En planering om sociala medier utifrån boken Fula tjejer

Detta inlägg har tidigare varit publicerat som ämnesspanare hos LR.

Dagens unga tillbringar en hel del tid på sociala medier och ibland uppstår svåra situationer som de behöver få hjälp att hantera eller sätta ord på. En bra ingång kan vara att utgå ifrån reflekterande läsning för att sätta frågor som vad säger lagen, vilka konsekvenser kan förtal och kränkningar få och vilka verktyg behöver vi ge unga, i fokus.

Fula tjejer är en helt ny bok av Lisa Bjärbo, Sara Ohlsson och Johanna Lindbäck som handlar om Eleni, Tilde och Jasmin som går i årskurs 8. Bokens händelseförlopp kretsar kring sociala medier och hur det påverkar främst tjejer att ändra på sig själva. Jag tänker därför att boken kan vara bra att använda sig för reflekterande boksamtal i min åtta för att lyssna in vad unga tycker är viktigt att vi pratar om för att undvika att många unga människor mår dåligt. Vidare är det viktigt att prata om vem det är som mest utsätts för kränkande kommentarer. Jag är också nyfiken på om något liknande skulle kunna hända på skolan och vad eleverna tänker att lärare och elever då behöver göra.

Verkliga händelser

Ett viktigt tema i boken är att utifrån tre olika huvudpersoner skildra hur dubbelbestraffningen funkar; säger du ifrån straffas du, och är du tyst ger du ditt medgivande till att hängas ut på sociala medier. Det Instagram-konto som flickorna hängs ut på är inte helt olikt det konto som ledde till Instagram-upploppen i Göteborg under december 2012 där två unga tjejer blev dömda till ett högt skadestånd för grovt förtal. För att synliggöra lagen och konsekvenser kommer vi därför att inleda arbetsområdet med att prata om språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala medier genom att utgå ifrån det material som finns på Statens Medieråd (Red. Länken fungerar inte längre.).

Styrda samtal med öppna frågor

Till boken finns en lärarhandledning som är väldigt omfattande med bra bredd på frågorna. Jag har valt ut de jag finner relevanta för de frågeställningar jag vill prata om men ändå stanna kvar i det centrala i boken. För att ge eleverna möjlighet att leda ett boksamtal kommer jag att ge dem rollen som samtalsledare en gång under de veckor vi kommer att arbeta med boken. Vi kommer att läsa boken under fyra veckor och därför kommer fyra elever att ingå i en grupp. Grupperna väljer jag med stor möda för att grupperna ska fungera optimalt och ge utrymme till att utveckla flera förmågor utifrån veckans läslogg. Eleverna får mycket sällan välja egna grupper i mitt klassrum och de vet varför jag styr dem, vilket också uppskattas då de slipper vara oroliga för att bli utelämnade. Grupperna delar jag med eleverna men de får själva välja vilken vecka de ska genomföra sitt samtal. Reflekterande läsning ger eleverna möjlighet att dels fokusera på den muntliga förmågan men även för att fördjupa läsupplevelsen genom att ta del av andras synsätt och tolkningar.

Ge bredden genom stödstruktur

För att kunna ge eleverna framåtsyftande feedback får de spela in samtalen där jag återkopplar hur de inleder samtalet (här vill jag att de väljer ut en frågeställning som de även kort återger sina egna tankar kring), hur de fördelar ordet och slutligen sammanfattar diskussionen. Deltagandet återkopplar jag kring bredden på resonemanget. För att förstå hur ett resonemang breddas ger jag exempel utifrån en frågeställning där eleverna får ge tänkbara svar på hur de ser på saken. Jag kommer att göra detta i samband med materialet från Statens Medieråd där vi pratar om de tre begreppen ovan och skapar en resonemangskedja tillsammans.

Boksamtalen kommer även att ge eleverna möjlighet att samla på sig tankar inför de två kommande skrivuppgifterna. Den reflekterande läsningen blir en slags stödstruktur för att ge eleverna möjligheter till samhandling och delaktighet. Genom ett tydligt innehåll i undervisningen ges eleverna möjlighet att kunna ha egna tankar som sedan formuleras i skrift. Eleverna kan också bredda sina tankar då undervisningen gett utrymme för att lyssna på andras tankar och reflektioner. Boksamtal utifrån noga valda frågor, väl sammansatta grupper, samt tydliga framgångsfaktorer som återkopplas utvecklas flera förmågor. Inte nog med det kommer vi även att synliggöra det som unga gör på sociala medier och kan tänkas få stöd kring. Ämnet är aktuellt och viktigt då det är något vi vuxna ofta läser om med förskräckelse men som är vardag för många unga.

Risker och möjligheter

En viktig tanke jag vill skicka med är att unga många gånger väljer bort att berätta om sociala medier då de upplever att vuxna ofta inte förstår vad som händer där. Det är därför viktigt att vi inte sätter de vuxnas synsätt i fokus och skapar skam utan är konkreta med vad lagen säger och de konsekvenser det får för samhället i stort. Vi vuxna vill ju kunna möta elevernas värld och ge dem trygghet att berätta om sina perspektiv för att kunna hjälpa till om de mår dåligt i sociala medier. Om vi inte pratar om det som sker är en risk att vi normaliserar ett beteende. Det finns flera intressanta artiklar att läsa om du vill fördjupa ditt kunnande kring unga och Internet. Här skickar jag med en.

Jag kommer att återkomma i nästa inlägg med att beskriva undervisningen av de två skrivuppgifterna. Den första är en litteraturanalys utifrån budskap, tema, motiv, avsändare och sammanhang. Eleverna kommer även att få skriva en reflekterande text som även vävs ihop med ämnet samhällskunskap.

Om du vill ha tips på upplägg för mellanstadiet tipsar jag om Cecila Linds inlägg om Junos Vlogg. För lite yngre barn passar kanske Noelias hemlighet (Engvall, 2020).

Att planera för läsning är en grannlaga uppgift för läraren

Detta inlägg publicerades 2019-03-02 på LR:s blogg för ämnesspanare. I och med sammanslagningen av förbunden flyttar jag tidigare inlägg till min blogg.

Ibland faller inte planeringen ut som den var tänkt. I höstas läste mina elever boken Jag, En. En bok som de upplevde som ganska svår att ta till sig till en början då varje kapitel har en ny karaktär att förhålla sig till. Detta underlättades dock efter att en kollega från det utvidgade kollegiet, Åsa Söderström, delade en ledstång där varje karaktär samt sidor och något kort om personen stod. Detta underlättade den fortsatta läsningen.

Ni som följer mig vet att både det utvidgade kollegiet betyder mycket för mig, men även att skapa struktur och stöd för eleverna att vara delaktiga i undervisningen. Det här med läsning är både kul, viktigt och så svårt att planera för på ett bra sätt så att eleverna tar den till sig. Det är därför läraren måste planera för läsningen utifrån just sina elevers behov och det är inte en grannlaga uppgift.

Att presentera en bok som ska läsas i helklass under ett par veckor kräver viss tankemöda av mig som lärare. Om boken presenteras fel och utan sammanhang kan man tappa hela läsupplevelsen. Ibland kan inledningen sättas i ett sammanhang utifrån en låt som eleverna känner igen sig i, i ett större sammanhang där budskapet kopplas ihop till tidigare uppgifter. Den här gången inledde jag helt sonika arbetsområdet genom att visa trailern för filmadaptionen av Jag, En. Detta för att dels visa på budskap och dels att boken som eleverna skulle få läsa nu även finns som film.

Sätta boken i ett sammanhang

Därefter fick eleverna reflektera i några korta frågor genom att jag introducerade läsloggen. Jag högläste sedan de första sidorna och berättade hur jag tänkt kring de kommande boksamtalen där eleverna ger varandra stöd för att tolka och förstå innehållet men även budskap och olika teman i boken. Vi hade innan detta arbetsområde arbetat med att tolka låtar för att ge en bild av vad som menas med budskap och teman och låten vi arbetade med behandlade även normer så den kopplingen fanns också som ett sammanhang.

Jag hade delat upp läsningen i fem olika perioder med fasta frågor öppna frågor som kräver svar som inte ger mig rätt eller fel för kontroll utan får att få fatt i innehållet och det som är centralt att lyfta för kommande skrivuppgifter. Jag valde att använda mig av fasta frågor då detta var första gången eleverna arbetade med in-texter i form av läsloggar och reflektionsskrivande. Om du vill veta mer om just in-texter kan du läsa i mitt förra inlägg Att sortera och utveckla tankar för större tankedjup genom in- och ut-texter.

Jag valde att dela upp läsningen i fem delar:

• sidorna 7-83
• sidorna 84-156
• sidorna 157-211
• sidorna 212-277
• sidorna 278-336

Enligt bilden nedan ser ni början av läsloggen. Jag tänkte inte dela hela då frågorna egentligen gör sig bäst om de skapas utifrån det som ämnesinnehållet i klassen behöver utveckla och känner intresse för.

Stöd för boksamtalen

Boksamtalen höll vi ganska styrda av samma anledning som de riktade frågorna i läsloggen. Jag satte ihop dem fem och fem och alla skulle inta rollen som diskussionsledare en av gångerna. Detta fick de fördela själva. Jag märkte ganska snabbt att eleverna behövde mer stöd kring hur de ska samtala kring text så jag valde att sätta ihop nyckelmeningar för att visa på vad som krävs av samtalsledaren samt deltagarna i samtalet. Ni hittar mallen här nedan. Vill du skriva ut så finns det en Pdf här: TextsamtaletPdf, 76 kB.

Skrivuppgifter med koppling till innehållet

Efter bokläsningen fick eleverna en skrivuppgift utifrån de frågor jag satt ihop i läsloggen. De fokuserade på olika budskap och teman som var centrala och som även förekom i de diskussioner eleverna hade och jag satt med och lyssnade på. Den såg ut så här och till sin hjälp hade de läsloggen där deras tankar redan fanns. Då de tidigare skrivit reflektionstexter så behövdes ingen skrivmall men jag fick hjälpa några elever med att skapa en inledning som knöt an till bokens titel och författare. Jag skrev då ungefär så här:

Inledning

Ange titeln på boken och författaren och ställ en fråga kring något av ämnena enligt uppgiften.

Huvuddel

Utveckla din fråga genom att besvara den i minst tre stycken. Du har tankar att utgå ifrån i din läslogg.

Avslutning

Summera dina huvudtankar genom att besvara den fråga du inledde texten med.

Jämföra med film

Jag inledde ju arbetsområdet med att visa trailern till filmen och hade tänkt avsluta med att se filmen och då ge följande skrivuppgift men det hann vi inte med. Tanken med att visa film är för att visa på att många gånger missar eleverna viktiga budskap och teman då en film kortar av och förenklar ett innehåll och när de upptäcker det brukar allt fler vilja läsa mer böcker än att ta den enkla vägen genom film. Jag gillar själv film och när man sätter dem i kontrast ser man att de fyller olika funktion.

Stället har jag valt att eleverna själva får skriva om sig själva där de en dag får vara en valfri person. Just denna uppgift inledde jag terminen med då den kopplar till tidigare kunskaper och utgår från elevernas egna perspektiv. Uppgiften har jag delat här på Lektionsbanken.

Eleverna kan även skapa bokomslag där teman synliggörs.

Sammanfattning

Med upplägget ovan utifrån boken Jag, En kan jag konstatera att det dels är svårt när eleverna inte har en vana att arbeta med boksamtal där de tillsammans reflekterar kring innehållsfrågorna, dels att bokens yttre ram är mer avgörande än vad vi tror. Boken är därför lättare att arbeta med i klasser som är vana vid boksamtal och mer avancerade upplägg. Trots ledstången och mitt stöd fungerade det inte fullt ut då jag mitt i detta blev sjukskriven i två veckor och sånt kan vi ju inte rå på. Avslutningsvis är det en mycket viktig bok, som jag med erfarenheten nu bara kommer att arbeta med om eleverna är mer vana vid både boksamtal men även formen. Innehållsfrågorna kring identitet, kön, normer och vänskap lyckades ändå engagera eleverna till innehållsrika samtal och där de behövde mer struktur fick jag sitta med och styra mer.

Vill du även ha stöd för mer struktur i boksamtalen har jag gjort en mall även för det i mitt inlägg Strategier för muntligt upplägg vid textsamtal. Det är genom undervisningen vi synliggör vad vi behöver anpassa och med hjälp av att sätta ord på det kan vi tillsammans ge stöd för att inkludera eleverna mer i undervisningen.

Eleverna djupdök i Expeditionen: Min kärlekshistoria

Om att finna svar och ge utrymme för reflektioner av polarexpeditionens olösta gåta inspirerade till läsning

Förra året arbetade jag med Bea Uusmas bok Expeditionen: Min kärlekshistoria efter ett boktips från skolans bibliotekarie. Boken är en expedition på flera nivåer. Dels är det är en resa i den polarexpedition som Andreé gjorde och som lämnade en massa frågor olösta kring deras död. Förutom att boken fungerar som en djupdykning ner i vad som egentligen hände 1897 är det dels en djupdykning i författarens egna intressen och besatthet av vad som hände. En besatthet som blir en kärlekshistoria i att gå i Andreés fotspår och bli ett med den expedition han dumdristigt förälskade sig i. Ramberättelsen utgörs även av den kärlekshistoria mellan Andreé och hans trolovade som aldrig fick svar på vad som hände med fästmannen. Kanske var kärleken till äventyret större än självbevarelsedriften i en tid fylld av glorifiering av äventyr och lusta. Här nedan får du en kort reflektion av mitt didaktiska fokus av boken som grund för en upptäckt in i läsandets konst och sist i inlägget hittar du lektionsplaneringen och innehållet vi utgick ifrån.

Förkunskaper och gemensamma reflektioner

Jag valde att lägga upp arbetet med att ge eleverna förkunskaper om expeditionen utifrån P3 dokumentären där eleverna fick ett bildspel på skärmen i klassrummet att titta på till berättarrösten. De flesta kände till expeditionen men visste inte exakt vad det var.

Jag delade upp boken i olika lässektioner där eleverna dels fick svara på läsloggar och även reflektera tillsammans över innehållet för att hjälpas åt att tolka och förstå det lästa. Eleverna kom snabbt in i bokens handling och ville veta vad som egentligen hände. Boken är väldigt annorlunda uppbyggd mot den tidigare läsningen de mött och det förklarade nog att en del inte gillade dagboksanteckningarna och tabellerna. Där behöver man som lärare förklara vad de är och dess funktion i boken och även ge stöd i att tolka handstilen.

Kärlekshistoriens betydelse

Då ramberättelsen utgörs av kärlekshistorien mellan Andreé och fästmön Anna ville jag även att eleverna skulle få syn på titeln och betydelsen av denna kanske djupbottnade betydelse. Eleverna fick skriva ett referat av en artikeln som synliggjorde denna för att få fram budskapet in i slutuppgiften. Vi läste artikeln Anna fick vänta i 33 år på gåtans lösning tillsammans och eleverna hade sedan tidigare kunskaper om både referatets uppbyggnad och referatmarkörernas betydelse för att visa på skribentens tankar så skrivande gick lätt.

En annan skrivuppgift vi genomförde var en litteraturanalys med stöd av delar av Bea Ussmas sommarprat för att visa spår på författaren i boken och hennes motiv till att skriva boken. Denna del av kunskapskravet är en svår del för eleverna och med den nya revideringen som är på gång hade jag bara valt att låta eleverna lyssna på sommarpratet och få reflektera över kopplingen till författaren om jag skulle läsa den med en ny klass i framtiden. Sommarpratet ger också utrymme för att låta eleverna kritiskt granska materialet som Bea Uusma använde för att finna gåtans lösning på hur expeditionsmedlemmarna dog.

En väldigt annorlunda läsupplevelse som gav undervisningen en djupdykning på flera nivåer

elev åk 9

En utmaning på flera sätt

Allt som allt tog planeringen sex veckor att genomföra och många elever uppskattade att få läsa en för dem annorlunda bok. Många fascinerades också av författarens driv och besatthet i att lösa gåtan och det gav dem nyfikenhet på att vilja få reda på svaret. Jag tror dock att det är viktigt med de gemensamma reflektionerna för att få större behållning av bokens innehåll, och att tillsammans djupdyka i de svåra litterära begreppen som motiv, budskap, tema och motiv. Här behöver läraren ge exempel och få eleverna att tänka kritiskt.

Jag är glad att jag vågade följa skolbibliotekaries boktips och på så sätt utmana elevernas läsande. Jag hade även den större boken med bilder till i klassrummet som stöd för att visa och berätta och det tror jag förhöjde läsupplevelsen. Jag hoppas med detta inlägg sprida vidare en planering som jag tror kan inspirera till en annorlunda läsupplevelse.

Här hittar du Arbetsgången, Källuppgiften, Litteraturanalys, Läsloggar och slutligen Referatuppgiften .