Realia möter digital läsförståelse

Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då Mia Smith och jag började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. Inte sällan utan stöd för att eleverna ska nå målen. För att synliggöra hur vi tänker kring stödet men även bedömningen har vi delat en planering sist i inlägget. Innan du tar del av den vill vi synliggöra hur vi tänker kring planeringen för att få validitet, för att se till att vi verkligen bedömer det som ska bedömas. Vi har utgått från följande förmåga där eleverna ska reflektera över:

livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används

(Lgr11, engelska åk 9)

Kunskapskravet som ska bedömas är detta:

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Kunskapskravet går i stort ut på att öka insikten och förståelsen för andra människors livsvillkor och traditioner.  Detta är också något som särskilt betonas i Gemensam Europeisk Referensram i Språk (GERS). Den som vill fördjupa sig mer i GERS kan läsa mer i denna publikation som återfinns på Skolverket och som läroplanerna i engelska och moderna språk bygger på.

Hur skapar vi en planering där eleverna får större insikt och förståelse samtidigt som vi har en process som är bedömningsbar? När vi resonerade kring detta ville vi dels synliggöra hur man kan få syn på det i kunskapskravet så vi inte lägger in något i undervisningen som inte ska bedöma i slutändan. Det blir lätt fokus på slutprodukten, eller för mycket fokus på den muntliga eller skriftliga produktionen, vilket givetvis kan inkluderas också. Men vi får inte glömma att låta eleverna diskutera och reflektera över företeelserna.

I planeringen har valt att ta med den skriftliga produktionen men även källkritiken som innebär att söka och sovra i de källor som eleverna söker fram på materialet till för realian. Vi har också valt att lägga in en instruktion för hur vi kan stötta eleverna i detta samt olika stödstrukturer så det blir tydligt för eleven vad som ska åstadkomma och hur det kan tränas på under lektionen.

Virtuell samplanering

När man arbetar med att skapa planeringar genom att först utgå från kunskapskraven och lägga till vad undervisningen måste ta upp skapar vi samband mellan mål och undervisning – en sk alignmentplanering. Genom att arbeta baklänges med att ha tittat på vad som ska bedömas innan man planerar får man fram det som bör läggas in i undervisningen. Vi hoppas det framgår nedan när vi benar i de aspekter som ingår i kunskapskravet.  Att planera tillsammans med en annan kollega är toppen för då kan man tänka ur fler synvinklar och resonera kring det som är osäkert och då också verkligen tänka till kring hela kunskapskravets innebörd . I dag fungerar kollegialt samarbete lika bra över nätet som över ett skrivbord. Mia sitter i Göteborg och jag i Enköping. Vi sitter när vi har tid och ställer frågor kring det vi skrivit eller inte kommer vidare i kring. Vi delade ett dokument i Drive och resonerade oss fram till följande:

Vad innebär bedömningsaspekterna i kunskapskravet?

Eleverna ska leta fram information kring livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser, men vad exakt innebär begreppen? Vi tänker så här:

Livsvillkor

Till livsvillkor resonerade vi fram att arbete, utbildningsnivå och skolgång, boende, fritid, hälso- och sjukvård och trafik räknas.

Samhällsfrågor

Till samhällsfrågor räknar vi in aktuella händelser, politik, religion och migration.

Kulturella företeelser

Till kulturella företeelser räknas litteratur, konst, teater, arkitektur samt olika sociala levnadsmönster som är föränderliga i och med att vi lever i en tid då vi förflyttar oss mycket. Hit räknas även hur människor agerar, samspelar och samtalar i vardagliga sammanhang. Hur olika grupper och individer förhåller sig tillvarandra är också en företeelse som kan se annorlunda ut samt vilka värderingar och förväntningar de på varandra. Vad uppfattar människor som acceptabelt eller normalt beteende i en kultur och hur ser det ut mot den kultur vi är vana vid?

Beroende på mognad i elevgruppen och den tid du har avsatt för ämnesområdet kan du välja vilka delar som ni ska behandla. En fördel är ju att dela upp dem så ni arbetar med dem vid olika tillfällen för att få fram fler bedömningstillfällen. Vi har valt eleverna välja ut frågor själva då de är vana att arbeta med källsökningen.

