En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang

Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Genom en skrivmall/stödstruktur kan eleverna ta sig genom processen och i en matris vet du vad du ska bedöma som lärare. Banken för att visa hur man söker och väljer ut hoppas jag vi kan bygga vi upp tillsammans. 

källkritiska begrepp
Ordmoln med källkritiska begrepp gjord i Tagxedo

Vad utgör bedömningen?

Många ämnen berörs av hur man kan kan undervisa kring begreppet källkritiskt resonemang. I ämnet svenska lyder kunskapskravet så här:

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ struktur, citat och källhänvisning. (Svenska/Sva åk9, Lgr11)

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett /…/ urval av källor och för då /…/ resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar, egna formuleringar och /…/ användning av ämnesspecifika ord och begrepp. (Svenska åk 6, Lgr11)

För många SO och NO-ämnen står det nästa likadant i kunskapskraven förutom att de inte ska bedöma struktur, citat och källhänvisning.  Däremot står det att eleverna ska kunna underbygga ett resonemang i text eller muntligt. Jag har bifogat kunskapskraven i skrivmallen nedan, för de ämnen som det ingår källkritik i på högstadiet, om ni vill ta del av dem. En bedömningsaspekt i svenska för både åk 6 och 9 är sammanställningen som jag har funderat väldigt mycket över.  Hur ser en sådan sammanställning ut? Jag har nedan satt ihop en sådan struktur i en skrivmall som ska mynna ut i en bedömning.

Hur kan jag hjälpa eleverna att få stöd för sitt skrivande?

Jag har därför gjort en uppgiftsspecifik matris för vad jag kommer titta på för att kunna bedöma kunskapskravet ovan för åk 9. Här har jag använt mitt eget tänkande och analyserande som källa för att synliggöra vad undervisningen måste behandla. Denna matris kan man med fördel använda för SO och NO med om man tar bort aspekterna struktur, citat och källhänvisning samt även den skriftliga biten om det inte ingår. Jag delar därför en matris för samtal (visserligen som baseras på text men för att eleven ska kunna samtala och resonera med en annan person behövs det lyftas fram hur man gör det för att få fram resonemanget). Jag såg i efterhand att det faktiskt fanns ett nytt stödmaterial för att bedöma resonemang från Skolverket men tyvärr bara får åk 6.

Jag kan tycka ett det finns en stor vinst i att använda mallen över ämnesgränserna för sambedömning. Om eleverna gör undersökningar/forskningsarbeten utifrån ett centralt innehåll som behandlas i SO eller NO kan jag som lärare i svenska bedöma hur eleven för ett resonemang och hur de skapar struktur, använder citat och källhänvisning samtidigt som eleverna får fler ämnen att befästa sina kunskaper i. Jag upplever att eleverna är dåligt tränade i detta och kanske är det så att vi lägger för lite tid på att öva på kunskapskravet? Kanske för att vi inte har en tydlig mall att arbeta utifrån? Kanske för att vi inte samplanerar mer? Eller kanske inte visar tydligt nog?

Hur för man ett resonemang?

För att kunna skriva ett forskningsarbete behöver eleverna veta vad de ska föra ett resonemang kring och vilka begrepp de ska använda. Jag har gått igenom detta många gånger men denna gång har landat i att man måste lägga mycket mer tid på att stötta och visa hur jag tänker som lärare. Detta gör jag genom att visa på Smartboard i helklass, sedan ska eleverna arbeta i grupp för att befästa och öva mer och sist enskilt. Denna enskilda uppgift är det jag bedömer och i grupparbetet kan jag se vad de behöver stöd i. Jag har gjort en skrivmall och en stödstruktur som ska ta eleverna (och mig) igenom processen. Man kan med fördel även visa denna film från Orka plugga som jag kom över efter jag gjort klart skrivmallen.

Jag gjorde även en mall som inte innehåller stöttningen i hur man söker källor då det är en progression. Här ska de skapa en fråga själva men jag anser att eleverna först måste öva med läraren innan de kan genomföra ett arbete på egen hand. Välj den som era elever befinner sig på.

Vad är mitt syfte?

Min tanke med att dela dessa upplägg är att ni i gengäld visar på vilka uppgifter ni använt för att resonera och källkritiskt granska så vi får en bredare bank av uppgifter för undervisningen. Det finns inte så mycket delat material kring detta och många lärare, inklusive jag, är osäkra på hur vi ska lägga upp det. Jag kan göra stöd hur man kan arbeta men själva banken på sidor sitter jag inte på. Lika så sitter jag inte på bra frågeställningar. Så snälla kollegor dela nu frikostligt med er av uppgifter så vi höjer undervisningsnivån kring källkritik. Till att börja med får ni det jag har samlat på mig nedan.

Här finns några tankar som stöd för att skapa material att visa hur man söker och väljer ut

Jag brukar ta en nyhet från Viralgranskaren och sedan leta upp nyheten på Aftonbladet, DN och jämföra mot ett nyhetsprogram och sedan följa frågorna i punkt 1 i stödmallen med lärarstöd i. Sedan får eleverna välja en annan nyhet – kan vara en nyhet som delas på Facebook – och sedan analysera den utifrån samma punkter. Här har ni lite länkar för att titta på falska nyheter på Facebook och denna som kom häromdagen med falska nyheter för att du ska bli rasist. Ett högaktuellt ämne.

Det finns även bra upplägg för engelskan men som ni kan göra om till ämnet svenska här i Bedömningstöd i engelska i digital läsförståelse.

Dessa upplägg på arbeten har jag också tittat på, men inte testat, som ni kan använda:

Skriv ett arbete från Mirian H Johanssons site (exemplen i mina delade skrivmallar har jag länkat från denna källan).

Upphovsmän och deras uppsåt från skolbloggen Skola365.

Mia Smith delade för ett tag sedan ett upplägg för engelskan här på hennes LR-blogg, likaså Sara Bruun om händelserna i Trollhättan och hur de vinklades.

Vill du  ha mer att läsa?

Jag har tidigare bloggat om detta på min egna blogg Bedömning och undervisning i digital kometens och multimodala texter – hur gör jag? Här finns massor av länkar och tips på upplägg. Jag radar också upp lite tips nedan:

Vad är källkritik? En förstahandskälla kring internet i sverige av IIS.

Allt du behöver veta om källkritik av svenska.yle.fi

Lärarhandledningar av Webbstjärnan.

Statens Mediaråd har många bra tips.

Skolverket har också många tips och nu också Sju timmar om källkritik ett studiematerial för lärare. Här för åk 7-9, här för yngre elever och här för gymnasiet.

Viralgranskaren har bra texter att lyfta i undervisningen för vinkling.

Kolla källan har mycket bra information. Här finns en intervju med mig på Kolla källan med mer tips på hur jag arbetat med källkritik.

 

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnesspanare hos Lärarnas Riksförbund (160211).

Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter

I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera. Det är här vi hittar frågorna till vad undervisningen måste behandla.

Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk:

De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).

De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3).

Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp?

När jag känner mig osäker på ett kunskapskrav, i det här fallet att skriva gestaltningar, olika berättargrepp och uppbyggnad går jag alltid till de olika stödmaterial som finns för oss pedagoger. Detta lyfter jag i den mån jag hinner med lärarkollegiet på egna skolan, men oftare ställer jag frågan i de pedagogiska grupperna jag är med i på Facebook för att jag där har tid att tänka utan distraktion. I ett av stödmaterialen kan jag läsa att:

För att eleven ska utveckla sin skrivförmåga ska undervisningen bygga på att eleven lär sig tolka texters olika uppbyggnad genom att de analyseras för att på sikt kunna använda sig av mönstret i egna texter

(Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17).

För senare delen av kunskapskravet ska eleverna i årskurserna 1-3 analysera hur texter byggs upp med inledning, utveckling och avslutning samt litterära personbeskrivningar. I årskurserna 4-6 byggs detta innehåll på med att analysera parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar. I årskurs 7-9 ska eleverna bredda och fördjupa sin  kunskap om texters uppbyggnad, syfte och användning. Jag måste alltså som pedagog lägga upp undervisningen mot kunskapskravet genom att utgå från lästa texter för att hitta stöd för de mönster som ger nycklarna till det egna skrivandet.

Stödstrukturer för att utveckla skrivandet

Dessa stödstrukturer kan man arbeta fram tillsammans med eleverna genom att man utifrån de textexempel som läses gemensamt i klassrummet sammanfattar dragen. I Språket på väg (del 2)  finns några sammanfattningar gjorde på insändare, brev och berättelse och det finns fler sådana sammanfattningar i olika läromedel för ämnet svenska. Så här har jag gjort tillsammans med årskurs 9 då vi repeterat inför de nationella proven.

novell

För att eleverna ska kunna samtala kring texterna kan man sedan skapa frågor i form av responsformulär eller checklista för att eleverna ska få sätta ord på sina kunskaper och befästa dem. Progressionen i de lägre åren får du stöd av i Nya språket lyfter och det är först mot senare åren som eleverna kan gestalta och bygga upp en handling på egen hand. Om man som lärare tidigt har visat och analyserat texter med sina elever på en regelbunden basis ger man dem en bra grund för det egna skrivandet.

Att skriva med stöd av läraren då läraren skriver texter ihop med sina elever, på t ex Smartboard, är en bra  metod för att ge eleverna tankestöd. När eleverna ska skriva på egenhand kan man som lärare ge eleverna stödstrukturer med exempelmeningar om så är nödvändigt. Dessa stödstrukturer kommer göra att eleverna får en tankemodell att hänga upp sin kunskap på och behärska skrivandet på egenhand på sikt. Ju mer ovana eleverna är desto mer stöttning behövs lika så behöver elever som läser svenska som andra språk mer explicit stöttning än en erfaren elev. När vi arbetar medvetet och stöttande i hela elevgruppen faller stöttningen inte ut som något utpekande, utan som en naturlig hjälp alla elever möter i olika nivåer i olika omgångar. Om en elev behöver stödet för ena kunskapskravet behöver den kanske det inte för nästa och de elever som inte vill ha stödet vid skrivandet plockar bort det, de som behöver det använder det utan att de känner att de sticker ut.

Stödet vid läsandet – att tänka högt med eleverna – använder jag mig av under hela processen för att få belägg för elevernas kunskaper. Det är genom frågorna som jag får elevernas svar och också svar på där det brister och där jag måste ge ännu mer stöd. Stödstrukturer hjälper eleven att utveckla sitt skrivande och med strukturerna har det visat sig att elever tar mer ansvar för att prata kring texters innehåll utanför klassrummet.

Var kan du hitta texter som modelltexter?

En utmaning är att hitta texter som följer progressionen och utmanar eleverna. I de äldre åren utgår texterna från en bredare repertoar av texter och några svensklärare från det utvidgade kollegiet har därför samlat en massa texttyper som man kan använda sig av som exempel i undervisningen, för att få fram de mönster elever behöver få syn på för att kunna skriva egna texter med gestaltande beskrivningar och uppbyggnad. De finns sorterade i Pearltrees och finns det för yngre åldrar kan ni gärna tipsa så länkar jag in dem. Just för kunskapskravet att jobba med dramaturgin (se bild nedan)  fungerar noveller bra. De är tillräckligt korta för att man ska kunna hinna märka upptrappningen och vändningen. För att få syn på berättargreppet är parallellhandling bra då de texter eleverna först lär sig skriva i de lägre åren har en rak handling. Det går att synliggöra detta bra med två händelser som bygger upp handlingen i berättelsen. Ett annat sätt är att visa på andra berättargrepp och det kan man göra genom att visa på skillnader i perspektiv, som förstaperson eller tredjeperson. Ytterligare ett sätt är att visa att texter kan böja mitt i handlingen eller börja med slutet, en sk cirkelkomposition vilket är en mer avancerad utveckling av berättargrepp kring en novell. Ni får kika in här om ni hittar något exempel att använda i de äldre åren som fokuserar mer på detta i kunskapskravet.

Ett annat berättargrepp är gestaltningen där man låter händelserna utvecklas genom dem. Detta är ett kunskapskrav för såväl som årskurs 6 som årskurs 9.

Vad är en gestaltning?

Att gestalta betyder att man visar genom att ge läsaren bilder av det som finns i berättelsen. Syftet är att läsaren ska lära känna personerna och miljön. Motsatsen till gestaltning är berättande där du använder adjektiv för att . I en gestaltad mening använder du istället verb som talar om vad som sker och hur det sker. Om du vill visa detta för eleverna är en bra tumregel att fråga hur visar det sig?

Robin sjönk sakta ihop på stolen och pennan föll ur handen och pannan föll hårt mot bordsytan. Det tog inte många andetag innan hon ljudligt snarkade. Kollegorna tittade på varandra och tänkte att nu var det dags igen.

Adjektiven å andra sidan ger svar på följande:

ADJEKTIVEN

Robin var skittrött och somnade på det slitna skrivbordet inom fem sekunder.

Exemplet ovan gör inget mer än berättar vad som händer och vi får inte en bild av händelsen. Du kan gestalta genom att visa vad en karaktär tänker, säger, gör, genom personens kroppsspråk, genom sinnena och genom miljön. Om det görs på fler plan kommer  berättelse att utvecklas mer.

Att planera karaktärerna och miljön

När eleverna ska bygga upp en berättelse är det väldigt viktigt att man lägger tid på att skapa en planering för karaktärerna och miljöerna, annars tenderar adjektiven ta över det kan lätt kännas överdrivet och texterna känns inte så utvecklade. Här kan ett stöd för planeringen vara bra att använda sig av.

En gestaltande text ger mer utveckling av innehållet och gör att man vill läsa texten. Frågor man kan ställa sig vid planerandet av en texts personer kan vara: Vad heter personen? Kan man få reda på det genom något personen gör? Vad har personen för intressen? Hur märker man det? Finns det något som personen gör som avslöjar budskapet i texten? Det är  viktigt att inte glömma de inre delarna av en person och få med känslor.

Miljön bör också kännas verklig och inte uppräknande. En mening som beskriver hur det ser ut, som  t ex på gatan stod bilarna parkerade på rad, kan man gestalta genom att en av karaktärerna göra något med bilarna t ex leta efter sin bortparkerade bil och hur denna blir frustrerad över att inte hitta bilen. Han sprang uppför gatan och tittade med skärrad blick över de parkerade bilarna men såg inte skymten av den. Han började känna sig stressad över att inte hinna hitta bilen i tid.

Bra övningar kan vara att skriva om sitt rum eller en annan favoritplats och få meningarna att bli gestaltande istället för beskrivande. Genom vilka sinnen upplever personen miljön? Jag har samlat lite länkar för mer exempel här om du vill ha mer tips.

Öva mer med lärarens stöd

Min upplevelse är att vi måste bli bättre på att visa eleverna vad gestaltning är öva dem i denna bedömningsaspekt. Utan att eleverna får modeller att utgå från blir texterna mer platta och tämligen utan spänning. Det är inte bara tråkigt att läsa, eleverna får inte med sig vad de behöver för att uppnå kunskapskravet.

Några konkreta övningar kan vara att lyssna på en högläst text och lyssna på hur en person beskrivs, sedan samtala om detta i mindre grupper för att lyfta fram de gestaltande meningarna. Ett väldigt lyckat projekt för min gamla klass i årskurs 8 var Kulor i våra hjärtan som jag fick inspiration av från en kollega och vän, Nina Alshammar, som arbetade med Malin Larsson. Det är hennes elevexempel vi använt i planeringen då de gjorde dem tillgängliga på Youtube. Ni hittar det mesta i Marianne Bergmans pärla inkl filmklipp och exempelfrågor. Hon har byggt på och ut projektet och det är ni också fria att göra.

Här finns ytterligare en planering som bygger på En av oss som är en bok av Åsne Seierstad. I den får följa massakern på Utöya, som jag har haft som startuppgift i början av terminen i årskurs nio. Upplägget tar inte mer än 1,5-2 v. Detta kan man om man vill bygga på med källkritiken välja att ta del av i denna dokumentär på UR och vidga textbegreppet med Lalehs låt Some Die Young som är den officiella låten för offren i Utöya om man vill arbeta vidare på samma tema.

Fredrik Sandström har gett oss ett tips på att låta eleverna gestalta sina karaktärer i deckare. En annan bra ingång är att visa på filmer där vi får möta olika karaktärer och via länken från ni ett tips från Lektionsbanken. Detta tänkte jag utveckla mer i ett kommande inlägg med an av mina favoriter för gestaltning.

Vad var syftet med gestaltningen?

Har eleverna och du själv inte reflekterat över gestaltningens syfte kommer ni att ha svårt att förstå vad gestaltningen gör och inte undervisa i det. I min inledning började jag med ett citat om att gestaltning är en massa adjektiv. Det är just det som inte är gestaltning. Hade du koll på vad det var? Undervisar du kring detta genom att visa på exempel och hur man kan bygga upp sina texter på ett djupare plan? Om inte har du nu fått en start att reflektera kring med olika stöd för dels vad läroplanen avser samt upplägg på lektioner. Som vanligt avslutar jag med att ni gärna får tipsa på om era undervisningstips på gestaltning! Vi kan inte få för många upplägg att inspireras av då det är där vi får fram elevernas kunskaper och de kan visa på kunskapskravet så det blir bedömningsbart.

 

Denna text har tidigare varit publicerad på min blogg som #ämnsespanare på Lärarnas Riksförbund (160222).

Ett öppet brev till alla nya lärare – välkommen till denna termin!

Hej du nya lärarkollega!

Detta är ett öppet brev till de lärare som nu går ut och ska börja sitt yrkesverksamma liv som lärare.

För det först vill jag gratulera dig till ditt yrkesval. Det är roligt att du valt att bli lärare för det är ett utmanande och kreativt yrke. Jag minns det själv som igår när jag började min första tjänst som lärare i engelska, svenska, so och bild. Då för femton år sedan fick jag en handledare som jag träffade en gång i månaden för att bolla frågor som kunde uppstå i min roll som ny lärare.

Självklart hade jag frågor eftersom jag fick undervisa i ämnen jag inte var behörig i. Nu för tiden finns det många fler möjligheter för dig som lärare att få stöd och växa in i din nya roll. När jag pratar om möjligheter tänker jag på det utvidgade kollegiet som jag själv kom i kontakt med för knappt tre år sedan. Det kan låta banalt att man kan behöva söka stöd i sociala medier, men vi behöver alla stöd och bollplank då yrket är så komplext. Även fast man är en luttrad lärare idag så har jag fortfarande massor att lära, men även att dela med mig av till dig och du har massor att lär mig.

Att växa tillsammans

För min del började det med att jag startade jag ett forum på Facebook för engelsklärare då jag hade som mål att utveckla det ämnet inom min hemkommun. Vad vore då bättre för utvecklingen än att hitta andra som hade samma intressen eller mål? Det kom sedan att bli en grupp för svensklärare då jag saknade en sluten grupp utan elever och föräldrars nyfikna ögon. Jag var ute efter en didaktisk kanal där man kunde ställa de frågor jag inte hann med under skoldagen utan att vi som lärare skulle få höra att vi inte kan vårt yrke. Dessa grupper har kommit att betyda mycket för min utveckling och i slutändan för elevernas skull. Jag vet också att många andra har fått stöd, och framför allt mod, att våga testa saker utanför sin bekvämlighetszon.

En annan anledning till att jag ville starta forumen var för att jag upplevde det rätt begränsat med möjligheter till samarbete under arbetsdagen. Det kan vara svårt att hinna söka upp kollegor då just den man behöver prata med har lektion som krockar mot min planeringstid. Många skolor har regelbundna ämnesträffar under arbetstid där man kan lyfta ämnesfrågor och bedömning, men det finns också de som har få kollegor och saknar ämnesutbyte helt och då betyder sociala medier så mycket för skolutvecklingen.

Vad kan sociala medier vara bra för?

Vad kan du som nu är ny i yrket ha för användning av sociala medier? Dels kan du hitta eller fråga om många bra tips på lektionsupplägg som gör att du kommer igång när planeringstiden tryter i början. Det minns jag själv som det jag upplevde som svårast i början – att hinna planera – för det fanns så mycket andra kringuppgifter som slukade tiden. Det är också mycket som ska hinnas med på de få planeringsdagarna i början av terminen som gör att tiden till planering blir minimal. I början ska du hinna lära dig namnen och prata med kollegor om de behov som just dina elever har så du kan möta dem på rätt nivå.

I sociala medier kommer du kunna fråga om bedömning men även få hjälp på hur du kan stötta elever och anpassa din undervisning. Du kommer också kunna hitta mycket tips på IKT som gör att din undervisning möter framtidens behov. Det finns inte en fråga som är för dum att ställa – vi har nämligen själv ställt dem under årens gång. Att vara lärare idag och lärare då jag själv var ny i yrket är stor skillnad. Men idag kan jag hitta stöd fortare än att vänta en månad till nästa handledningstillfälle. Kanske har vi inte alltid ställt dem publikt, men min upplevelse är att sedan jag började göra det har jag blivit mycket mer medveten om mina egna tillkortakommanden. Jag har också valt att blogga och metareflektera kring min egen undervisning för att arbeta mer systematiskt och inte fastna i problem.

Våga fråga

Som erfaren lärare vill jag ge dig som ny lärare en del råd. Ett råd är att alltid fråga om det är något du behöver stöd med. Själv tycker jag att formatet med sociala medier passar mig bra; dels för att jag kan välja att läsa och svara när jag har tid och dels för att det nästan alltid finns någon som kan svara. Jag behöver inte söka upp någon som knappt hinner prata med mig mellan lektionerna. Jag vill också uppmuntra till dela-kulturen så vi tillsammans kan hjälpas åt med skolutvecklingsfrågor. Du kommer också att stöta på patrull i sådant som du inte vet hur du ska hantera och eventuellt bli ifrågasatt av en kollega, av en elev och kanske en förälder. Som ny är det extra tufft att bli ifrågasatt för du vet inte riktigt om de har rätt och du fel. Då kan det vara skönt att söka stöd från kollegor men beprövad erfarenhet som kommer hjälpa dig att hantera situationer som uppstår.

Att vara lärare idag är utmanade och kreativt.  Det är inte längre bara en lärare, ett klassrum och ett personalrum. Du har hela världen i dina händer! Om du vågar sträcka ut din hand kan du även ge eleverna en resa in i framtiden så de kan möta de utmaningar som vi ställs inför.

Nya lärare är ofta är väldigt ambitiösa och lösningsorienterade. När en ny lärare får samarbeta med en lärare som har stor erfarenhet gör att utvecklingen blir optimal. Det kan vi även se i klassrummet att när man har väldigt homogena grupper så blir inte lärandet maximalt. Vi vet också att beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund idag är lika mycket värda. Vi vet också att enligt forskning att många lärare som saknar stöd under sina första år som lärare inte kommer att fortsätta inom yrket. Vi i det utökade kollegiet vill utvecklas tillsammans med dig som ny och vi kommer att hjälpa dig om du så vill och vågar söka upp oss. Det som jag mest av allt vill skicka med dig är att det inte är farligt att göra fel och att våga fråga. Man växer av det och kan lära sig något som gör att man når ett steg längre.

Om du är lärare i svenska eller engelska är du välkommen att söka medlemskap via länkarna ovan. Du kan också hitta många andra pedagogiska grupper här.

Ett gott nytt skolår med en utvidgad lärarkår!

// Annika Sjödahl

Så funkar det – Att vidga sina vyer i språkundervisningen

Igår hade jag min första föreläsning och det var en väldigt rolig upplevelse som utmanade mig rejält. Jag hade skrivit manus och förberett mig väl så när det väl var dags kunde jag prata fritt. Men det var också en av sakerna som jag oroat mig för – tänk om jag får blackout. Eller tänk om tiden inte fylls! Jag var faktiskt inte nervös när det väl var dags för jag hade lyssnat på Sara Bruuns föreläsning om att våga ta språnget och gå utanför sin bekvämlighetszon alldeles innan och det lugnade mig. För mig är det inte svårt att prata om digital teknik utan att jag är ovan att föreläsa för lärare. Vi är ju som bekant väldigt kritiska men jag fick bra respons efteråt. 

Jag ville med föreläsningen vara så konkret som möjligt och visa på insynen i mitt klassrum och hur vi arbetar med de projekt vi skapar. Digital teknik har jag kommit ganska långt med, tack vara det utvidgade kollegiet, och ni som lyssnade igår hoppas jag fick med er att ni kan söka stöd och hjälp genom de länkar jag delade med er.

Jag hade plockat ut tre områden – BlackOutPoetry, Sommarprat och Banksy/Flash Fiction. Jag visade dels på slutresutat, målbild, elevresultat och även bedömning. Via länkarna kommer du till elevbloggen där jag samlat ihop respektive material i kategorier. I den första kommer du till en Thinglink där du även hittar de andra jag visade. Söker du i facebookgruppen engelska 6-9 hittar du många fler och snyggare dikter. På slutet han vi med lite kort kring de andra temana jag nämde och även de hittar du på elevbloggen. Om du vill ta del av presentationen hittar du den i länken.
Presentationen är gjord i Canva och det visade sig att inte så många visste vad det var för ett verktyg. Jag har gjort en kort instruktion för elever här så titta gärna på den och bekanta dig med verktyget. Hela presentationen är gjord i Canva och sedan infogad i PowerPoint. De stödstrukturerna jag visade är också gjorda i Canva. Ni hittar dem dels här på bloggen i fliken ovan som heter Kunskapsväggen, men även på elevbloggen och på min Canva-profil.

Jag tipsade även om Pearltrees som jag glömde länka i summeringen så här kommer en länk till den pärla vi har i Engelska 6-9 samt den i Svenska 6-9. Här hittar du även en instruktion för hur Pearltrees fungerar. 

Jag hoppas vi ses i det utvidgade kollegiet och kan fortsätta att lära av varandra.