Tänk ALLTID att svåra ämnen är viktiga och att det svåra ALDRIG får undvikas

Detta inlägg har tidigare varit publicerat som ämnesspanare hos LR (20-10-11).

Jag har alltid tänkt att jag inte kan skriva dikt. Än mindre har jag tänkt att jag kan undervisa om poesi. Jag har helt enkelt aldrig sett något bra exempel på hur poesi kan kännas relevant för eleverna. Men så såg jag några rader på Malin Larssons Instagram där eleverna hade skrivit Tänk ALLTID, Tänk ALDRIG. Utifrån de enkla raderna växte det fram en tanke om att göra det svåra greppbart. Du kanske, liksom jag, kan relatera till min något ambivalenta känsla kring poesi. Du kanske också vill få syn på hur poesi kan göras begripligt och relevant för eleverna på temat sex, relationer och identitet.

Under förra veckan inledde vi årets Skapande Skola genom att bjuda in en Spoken Word poet från Ordkanon. Hen betonade med emfas att eleverna ska skriva fortare än sin inre kritiska röst. Elever, men även vi vuxna, kan ibland tvivla på vår förmåga. Det var i alla fall vad även mina elever ibland sa: Det här blir inte bra!

Den kritiska rösten gör sig allt för ofta påmind. Men när jag såg de microtal Malins elever hade skrivit kände jag igen poetens röst. I talen upprepades ALLTID och ALDRIG. Man ska som bekant aldrig säga aldrig. För att göra som Pippi tänkte jag testa att göra något nytt: Att undervisa om sex och relationer med poesin som grund har jag aldrig gjort. Så det klarar jag säkert!

Stilfigurer

Förutom de triader Malins elever skrev visade Spoken Word poeten mina elever på ytterligare några stilfigurer. I dikten Ge mig av Jon Ely Xiuming kan man hitta allitteration och i Athena Farrouhzads dikter inleds samtliga med anaforen Min mor sa:… eller Min far sa:…

För att gå vidare med planeringen vi startade i veckan stuvade jag nyss om den. Detta för att eleverna ska känna att de kan lyckas med poesi. I veckan kommer de att få skriva styrkedikter, som följer rådet om att skriva så pass fort att man inte hinner lyssna på den inre kritiska rösten. För att det ska bli tydligt hur dikterna kan formas lånade jag Malins knep och skrev ihop en skrivmall för att ge det där berömda tankestödet. Jag la även till de stilfigurer vi bekantat oss med under förra veckan. Igenkänning är oftast en framgång. Tanken med styrkedikterna är att lyckas fånga formen, men även för att skicka budskapen vidare om att små enkla ordval kan påverka hur vi lyckas.

Tolka dikter på temat sex, relationer och identitet

När jag själv var elev och fick dikter att tolka tyckte jag det var svårt. Ofta skulle dikter tolkas utan ett sammanhang och dikterna var väldigt abstrakta och låg långt ifrån det man själv kunde relatera till. Det gjorde det svårt att få syn på budskap och teman. För att ge eleverna möjligheter till inferenser föll mitt val på temat sex, relationer och identitet som förlängning på det tema kring mansnormer vi just avslutat. Det skapar ytterligare igenkänning och gammal kunskap kan tas med i nya områden. Eleverna har genom ämnesinnehållet i undervisningen fått problematisera vad normerna leder till, hur det sett ut förr i tiden och vad samhället kan göra för att skapa möjlighet att alla får vara delaktiga och accepterade för den de är.

Det kan upplevas som ett svårt ämne att synliggöra i undervisningen. Men med den nya revideringen av läroplanen som just antagits kommer betoningen på sex och samlevnadsundervisningen att ligga på sex och relationer. Vi behöver helt enkelt ge eleverna möjligheter till att reflektera över vad de själva tycker samt varför det ser ut som det gör idag. Det historiska perspektivet är viktigt för att ge en förståelse till varför vi har de normer vi har idag och hur vi kan påverka vår framtid. Om du som lärare tycker det är svårt kan jag lova att eleverna idag är betydligt mer frispråkiga än vad jag själv var i deras ålder. Eleverna efterfrågar att få prata om dessa ämnen mer än vad vi låter dem göra genom undervisningen. Många gånger önskar eleverna att vi lärare hade vågat lyfta på de svåra frågorna långt tidigare än på högstadiet. Mina elever går i åk 8 och 9.

Val av dikter

När jag letade lämpliga dikter på temat så föll mitt val på Molly Sandéns tolkning av Vierge Moderne av Edith Södergran. Dikten skrev under en tid då kvinnan kämpade för sin ställning i samhället och den känns relevant och trovärdig än idag tack vare Mollys tolkning. Jag valde även Anna-Maria Lenngren som var en föregångare till att problematisera normer kring kön. Dikten Några ord till min kära dotter, i fall jag hade någon får belysa ämnet ur ett historiskt perspektiv samt även kopplat till kön. Givetvis måste vi då även analysera Brev till min son av Olivia Bergdahl, som belyser normerna från ett annat perspektiv både sett till kön men även ur tidsaspekten. Dikten får väl ändå sägas vara en parafras av Lenngrens? Relevanta frågor som synliggörs är hur förväntningarna på pojkar och flickor har förändrats. Jag har även valt att vi ska läsa dikten Från en stygg flicka av Karin Boye och Ta mig av Jonas Gardell.

Synliggöra de ungas röster

När eleverna diskuterar dikterna har jag satt ihop ett frågebatteri för att få fram hela kunskapskravets bredd. Kanske är det just det som fått mig att tycka det är svårt med dikter då eleverna ska tolka budskap, tema, motiv, sammanhang och avsändare och då behöver möjligheter till inferenser ges av det eleverna läser. Jag har tidigare skrivit om vad bedömningsaspekterna bör fokusera på här om du vill veta mer om det. Det gäller då att vi sätter ihop ett tillräckligt brett och varierat innehåll att problematisera temat.

Att resonera kring budskap med koppling till egna erfarenheter, livsfrågor omvärldsfrågor, resonera kring koppling till upphovsman samt dra slutsatser om hur verket har påverkats av tiden och den kulturella miljön när verket tillkom

Lgr 11, Svenska åk 9

Utifrån de tankar eleverna får om hur det har sett ut och vad de idag önskar problematisera ska de få skriva egna dikter. Dessa kan de som vill få läsa upp under en kommande kväll med Slam Poetry som kommunen anordnar. De som även vill kan få bidra med sina dikter till RFSU tävling Sätt ord på det! Vi kommer också att låta eleverna få skapa en bild i ämnet bild för att gestalta budskapet i dikten. Det är också hur texterna samspelar och hur budskap synliggörs som bedöms i samråd med bildläraren.

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Planeringen om sex, relationer och identitet
Du som blev mer nyfiken på planeringen om mansnormen hittar den här samt de tillhörande slutuppgifterna här. Instruktionen till styrkedikterna hittar du här och dikterna att tolka med tillhörande frågebatteriet hittar du här. Ordet identitet föll bort i rubriken när jag laddade upp dokumentet. Slutligen får ni också en dikt som problematiserar vad som är en bra tjej och som kan inleda arbetsområdet. Eller så kan dikten få avsluta arbetsområdet. Dikten heter Mandem och det är slang för manliga polare. Jag hoppas att planeringen landar väl och känns meningsfull och relevant för elevernas tankar och åsikter om sex, relationer och identitet. Annars får jag rikta om den igen.

Får alla vara olika men lika unika? del 2

Detta inlägg har tidigare publicerat på LR:s ämnesspanarblogg (20-02-29).

För att skapa delaktighet i klassrummet behöver undervisningen beakta elevernas intressen och frågor, en slags autonomi ur elevperspektiv, för att bjudas in i klassrummet. Innehållet i undervisningen kan på så sätt upplevas som meningsfullt och engagerande. Genom att synliggöra även elever som i viss mån kan känna sig utanför normen i undervisningsinnehållet skapas delaktighet genom delaktighetsaspekten erkännande. I undervisningskontexten ges läraren möjlighet att anpassa undervisningen efter behov. Elever som på något sätt upplever misslyckanden kan välja bort deltagande vilket skapar problem med delaktighet och tillgängligt lärande. En viktig fråga att ställa sig är om alla får vara en del av undervisningen och ingå i dess sammanhang?

Elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) behöver att vi som lärare är lyhörda för olika behov. Vilka behov är väldigt olika och det är därför viktigt att vi lyssnar på eleverna. Jag valde därför att utifrån den ingången att arbeta med funktionsnormen kopplat till npf för att skapa medvetenhet men också för att lyssna på elevernas frågor och funderingar. I förra inlägget skrev jag om hur jag startade det arbetsområdet. En fundering som lyftes under en lektion syns i följande citat:

”Förvånansvärt många svarade att ADHD var en sjukdom, en allvarlig sådan. Jag tror att det svaret beror på okunskap och att folk kanske inte vill lära sig.”

Elev

Jag ville utifrån ovanstående tanke fokusera på just upplevelsen av att känna sig annorlunda och avvikande från normen. Vidare ville jag problematisera vem som skapar normerna och vad vi behöver göra för att bredda toleransen. Jag la upp undervisningen genom ett textsamtal som påminner om det textsamtal som eleverna möter under de nationella proven. Det är en styrd form av samtal där eleverna intar rollen som samtalsledare men även deltar i samtalet som deltagare. Samtalen skapar samhandling där eleverna är med och bidrar kring innehållet tillsammans.

Utgångspunkten för samtalen var olika texter som berörde funktionsnormen kring npf. Jag försökte att leta efter texter som lyfte olika diagnoser och av olika längd. Som jag skrev i förra inlägget kunde eleverna även lyssna på texterna då syftet inte främst var att utveckla läsförståelsen utan för att få ett innehåll för samtalet utifrån npf. Att objekt i undervisningen görs tillgängliga är även det en delaktighetsaspekt. Sist i inlägget hittar du hela instruktionen och de texter vi använde för textsamtalet om du vill använda dig av dessa.

Textsamtalet som stöd

Eleverna fick utifrån citatet ovan fundera över hur det var relevant för innehållet i texten de läste samt skapa en egen frågeställning i förberedelserna av samtalen. Syftet med samtalen var som jag skrev ovan fokus på delaktighetsaspekten samhandling, det vill säga att eleverna skulle få möjligheter att diskutera tillsammans kring ämnesinnehållet samt delge varandra sina tankar. Dessutom fungerar samtalets struktur på samma sätt som en skriftlig text där inledningen ska utgöra en frågeställning. Avhandlingen byggs därefter upp av olika tankar och argument och slutligen en sammanfattning som knyter an till frågan i inledningen. Textsamtalet fungerar då som stöd även för den skriftliga slutuppgiften då strukturen känns igen.

För att eleverna skulle kunna genomföra samtalen och för att jag skulle kunna sitta med och lyssna på dessa fick eleverna som inte deltog i samtalen följa serien Limboland. Det är en ny serie som problematiserar hur det är att leva med en npf-diagnos. Eleverna fick frågor av mig som de kunde besvara efter att de sett ett avsnitt samt även diskutera dessa med varandra. Jag satt i ett grupprum intill då jag inte har möjlighet till att ha en resurs på dessa lektioner men eleverna fick även hjälpa varandra då syftet inte var att testa deras förståelse utan för att ge möjlighet till att diskutera kring ämnet utifrån hur det är att leva med en npf-diagnos.

Vem får synas?

En annan viktig fråga att ställa sig är vem som får synas? För att vara en del av undervisningen behöver alla få synas och representeras i den. Idag representeras inte flickor lika ofta när det kommer till diagnoser. Det märks kanske främst i de val av texter jag har gjort men kanske dolt i hur vi uppmärksammar flickor i skolan då de uppvisar andra hinder än pojkar. Detta beror delvis på att diagnoskriterierna är gjorda på observationer av pojkar. Det är först på senare år som det har börjat forskas mer på flickor och jag hoppas att det kommer att finnas en större representation i framtiden och se alla som lika mycket värda. Om ni vill veta mer rekommenderar jag att läsa mer av Svenny Kopp. Här finns en podd där Svenny förklarar lite mer. Ävenhär finns mer info. Om ni har andra texter som lyfter fram en större bild av representation skulle jag gärna ta emot förslag.

Här nedan kommer planeringarna för lektionerna 4 till 10. I nästa inlägg kommer jag med den slutliga slutuppgiften som är en skriftlig reflektion utifrån frågeställningen får alla vara olika men lika unika?

Lektion 4-10: Livet i Limboland

Lektion 5-10: Muntlig slutuppgift

Undervisning om normer i engelskundervisningen – If I were a boy/girl…

Detta inlägg publicerades 2019-11-09 på LR:s blogg för ämnesspanare.

Jag har endast en grupp i engelska så det är mer sällan som jag skriver med koppling till det ämnet, men då vi i samband med skolstarten började med normer kring kön, främst mansnormen, så ville jag göra en planering som vi kunde arbeta med i engelskan för att skapa ämnesintegrering och möjligheter till att använda sina kunskaper i fler ämnen.

När jag gjorde planeringen till Avicii, som jag har skrivit om tidigare med rubriken Stora grabbar gråter inte så hämtade jag inspiration från den här bloggen. Där fanns ett tips om att eleverna hade fått skriva ur ett annat perspektiv för att belysa de normer man upplever begränsar pojkar och flickor i vardagen. Jag ville använda den ingången och gjorde en planering som tar avstamp i låten med titeln If I were a boy/girl. Jag satte sedan ihop olika ämnen och samtalskort för att låta eleverna diskutera och ta ställning i olika påståenden, likt de muntliga korten på NP.

För att hinna lyssna på eleverna när de samtalar kan man behöva organisera upplägget på olika sätt. Dels kan man ju låta paren spela in, dels kan man lyssna på dem på lektionstid medan de andra grupperna arbetar med arbetsgången. För att få tiden att räcka till kan man i och för sig behöva lägga till mer material som eleverna kan arbeta med under två till tre lektioner. Kanske finns det någon uppgift där de ska söka och sovra fram material eller så tittar man på filmen The Mask you live in, som ger en bra grund för resonemang senare till den skriftliga slutuppgiften. Det går även att lyssna på Emma Watsons tal i FN och arbeta med tillhörande material till.

Slutuppgiften består av en skriftlig uppgift som jag skrev om inledningsvis. Jag har lagt in några elevexempel i en länk i arbetsgången men det finns även en skrivmall eller startmeningar via länken ovan.

Planeringen If I were a boy/girl hittar du här.

Lyfta svårare värdegrundsfrågor genom litteratur

Detta inlägg publicerades 2019-04-30 på LR:s blogg för ämnesspanare.

På Världsbokdagen den 23 april hade vi besök av författaren Mats Berggren. Inför besöket hade jag och min kollega läst Onsdag kväll strax före sju med årskurs 8 och Din syster måste dö med årskurs 9. Syftet med dels besöket och valet av litteratur var att arbeta med skolans värdegrundsuppdrag med fokus på normer och hur man kan lyfta frågor som eleverna har genom litteratur. Båda böckerna tar upp ämnen som berör kön, religion eller annan trosuppfattning samt främlingsfientlighet och de krockar som kan uppstå både inom familjer, mellan vänner och samhället i stort. Det är frågor som elever i skolan har många funderingar kring och är intresserade av att veta mer om – vilket ger en perfekt ingång till litteratur.

Båda böckerna tar upp ämnen som berör kön, religion eller annan trosuppfattning samt främlingsfientlighet och de krockar som kan uppstå både inom familjer, mellan vänner och samhället i stort. Det är frågor som elever i skolan har många funderingar kring och är intresserade av att veta mer om – vilket ger en perfekt ingång till litteratur.

När Mats Berggren skrev den senare boken så utgick han från en diskussion om hedersvåld på Facebook. Han ville undersöka frågeställningen hedersförtryck åt flera håll. I den här intervjun kan du lyssna mer om hans egna tankar kring varför han skrev boken. Lyssna från 2 min till 11 min. Jag använde den som grund för att eleverna skulle få skapa frågor inför författarbesöket då han även lyfter budskap och tema kring den första boken. Jag formulerade skrivuppgiften så här efter att vi hade lyssnat på avsnittet.

Mats ska besöka vår skola efter påsklovet och ni kommer att få förbereda frågor inför det besöket. Uppgiften består i att ta fram frågor till författaren. Frågorna ska utgå ifrån handlingen i boken. Ni får gärna arbeta i par med att skapa frågor som boken har väckt hos dig/er, saker som författaren kanske har glömt att utveckla men som du vill veta mer om, om hur författarens hittar historier för sina böcker och om han har några generella skrivtips. Ni får ställa frågor så länge det är kopplat till boken och författarskapet.

Mats valde att skriva böckerna ur flera perspektiv för att få många att relatera och känna igen sig i någon karaktär. I podden berättar han att det finns få ungdomsböcker som skildrar hedersvåld och främlingsfientlighet. Det finns inga böcker som är berättade ur de drabbades ögon då de inte vill utelämna sina familjer och så länge det inte gör det vill författaren problematisera just dessa frågor för att lyfta upp samtliga röster och frågor i debatten. Just denna ingång passar skolans uppdrag med värdegrunden väl då elevernas frågor och funderingar är det som skapar ingångar till innehållet i undervisningen så att det knyts ihop med värdegrundsuppdraget. Jag har tidigare skrivit om frågor som utgår från eleverna skapar delaktighet och inkludering. Genom litteraturen kan vi lägga fokus på att skildra inte bara de utsatta utan de som utsätter och därmed verka för att inte befästa normer.

Att mötas och arbeta tillsammans

Jag brukar lägga stor vikt vid att skapa grupper som arbetar med läsloggsfrågor tillsammans. Inför dessa möten så får eleverna först enskilt läsa och reflektera över givna frågor. Jag hittade en del frågor på nätet (Red. Länken fungerar inte längre.) till Din syster måste dö när jag gjorde en sökning som jag delvis lånade av. Jag valde även att dela upp läsningen i fyra perioder med boksamtal och just dessa boksamtal följer en given mall för hur de ska struktureras. Jag har delat den tidigare om du vill ta del av den här.

Eleverna fick också andra kortare skrivuppgifter under läsningen förutom läsloggen. Ett var att välja ett valfritt citat från boken och skriva ner lite tankar från det. Till sin hjälp hade dessa frågor som syns i första bilden här. Jag hade också en tanke om att avsluta med ett sitting drama (här kan du läsa hur man organiserar det) men tiden blev knapp nu mot slutet så jag får spara det till i höst när åttorna ska få läsa den fristående fortsättningen Din syster måste dö.

Som slutuppgift har eleverna just fått i uppgift att skriva ett reportage i åttan och i nian ska de skriva en reflekterande text med stöd av en källa om mordet på FadimeLänk. Jag får då även in referattekniken som de i höstas tränade på i samband med läsningen av När hundarna kommer. den uppgiften hittar du här. Eleverna får välja om de vill lyssna på dokumentären Händelser som skakat Sverige som är länkad ovan eller dokumentären från P3. Jag kommer inte att dela dessa uppgifter just nu då jag kommer att använda dem i höst igen men om du som lärare vill arbeta med böckerna så skicka gärna ett PM på Facebook eller via mail så kan jag bifoga dem till dig. Kontaktuppgifter hittar du här–

Vad gav mötet med författaren, mötet med boken samt mötet mellan eleverna?

Besöket gav eleverna svar på sina frågor och funderingar men jag upplever ändå att många hade mest ut av sina boksamtal. Inför hösten har åttorna önskat att få blanda grupperna ännu mer då de är ute efter varandras olikheter och få fatt i bredden av synsätten. Jag är extra glad för att de explicit frågar efter detta då det är just skolans uppdrag att ge eleverna ett bredare synsätt för att inte vara så begränsade i sina tankar. De är ute efter att problematisera och inte efter vem som har rätt eller fel utan är nyfikna på varandras tankar. Precis som Mats Berggrens frågeställning är det just nyfikenheten och att synliggöra bredden som ligger till grund för att mötas och förstå hur andra tänker känner.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Svenska, Lgr 11

Språket i boken är lätt och vardagligt och det är just det som fångar eleverna in i handlingen. För de eleverna som kommit längre i sin språkutveckling är det just språket som irriterar dem då det är en del slang. Det som gör detta så bra är att detta synliggör bredden i att läsa: tolka ord och begrepp, läsa mellan raderna för att få fatt i författarens budskap och att reflektera och kritiskt granska utifrån egna upplevelser och andras tankar. Alla elever blir delaktiga och vill fånga just det som författaren problematiserar då det engagerar på ett eller annat sätt. De elever som uttryckt att boken har ett för enkelt språk är ändå de som vill läsa fortsättningen för att diskutera frågorna och de som fångades av språket blev intresserade av innehållet. Det är ingen finlitteratur utan en vardag som många elever kan känna igen sig i och har många tankar och funderingar kring. En del har mött normerna andra har tankar om dem men kan genom litteraturen möta och utmana dessa.

Vill du som lärare diskutera innehållet i boken pågår just nu en diskussion i Den digitala bokcirkeln på Facebook.

Samer – identitet, tolerans och förståelse

Detta inlägg publicerades 2018-01-24 på LR:s blogg för ämnesspanare. I och med sammanslagningen av förbunden flyttar jag tidigare inlägg till min blogg.

I det här blogginlägget kommer jag att ge undervisningstips utifrån styrdokument om våra minoriteter. Det har på senare år lyfts fram flera olika perspektiv om samernas historia som konkretiserar och kontextualiserar historian där eleverna får resonera kring identitet, tolerans och förståelse.

Vår läroplan anger tydligt att eleverna ska ha kunskaper om det svenska kulturarvet. I kapitel 2 i läroplanen står det att skolan ska se till att eleverna:

• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

Om eleverna inte har koll på världens urfolk rekommenderar jag Världens urfolk som på 15 minuter tar upp olika urfolk innan man arbetar vidare med fördjupningen jag presenterar nedan. Den finns på flera streamingtjänster.

Vad säger Barnkonventionen?

Om vi tittar vidare på Barnkonventionen kan vi bland annat läsa att vi särskilt ska se till att eleverna får veta vad som står i den. Dessa artiklar lyfter särskilt samernas rättigheter:

Att fundera över:

Eleverna får sedan fundera i par över några frågor. Sverige är idag det enda land i Norden som inte har barnkonventionen översatt till någon variant av samiska trots att det ingår i de svenska minoriteterna.

• Hur kan man tolka det?
• Vad tänker ni om det?
• Vilka språk hittar man Barnkonventionen på?

Vårt kulturarv

Svenskar vet överlag väldigt lite om vårt kulturarv då det helt enkelt inte har skrivits om det i vår historieskrivning på ett adekvat sätt, och på grund av detta möts Sveriges urfolk av diskriminering och orättvisor.

För att ta reda på lite mer av behandling av samerna rekommenderar jag serien om Samernas tid.

• I första delen tas det upp att man funnit arkeologiskt material som visar på att Samerna betydde mycket, för att handeln drog igång i Sverige, tack vare sina pälsar.
• I del två får vi lära oss hur de skandinaviska länderna tvingande undan Samerna så de blev i minoritet på sin egen mark och hur de kristnades.
• I tredje och sista delen får vi ta del av rasforskningen och hur Samerna blev bestulna på sin identitet. ni en mediacentret kanske ni hittar Rasismens historia som tar upp ungefär samma saker som ovan men något kortare.

Har ni en mediacentral kanske ni hittar Rasismens historia som tar upp samma saker som ovan men något kortare.

Vem är same?

Frågan om identitet och vad man definierar sig som är komplex. Sametinget har satte en definition av vad en same är för att man ska ha rätt att rösta i Sametinget. Men man kan ändå definiera sig som en same, men inte få rösta. Sametinget säger så här:

För att få skriva in dig i röstlängden till Sametinget säger lagen att du ska ha eller ha haft samiska som språk i hemmet och anse dig vara same. Sveriges regering, å anda sidan, definierar bara samer med de som har renskötsel som samer. Utifrån filmerna ovan får vi veta att man även livnär sig på bland annat fiske och då blir den definitionen väldigt snäv.

Det står i syftestexten till svenskämnet att:

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.”

För att koppla undervisningen till ämnets syfte kan man låta eleverna fundera över vad de tror kan ha varit orsaken till att man inte ville låta samerna ha kvar sitt eget språk, sin tro samt hur det kan ha påverkat dem? För att dra paralleller kan eleverna jämföra med andra händelser i världshistorien. Be även eleverna göra jämförelser av vad de kan se för mönster och på vilket sätt det skiljer/inte skiljer sig åt och vad de tänker kring detta? Jag brukar använda VENN-diagram för att belysa perspektiv men ni kanske är van vid andra stödstrukturer för att lättare urskilja likheter och skillnader.

När påbörjades arbetet med att ge tillbaka Samerna sina rättigheter?

Arbetet med samernas rättigheter startade redan 1982 av FN, som tillsatte en arbetsgrupp som arbetade fram en konvention om mänskliga rättigheter. Denna konvention antogs av FN 1989 och fick namnet ILO 169 men Sverige har hittills inte skrivit på konventionen trots att det gått mer än 30 år sedan dess.

FN kritiserar Sverige för att upprepade gånger bryta mot samernas rättigheter kring bland annat för att de inte har skrivit på ILO 169, för att inte alla samer definieras som samer (hit räknas bara de samer med renar), för att de får för lite inflytande kring samiska frågor, för den exploatering av deras land samt hur lagstiftningen reglerar mineralstrategin och minerallagen och hur det påverkar Samernas marker. 2007 antog FN Urfolksdeklarationen och i den kan vi läsa:

Deklarationen proklamerar att Finland, Norge, Ryssland och Sverige inte längre kan betrakta landområden som samerna traditionellt brukat som statens eller någon tredje parts egendom. Deklarationen förpliktigar staterna att erkänna att samerna är ägare av traditionella landområden och naturresurser. Detta innebär exempelvis att samisk mark inte längre kan användas för industriella eller andra ändamål utan att samerna i förväg informerats och gett sitt oberoende samtycke, utan att de själva direkt har något att vinna på sådant resursutnyttjande.

Sedan 2015 arbetar DO och Sametinget kring en sanningskommission där samernas dolda övergrepp ska offentliggöras och staten ta ansvar för de övergrepp som skett av samerna. Under andra världskriget mättes alla samers skallar och de fotograferades nakna i skolan, de fick inte samma skolgång och fick inte välja annat liv än att vara just same och begränsades i sina egna val, de fick inte heller bestämma över sin egen mark. Det finns en dokumentär av Maja Hagerman Hur gör man för att rädda ett folk? med en handledning till här. Maja har också ett sommarprat som är värt att lyssna på här.

Samerna börjar synas i litteraturen

På senare år, efter att knappt ha synts i litteratur, kan man ta del av samernas kultur och behandling. I sms från Soppero får vi följa med Agnes i Stockholm när hon söker efter sin identitet. Den kan man lyssna på via UR och finns i flera delar med första delen här. Jag tror att man måste arbeta med förkunskaperna för att eleverna ska ta sig an texten på rätt sätt och jag rekommenderar att man då tar del av det material jag delat ovan till det, men det finns även mer längst ner i detta inlägget.

Frågor till avsnitten finns delade av bland annat Peter Andersson men även fler i Facebookgruppen Svenska i åk 6-9 i denna länken.

Agnes gestaltas av Maxida Märak som vi också kan ta del av i ett avsnitt av Jills veranda och samernas historia jämförs med indianernas. Detta kan man knyta ihop med första filmen om urfolken. Jag såg att det tyvärr inte längre går att se men det kanske kommer publiceras igen.

Kortfilm av Amanda Kernell

I kortfilmen Stoerre Vaerie får vi följa Elle som tagit avstånd från sina samiska rötter och som återvänder hem. Denna kan man titta på och sedan låta eleverna skriva om vad de tror hon råkade ut från som barn får att få fram hur de tolkat och förstått samernas situation. Det finns inget kunskapskrav kopplat mot det som undervisningen ska beröra utan man måste bedöma detta centrala innehåll mot olika förmågor som t ex skriva.

När skrivuppgiften är avslutad kan man också titta på filmen Sameblod som också är gjord av samma regissör som kortfilmen. Filmen börjar med första delen av kortfilmen ovan och avslutas med samma kortfilm. Däremellan får vi ta del av vad som faktiskt hände och detta kan eleverna sedan jämföra med sina egna berättelser och se om de tolkat den på samma sätt som filmskaparen. Här kan man muntligt få fram hur de tolkat och förstått innehållet i de olika texterna. Om de sedan vill kan de ju skapa egna filmer av det som de skrivit eller göra en animering av sin text där man kan se hur eleverna kombinerar text, ljud och bild för att skapa samstämmighet mellan undervisning och bedömning.

I denna länk finns en skrivuppgift till uppgiften om samerna. Titta sist i inlägget.

Källkritik

Jag vet att när jag såg filmen Sameblod första gången utan att ha tagit del av Samernas tid förstod jag inte varför hon tog av kistlocket. Jag förstod inte heller varför de inte läste samma läroplan som övriga barn i Sverige.

Det finns en väldigt bra källkritisk övning man kan göra kring detta med skolgången på sidan Levande historia. Här kan man då bedöma de källkritiska aspekterna i kunskapskraven.

Mer material

För mer material kring samerna rekommenderar jag SO-rummet.

Samplanera gärna svenskan med samhällskunskap, religion och historia då det berör samma centrala innehåll och eleverna kan se samernas perspektiv ur fler synvinklar och öka förståelsen och kunskapen.

Duger du?

En planering om identitet, självkänsla och sociala medier

Vi matas ständigt med bilder om det perfekta livet och den perfekta kroppen – både på sociala medier och genom reklam. Det är då inte så konstigt att det smyger sig på tvivel som påverkar ungas självbild, självkänsla och identitet. För att lyssna in eleverna och få dem att reflektera och bli medvetna om hur sociala medier och vad som påverkar dem har jag just avslutat ett arbetsområde där eleverna fick belysa detta angelägna ämne.

Här hittar du hela planeringen Duger Du? om du inte orkar läsa mina reflektioner kring val och upplägg nedan. Men läs dem gärna då jag anser att de didaktiska frågorna varför och vad är viktiga att ta med sig inför hur:et.

Att välja just detta innehåll var inte svårt. Eleverna har många gånger lyft att det som händer på sociala medier är sånt de önskar att de fick prata om oftare. Många unga lyfter fram att sociala medier är något som tycks verka lite i det dolda från vuxnas blick. När vi arbetade med boken Fula tjejer kom det ofta upp tankar om de normer som formar hur vi tänker kring ideal kroppen. Eleverna önskade då att få kritiskt granska och reflektera om de konsekvenser det medför med idealet som sprids. Ämnet svenska syftar till att utveckla just den egna identiteten och tangerar innehållet för ämnet bra. Att dessutom använda elevernas erfarenheter är som bäddat för delaktighet i undervisningen och det ledde till en planering som fick titeln Duger du?

Innehållet i planeringen Duger du? blev också en naturliga brygga från tidigare innehåll i undervisningen. Min erfarenhet är att när unga människor får diskutera och uttrycka känslor och tankar kommer ofta många kloka funderingar och åsikter fram. Som en bonus ökar också förståelsen för hur andra tänker och fungerar. För mig som lärare får jag också viktiga ingångar till nya planeringar kring det som känns relevant genom att lyssna in vad reflektionerna kretsar kring. Jag vill gärna förstå de ungas värld så vi inte skapar just dessa dolda ytor där vi vuxna inte förstår eller ser vad som behöver synliggöras. Att skapa trygga unga individer gör vi genom att ge dem strategier och insikter.

Som ofta när jag planerar så brukar jag skapa några frågor som fångar ingången och även blir det raster vi förhåller oss till till temat. Likaså gjorde jag till planeringen Duger du? Frågorna ser du nedan.

Hur skapas vår identitet och självkänsla?

Hur påverkas vår självkänsla av sociala medier?

Vad påverkar vår känsla av otillräcklighet och att inte känna att man duger?

Hur kan vi påverka hur vi mår och känna att vi duger?

Det innehåll jag plockade fram för reflektionerna utgick ifrån olika filmer, hemsidor och texter. Frågorna kunde eleverna sedan synliggöra genom att arbeta tillsammans i grupp. Grupperna gjorde jag med hänsyn tagen till en gruppsammansättning som funkade både på distans i breakout rooms samt på plats i det fysiska rummet då vi haft när- samt distansundervisning ett tag. Inför samtalen fick eleverna ett frågebatteri och de fick även skriva ner sina tankar i en reflektionslogg. Denna kunde de sedan använda som en bank inför sin skriftliga slutuppgift för att fånga upp tematik och budskap i sina resonemang.

Lektionsinnehållet för reflektioner

Några centrala begrepp i planeringen var sociala medier, identitet; både social identitet och personlig identitet, självkänsla, självbild och påverkan. Som en ingång till begreppet självkänsla fick eleverna parvis fick reflektera över hur de själva gör för att utmana sig att stärka den egna självkänslan. Till sin hjälp hade de länken ovan. Därefter fick de använda följande länk där de fick lista de förslag de tyckte var användbara för att påverka sin självkänsla i positiv riktning i sin reflektionslogg (du hittar loggen i länken här).

När vi hade med oss begreppen och definitionerna var nästa stora fråga att fundera över vilka normer som påverkar vilka bilder vi ser i digitala medier. Under två lektioner fick de lyssna och reflektera parvis (samt anteckna i loggen) utifrån inslaget om Instagram med fotografen och konstnären Arvida Byström i SR programmet Stil Special. Inslaget ligger först i programmet (0.00 – 13.30). Frågorna hittade jag på Digitala lektioner och dessa la jag in i reflektionsloggen. På Digitala lektioner finns också ett upplägg om Chessie King om ni vill utöka innehållet kring konsekvenser av sociala medier.

Jag valde också att använda en forskningsrapport, för att belysa hur det sett ut över tid, publicerad i DN den 4 februari i år. Frågorna till artikeln ”Högstadietjejers självkänsla lägre i dag än på 1980-talet” hittar du i länken ovan som leder till reflektionsloggen. Det historiska perspektivet var ganska intressant då många unga upplever att vuxna idag inte vet vad som sker i sociala medier och hur det känns att växa upp med alla krav och normer på den perfekta kroppen. De har en poäng i det då vi mest fick ta del av dessa via tidningar och filmer. Om du vill ha ett tips kan du kika på Instagramprofilen henrikwahlstroem som har gamla klipp från veckotidningar. Tvivlet på att känna att man aldrig riktigt duger slår hårt på självkänslan och självbilden. Många undrade hur det såg det ut för deras vårdnadshavare när de växte upp och det var också många som faktiskt frågade sina föräldrar om just det. Samtalen gav naturliga kopplingar mellan skolan och elevernas omvärld utanför. Det vi gör i skolan har betydelse för deras uppväxt och identitetsskapande i hela deras sfär (skola, sociala medier etc) och därför är det ett viktigt ämne att belysa.

Muntlig bedömningsuppgift

Nästa moment i planeringen var en muntlig bedömningsuppgift – en diskussionscirkel – där eleverna fick turas om att leda och delta i samtal. Diskussionscirkeln syftade även till att bredda reflektionerna inför den kommande skriftliga slutuppgiften. Och ämnet vållade inte direkt några svårigheter till samtal. Tvärtom skulle jag säga. Jag blev förvånad över hur personliga många elever var och särskilt killarna som enligt normen har svårare att uttrycka och sätta ord på känslor. Detta är ju också något de har fått prata om tidigare när vi arbetat med normer kring maskulinitet. Jag borde inte vara förvånad att de kan se bortom normerna och våga uttrycka sig. För mig är det viktigt att vi pratar om det som skapar just hinder och krav för att alla ska våga vara den de är. Vill du arbeta med det temat hittar du det här – Stora grabbar gråter inte.

Genomförandet av muntliga diskussioner har alltid samma upplägg i min undervisning. Det skapar struktur och trygghet. Upplägget är detsamma som vid de nationella proven. Eleverna arbetar i fasta grupper. Fem eller sex grupper beroende på antal elever i varje klass får förbereda sig lektionen innan genomförandet av samtalet. Utgångspunkten för förberedelserna var att läsa en av följande artiklar. Därefter skulle eleverna skriva en sammanfattning samt öppna frågor som användes som utgångspunkt när de sedan ledde samtalet. Jag låter alltid eleverna skapa egna frågor då det får dem att fundera kring textens innehåll och budskap och hur det är relevant utifrån planeringens frågeställningar. Det kräver en kritisk läsning och får dem att fundera över var de själva står. För att ge mig som lärare tid för de muntliga bedömningarna måste det finnas material som övriga elever kan arbeta med. Jag valde att använde en webbserie som heter MissLyckad. Eleverna arbetade i samma grupper som i den muntliga och fick arbeta med frågor efter avsnittet i sin reflektionslogg – här ser du mallen för hur jag skapade struktur för upplägget.

Skriftlig bedömningsuppgift

När det slutligen blev dags för den skriftliga slutuppgiften, som bestod av att skriva ett öppet brev till samhället om ungas påverkan av sociala medier och vad det leder till, hade eleverna många egna perspektiv. De hade även tagit del av andras tankar för perspektiv. För att skapa tankestöd inför skrivandet fick eleverna skriva en tankekarta. Vi läste också ett elevexempel på samma tema där vi lyfte förtjänster och utvecklingsområden tillsammans samt spånade på mottagare av ett brev. Du hittar elevexemplet här. Jag gav tre lektioner till förfogande för själva skrivuppgiften. Skrivuppgiften bedömdes även i samhällskunskap förutom ämnet svenska. Du hittar skrivuppgiften här.

Slutligen valde jag att avsluta arbetsområdet med en normspaning på sociala medier för att knyta ihop terminens uppgifter. Mina elever har också arbetat med HBTQIA+ med min kandidat tidigare under terminen. De såg då filmen Pojkarna och serien Tack Gud jag är homo. Du hittar normspaningen här.

Använd upplägget om du vill. Jag delar med mig för att synliggöra, men även för att metareflektera över min undervisning. Att prata om didaktiska val och innehåll i undervisningen är något jag skulle vilja ser mer av. Jag tycker att planering och genomförande av undervisningen är det roligaste som finns. Det är sällan jag pratar bedömning i klassrummet utan vi fokuserar på innehållet och viktiga frågor. Elevexempel är en bra ingång för att visa på aspekter (innehåll, struktur, språk) som leder till framgång. Det blir konkret vad som avses i det som står i kunskapskraven. Sen råkar det faktiskt bli så att eleverna presterar väldigt bra. Kanske det hänger ihop? Jag vill i alla fall tro att vi lärare behöver prata mer om undervisning och lärande och att vi fokuserar mindre på form och metod. Om du tog dig tid att läsa ändå hit och inte bara tog del av länken till planeringen ovan fick du också ta del av varför, vad och inte bara hur. Hoppas planeringen duger även åt er. Vrid på den, ändra om, låt eleverna ge förslag på innehåll. Undervisa.

Edit: Sedan jag skrev detta inlägg har det kommit ut en bok som handlar om psykisk ohälsa som heter Våga prata. I den kanske det finns texter ni kan läsa och diskutera för att uppdatera innehållet något.