Vilka delar av världen där engelska används räknas in?

Idag är det ett mycket vidare begrepp än bara England och USA. Om du vill läsa mer om varför har jag skrivit om det här. Idag räknas alla de länder in som talar engelska eftersom vi lever i en ålder då vi reser mycket och måste ha förståelse för att vi har olika erfarenheter kring normer och hur de kan te sig i en ny miljö.

Hur ska eleverna jämföra och synliggöra skillnaderna?

En viktig aspekt gäller jämförelsen med egna erfarenheter och kunskaper. Innan eleverna diskuterar detta kan de först föra in aspekterna i ett venndiagram. Vad är lika och olika i de aspekter som ni valt ut att arbeta med? Här finns ju inget rätt eller fel då eleverna har olika erfarenheter men ett resonemang bör finnas i elevernas texter eller muntliga analyser som du som pedagog ska läsa/lyssna på för att kunna göra en bedömning. Venndiagrammet är en stödmall i arbetsprocessen.

compare and contrast_mia_annika

När det är gjort är det dags för att konkretisera hur eleverna kan jämföra utifrån olika perspektiv som att beskriva, förklara, diskutera och jämföra. Begreppen för detta hämtade vi från tidigare nationella prov och sammanställde i en Canva så det blev tydligare.

realia

För att konkretisera hur olika perspektivet kan te sig har vi valt att titta på denna mall för att konkretisera ett resonemang. Vi har utifrån den, och stödfrågorna i Canvan ovan, skrivit en mall med vad som skiljer aspekterna åt när eleverna ska jämföra utifrån olika perspektiv. Ni kan ta del av den mallen här.

Realia möter informationssökning

Nu är det dags att plocka in informationssökningen som finns i kursplanen. Många lärare är osäkra på hur detta ska hanteras, och för att stötta oss har Skolverket försett oss med ett bedömningsstöd, utvecklat vid Göteborgs Universitet. Detta bedömningsstöd finns i Skolverkets bedömningsportal öppet för alla och finns för grundskolans år 3-6, år 7-9 och gymnasiets steg 5 och 6 om du vill veta mer.

I materialet finns inte bara en grundlig genomgång om vilka förmågor eleverna använder när de söker information på nätet, självskattningsunderlag och en tydlig begreppslista, utan även olika “prov”, som alla har kopplingar till olika delar av kursplanens centrala innehåll, inte sällan till just realiabiten. Detta är bara inte ett bra material att använda i sin helhet, det är också ett bra material att inspireras av för att skapa egna uppgifter, framför allt följdfrågor för att göra eleverna medvetna om de processer som pågår vid informationssökning i digitala medier.

När vi har satt ihop planeringen har vi utgått från stödet i det. Vi tänkte att eleverna ska skriva resebloggar som blir slutmålet med arbetsuppgiften. En fördel med blogg är att dels källkritiken kommer in på ett naturligt sätt, men även att det kan användas av fler elever som exempeltexter i framtiden. Om ni inte vill blogga kan ni ju låta eleverna redovisa på papper som ni sätter upp. Projektet med elevtexterna kan ni ta del av framöver i en länk vi kommer dela. Precis som källsökningen, kan man behöva stötta eleverna så inte vi delar bilder eller texter som vi inte får använda eller slarvar med att ange källa. Om man arbetar med källkritiken med realian flera gånger kommer eleverna befästa hur de ska tänka och det är en viktig förmåga.

Här kommer uppgiften: We are Virtual Globetrotters!  

Hoppas ni får användningen av uppgiften. Här finns en matris som kan fungera som bedömningsstöd för slutuppgiften. Glöm ej “realiadelen” som inte är inkluderad i denna. Till er hjälp där har ni aspekterna till att jämföra ur olika perspektiv ovan.

För er som vill ha mer lektionstips för realian eller digital läsförståelse kan hitta ett par av våra tidigare inlägg, t ex detta som Mia har delat i hur man kan undervisa kring digital läsförståelse. Här finns en skrivmall för realian som jag delat om man vill skriva mer formella texter.

PS! Canvorna når ni genom att klicka på bilderna och kan sedan ladda ner dem.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: