Konsten att ge strategier för att lyssna

Det pratas mycket om att vi lärare måste bli bättre på att ge eleverna modeller/strategier för att förstå hur de ska göra för att nå ett mål. Vi har pratat mycket om läsandet och även skrivandet med olika stöd för det och jag har även skrivit en del om det på LR-bloggen. Om du vill läsa dem hittar du dem här i arkivet.  Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om hur jag ger stöd för lyssnandet i klassrummet. Att lyssna är den förmågan som eleverna kan uppleva som mest stressande att utsättas för då man ofta bara får höra en gång. Det är en konst att ge strategier och vi måste börja delge varandra hur vi gör i våra klassrum för att utveckla vår undervisning och bedömning.

Först och främst så måste vi ha i minnet att förmågan att lyssna bedöms av två aspekter. Det är dels det interaktiva lyssnandet där man bekräftar det man hört i ett svar samt det du tar in som reception. Jag tänkte här ge lite förslag på hur du som lärare kan stötta utvecklandet av båda bedömningsaspekterna.

Receptiva strategier

När eleverna ska tränas i den receptiva förmågan brukar jag utgå från olika hörförståelser som finns ligger digitalt. Det finns gott om länksamlingar för engelskan om du känner att du vill ha material att använda. Det finns dels här på pearltrees, men även här med övningssidor samt här med nyheter. Det är sammansatt och länkat av fb-gruppen Engelska 6-9. Det är viktigt att vi tänker till kring hur vi använder materialet i klassrummet och jag tänkte här visa på ett exempel på hur jag kan göra.

Ett exempel för att få strategier för att lyssna:

  1. Eleverna får gissa vad programmet kommer handla om innan lyssnandet. Om det är ett nyhetsprogram kan de gissa på ämnen som varit aktuella under tiden, om det är en podd om vad ämnet handlar om. Vi skriver ner lite stödord på tavlan. Genom detta sätt aktiverar vi förmågan att förutspå.

  2. Sedan lyssnar vi en gång och ändrar och stryker från stödorden för att lägga till ny information.

  3. De får sedan i grupp fråga varandra om innehållet från stödorden och lägga till den information som de missat åt varandra.

  4. När det är gjort får de lyssna en gång till.

  5. Efter andra lyssningen går vi gemensamt igenom vad det handlade om och benar i vad som vållade problem. Det kan röra sig om ord, eller handling. Här hjälper jag dem att förstå och hur de kan tolka budskap eller betydelse av ord.

  6. Vi lyssnar sedan en tredje gång och eleverna får nu se om det finns ytterligare information som inte de snappat upp första gången. Om eleverna ska ha text framför sig är det först nu de ska få ha det.

  7. Sist får de reflektera över vad som fick dem att förstå. Detta får de skriva ner till mig så jag kan ta del av deras tankar och eventuella lösningar. Det är här jag kommer finna stöd för vad gruppen behöver ha mer stöttning kring.

Detta kan man göra redan från nybörjare till mer vana elever, för det finns alltid någon elev i någon klass som behöver mer stöd. När man låter eleverna hjälpa varandra kommer de att få de strategier som de fattas. Det är väldigt viktigt att de inte får texterna innan för att de ska kunna få syn på vad det är som vållar problemen. Det kan vara värt att tänka på för er som använder textbok där eleverna får lyssna på texten med boken uppslagen framför sig. Vad är det eleverna tränar då?  Tränar de verkligen lyssna? Värt att fundera över.

Jag brukar i intervaller köra hörförståelser på detta sätt med fokus på att eleverna ska stötta varandra och att vi hjälps åt att tolka och fylla i innehållet. Detta har jag inte som underlag för bedömning utan som underlag för vad jag behöver ge eleverna för stöd i sin inlärning. Bedömningen sker vid några tillfällen som eleverna vet om att de ske på förhand och de är då rustade med strategier för göra det mindre stressigt. Bedömningstillfället vi de nationella proven ger oss bara möjlighet att lyssna en gång så det kan vara bra om man någon gång gör det för att reflektera mer kring stödet som eleverna behöver. Reflektera alltid ihop med eleverna för att träna deras metareflektion.

Interaktiva strategier

För att bli bättre på att svara på tilltal och visa på förståelse måste man träna eleverna i att använda omformuleringar och att visa med gester vad de menar. Det är också att rekommendera att kommunikationen i klassrummet sker på målspråket. Elever som ständigt utsätts för målspråket vänjer sig vid att lyssna, men även att svara på det språket. Detta är att föredra även för nybörjare. Det är också bra att uppmuntra eleverna till att lyssna på engelska utanför klassrummet för att vänja sig vid olika uttal och dialekter.

Om du som lärare kommunicerar på målspråket automatiseras den receptiva förmågan lättare och eleverna blir van vid uttal och betoning. Som en bonus utökas ordförrådet så eleverna själva får ord och strategier för att kunna kommunicera på egenhand.

Några saker att planera för vid undervisningen är att utgå från hur ofta eleverna ges tillfälle att kommunicera:

  1. Förekommer gruppdiskussioner kring det lästa/lyssnade?

  2. Får eleverna spontant fråga varandra om hjälp?

  3. Behandlar ämnet sådan som är verklighetsanknutet och aktuellt?

  4. Får de prata/skriva för en verklig mottagare?

När man som pedagog planerar för lektionens innehåll är det viktigt att tänka på hur eleverna ges möjlighet att prata med varandra. Kan även gruppsammansättningen och möbleringen i klassrummet gynna detta? Att planera för verkliga mottagare går ja inte mer in på här men om ni vill ha ett upplägg rekommenderar jag det Sara Bruun skrivit om på Skolvärlden Med Skype lyfter vi taket på klassrummet. Jag tänkte dela ett upplägg för hur du kan arbeta i klassrummet för att träna eleverna i strategier.

Ett  exempel för att få strategier för att kommunicera: 

  1. Ge eleverna olika texter/poddar som behandlar samma ämne och be dem läsa igenom det.

  2. De får välja ut en fråga att diskutera om jag inte förberett det innan (beror på mognadsnivå).

  3. De ska sedan sitta i grupp och diskutera och de kan då inleda med diskussionsfrågan och svara på den själv eller ge frågan till någon annan.

  4. De som sedan är med i diskussionen ska sedan tänka på att ge exempel, ställa frågor, bygga vidare med något nytt. Detta underlättas om texterna som eleverna har läst behandlar samma ämne då de flesta får något nytt att tillägga.

Vi brukar ha denna bild för att konkretisera vad det är man ska tänka på vid diskussionerna.

To develop your resoning (1)
Bild gjord i Canva av Annika Sjödahl

Avslutningsvis vill jag säga att vi behöver fokusera mycket mer på görandet i klassrummet och hur vi planerar för att ge eleverna de strategier de så väl behöver. Ger vi dem strategier för att utveckla sig? Får de tid, stöttning, modeller, exempel, hjälp på traven, möjligheter, stöd av varandra, fokuserar vi på rätt förmåga? Frågorna är många att ställa som pedagog och det är vi som ska ge eleverna svaren på dem så konkret som möjligt. Det gäller därför att vi tänker till vad vi gör. Jag är väldigt nyfiken på hur ni gör i era klassrum med strategierna för lyssna. Ni får gärna tänka högt och med mig i kommentarsfältet till blogginlägget så fler kan ta del av era tankar.

Jag avslutar med vad en elev sa till mig nyss apropå Canvan ovan:

Det är inte förrän nu i nian då jag fick en mental bild av vad det är jag ska göra, jag förstod hur jag ska göra det.

Källa: Om strategier i engelska och moderna språk, av Lena Börjesson (2012).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: