Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk

När eleverna ska skriva eget arbete eller rapporter ingår det att återge andras tankar och idéer i en sammanställning som kan vara ett referat. Just denna aspekt att återge någons åsikter finns också ofta prövat i de nationella proven i svenska där eleverna ska beskriva och förklara vad någon tycker på skrivdelen utifrån häftet de läst till läsförståelsen. När de återger ska eleverna använda ett ämnesrelaterat språk. Eleverna ska uppge källan och använda referatmarkörer när de återger personens tankar och för texten framåt med ett ämnesrelaterat språk. Detta är inte helt lätt och en konst vi måste visa eleverna. Jag tänkte visa hur jag gör och kanske någon har nytta av det innan terminen är slut och för att få fram delar av kunskapskravet nedan.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ struktur, citat och källhänvisning.

(Svenska/Sva åk9, Lgr11)

Vilka källor?

När jag arbetar med detta i undervisningen använder jag mig ofta av faktatexter från SO eller NO-undervisningen som källa för elevernas referat. Eleverna kan också få skriva referat av faktatexter som rör författares liv om vi arbetar med det kunskapskravet i svenska. De texter vi tänkte använda nu är något som behandlas i SO:n för att ge eleverna stöd att ta till sig informationen. Men då måste jag själv utarbeta ett exempelreferat och detta har jag inte gjort klart ännu. Längre ner får ni i alla fall ett exempel från Skolverket.

Ämnesord för referat gjorda i appen VisualPoetry
Ämnesord för referat gjorda i appen VisualPoetry

Om ni vill arbeta med sista aspekten av kunskapskravet för att få fram de fetmarkerade orden ovan kan ni kanske ha hjälp av arbetsgången och skrivmallen (här kan ni ta del av dokumentet) jag satte ihop. Jag har också satt ihop en presentation (här kan ni hitta presentationen) där jag förklarar vad ett referat är. Detta är inledningen i mina grupper, som följs av mönstertexter innan eleverna får skriva själva. Då arbetar vi enligt nedan:

Mönstertext

När eleverna ska arbeta med detta kan det vara bra om man först övar tillsammans för att få fram en mönstertext. Denna mönstertext visar även eleverna målet med uppgiften: att skriva ett eget referat av en faktatext. Nedan kan du läsa hur jag går tillväga i undervisningen genom att visa på Smartboarden. Jag ställer frågor och tar hjälp av eleverna för att hitta svaren.

  • Vem skrev artikeln, vad är titeln, var samt när är artikeln publicerad? Hur ser källhänvisningen ut och hur har den angetts? Vi markerar detta genom att ringa in källan så vi hittar den lätt då vi sedan ska uppge den. Källan i originaltexten är inte angiven i löpande text så vi måste visa hur eleverna hittar källan i originalet.
  • Hittar vi några referatmarkörer där vi kan se vad någon annan tänker? En referatmarkör är ett verb som visar vad någon tycker, anser, hävdar, förklarar. Vi anger dessa genom att stryka under dem. En referatmarkör är ett ämnesrelaterat språk för ett referat. Dessa ord kan du sedan använda dig av för att beskriva och förklara vad någon tycker.
  • Hittar vi några sambandsord? Vi fetar dem. Till sin hjälp har eleverna haft dessa Canvor som de även tog del av via presentationen i länken ovan. Dessa kan de sedan använda vid eget skrivande också för att få fram ett ämnesrelaterat språk och föra texten framåt. Du hittar dem som pdf för utskrift här: sambandsord

tid exemplifiera jämföra lägga till motsättning orsak_vekrkan sammanfatta

  • Eleverna får sedan ta del av den text/de texter som de ska arbeta med och till sin hjälp har de en skrivmall för referat.  Dessa har jag inte plockat fram ännu men ni hittar säkert på egna områden som passar in i ert arbete med något ni behandlat eller kommer att lyfta.

Skolverkets exempeltexter

På Skolverket finns det nu exempeltexter på både referat och ursprungstexten som är en populärvetenskaplig artikel som referatet bygger på. Skolverket har även delat en arbetsgång till uppgifterna ovan samt en förklarande text till vad ett referat är. Det finns många fler exempeltexter för andra texttyper om du är ute efter dem här.

Hela kunskapskravet och knyta ihop ämnena

Om man vill arbeta med hela kunskapskravet där eleverna ska söka, välja ut och sammanställa information kan man om man vill använda En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang som jag delade för ett tag sedan. Ni kan också låta eleverna göra en egen populärvetenskaplig artikel enligt det förslag som Skolverkets delar och på så sätt även pröva källorna. Deras förslag hänger ihop med exemplet med referat ovan så det bildar en röd tråd mellan uppgifterna. Jag har också andra ämnesspanarkollegor som bloggar friskt om källor i historia, t ex Mikael Bruér och Cecilia Johansson så ni kan spana in hos dem för att hitta ingångar som kan knytas ihop mellan ämnena.

Annonser

Att lära av gamla prov för att lyfta nivån på skrivandet

Jag har letat fram gamla nationella prov i engelska för C-delen och elevlösningar som är bedöma i det röda häftet för att kunna använda i undervisningen. Jag har lyckats hitta fyra olika prov som inte har sekretess längre. Dessa kommer vi att titta på efter påsklovet fram till elevernas egna skrivande av texter på de nationella proven i engelska vilket blir ganska precis tre veckor.

Vad är en article?

Innan vi tittar på dem har jag satt ihop en presentation som inledning. I den tänkte jag visa på vad som menas med article och essay då det kan skapa lite förvirring i instruktionen de sedan kommer att få titta på. Jag kommer också att visa på en text där meningarna är färgkodade för att visa på olika sätt att uttrycka åsikter. Eleverna kommer få bekanta sig med begrepp som opinional adverbs (sättsadverbial) som används för att uttrycka en åsikt, samt sambandsord eller linking words and phrases, samt idiom. På så sätt får jag in grammatiken i en kontext vilket jag föredrar. Detta sker under lektion ett och eleverna kommer sedan att avsluta ett annat arbeta vi haft innan påsk med ett reportage om skolan.

Att arbeta med strukturen

I presentationens del 2 finns en kortare repetition av det ovan med hjälp av några flashcards och instruktionsfilmer, samt en genomgång av hur man bygger upp en text. Jag har länkat allt jag går igenom i presentationen som ni hittar nedan. Jag har skrivit part 1 och part 2 för att visa på vilka delar jag menar i presentationen som är avsatta för de olika lektionerna.

Du hittar presentationen här!

När jag har gått igenom hela presentationen har jag tänk att eleverna ska få analysera gamla elevlösningar från de röda häftena jag nämnde ovan. Detta får de göra i grupper med olika texter där de själva får välja vilken de vill titta närmre på. Detta gör de genom att stryka under ord och meningar med olika färger för att lyfta fram bedömningsaspekterna stycken, idiom och uttryck och hur de exemplifierar och konkretiserar sina ämnen. Jag har färgkodat vilka färger de ska använda och eleverna kan se vad genom att titta på presentationen som ligger framme på Smartboarden.

Att lära av gamla prov

Eleverna får sedan prova på att skriva egna texter i grupperna, tillsammans eller enskilt, som de sedan låter en annan grupp titta på genom att analysera dessa på liknande sätt genom att färgkoda även dessa. Detta gör det under lektionerna som följer och så mycket de hinner fram till provdatumet. Texterna de skriver är bara övningsuppgifter men min förhoppning är att de kan lära sig av gamla prov så de kan ta med sig av det som de lyft fram i analyserna och få bättre kvalitet på sina egna texter.

Ord och begrepp

När eleverna skriver kom ihåg att ni kan använda Canvorna som syntes i presentationen för att påminna dem om olika fraser och begrepp. De kommer då att appliceras på eget skrivande och jag hoppas några fastnar. Sambandsorden finns även översatta till svenska här om du vill skriva ut dem. De på engelska ligger även i den länken.

time compare contrast exemplify reason and result addition summarize

Konkretisering av bedömningsaspekterna

Bedömningen av de skriftliga nationella proven utgår från olika aspekter. Jag har tidigare gjort en matris för att exemplifiera vad som menas med aspekterna och jag har då använt mig av de röda häftena från gamla prov som inte har sekretess för att leta fram exempel på vad provkonstruktören anger som exempel. Du hittar den här om du vill använda för att visa vad som menas eller vill veta för eget bruk. Det är dock viktigt att du tittar i det röda häftet du får i år när du bedömer proven som eleverna kommer att göra. Dessa ser vi ju inte förrän efter proven men de kan ha andra exempel är de jag gjort men du kan då sätta in de exemplen de anger i matrisen om du vill sortera lite.

Hur kommer ni att träna på skrivdelen inför årets prov? Inget, lite, detta, eller något helt annat? Dela gärna med er det finns många som är intresserade av att veta hur just du gör. Här hittar du ett inlägg som jag delade i höstas som tränar samma förmåga – Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva… och på min flippblogg kommer eleverna att få ta del av lite mer tips jag samlat från förra årets repetition under fliken NP engelska.

Att reflektera kring ”realian” med hjälp av en skrivmall

I engelska (och moderna språk) ingår en förmåga som innebär att eleverna ska reflektera över:

livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används

(Lgr11, engelska)

I detta inlägg tänkte jag visa på hur jag valt att arbeta med kunskapskravet med en skrivmall för att göra en källkritiks övning där eleverna får visa på följande kunskapskrav (E):

Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Vår skola deltar i ett Erasmus+ projekt, ett sk K2-projekt, där eleverna redovisar olika uppgifter på en elevblogg. Projektet innebär att eleverna kommer besöka olika länder under två års tid. När de besöker ett av länderna, Tyskland, ska de visa på en utställning, på engelska, där de visar hur skolsystemet fungerar i Sverige. De andra länderna kommer visa om sina länder så där kan de föra ett resonemang om skillnaderna. Du hittar mer info om projektet längre ner. Nu mer kring bedömningsaspekterna för resonemang kopplade till kunskapskravet för förmågan ovan.

Källkritik med reflektion och jämförelse ger mer bedömningsbredd

I språk finns det ett krav att eleverna ska reflektera över olika länders kulturer och frågor som rör länderna. Det är som vi språklärare lite felaktigt benämner realia efter gamla läroplanen. Då jag är för stöd och skrivmallar i olika former så har jag därför gjort en arbetsgång från 1-10 som ska mynna ut i en skrivelse där eleverna söker information och sedan reflekterar över vad som är lika och olika med skolan i Sverige mot Tyskland. På så sätt kan jag få in mer än en faktatext att bedöma enligt aspekterna för skrift utan får in både källkritik och reflektionen. Vill man bredda detta kan man ta med andra företeelser men det kommer jag göra i en ny uppgift då jag ville hålla begränsningen till just skolan i o m projektet.

Olika stöd för att jämföra

I skrivmallen, som ni kan ladda ner nedan längre ner,  finns ett VENN-diagram för att kunna göra en analys av sökunderlaget eleverna jobbar med på lektionerna. Det finns även förlag på rubriker och nyckelmeningar då det kräver en mer avancerad form av skrivande än en löpande text med fakta. Jag vill att de ska källkritisk resonera över sina resultat förutom att resonera kring skolan och dess likheter/olikheter med vår.

compare and contrast
Klicka på bilden för att kunna ladda ner den!

Vidga reflektionen till andra företeelser

Om ni vill arbeta med detta kan ni byta ut mot valfritt land/länder och använda skrivmallen jag satte ihop med små justeringar och även lägga till andra företeelser som mat, traditioner mm. Planeringen är på svenska men själva instruktionen och skrivmallen på engelska. Ni hittar dem här nedan i länkar till driven, men de finns även på lektion.se:

Planering och arbetsgång

Skrivmall

Bedömningen

Bedömningen görs utifrån sex bedömningsaspekter kopplat till resonemanget kring skolan. Exemplet har jag lånat från Jaana Ivarsson som delade det i fb-gruppen engelska 6-9 och vi får lov att använda det som en mall att göra om efter det innehåll vi berör, men detta passade uppgiften kring skola bra. Har ni fler liknande matriser får ni gärna dela dem så länkar jag om.  Kanske har ni kring andra aspekter än skolan? Mallen Jaana använt sig av är denna mall.

Jag har också gjort Canvor för att resonera på engelska om de kan användas för att sätta perspektiv för eleverna för vad som krävs även om jag själv tycker mallen från Jaana gör det bättre då den är mer specifik och tydlig för att visa på vad som är bredd , djup och t ex begreppsanvändning.

To develop your resoning

different perspectives explained different perspectives

Stöd för källkritik

När jag gjorde skrivmallen har använt mig av Skolverkets frågor för att hjälpa eleverna att vara källkritiska men även tittat på det bedömningsstöd som Skolverket gjort för Digital läsförståelse i engelska.  I undervisningen kommer jag fokusera på hur eleverna söker och sovrar innan de sätter ihop sina svar samt för ett resonemang . Till sin hjälp har eleverna några infografiker från Google. Länk finns i skrivmallen.

Jag delade tidigare en skrivmall för svenska, som även fungerar för SO och NO om ni vill använda stödmallar i undervisningen för att träna eleverna att bli bättre på att just vara källkritiska och föra ett resonemang.

Vill du läsa mer om reflektion och realia och varför det även inbegriper fler länder än England och USA kan du läsa detta inlägg jag skrev med stöd från våra styrdokument hur det kan tolkas. Jag är också på gång att göra en flipp kring engelskan som ett världsspråk som jag kommer dela inom kort för att få in fler aspekter än skolan. Då eleverna på plats ska visa på en utställning är tanken att projektet kommer landa i ett reportage med bilder, text och ljud där eleverna fotograferar de delar de berättat om, skriver en kort text baserat på det material de arbetat med och spelar in det. Men det får jag återkomma kring.

Lycka till och dela gärna era upplägg kring ”realian”. Vi har fört en diskussion i fb-gruppen kring detta under en tid så behovet finns att få syn på vad och framför allt hur man kan arbeta med detta. Min dröm vore en filmserie där man får följa några ungdomar som visar på hur det ser ut i landet där de gör besök på olika ställen. Sedan skulle en resonerande uppgift kunna göras baserat på filmen för att jämföra med egna upplevelser och erfarenheter för att ta del av kunskapskravet via berättande och anknytning till att vi idag är mer på resande fot och behöver tänka att vi möter kulturer med nyfikenhet.

Mer om Erasmusprojektet:

S:t Iliansskolans Erasmusprojekt är ett tvåårigt K2-projekt som heter EUROPIA, där orden Europe och utopia lite fyndigt ska visa på hur vi lever i framtiden. Projektet äger rum med skolor från fem andra länder; Tyskland, England, Frankrike, Grekland och Bulgarien. Projektet syftar till Europas 2020-mål där fokus ligger på hur ungdomar runt om i Europa ser på Europas framtid så väl som den egna. Projektet är uppbyggt i olika teman där varje tema avslutas med en resa för elever och personal där bland annat temats slutprodukter redovisas.

Här kan ni se en film om projektet och öppningsceremonin och här kan ni se projektbloggen.

Önskas mer information kring projektet kan ni kontakta Emelie Hahn på S:t Iliansskolan.

Stöd för att ge exempel på bildspråk

Jag brukar skriva om planering med koppling till kunskapskraven och hur jag visualiserar och konkretiserar detta för eleverna. Just i detta inlägg tänkte jag skriva om bedömningsaspekten språklig variation. Begreppet språklig variation inbegriper bl a ordföljd, synonymer, grammatiska strukturer, nominaliseringar, ordförråd och fasta uttryck.

Undervisningen bör utgå från läst text och det skrev jag ganska omfattande i Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter, men kort går inlägget ut på att konkretisera vad aspekten innebär genom att exemplen utgå från läst text. Detta bör sedan bedömas i skriven text. Eftersom kunskapskravet innefattar begreppet texttyp bör exemplen tas från den texttyp som eleverna ska skriva.

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

(Svenska/svenska som andraspråk åk 9)

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ innehåll och /…/ fungerande struktur samt /…/ språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med /…/ säkerhet.

(Svenska/svenska som andraspråk åk 6)

På samma sätt som jag tidigare använt mig av stöd har jag även gjort det för bildspråk och fasta uttryck. Jag har satt ihop exempel i Canva och dessa kan man regelbundet referera till då man arbetar med aspekten. De behöver inte veta vad begreppen är men då vi har en gemensam referensram brukar de vanligaste fastna, som liknelse eller upprepning. Du kommer åt samtliga Canvor via denna länk.

Jobbar ni med den berättande genren kan ni t ex utgå från krönikor. I denna länken har ni lite texter att använda för det ändamålet samt skrivmallar. Krönikor är bra på så sätt att de innehåller mycket personligt språk och bildspråk och det blir lättare att bedöma mer aspekter än vad det t ex gör vid diktskrivning.

Kom ihåg att analysera dragen tillsammans utifrån texten ni läser. Just denna sammanfattning gjorde vi när vi läste Var finns de vuxna när barnen behöver prata?

Här finns ett responsark för krönika och matris finns i Fixa Texten från N&K.

PS! Jag glömde fråga hur du jobbar med kunskapskravet ovan? Det finns ju många fler saker att lyfta in då bildspråk bara är en liten del av det men det var det jag just nu hade visualiserat och ville dela. DS!

Att ge stöd för skrivandet till NP via flipp!

Igår skrev jag mycket kort ihop en repetition för några saker som eleverna behöver ha med sig till uppsatsskrivandet till de nationella proven i svenska. Jag hade dessutom tur så Orka Plugga hade precis i samma stund släppt en film Tips inför uppsatsen! som behandlar det vi arbetat med och den tar upp de saker jag lyft fram som viktiga. Vill du ta del av flippen eller veta hur vi repeterar får du gärna använda materialet jag länkat upp på min flippblogg oppetklassrum.wordpress.com När jag skrivit inlägget delade jag det i två facebookgrupper för svensklärare och det blev snabbt poppis så jag tänkte bara kort berätta varför jag arbetar så här.

Tanken med flippen är att eleverna kan hämta information, repetera eller ta del av material som de missat om de varit frånvarande. Jag använder alltid materialet i undervisningen så det finns inget krav på att man måste titta på flippbloggen, men det finns många elever som gillar att komma förberedda eller och kunna ha en repetition via bloggen i efterhand. Om jag inte hade flippat hade eleverna lika gärna kunnat få en lathund i pappersform att ta hem. Nu blev det digitalt.

Sara Bruun skrev i sitt förra inlägg om hur hon flippar sin grammatik. Vill du veta mer om det flippade klassrummet kan du läsa i henne inlägg Flippad undervisning.

Jag flippar inte inte riktigt allt och det viktigaste för mig är att undervisningen använder materialet och man behöver inte förbereda sig. Flippen har nog egentligen mer blivit en digital planering då jag snabbt kan ta fram mitt lektionsinnehåll och att det är också öppet och synligt för andra att se, ta del av eller bara låta vara. På min Om-sida kan du läsa mer om hur jag tänker.

Nästa inlägg kommer handla om hur vi arbetar med att visualisera bildspråken och hur det görs i kontext.

tips inför skrivandet