns en manual och här en bläddringsbarmanual.

 

Större teman?

Det var lite kort om lite skrivmoment och att gestalta sommarpraten med digital teknik. I mitt nästa inlägg återkommer jag till lite större teman som jag har skapat utifrån eller med stöd för sommarpratare. Att använda multimodala texter som sommarpratare underlättar elevernas utveckling av de olika förmågorna i svenska.

Bokryggspoesi som start på ett litteraturtema

Jag hoppas du haft en skön semester och nu är redo att möta en ny termin. Kanske har du tagit del av många nya kreativa idéer från det utvidgade kollegiet eller så har du kanske som jag kopplat av helt och nu står där och vill ha en bra idé att starta terminen med. Precis innan sommarlovet delades en sådan uppgift i gruppen Svenska i 6-9 på Facebook och jag fick lov att dela den med er via denna blogg. Jag hann också testa den i min klass på avslutningsdagen då vi hade lite tid i klassrummet innan vi skulle gå ner och lyssna på lite musik och sång. Uppgiften bygger på en trave böcker och syftet är att fritt skapa fram en dikt av titlarna på bokryggarna.

Jag gjorde som så att jag tog fram några böcker  och la i en hög på varje bord och när eleverna kom in i klassrummet visade jag ett exempel som jag själv fick via Instagram. Man kan också samarbeta med bibliotekarien och be denna lägga fram ett urval av böcker på ett tema som ni ändå ska jobba med framöver. Då hänger inte uppgiften lika lösryckt som mitt exempel utan kan knytas ihop i ett större sammanhang.

Exemplet såg ut så här:

 

Eleverna fick sedan lägga ut bokryggarna i den ordning de ville och skapa en dikt. Jag lät mina elever arbeta i grupp då uppgiften mest gick ut på att sysselsätta dem i 30 min. Några elever tog med sambandsord och andra valde att bara ta de ord som fanns i titeln på boken. Jag hade inte varit specifikt tydlig i hur jag ville ha det så här får du bestämma hur du vill ha det i ditt klassrum. Klarar eleverna av mer fritt är det kul att utmana dem något och se hur de löser uppgiften. Det kommer komma frågor om de får ha med egna ord för det kommer bli svårt annars att få ihop ett flyt. Vi satte ihop elevernas dikter i PicCollage och gjorde sedan en ”bläddringsbarbok” via Canva så vi kunde läsa dem tillsammans på storskärm. Hur du gör det skrev jag i mitt förra inlägg.

Nedan finns ett exempel från en av grupperna och vill du se hur en bläddringsbarbok ser ut kan du titta via länken här.

Jag tror denna uppgift kan vara ett bra sätt att starta terminens litteraturteman på om man vill låta eleverna samarbeta och utifrån titlarna kan man ju sedan spåna vidare på vad man tror böckerna handlar om och väcka nyfikenheten för handlingen.

Vill du ha fler förslag på hur du kan arbeta med dikter har Mia Smith tidigare skrivit om BlackOutPoetry och jag har skrivit om Cut-Up poesi här. Hoppas det kan vara något att starta terminen med.

Att skapa rutin som lärare inför första arbetsveckan

Jag ska börja nytt jobb efter semestern och då det var ett par år sedan jag bytte skola; tre för att vara exakt när min gamla skola slogs ihop med min nuvarande men hela 12 år sedan jag började i den kommun jag jobbar i nu, så känns det lite som att börja om på ny kula då jag nu går vidare till grannkommunen. Jag är lite av en strukturmänniska och vill vara mentalt förberedd på bästa sätt så jag har gjort en checklista inför första veckan. Kanske är du också på väg mot nya äventyr och vill ta del av min checklista, eller så är du helt ny i yrket som lärare och inte har gått igenom denna första tiden som faktiskt är väldigt mycket mer än den praktik du kanske har mött. Under denna första tid ska man hinna göra en massa saker man kanske inte har sett under sin praktik och som är en del av läraryrket men som inte är lika synligt då det sker i början av terminen. Jag ska här försöka dela med mig av min erfarenhet av denna del av yrket och hur jag gör för att underlätta resten av läsåret. Det kommer en checklista i slutet av inlägget som du kan skriva ut och bocka av.

 

Yttre ramar och schema

Det första jag brukar vilja ha koll på är hur skolledningen har planerat för de yttre ramarna som vilka tider ni har möten, fortbildning och egen tid under första veckan. Detta leder sedan till ramar som det schema du ska ha, vilka ram-tider du ska lägga ut, mötestider, egen lunch osv. Schemat måste du räkna på och se hur lång förflyttningstid du har mellan lektioner och tid för att hinna dokumentera och följa upp saker som händer emellan dem. Ett allt för tight schema är inte bra men man vill inte heller ha så utspritt så den tid du ska ha för att planera, dokumentera och följa upp blir för hattig. Ett längre pass är att föredra för det. Äter du pedagogisk lunch och hur tar du ut din egna lunchrast? Ett bra planeringsverktyg är LR :s egna webbaserade verktyg som du hittar här. Det är lätt att man får mycket tid som ny då man har väldigt mycket att lära in och skapa rutiner för. Kom ihåg att prata med din chef om du inte hinner med det du ska.

 

Nycklar och larm

Du behöver också få koll på nycklar och larmkort och hur det fungerar. När larmas skolan på?  Kan du komma in på helgen och arbeta om du vill? Du behöver få inlogg till skolans nätverk och en enhet att arbeta på. Jag brukar också boa in mig på min arbetsplats med lite kort på barnen och mina egna pennburkar. Ett fack för att sortera inlämningsarbeten du får i handen om eleverna inte lämnar in digitalt är också bra. Jag brukar ha ett per grupp.

 

Dokumentation och åtgärdsprogram

Hur dokumenteras elevernas progression och vad har de arbetat med tidigare? Läs in dig på detta och ta även del av tidigare åtgärdsprogram och ev extra anpassningar som elever i de grupper du ska undervisa i har. Detta behöver du veta innan du ens funderar över din planering. Är du ny behöver du kanske även få hjälp av specialpedagogen att tillrättalägga undervisningen. Boka in ett sådant möte där du kan ställa dina frågor. Jag brukar också kolla upp betygskatalogerna för att ta del av förra terminens betyg för att skapa mig en bild av vad eleverna är i behov av och om gruppen är jämn eller väldigt spridd.

 

Struktur för uppföljning – en grovplanering

Jag brukar också vilja ha en pärm där jag sätter in klasslistor och ett schema för varje vecka som blir min grovplanering och som jag sedan också kan återgå till för att ha koll på vad jag behandlat och hur mycket jag har tillförfogande av läsåret. På detta schema brukar jag skriva vilka moment jag har gått igenom och vad jag eventuellt ska komma ihåg till nästa lektion. Det är mycket att komma ihåg mellan lektionerna och för att komma ihåg att du ska ta med något till gruppen eller en enskild elev skriver jag det på den nästkommande lektionen. Varje morgon eller på planeringstid tittar jag igenom mina anteckningar och följer upp. Jag brukar också vilja ha en klassbild per klass för att kunna lära mig namnen eller kunna titta vad eleverna heter om jag glömmer bort. Detta underlättas också om man har en placeringslista. Kanske gör mentorerna klassplaceringar eller så är det upp till varje lärare? Kolla upp det och be om hjälp.

 

Planeringskalender

Sedan är det din planeringskalender. Jag kör faktiskt en jag kan skriva i direkt och som jag bär med mig, men många har den digitalt. Det är en smaksak men jag gillar att skriva med penna. I den för jag in det kalendarium som skolledningen har lagt med mötestider och lov, samt även nationella provdatum så jag får hela bilden av årshjulet. Jag brukar också sätta in en utskrift med alla viktiga nummer och särskilt nummer för sjukanmälan och rutinen för det. Då har jag koll när jag befinner mig i sjuksängen och inte behöver leta fram det då.

 

Likabehahandlingsplanen

Jag brukar kolla in skolans hemsida och även likabehandlingsplanen. Vem vänder sig eleverna till för olika problem och var sitter alla dessa personer? Då kan du svara på eventuella frågor du får av eleverna i korridorerna. Jag brukar också ta en rundgång med eleverna och visa runt så de hittar själva. Detta kan man behöva upprepa efter någon vecka har jag fått lära mig genom mina år för alla är inte med i tanken när man går runt. Jag brukar också läsa in mig på skolans verksamhetsplan.

 

Sändlista

En annan sak som underlättar terminens arbete är att skapa en sändlista för arbetslaget och en för eleverna samt deras vårdnadshavare. Jag brukar döpa den efter klassen och termin samt lägga elevens namn samt vårdnadshavare för att snabbt kunna se vem du har fått mail av då man lättare lär sig elevernas namn än de vuxnas. Kanske det redan finns en sådan sändlista som du kan importera? Jag brukar sedan ta reda på elevernas första vecka och maila hem hur den ser ut. Kanske de även är nya och vill se en bild på klassrummet.

 

Klassrummet

Klassrummet är en annan punkt ni går igenom i arbetslaget. Har de hemklassrum eller ämnesrum? Hur ska dessa möbleras? Oftast brukar man vilja rensa dem en del på en del onödigt bråte som blev kvar vid terminsslut. Jag har hellre för tomt och fyller på med det som vi behöver för undervisningen. En blomma som rensar luften brukar uppskattas av eleverna och en korg för pappersåtervinning gillar jag.

 

Och så det här med planeringen…

Nu har du en ganska bra struktur för att kunna börja planera. Visst är det mycket att gå igenom innan eleverna kommer? I värsta fall hinner man inte ens planera för lektionerna utan får ta det veckan därpå eller under helgen. Jag rekommenderar att ta hjälp av det utvidgade kollegiet och ta del av generösa lärare som delar med sig av både kunskap, erfarenhet och planeringar. Jag administrerar två sådana grupper i mina ämnen, engelska och svenska, men det finns en massa om du söker. Fråga annars en ny kollega om de har en bra grupp att tipsa om så hinner ni utbyta lite pedagogiska tankar mellan allt som ska göras ovan. Kanske någon i arbetslaget kan avlasta dig som ny och kom ihåg att dela på arbetsuppgifterna med din mentorskollega. Är du ny i yrket bör du även ha en mentor. Läs mer här om det här på Skolverkets hemsida eller på LR:s sida här.

 

Här kommer en sammanfattning i en punktlista:

  • schema för första veckan
  • schema – kolla ram-tider, möten, lunch, undervisningsminuter
  • planeringsverktyg för arbetstid
  • nycklar, larmkort, inlogg, dator
  • sändlista
  • organisera skrivbordet
  • tidigare planering
  • åtgärdsprogram och extra anpassningar
  • betygskataloger
  • pärm för grovplanering och uppföljning
  • klassbilder
  • klasslistor
  • placeringslista
  • planeringskalender med viktiga nummer
  • årshjul
  • likabehandlingsplan
  • verksamhetsplan
  • lokalisera lokaler och personal
  • klassrummet
  • planering med det utvidgade kollegiet