Månadsarkiv: februari 2015

Payback time – att skapa mening

Det är dags att återgälda och betala tillbaka till det utvidgade kollegiet – lärare och elever är inräknade – det som vi lånat av er.  Ni som följt mig vet att jag arbetar formativt och med stöd av IKT i mina ämnen svenska och engelska.  I min undervisning använder jag mig gärna av elevexempel och kamratrespons.

 

Att skapa mening

 

Jag har en flippad blogg där jag lägger ut det som jag planerar för, men vi har inte delat det vi gjort i klassrummet och vi har inte haft målgrupp för skrivandet mer än för klasskamrater, föräldrar och mig som lärare.

Att synliggöra lärandet och skriva för målgrupp är en av nyckelstrategierna i formativ bedömning. Jag startade därför en elevblogg med en av mina klasser i svenska för ett par veckor sedan. Valet föll på Webbstjärnan och klassbloggen fick namnet meningarmedelever.se

Syftet är att skapa mening i skrivandet – d v s skriva för målgrupp, men även i ett vidare sammanhang för att arbeta med IKT och vidgad texttyp. Att kunna skriva eller läsa blogg är en av texttyperna vi ska gå igenom i ämnet svenska. Att kunna använda sig av källkritik är en förmåga och vi ska även kunna använda digitala verktyg i vårt skapande. Därför har jag valt att lägga lite extra krut på att skapa vidgad text med eleverna.

Vidgad text för vidgad publik

 

Vad är vidgad text kanske de undrar? Vidgad text även kallad multimodal text är en texttyp som är särskilt framlyft i svenskämnet i den nya läroplanen.  Det innebär att bild, ljud och text samspelar och skapar en ny form av text. Eleverna skapar dels bilder på en sida som heter Canva och sedan lägger de på text i den. Som ett ytterligare led ska de sedan skapa en film där texten förstärks i rörliga bilder och att de berättar till.  Detta gör de i Stopmotion.

Vi har valt att dela med oss av det vi gör så det når fler lärare och elever så de kan använda det vi gjort som exempel att härma. Grundstrukturen i bloggen bygger på skrivandet av de olika texttyperna och den hjälp vi använder oss av i klassrummet så det blir synligt, som t ex skrivmallar och hur man kan utveckla sitt skrivande, men även att det kommer elevexempel i form av text för att visa på de olika texttyperna inklusive vidgad text. Hit kan man sedan återvända om man vill repetera en texttyp och känner sig osäker utan att jag behöver gå igenom det igen.

På detta sätt vill vi skapa mening för er och oss.

Om ni vill läsa mer om texttyper kan ni göra det här.

 

 

Vill du vara med och tävla i Webbstjärnan kan du anmäla dig här. Sista dag att anmäla sig är den 28 februari.

Virtuella utflykter

Med stöd av läroplanen kan vi idag göra virtuella utflykter. Läroplanen förespråkar till och med att vi använder digital teknik för att förstå och göra oss förstådda och som hjälpmedel i lärandet. Källkritiken och att kunna googla är viktiga ingredienser samtidigt som vi ska jobba med kulturer och att jämföra upplevelser med egna landet med hur det är i andra länder.

Här kommer jag tipsa om diverse olika sidor för att arbeta med virutella utflykter. En virtuell utflykt eller field trip är något som väcker nyfikenhet och engagemang och är helt papperslösa. Dessutom sparar de tid, eftersom de redan finns där och man slipper planeringen med att planera själva utflykten.

En sida som listar platser att besöka i alfabetisk ordning är denna. Ett exempel från sidan är bl a  Yellowstone som du ser via webbkameror.

Om du vill kika in på världens sju underverk finns denna danska sida.

Så här kan det t ex se ut på Skansen vid midsommar i Sverige.

Här finns flera hundratals panoramabilder.

Google har många sidor, bl a World WondersGoogle Earth Google Moon Google Map. Här finns en guide för hur du skapar landmärken och mappar för att arbeta med eleverna med ett projekt kring platser och fakta.

Om du vill besöka ett Zoo finns denna sida att använda och där finns även material för att lära mer om djuren på engelska.

Du kan även besöka Vita Huset.

Och sist men inte minst kan du besöka huset som Anne Frank bodde i när hon gömde sig undan tyskarna under andra världskriget. Jag har gjort en blendspace här:
https://www.blendspace.com/lessons/sR_Jfc19F9G6KA/anne-frank-a-project-about-human-rights-and-to-do-what-is-right?feature=embed

Var står jag? Om att reflektera över egen praktik och mål!

I slutet av förra terminen gjorde jag en utvärdering som jag delade på bloggen. Jag lovade att återkomma med vad den visade, men jag har haft en vansinnigt stressig vår och bättre lär det inte bli med tre klasser i åk 9 att undervisa i svenska och engelska. Ni som vet vad det innebär med nationella prov vet vad jag pratar om. Jag har aldrig tidigare haft sex grupper att ha koll på, som ska utvecklas och som har väldigt olika förutsättningar för sina mål.

Jag tycker det är oerhört viktigt att hela tiden kolla av eleverna för att veta var de befinner sig, men också för egen del, så man går rätt väg. Det är väldigt lätt hänt att gå fel väg och dras in i projekt som låter kul men som egentligen inte ger eleverna det de behöver. Vad mina elever behöver kan du läsa sist men först lite koppling till styrdokumentet.

Ur Skolans värdegrund och uppdrag kan vi bl a läsa att undervisningen ska anpassas och främja fortsatt lärande och utveckling och utgå från bakgrund, erfarenheter, språk och kunskaper. Särskilt ansvar har skolan för de elever som har svårt att nå målen.

Läraren ska tydliggöra mål och krav som ställs på eleven och deras vårdnadshavare. Detta ska göras överblickbart och i sammanhang.

Skolan ska också stimulera elever att vara kreativa och hitta egna lösningar. Du hittar även en av mina favoritmeningar i kapitel 1. Det är den om att språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Eleverna ska få rika möjligheter att samtala, läsa och skriva så de kan utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Vidare läser jag ur kapitel 2 – Övergripande mål och riktlinjer att skolan ska se till att elever efter årskurs nio kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, känner till det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt har kunskaper om minoritetsspråken. Vidare ska de kunna kommunicera på engelska i tal och skift. Detta ska de få göra på egenhand, tillsammans med andra och känna att de faktiskt kan. Det kritiskt tänkandet och formulera ståndpunkter är ytterligare en sak de ska behärska.

Och sist nämns att de ska kunna använda modern teknik för att söka, kommunicera och skapa.

Inledningen till kursplanerna i språk består av denna mening:

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Var står jag ?

Så med Lgr11 i ryggen funderar jag på vart jag står? Var står mina elever i den kunskapstrappa som de nu ska klättra vidare på för att ta nästa kliv till gymnasiet? Och framför allt vad behöver de för att kunna ta klivet vidare?

Vilken tur att jag har gjort en utvärdering i alla fall. En annan fråga jag har är: ges vi tid för att arbeta med utvärdering och uppföljning? Jag valde att citera det ovan rakt av för att jag tycker att det är en av de viktigaste frågorna för lärare idag. Med sex grupper där jag arbetar med mycket skrivande/läsande och kommunicerande blir det en hel del att bedöma och ge återkoppling på (förutom de nationella proven). Att stanna upp är nödvändigt och det är snart lov igen. Jag tycker just lov är bra stopp att ta en mental paus och backa lite och reflektera över sin egen praktik.

Så vad visade utvärderingen av min undervisning? Och vad behöver jag göra?

Här nedan kommer jag punkta upp vad utvärderingen visade. Det som är bra kommer först, och det jag behöver ta till mig och kvalitetssäkra kommer sist. Det som kommer sist kommer man ihåg, eller hur? Och så blir man lite glad att få läsa det som är positivt först. Nu väljer jag att vara helt ärlig och lämna ut min undervisning, så håll till godo.

Vad har du lärt dig var frågan jag ställde eleverna. Dessa svar fick jag bl a:

  • att skriva olika texter och anpassa dem
  • att anpassa språket och vara normkritisk
  • att skriva krönika och utvecklat språket
  • att skriva med bildspråk för att utveckla språket
  • att skriva referat
  • att läsa och analysera
  • jag har lät mig mycket, mest att skriva och lyssna
  • att prata mer utvecklat och ge respons
  • att utveckla strategierna

Vad var bra med undervisningen?

  • att jag fick tydliga mallar och exempel
  • att arbetsgången fanns på både tavlan och SmartBoarden från bloggen, samt att den ges muntligt
  • att det alltid är väldigt tydligt upplagt så man inte missförstår
  • att jag kommer ihåg hur man ska skriva texttypen efteråt för jag har en bild i huvudet
  • många exempel på hur man skulle göra
  • att vi fick ge respons
  • att vi får hjälpa varandra
  • att man får mycket hjälp av varandra
  • att man får veta av läraren vad man behöver utveckla
  • man får tydliga exempel på betygssteg
  • att man vet vad man ska göra och kan arbeta självständigt

Vad behöver du träna på mer?

  • att läsa och värdera källan
  • att skriva
  • att prata mindre och arbeta mer fokuserat
  • jag tycker du ska fortsätta som du gör med undervisningen den är jättebra
  • att vara källkritisk och söka

Vad kan bli bättre med undervisningen?

  • mer respons från läraren då den är bättre än den från kamrater, mer seriös
  • jag vill ha mer lärarrespons
  • att man inte alltid får hjälp
  • att koncentrationen ibland inte är på topp

Så summa summarum av det ovan. Överlag är eleverna nöjda med undervisningen och de både vet vilka förmågor vi tränar och hur de ska göra för att nå målen. Många hänvisar till att arbetsgången är tydlig och den lägger jag alltid ut på elevbloggen för både elever och vårdnadshavare och jag får väldigt sällan frågor kring undervisningens mål. Dock blir jag extra glad att de vågar uttrycka sig (med namn)på utvärderingen  att de inte får den hjälp de behöver. De elever som inte kommer igång måste jag bli ännu tydligare med. Jag behöver sätta mig hos dem en stund och ge en muntlig instruktion igen. Jag behöver då tänka på placeringen av dem så det underlättar för det, så gärna i en grupp tillsammans.

Jag har en klass som jag haft i tre år, en i ett år samt en som jag fick nu i nian. Där de behöver mer hjälp och vill ha mer lärarinstruktioner är i den nyaste av grupperna. Det säger någon om formativ bedömning – att det tar tid. De övriga klasserna är så vana att arbeta med respons och mina exempel att härma att jag mest står i bakgrunden och att de hugger tag i mig få de behöver hjälp. I den nyare gruppen gick de från att ha varit helt styrd till att arbeta som jag är van vid med de andra grupperna. Det kan vara viktigt att tänka på att elever som inte är trygga i det behöver lite mer styrning från mig än vad jag är van att ge. Jag tänker också att feedback från mig kan ges i muntlig form via en skärminspelning så de kan lyssna på den utan att jag behöver sitta med dem hela tiden.

Vad gäller koncentrationen är den väldigt olika beroende på vad vi jobbar med, när på dagen den sker och vilka de sitter med. Av detta kan jag styra klassplaceringen. Möbleringen är i grupper om sex personer då jag vill ha ett dialogiskt klassrumsklimat, men några elever gynnas inte alltid av det. Kan man sätta in några enstaka placeringar med fåtöljer eller sittplats för eget arbete? Värt att testa. Dock har jag stöd i Lgr11 för att ha kommunikationen i fokus så de utvecklas tillsammans.

Resten av terminen?

Att arbeta med IKT är fortfarande ett utvecklingsområde. Och minoritetspråken. Den planering som nu är kvar för resten av terminen har lagt upp för att tillgodo se behov hos eleverna men även för att de ska ha med sig ryggsäcken med det de behöver för framtiden.

Jag har gjort en planering i engelska som är helt blended då helt flippat inte passar mina elever utan de kan förbereda sig hemma via bloggen men vi arbetar i klassrummet. Ämnet är  Anne Frank som de får arbeta med individuellt eller i par, och med stöd av IKT. När vi arbetar kring Anne Frank kommer vi lyfta mänskliga rättigheter och koppla ihop det med Martin Luther King och muntlig interaktion som blir nästa tema och också en förmåga många elever lyfter att de vill träna mer på. I svenska kommer eleverna få arbeta med minoritetsgruppen Samer och läsa och träna på att tolka och analysera. Vi kommer också lyssna på jojk som vidgad text och en del av kulturarvet.

I svenska gör också en grupp en blogg med texttyper som vi nyss anmälde till Webbstjärnan. Bloggen är för att träna lite extra på IKT och källkritiken.

Nu hoppas jag att vi med det ovan kommer i mål till skolavslutningen. Jag har inte nämnt kunskapskraven i denna utvärdering då samtliga elever har betyg i svenska och i engelska har nästa alla betyg om de inte är helt nyanlända i svensk skola. Hur vi ska göra för att tillgodo se deras undervisning framöver kommer vi lyfta i ämnesgruppen tillsammans med rektor. Mina elever är väl förtrogna med ämnets förmågor och hur de ska utveckla dem får de veta på lektionerna av mig och varandra.

Så jag står med fötterna i skolan och näsan i Lgr11. Det känns tryggt!