Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta

När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen  lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text  för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen.

Så här börjar boken:

Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget.

Boken börjar vid början av livet, vid födelsen och visar både på miljön och de faror som finns samt huvudpersonen. Lindgren är väldigt skicklig på att lyfta fram gestaltningar av både personer och miljön. I både de första avsnitten i boken och serien ovan får vi lära av alla de faror som Ronja måste undvika. De finns där när hon föds och i del fem av serien får vi möta dem mer ingående. I del fyra får vi möta grådvärgarna, som även de är en fara och hur hon leker och hoppar bland älven som ter sig stor och vidunderlig. I del fem träffar hon också Birk för första gången och är på väg att utmana sig själv genom att hoppa över helvetesgapet.  Att Ronja är ett årskvädersbarn går klart fram genom att när hon föds klyvs borgen mitt itu. Ronja kommer även att skapa en klyfta längre fram mellan henne och fadern och de traditioner som rövarna har. I första delen av serien gestaltas både Mattis och Lovis genom vad de gör och säger/sjunger. Lovis är lugnet själv som sjunger för sitt ofödda barn och även om Mattis är temperamentsfull får ett litet barn hans hjärta att visa en mänsklig sida.

Så här yttrar sig Mattis om sitt nyfödda barn:

Med de här små händerna håller du redan mitt rövarhjärta. Jag begriper det inte, men så är det.

Då Ronja utvecklas som karaktär under hela historien följer den även den dramaturgiska kurvan som ni hittar i förra inlägget. Lite roligt att lyfta fram är att man ser att det finns influenser från Japan och hur de krockar med den ursprungliga versionen.

Bild gjord i appen Visual Poetry
Bild gjord i appen Visual Poetry

Arbeta med ordklasser

Det kan finnas en vinning i att man tillsammans med eleverna plockar ut adjektiv, substantiv och verb ur en passage för att diskutera och lyfta fram vilka skillnader de gör för texten. På detta sätt får du in grammatiken på ett ändamålsenligt och naturligt sätt i undervisningen också. Dessa ordklasser kan du sedan bestämma mer specifikt med stigande ålder och grupperna dem i olika verbkategorier. Detta gör ni lättast via en Smartboard om ni har så alla kan se och man kan färgmarkera dem för att sedan kunna räkna på hur olika mycket vissa ordklasser förekommer.

Stöd

Jag har gjort några stödbilder för att visa på skillnaden mellan adjektiv och verb och vad en gestaltning går ut på. Dessa kan du använda när du går igenom skillnaderna i texterna ovan för att ha något att hänga upp det på. Dessa kommer också till användning då eleverna ska skriva egna gestaltningar. Hur var det nu man såg skillnaden? Förhoppningsvis påminner bilderna dem om det. I den första kan man se ex på vad ett adjektiv gör mot ett verb för att konkretisera skillnaden i att man faktiskt får en bättre bild med versen. Du kan om du vill låte eleverna göra om fler meningar med adjektiv till verb och utgå från frågorna i bild två. Det kan bli en bra övning i att upptäcka skillnaderna.  Klickar du på på bilderna kommer du till Canva och kan lada ner dem.

gestalta exempelgestalta

Diskussionsuppgift och skrivuppgift

Exempel 1: skriva utifrån en händelse

Min egen favoritscen är helvetesgapet när Ronja och Birk hoppar över klyftan. Denna del har inte kommit ut på Barnkanalen ännu men den kommer dyka upp inom kort. Jag tänkte själv läsa/titta på denna del och sedan låta eleverna skriva en egen rädsla som de övervinner. Men innan de ska skriva får eleverna bearbeta innehållet i grupp med följande stödfrågor:

Att samtala om i gruppen:

Vad är specifikt med känslan?

• Hur känns känslan?

• När känner du känslan?

• Tror du alla känner samma sak när de känner känslan?

• Vet du någon som känner annorlunda?

• Hur påverkas du av känslan?

• Hur känns det för dig när andra känner känslan och inte du gör det?

• Vad har känslan för färg, lukt, konsistens? Om du kunde ta på känslan hur skulle den kännas?

Eleverna får sedan skriva en egen gestaltande text utifrån rädsla. Dessa frågor kan man applicera på vilken känsla som helst som gestaltas i boken. Det fungerar likaväl på Ronjas lycka när hon möter skogen för första gången. Jag arbetade på detta sätt med text, diskussion och skrivuppgift till Kulor i hjärtat och jag vet att texterna kommer bli väldigt bra.

Exempel 2: bearbeta ett utkast

Skrivuppgiften nedan har en elev i år fem skrivit utifrån vad de fått ta del av om Mattisborgen. Texten är ett bra exempel på berättande som har försök till bildspåk och gestaltning. Tänk så bra texten hade kunnat bli om man fått bearbeta den med frågorna ovan? Ni kan om ni vill låta eleverna prova att bearbeta den som ett exempel för att öva på gestaltning. Genom att eleverna även får bearbeta får ni även in att träna på punkt och stor bokstav och styckeindelning samtidigt som de övas på respons men på någon annans text. Länka gärna upp era exempel så fler kan ta del och läsa. Fråga eleverna om lov först då det handlar om upphovsrätt.

Mattisborgen i berättande version

Exempel 3: leva sig in i känslan med en bild/besök

Originalversionen av Ronja Rövardotter är inspelad i Hässleholm i Tykarpsgrottan. Tänk om man kunde väva in närhistorian i detta när man arbetar med gestaltningen? Det går alldeles utmärkt att skriva till en bild också av grottan. Bor ni andra delar av Sverige med spännande miljö kan man med fördel använda det också. Kanske är det lättare att se det framför sig om man besökt det och då lättare att skriva om det? Eller testa att gestalta skolmiljön! Det kan bli hur spännande som helt utifrån att olika grupper får olika känslor att utgå från. Hur visar det sig i en glad miljö, i en arg miljö, i en stressad miljö, i en lugn miljö? Dessa kan man sedan låta jämföra och gissa på vilken känsla som gestaltats.

Det var lite förslag på upplägg som kanske kommer till användning efter sportlovet? Min kreativitet flödar just nu under lovet och det känns väldigt spännande att få testa dessa upplägg framöver. Tänk vad ett lov kan göra med en trött lärare!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: