Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang?

Hur är man källkritisk? Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Hur för man egentligen ett resonemang? För att få några svar kan du läsa detta inlägg då jag just avslutat en planering (som du hittar sist i inlägget) i området i svenska som bl a utgår från följande kunskapskrav:

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ struktur, citat och källhänvisning.

(Svenska/Sva åk9, Lgr11)

Samma kunskapskrav återfinns i en rad andra ämnen så ta gärna del av stödfraserna och arbeta om utifrån hur resonemanget ska ske i ditt ämne. Just detta upplägg utgick från frågeställningen: Är energidrycker farliga eller ej? men det ändrar man lätt så det passar det man vill ta upp.

Planeringen utgår från att ge eleverna stöd

När jag nu fick nya sjuor var nivån på förkunskaperna väldigt ojämn då de kommer från fem olika avlämnade skolor. Jag valde därför valt att bryta ner varje bedömningsaspekt i kunskapskravet för att synliggöra dels vad jag behövde lägga upp i min undervisning för att de skulle nå målet men även synliggöra hur:et för eleven.  Ett sådant hur blev ganska snabbt hur de för ett resonemang. Ordet i sig tog vi stöd av Orka Pluggas film om att Resonera om källors trovärdighet och relevans, som ger oss en bra idé om vad det innebär. När eleverna sedan skulle skriva visste de inte hur de skulle formulera sig.

Jag fattar inte!, hördes desperat på många håll. Jag och eleverna började då skriva ner några exempelmeningar tillsammans på vår Smartboard.

Källan tog upp både för och nackdelar med ….

Källan är trovärdig för att avsändaren är…

Sidan är mindre trovärdig för att…

Texten försöker få oss påverkad att…

Följande fakta i artikeln är fel ”…” … och det betyder att…

Det saknas information kring…

Texten stämmer mot frågeställningen

Efter lektionen kompletterade jag den med hjälp av ett bedömningsmaterial som finns på Skolverket Att bedöma resonemang om källornas och informationens trovärdighet. Då fick vi fram en skrivmall med exempelmeningar som eleverna kunde använda lektionen efter som hjälp för att ge bredd, konkretisering och kontextualisering. Du hittar den allra sist i inlägget.

Bedömningsaspekterna

Dessa aspekter är de som utgör bedömningen i ett resonemang. Läs gärna mer i materialet från Skolverket, som jag länkade ovan, för att diskutera i era ämneslag hur ni kan få syn på skillnader i elevers lösningar och vad som här till varje aspekt. I bedömningsmaterialet får du stöd för de olika ämnena som berör just källkritik. Det riktar sig mot år 6 men många exempel ger stöd för år 9. Du hittar även stöd i mitt tidigare inlägg som jag även länkar längre ner om hur man kan skriva mer utvecklade skrivuppgifter med både förord och källförteckning. Denna planering bygger mer på att ge eleverna kunskaper om hur de ska tänka och resonera och när de kan det kan man höja nivån.

När jag diskuterat detta med kollegor tidigare har jag ibland hört att det är för tidigt med resonemang på utvecklad nivå, men detta är något de redan ska ha med sig från mellanstadiet. Min upplevelse är att eleverna kan så mycket mer om vi bara visar dem hur det ska ske, med hjälp av att konkretisera och ge stödmallar. Och trots förkunskapernas bredd i min grupp kunde de hjälpa varandra så att de nu vet hur man gör. Det handlar om stöttning, sc scaffolding som sedan tas bort då eleverna kan. Slutuppgiften ska ge prov för hur eleven nått målen eller om jag måste lägga till något.

Att ge stöd

När jag planerade för en av uppgifterna som innebär att de ska kunna googla tittade jag om jag skulle hitta en mall för hur man kan förfina sitt sökresultat. Jag hittade ingen så jag satte ihop en egen som också fungerar som stöd åt eleverna i hur de ska söka. Jag har gjort den i Canva och vill du veta hur du arbetar i Canva finns här en instruktion i ett av mina tidigare inlägg. Du kan lika gärna göra det i vilket program som helst men ni som läser  mina inlägg vet att jag använder det till (nästan) alla mina planeringar.

nagra-knep-for-att-googla-battre
Knep för att googla bättre gjord i Canva

Förståelsen av texttyper som en del av källkritiskt resonemang

I planeringen valde jag att planera för en rad olika texttyper för att granska fakta. Detta ingår som en del av den källkritiska aspekten då eleverna ska kunna sätta textens budskap i en kontext. Att medvetandegöra olika texter och vem som skapat sidan är en utmärkt utgångspunkt inom källkritiken och för att introducera eleverna i texttypernas skillnad. De texttyper eleverna kommer få möta är ju just objektiva och subjektiva texter där de kan ha olika trovärdighet beroende på tendens. Vill du veta mer om detta själv kan du kika på ett inlägg jag skrev för ett tag sedan där jag sorterade in de olika texttyperna eleverna möter i skolan i olika genrer. Till vad räknas en argumenterade text, faktatexten eller en bloggtext? Kan de innehålla personliga tankar och åsikter? Frågor som är relevanta att väcka hos eleverna.

kallkritiska-begrepp
Källkritiska begrepp gjord i Tagxedo

Utveckla det källkritiska resonemanget

Om du vill arbeta vidare med källkritik utifrån bilder kan du kanske hitta uppslag på UR:s serie Källkritik. MIK har tagit fram lite filmer där du kan diskutera vinklade budskap. De är inte helt lätta att hitta på så jag länkar dem direkt. Här är en om tvättbjörnar och här en om hur de gjorde filmen. Det är tur att det kommer lite nytt material nu när Medialized inte sänds längre.

Vill du ha mer utvecklade skrivuppgifter rekommenderade jag ju ovan en Skrivmall och stödstruktur för källkritiskt resonemang. Lektionerna finns även på lektion.se om du vill ladda ner dem därifrån. Här finns den med skrivmallen och stödstrukturen och uppgiften för år 7 återfinns inom kort på lektion.

Fram till dess hittar du planeringen för Källkritik i år 7 här.

PS! Man kan lätt tro att vi har god tillgång på datorer men så är inte fallet men vi kan ändå arbeta med källkritiken då jag har en Smartboard och dator i klassrummet som kan visa hur:et samt att jag kan boka en halv klassuppsättning datorer då de ska söka och pröva källornas tillförlitlighet. Jag är nyfiken på hur ni arbetar så dela gärna era tankar och upplägg.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: