Duger du?

En planering om identitet, självkänsla och sociala medier

Vi matas ständigt med bilder om det perfekta livet och den perfekta kroppen – både på sociala medier och genom reklam. Det är då inte så konstigt att det smyger sig på tvivel som påverkar ungas självbild, självkänsla och identitet. För att lyssna in eleverna och få dem att reflektera och bli medvetna om hur sociala medier och vad som påverkar dem har jag just avslutat ett arbetsområde där eleverna fick belysa detta angelägna ämne.

Här hittar du hela planeringen Duger Du? om du inte orkar läsa mina reflektioner kring val och upplägg nedan. Men läs dem gärna då jag anser att de didaktiska frågorna varför och vad är viktiga att ta med sig inför hur:et.

Att välja just detta innehåll var inte svårt. Eleverna har många gånger lyft att det som händer på sociala medier är sånt de önskar att de fick prata om oftare. Många unga lyfter fram att sociala medier är något som tycks verka lite i det dolda från vuxnas blick. När vi arbetade med boken Fula tjejer kom det ofta upp tankar om de normer som formar hur vi tänker kring ideal kroppen. Eleverna önskade då att få kritiskt granska och reflektera om de konsekvenser det medför med idealet som sprids. Ämnet svenska syftar till att utveckla just den egna identiteten och tangerar innehållet för ämnet bra. Att dessutom använda elevernas erfarenheter är som bäddat för delaktighet i undervisningen och det ledde till en planering som fick titeln Duger du?

Innehållet i planeringen Duger du? blev också en naturliga brygga från tidigare innehåll i undervisningen. Min erfarenhet är att när unga människor får diskutera och uttrycka känslor och tankar kommer ofta många kloka funderingar och åsikter fram. Som en bonus ökar också förståelsen för hur andra tänker och fungerar. För mig som lärare får jag också viktiga ingångar till nya planeringar kring det som känns relevant genom att lyssna in vad reflektionerna kretsar kring. Jag vill gärna förstå de ungas värld så vi inte skapar just dessa dolda ytor där vi vuxna inte förstår eller ser vad som behöver synliggöras. Att skapa trygga unga individer gör vi genom att ge dem strategier och insikter.

Som ofta när jag planerar så brukar jag skapa några frågor som fångar ingången och även blir det raster vi förhåller oss till till temat. Likaså gjorde jag till planeringen Duger du? Frågorna ser du nedan.

Hur skapas vår identitet och självkänsla?

Hur påverkas vår självkänsla av sociala medier?

Vad påverkar vår känsla av otillräcklighet och att inte känna att man duger?

Hur kan vi påverka hur vi mår och känna att vi duger?

Det innehåll jag plockade fram för reflektionerna utgick ifrån olika filmer, hemsidor och texter. Frågorna kunde eleverna sedan synliggöra genom att arbeta tillsammans i grupp. Grupperna gjorde jag med hänsyn tagen till en gruppsammansättning som funkade både på distans i breakout rooms samt på plats i det fysiska rummet då vi haft när- samt distansundervisning ett tag. Inför samtalen fick eleverna ett frågebatteri och de fick även skriva ner sina tankar i en reflektionslogg. Denna kunde de sedan använda som en bank inför sin skriftliga slutuppgift för att fånga upp tematik och budskap i sina resonemang.

Lektionsinnehållet för reflektioner

Några centrala begrepp i planeringen var sociala medier, identitet; både social identitet och personlig identitet, självkänsla, självbild och påverkan. Som en ingång till begreppet självkänsla fick eleverna parvis fick reflektera över hur de själva gör för att utmana sig att stärka den egna självkänslan. Till sin hjälp hade de länken ovan. Därefter fick de använda följande länk där de fick lista de förslag de tyckte var användbara för att påverka sin självkänsla i positiv riktning i sin reflektionslogg (du hittar loggen i länken här).

När vi hade med oss begreppen och definitionerna var nästa stora fråga att fundera över vilka normer som påverkar vilka bilder vi ser i digitala medier. Under två lektioner fick de lyssna och reflektera parvis (samt anteckna i loggen) utifrån inslaget om Instagram med fotografen och konstnären Arvida Byström i SR programmet Stil Special. Inslaget ligger först i programmet (0.00 – 13.30). Frågorna hittade jag på Digitala lektioner och dessa la jag in i reflektionsloggen. På Digitala lektioner finns också ett upplägg om Chessie King om ni vill utöka innehållet kring konsekvenser av sociala medier.

Jag valde också att använda en forskningsrapport, för att belysa hur det sett ut över tid, publicerad i DN den 4 februari i år. Frågorna till artikeln ”Högstadietjejers självkänsla lägre i dag än på 1980-talet” hittar du i länken ovan som leder till reflektionsloggen. Det historiska perspektivet var ganska intressant då många unga upplever att vuxna idag inte vet vad som sker i sociala medier och hur det känns att växa upp med alla krav och normer på den perfekta kroppen. De har en poäng i det då vi mest fick ta del av dessa via tidningar och filmer. Om du vill ha ett tips kan du kika på Instagramprofilen henrikwahlstroem som har gamla klipp från veckotidningar. Tvivlet på att känna att man aldrig riktigt duger slår hårt på självkänslan och självbilden. Många undrade hur det såg det ut för deras vårdnadshavare när de växte upp och det var också många som faktiskt frågade sina föräldrar om just det. Samtalen gav naturliga kopplingar mellan skolan och elevernas omvärld utanför. Det vi gör i skolan har betydelse för deras uppväxt och identitetsskapande i hela deras sfär (skola, sociala medier etc) och därför är det ett viktigt ämne att belysa.

Muntlig bedömningsuppgift

Nästa moment i planeringen var en muntlig bedömningsuppgift – en diskussionscirkel – där eleverna fick turas om att leda och delta i samtal. Diskussionscirkeln syftade även till att bredda reflektionerna inför den kommande skriftliga slutuppgiften. Och ämnet vållade inte direkt några svårigheter till samtal. Tvärtom skulle jag säga. Jag blev förvånad över hur personliga många elever var och särskilt killarna som enligt normen har svårare att uttrycka och sätta ord på känslor. Detta är ju också något de har fått prata om tidigare när vi arbetat med normer kring maskulinitet. Jag borde inte vara förvånad att de kan se bortom normerna och våga uttrycka sig. För mig är det viktigt att vi pratar om det som skapar just hinder och krav för att alla ska våga vara den de är. Vill du arbeta med det temat hittar du det här – Stora grabbar gråter inte.

Genomförandet av muntliga diskussioner har alltid samma upplägg i min undervisning. Det skapar struktur och trygghet. Upplägget är detsamma som vid de nationella proven. Eleverna arbetar i fasta grupper. Fem eller sex grupper beroende på antal elever i varje klass får förbereda sig lektionen innan genomförandet av samtalet. Utgångspunkten för förberedelserna var att läsa en av följande artiklar. Därefter skulle eleverna skriva en sammanfattning samt öppna frågor som användes som utgångspunkt när de sedan ledde samtalet. Jag låter alltid eleverna skapa egna frågor då det får dem att fundera kring textens innehåll och budskap och hur det är relevant utifrån planeringens frågeställningar. Det kräver en kritisk läsning och får dem att fundera över var de själva står. För att ge mig som lärare tid för de muntliga bedömningarna måste det finnas material som övriga elever kan arbeta med. Jag valde att använde en webbserie som heter MissLyckad. Eleverna arbetade i samma grupper som i den muntliga och fick arbeta med frågor efter avsnittet i sin reflektionslogg – här ser du mallen för hur jag skapade struktur för upplägget.

Skriftlig bedömningsuppgift

När det slutligen blev dags för den skriftliga slutuppgiften, som bestod av att skriva ett öppet brev till samhället om ungas påverkan av sociala medier och vad det leder till, hade eleverna många egna perspektiv. De hade även tagit del av andras tankar för perspektiv. För att skapa tankestöd inför skrivandet fick eleverna skriva en tankekarta. Vi läste också ett elevexempel på samma tema där vi lyfte förtjänster och utvecklingsområden tillsammans samt spånade på mottagare av ett brev. Du hittar elevexemplet här. Jag gav tre lektioner till förfogande för själva skrivuppgiften. Skrivuppgiften bedömdes även i samhällskunskap förutom ämnet svenska. Du hittar skrivuppgiften här.

Slutligen valde jag att avsluta arbetsområdet med en normspaning på sociala medier för att knyta ihop terminens uppgifter. Mina elever har också arbetat med HBTQIA+ med min kandidat tidigare under terminen. De såg då filmen Pojkarna och serien Tack Gud jag är homo. Du hittar normspaningen här.

Använd upplägget om du vill. Jag delar med mig för att synliggöra, men även för att metareflektera över min undervisning. Att prata om didaktiska val och innehåll i undervisningen är något jag skulle vilja ser mer av. Jag tycker att planering och genomförande av undervisningen är det roligaste som finns. Det är sällan jag pratar bedömning i klassrummet utan vi fokuserar på innehållet och viktiga frågor. Elevexempel är en bra ingång för att visa på aspekter (innehåll, struktur, språk) som leder till framgång. Det blir konkret vad som avses i det som står i kunskapskraven. Sen råkar det faktiskt bli så att eleverna presterar väldigt bra. Kanske det hänger ihop? Jag vill i alla fall tro att vi lärare behöver prata mer om undervisning och lärande och att vi fokuserar mindre på form och metod. Om du tog dig tid att läsa ändå hit och inte bara tog del av länken till planeringen ovan fick du också ta del av varför, vad och inte bara hur. Hoppas planeringen duger även åt er. Vrid på den, ändra om, låt eleverna ge förslag på innehåll. Undervisa.

Författare: annikasjodahl

My name is Annika and I am a Swedish and English teacher at Gröna Dalenskolan in Bålsta, Sweden. I teach year 7-9 with 13 to 15-year-old pupils. My former school participated in the largest KA2 project in Sweden where we were seven schools from six countries called "Die Kinder von Europia: Schule, Arbeit und Leben in 100 Jahren" coordinated by my former colleague Emelie Hahn, who 2016 won the European Language Label for that project. In my gallery have some pictures from a trip. I also give lectures in Sweden about my ICT work and my international work and have also been to Riga within Erasmus+ giving lectures in English. I have one of the larges blogs in Sweden where I write about teaching methods etc.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s