Samer – identitet, tolerans och förståelse

Detta inlägg publicerades 2018-01-24 på LR:s blogg för ämnesspanare. I och med sammanslagningen av förbunden flyttar jag tidigare inlägg till min blogg.

I det här blogginlägget kommer jag att ge undervisningstips utifrån styrdokument om våra minoriteter. Det har på senare år lyfts fram flera olika perspektiv om samernas historia som konkretiserar och kontextualiserar historian där eleverna får resonera kring identitet, tolerans och förståelse.

Vår läroplan anger tydligt att eleverna ska ha kunskaper om det svenska kulturarvet. I kapitel 2 i läroplanen står det att skolan ska se till att eleverna:

• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

Om eleverna inte har koll på världens urfolk rekommenderar jag Världens urfolk som på 15 minuter tar upp olika urfolk innan man arbetar vidare med fördjupningen jag presenterar nedan. Den finns på flera streamingtjänster.

Vad säger Barnkonventionen?

Om vi tittar vidare på Barnkonventionen kan vi bland annat läsa att vi särskilt ska se till att eleverna får veta vad som står i den. Dessa artiklar lyfter särskilt samernas rättigheter:

Att fundera över:

Eleverna får sedan fundera i par över några frågor. Sverige är idag det enda land i Norden som inte har barnkonventionen översatt till någon variant av samiska trots att det ingår i de svenska minoriteterna.

• Hur kan man tolka det?
• Vad tänker ni om det?
• Vilka språk hittar man Barnkonventionen på?

Vårt kulturarv

Svenskar vet överlag väldigt lite om vårt kulturarv då det helt enkelt inte har skrivits om det i vår historieskrivning på ett adekvat sätt, och på grund av detta möts Sveriges urfolk av diskriminering och orättvisor.

För att ta reda på lite mer av behandling av samerna rekommenderar jag serien om Samernas tid.

• I första delen tas det upp att man funnit arkeologiskt material som visar på att Samerna betydde mycket, för att handeln drog igång i Sverige, tack vare sina pälsar.
• I del två får vi lära oss hur de skandinaviska länderna tvingande undan Samerna så de blev i minoritet på sin egen mark och hur de kristnades.
• I tredje och sista delen får vi ta del av rasforskningen och hur Samerna blev bestulna på sin identitet. ni en mediacentret kanske ni hittar Rasismens historia som tar upp ungefär samma saker som ovan men något kortare.

Har ni en mediacentral kanske ni hittar Rasismens historia som tar upp samma saker som ovan men något kortare.

Vem är same?

Frågan om identitet och vad man definierar sig som är komplex. Sametinget har satte en definition av vad en same är för att man ska ha rätt att rösta i Sametinget. Men man kan ändå definiera sig som en same, men inte få rösta. Sametinget säger så här:

För att få skriva in dig i röstlängden till Sametinget säger lagen att du ska ha eller ha haft samiska som språk i hemmet och anse dig vara same. Sveriges regering, å anda sidan, definierar bara samer med de som har renskötsel som samer. Utifrån filmerna ovan får vi veta att man även livnär sig på bland annat fiske och då blir den definitionen väldigt snäv.

Det står i syftestexten till svenskämnet att:

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.”

För att koppla undervisningen till ämnets syfte kan man låta eleverna fundera över vad de tror kan ha varit orsaken till att man inte ville låta samerna ha kvar sitt eget språk, sin tro samt hur det kan ha påverkat dem? För att dra paralleller kan eleverna jämföra med andra händelser i världshistorien. Be även eleverna göra jämförelser av vad de kan se för mönster och på vilket sätt det skiljer/inte skiljer sig åt och vad de tänker kring detta? Jag brukar använda VENN-diagram för att belysa perspektiv men ni kanske är van vid andra stödstrukturer för att lättare urskilja likheter och skillnader.

När påbörjades arbetet med att ge tillbaka Samerna sina rättigheter?

Arbetet med samernas rättigheter startade redan 1982 av FN, som tillsatte en arbetsgrupp som arbetade fram en konvention om mänskliga rättigheter. Denna konvention antogs av FN 1989 och fick namnet ILO 169 men Sverige har hittills inte skrivit på konventionen trots att det gått mer än 30 år sedan dess.

FN kritiserar Sverige för att upprepade gånger bryta mot samernas rättigheter kring bland annat för att de inte har skrivit på ILO 169, för att inte alla samer definieras som samer (hit räknas bara de samer med renar), för att de får för lite inflytande kring samiska frågor, för den exploatering av deras land samt hur lagstiftningen reglerar mineralstrategin och minerallagen och hur det påverkar Samernas marker. 2007 antog FN Urfolksdeklarationen och i den kan vi läsa:

Deklarationen proklamerar att Finland, Norge, Ryssland och Sverige inte längre kan betrakta landområden som samerna traditionellt brukat som statens eller någon tredje parts egendom. Deklarationen förpliktigar staterna att erkänna att samerna är ägare av traditionella landområden och naturresurser. Detta innebär exempelvis att samisk mark inte längre kan användas för industriella eller andra ändamål utan att samerna i förväg informerats och gett sitt oberoende samtycke, utan att de själva direkt har något att vinna på sådant resursutnyttjande.

Sedan 2015 arbetar DO och Sametinget kring en sanningskommission där samernas dolda övergrepp ska offentliggöras och staten ta ansvar för de övergrepp som skett av samerna. Under andra världskriget mättes alla samers skallar och de fotograferades nakna i skolan, de fick inte samma skolgång och fick inte välja annat liv än att vara just same och begränsades i sina egna val, de fick inte heller bestämma över sin egen mark. Det finns en dokumentär av Maja Hagerman Hur gör man för att rädda ett folk? med en handledning till här. Maja har också ett sommarprat som är värt att lyssna på här.

Samerna börjar synas i litteraturen

På senare år, efter att knappt ha synts i litteratur, kan man ta del av samernas kultur och behandling. I sms från Soppero får vi följa med Agnes i Stockholm när hon söker efter sin identitet. Den kan man lyssna på via UR och finns i flera delar med första delen här. Jag tror att man måste arbeta med förkunskaperna för att eleverna ska ta sig an texten på rätt sätt och jag rekommenderar att man då tar del av det material jag delat ovan till det, men det finns även mer längst ner i detta inlägget.

Frågor till avsnitten finns delade av bland annat Peter Andersson men även fler i Facebookgruppen Svenska i åk 6-9 i denna länken.

Agnes gestaltas av Maxida Märak som vi också kan ta del av i ett avsnitt av Jills veranda och samernas historia jämförs med indianernas. Detta kan man knyta ihop med första filmen om urfolken. Jag såg att det tyvärr inte längre går att se men det kanske kommer publiceras igen.

Kortfilm av Amanda Kernell

I kortfilmen Stoerre Vaerie får vi följa Elle som tagit avstånd från sina samiska rötter och som återvänder hem. Denna kan man titta på och sedan låta eleverna skriva om vad de tror hon råkade ut från som barn får att få fram hur de tolkat och förstått samernas situation. Det finns inget kunskapskrav kopplat mot det som undervisningen ska beröra utan man måste bedöma detta centrala innehåll mot olika förmågor som t ex skriva.

När skrivuppgiften är avslutad kan man också titta på filmen Sameblod som också är gjord av samma regissör som kortfilmen. Filmen börjar med första delen av kortfilmen ovan och avslutas med samma kortfilm. Däremellan får vi ta del av vad som faktiskt hände och detta kan eleverna sedan jämföra med sina egna berättelser och se om de tolkat den på samma sätt som filmskaparen. Här kan man muntligt få fram hur de tolkat och förstått innehållet i de olika texterna. Om de sedan vill kan de ju skapa egna filmer av det som de skrivit eller göra en animering av sin text där man kan se hur eleverna kombinerar text, ljud och bild för att skapa samstämmighet mellan undervisning och bedömning.

I denna länk finns en skrivuppgift till uppgiften om samerna. Titta sist i inlägget.

Källkritik

Jag vet att när jag såg filmen Sameblod första gången utan att ha tagit del av Samernas tid förstod jag inte varför hon tog av kistlocket. Jag förstod inte heller varför de inte läste samma läroplan som övriga barn i Sverige.

Det finns en väldigt bra källkritisk övning man kan göra kring detta med skolgången på sidan Levande historia. Här kan man då bedöma de källkritiska aspekterna i kunskapskraven.

Mer material

För mer material kring samerna rekommenderar jag SO-rummet.

Samplanera gärna svenskan med samhällskunskap, religion och historia då det berör samma centrala innehåll och eleverna kan se samernas perspektiv ur fler synvinklar och öka förståelsen och kunskapen.